OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

Relevanta dokument
FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Ruotsin kielen asema Svenskans ställning

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Mångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.

Norrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Briefing: Inställningen till Nato

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

DN/Ipsos: Inställning till flyktingmottagande i den egna kommunen 13 november 2015

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Så sparar svenska folket

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Novus rapport: Bilen och flygets inverkan på klimatförändring

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Norrlänningarna mer internationella än väntat

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

Broskolans röda tråd i Svenska

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25% av svenskarna

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT

Personal- och utbildningsenkät

Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik

Om bostadsmarknad och boendeekonomi förväntningar och attityder

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

Moderna språk som modersmål

NATIONELLA MINORITETER 2015

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Södertörns nyckeltal 2009

Barnomsor Bar nomsor 130

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Hänvisning: begäran om utlåtande , UKM/13/010/2017

Novus Unga om vården. Vårdförbundet Lina Lidell

Kökar kommun PM juni 2016

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Nordeas boendebarometer om bopriser, boräntor och grannens bobubbla

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken

Muntliga prov i svenska och bedömningen av dem

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

Attityder till svensk industri

Uppföljning: Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Varumärkesmätning YH 2016

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Novus Group International AB Sid 1/5

KVINNOR OCH MÄNS POLITISKA ÅSIKTER ÖVER 30 ÅR PATRIK ÖHBERG

Rapport enkätresultat Grundskola med förskoleklass och fritidshem

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36]

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

Frågeområde Livsvillkor

- Ålands officiella statistik - Turism 2016: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

- Ålands officiella statistik - Turism 2017: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Läromedelsförteckning

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Riktlinjer för arbetet med flerspråkighet i förskolan

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

eworkbarometern VÅREN 2013

Förslag den 25 september Engelska

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

Transkript:

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november

UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma, utförd av Taloustutkimus Oy Slumpmässigt urval av 1038 finländare Åldern 15-79 år Inkluderar hela landet förutom Åland 11.11. 2

FRÅGOR I UNDERSÖKNINGEN Nationell kulturell och identitet Det svenska språket är en väsentlig del av det finländska samhället Det är av skada om svenska språket och kulturen skulle dö ut i Finland Det är viktigt att höra till Norden och att ha en nordisk identitet Svenskans symbolik och praktik Finland har ekonomisk nytta av sin tvåspråkighet De ledande politikerna i Finland borde behärska både finska och svenska Undervisningen i svenska borde också i fortsättningen vara obligatorisk i grundskolan i Finland Kunskaper i svenska språket Skolvitsord för skriftliga kunskaper i svenska? Skolvitsord för muntliga kunskaper i svenska? 11.11. 3

NATIONELL KULTUR Svenskan ses av en klar majoritet av befolkningen som en viktig del av det finländska samhället. Andelen har dock krympt över tid. (: 70%, : 74%, : 63%) Det svenska språket är en väsentlig del av det finländska samhället 26 44 34 40 Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt 27 36 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 11.11. 4

SVENSKAN I FRAMTIDEN En klar majoritet ser det som en förlust om svenska språket och kulturen dör ut. Men även här naggas stödet något i kanterna. (: 73% instämmer helt eller delvis, : 72%, : 67 %) Det är av skada om svenska språket och kulturen skulle dö ut i Finland 35 38 37 35 Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt 32 35 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 11.11. 5

NORDISK IDENTITET Blicken är stadigt riktad västerut, men Norden är inte riktigt lika högprioriterad som tidigare. (: 91% instämmer helt eller delvis, : 93%, : 90%) Det är viktigt att höra till Norden och ha en nordisk identitet 57 34 2 5 2 55 38 2 4 1 47 43 5 4 1 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Vet ej Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt 11.11. 6

SYMBOLIK & PRAKTIK Förväntningarna på politikernas språkkunskaper är höga. Men även här går trenden mot mer förlåtande inställning. (: 85% instämmer helt eller delvis, : 78%) Ledande politiker i Finland bör behärska både svenska och finska 53 32 1 10 4 49 29 4 13 5 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt vet ej Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt 11.11. 7

INSTRUMENTELLT SPRÅKVÄRDE Tilltron till svenskans ekonomiska nytta har sjunkit markant eller är det bara osäkerheten som har ökat? Engelskan tar över i de nordiska rummen. (: 75% instämmer helt eller delvis, : 68%, : 58%) Finland har ekonomisk nytta av sin tvåspråkighet 37 38 29 39 26 32 19 15 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Vet ej Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt 11.11. 8

DEN HETA POTATISEN Allt färre sluter upp bakom obligatorisk undervisningen i svenska. (: 52% positiva, : 50%, : 45%). Andelen negativt inställda har dock inte vuxit. Det är snarare osäkerheten som sprider sig. Undervisningen i svenska borde också i fortsättningen vara obligatorisk i grundskolan 30 22 1 22 25 25 25 2 21 27 22 23 8 22 25 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Vet ej Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt 11.11. 9

STÖDET FÖR OBL. UNDERVISNING I SVENSKA ENL. ÅLDER (-) Undervisningen i svenska bör vara obligatorisk (instämmer helt/delvis) 15-24 25-34 35-49 50-79 37 40 42 49 48 53 52 48 55 46 50 59 Stödet för obligatorisk svenskundervisning varierar enligt ålder Uppslutningen är svagast bland 25-34-åringar (42%) Det har krympt i alla åldrar utom bland de äldsta 0 10 20 30 40 50 60 70 80 11.11. 10

STÖDET FÖR OBL. UNDERVISNING I SVENSKA ENL. REGION N & Ö Fin V Fin S Fin Hel-Nyl Undervisningen i svenska bör vara obligatorisk 16 25 22 20 24 26 25 21 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Geografisk spridning i stödet för svenskan som obligatoriskt ämne Starkast stöd i södra Finland (50%) Svagast i norra och östra delarna av landet (41%) 11.11. 11

STÖDET FÖR OBL. UNDERVISNING I SVENSKA ENL. KUNSKAPER I SVENSKA Undervisningen i svenska bör vara obligatorisk goda 36 34 6 11 14 rel. goda 34 27 5 17 17 rel svaga 21 29 9 23 29 svaga 14 15 10 26 36 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Vet ej Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt Individuella kunskaper i svenska påverkar inställningen till språkundervisning Bland de med svaga kunskaper är endast 29% för fortsatt obligatorisk undervisning Motsvarande andel bland de med bäst kunskaper är 70% 11.11. 12

STABIL MEN LÅG KUNSKAPSNIVÅ (: 6,1 i genomsnitt) Skriftliga kunskaper i svenska 8 11 17 63 1 9 11 18 60 1 10 15 16 59 2 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 9-10 8 7 6-4 Vet ej Muntliga kunskaper i svenska 8 13 16 62 1 10 12 19 58 1 10 13 15 60 2 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 9-10 8 7 6-4 Vet ej 11.11. 13

VAD FÖRKLARAR INSTÄLLNINGEN TILL DET SVENSKA I FINLAND? Svaren på samtliga attitydfrågor hänger nära samman. De kan betraktas som en och samma åsiktsdimension. Hur man placerar sig på denna dimension beror på: Kön och ålder; äldre finländare och kvinnor är mer positiva gentemot det svenska Utbildning; ju högre utbildning, desto positivare syn på det svenska Region; ju längre från Svenskfinland, desto negativare inställning Språkkunskaper; stödet för det svenska i Finland är markant lägre bland de med svaga kunskaper i svenska 11.11. 14

TEORI & PRAKTIK TVÅ SKILDA TING En stark opinion för det svenska i Finland på festtalsnivån Utvecklingen över tid tyder dock på en urholkning. Inte minst ökar andelen som har svårt att ta ställning Inställningen är geografiskt beroende. I Finlands östra och norra delar är inställningen mer negativ. Kvinnor, äldre och högt utbildade är har mer positiv inställning Men allra viktigast är språkkunskaper Svenskan måste användas för att kännas meningsfull? Eller har negativ upplevelser präglat inställningen? 11.11. 15