Helsingborg 2017-02-07 Finansdepartementet Fi.registrator@regeringskansliet.se Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag Remissvar från Företagarförbundet Fria Företagare 1. Allmänt om utgångspunkterna inför betänkandet De föreslagna ändringarna avses inbringa cirka fem miljarder kronor, till stat och kommun. Enligt upprättade kalkyler antas skatten till kommunsektorn öka med cirka 3,5 miljarder kronor. Den statliga skatten antas öka med cirka 1,5 miljarder kronor. Skatteuttaget antas senare öka något ytterligare, i takt med att sparat utrymme för utdelning förbrukas och gränsbeloppen blir mindre. För kommun och stat är dessa belopp små. Man kan notera att de sammanlagda skatteintäkterna för landet som helhet uppgår till cirka 1 750 miljarder kronor per år, att kommunsektorn totalt hade ett överskott om cirka 12 miljarder kronor för år 2015 och att staten så sent som i oktober 2016 rapporterade en justerad ekonomisk prognos för 2016 innebärande ett överskott om 80 miljarder kronor. Ekonomin som helhet visar god tillväxt. Landsting och regioner visar också de ekonomiskt överskott. Det noteras, som perspektivgivande jämförelser, att Västra götalandsregionen har en total kostnadsvolym om cirka 60 miljarder kronor och att bolagsskatten drar in cirka 100 miljarder per år. Tillväxttakten har varit hög under år 2016. Sysselsättningen ökar och skatteuttaget växer och det ser enligt tillgängliga uppgifter bra ut för särskilt kommunernas ekonomi. Såvitt kunnat utredas är det få kommuner som anser sig behöva höja kommunalskatten i en närtid. Kommunerna skall få extra anslag om åtta miljarder kronor till följd av hanteringen av asylsökande. Fem miljarder kronor är från offentligt perspektiv som sagt ganska små pengar. Fem miljarder är emellertid mycket pengar för de små och medelstora företagen. Företagarförbundet har svårt att se att det är angeläget att höja skatterna på mindre och medelstora företag. Sysselsättningen uppges inte komma att öka under 2017 och framåt i samma takt som under de närmast föregående åren och vi har haft en mycket stark tillströmning
av asylsökande med låg utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden. Kostnaden för invandringen torde i stor utsträckning vara beroende av hur många som kan sättas i arbete. Vi tror att våra medlemmar, mindre företagare, kan bidra genom att i framtiden anställa en del av dessa nytillkomna samt att de genom tillväxt och initiativkraft kan bidra till den ekonomiska utvecklingen i stort. Någorlunda fördelaktiga skatteregler som i någon mån kompenserar för personligt risktagande är i ett sådant sammanhang en viktig parameter. Fel och omotiverat att nu höja skatten på mindre rörelseverksamheter. Särskilt som varken stat eller kommun behöver pengarna. Att det finns några enskildheter i förslaget som kan betraktas som fördelaktiga hindrar inte att förslagen totalt innebär en påtaglig negativ belastning för företagare. Företagarförbundet Fria Företagare anser alltså att betänkandets förslag inte skall genomföras. 2. Vem eller vilka påverkas av förslaget Rubrikens fråga är i någon mån retorisk. Förslaget riktar sig ju mot fåmansföretag. Större företag går fria liksom börsföretag. Inte heller statliga eller kommunala bolag åsamkas någon försämring, eftersom de inte har någon bakomliggande intressent som personligen riskerar sina pengar. Större företag konkurrerar dessutom med mindre dito samt finns en konkurrenssituation mellan offentliga och privata företag. Det finns egentligen bara en vinnare på förslaget. I betänkande föreslås att det så kallade kapitalandelskravet på fyra procent skall slopas. Mot bakgrund av att förslaget som helhet medför ett stort antal försämringar för fåmansföretag har slopandet av detta krav på viss storlek på ägandet framstått som förvånande. De fördelar som 3:12 reglerna innebär för företagaren kan sammanfattningsvis sägas ha sitt ursprung i frågan om risk. Risk för att förlora satsade pengar, risk för ansvar för fordringsägares anspråk och risk för personligt ansvar för skatter och avgifter och risken att inte kunna försörja sig mm. En ung revisor som erbjuds en mycket liten andel i exempelvis LRF konsult AB har varken formellt eller reellt ett ansvar för förlust som kan mäta sig med den typiske fåmansföretagaren. Han eller hon är i praktiken anställd. Eftersom denna del av förslaget kostar pengar bör kapitalandelskravet om fyra procent inte slopas, i händelse av att betänkandet skall genomföras i någon del. Bättre då att lägga pengarna på annat håll, till båtnad för fåmansbolagen.
En intressant iakttagelse är att skatteintaget om cirka fem miljarder kronor motsvarar en höjning av bolagsskatten om ungefär en procent. En sådan reform skulle antagligen vara mindre skadlig för småföretagaren i synnerhet och för samhällsekonomin i allmänhets och dessutom vara mer konkurrensneutral. 3. Neutralitet och likformighet mm I betänkandet ges mycket utrymme åt frågeställningar som neutralitet, likformighet och inkomstomvandling. Jämförelser görs mellan rörelseidkare och anställda och mellan olika bolagsformer. Det saknas förutsättningar att här kommentera detta i detalj, men Företagarförbundet vill påtala följande. Det anges i betänkandet att inkomstomvandling är något som skall motarbetas; det bör inte gå att omvandla vad som i realiteten är arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst (Betänkandet sid 49). Samtidigt är man noga med att påpeka att det inte i praktiken är möjligt att objektivt fastställa vad som är marknadsmässig lön för en delägares arbetsinsats. Det anges då också att det inte är möjligt att avgöra i vilken utsträckning det förekommer omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster, eller om det alls förekommer. Systemet har reformerats förr, varför reglerna väl kan ändras igen, tycks man mena, samt har utdelningarna med tillämpning av reglerna i fråga ökat i omfattning. Det påpekas också att tidigare reformer har haft som syfte att uppmuntra företagande och att det helt enkelt funnits en ambition att göra det mer fördelaktigt att driva rörelseverkasamhet; en ambition som inte nu skall ha samma betydelse, måste man tolka det som. Slutsatsen är att det i realiteten inte finns några vetenskapliga argument eller belagda rättviseaspekter som med sakligt fog kan åberopas för att motivera föreslagna förändringar. Reglerna har gjorts fördelaktigare förr anges det, varför vi (som det får tolkas) kan göra dem sämre igen och helt enkelt höja skatten, med sämre förutsättningar för företagande som följd. Man tycks hoppas att det skall gå bra. Det saknas i allt väsentligt försök att bedöma effekten av reformerna på företagandet och dess förmåga att expandera och anställa fler människor. Svag konsekvensanalys således. Höjning av skatteuttaget tycks ha varit överordnat. I vissa fall görs jämförelser med anställda och skatt på inkomst av tjänst, i sammanhanget neutralitet. Vi vill invända att sådana jämförelser bör göras med stor försiktighet. En anställd tar ingen personlig risk. Det är fråga om olika storheter. Företagande är en entreprenörs verksamhet och är inte samma sak som lönearbete. En beskattning som likställer dessa inkomster leder till felaktiga slutsatser och
negativa effekter på entreprenörsinsatser i ekonomin. I viss mån skall det vara mer fördelaktigt från skattesynpunkt att bedriva rörelseverksamhet än att motta lön. Företagarförbundet Fria Företagare anser att man för ängsligt vill jämföra arbetsinkomster med riskfyllda kommersiella insatser, i syfte att motivera föreslagna förändringar. En generell brist är att man i argumentation och i redovisade kalkyler oftast bortser från bolagsskatten. I betänkandet föreslås förvisso ingen ändring av bolagsskatten, men bolagsskatten är en självklar parameter vid varje jämförelse mellan olika former av rörelser och i förhållande till tjänst. Sammanfattningsvis innehåller betänkandet få eller inga hållbara och konkreta skäl för reformerna, höjd skatt undantaget. Vad reformerna skall leda till, exempelvis i form av minskad vilja och förmåga att nyanställa personal är inte utrett. Vår bedömning är att reformen är skadlig och att den överordnade men svagt motiverade inriktningen på skattehöjning kommer att upplevas som provokativ. 4. Betänkandets förslag, vissa delar Huvudregeln- det kapitalbaserade utrymmet Betänkandet föreslår ingen ändring. Ingen erinran. Huvudregeln- det lönebaserade utrymmet/löneuttagskravet Innebär i vissa fall en radikal försämring, särskilt såvitt kan bedömas för de minsta företagen. Saknar ordentlig konsekvensanalys och Företagarförbundet motsätter sig förändringarna. Noterar att reformen kraftigt minskar incitamenten att anställa personal. Kapitalandelskravet Det finns egentligen bara en vinnare på förslaget. I betänkande föreslås att det så kallade kapitalandelskravet på fyra procent skall slopas. Mot bakgrund av att förslaget som helhet medför ett stort antal försämringar för fåmansföretag har slopandet av detta krav på viss storlek på ägandet framstått som förvånande. De fördelar som 3:12 reglerna innebär för företagaren kan sammanfattningsvis sägas ha sitt ursprung i frågan om risk. Risk för att förlora satsade pengar, risk för ansvar för fordringsägares anspråk och risk för personligt ansvar för skatter och avgifter och risken att inte kunna försörja sig mm. En ung revisor som erbjuds en mycket liten andel i exempelvis LRF konsult AB har varken formellt eller reellt ett ansvar för förlust som kan mäta sig med den typiske fåmansföretagaren. Han eller hon är i praktiken anställd.
Eftersom denna del av förslaget kostar pengar bör kapitalandelskravet om fyra procent inte slopas, i händelse av att betänkandet skall genomföras i någon del. Bättre då att lägga pengarna på annat håll, till båtnad för fåmansföretagen. Förenklingsregeln/skatteuttaget Föreslagna förändringar innebär mycket påtagliga försämringar, som kommer att uppfattas som förödande för dem som det berör. Eventuellt är dessa förändringar de mest radikala av de föreslagna. I dag innebär förenklingsregeln att bolag som inte kan använda sig av huvudregeln med eller utan lönebaserat utrymme, på en utdelning om 150 000 kronor får behålla cirka 120 000 kronor, eller cirka 10 000 kronor i månaden efter skatt. Föreslagen reform innebär att sådan utdelning inte kan tas ut, med bibehållen förmånlig skattebehandling. En utdelning på den föreslagna nivån 1,75 inkomstbasbelopp om cirka 110 000 kronor innebär efter skatt ett belopp om cirka 82 500 kronor (höjt skatteuttag till 25 % beaktat), eller 6 875 kronor per månad. På ett uttag om 150 000 kronor, med de nya reglerna blir skattebelastningen cirka 62 000 kronor, vid antagandet om 55 % marginalskatt samt sociala avgifter om 31,5 % (brutto 88 000 kronor, netto 7 300 kronor per månad). Detta är och kommer att upplevas som en radikal försämring, som framstår som omotiverad. Företagarförbundet saknar hållbara argument för så radikal försämring för denna grupp av företagare. Höjningen av skatteuttaget framstår som bara motiverat av kravet på högre skatteintäkter. Särskild reglering av ägarskiften Bland annat av det skälet att föreslagen reform underlättar generationsskiften inom en familjekrets, förordas förslaget. ========================================= För Företagarförbundet Fria Företagare Magnus Hedenberg Mats Assarsson