Riktlinjer för polisverksamheten i Östergötlands län 2009

Riktlinjer för polisverksamheten i Östergötlands län 2009 Brottsförebyggande arbete Våldsbrott Drogbekämpning Vaneförbrytare Grov organiserad brottslighet www.polisen.se

Datum 1 (30) Beteckning/Diarienummer AA- 191-7820/08 Innehållsförteckning 1 FÖRORD... 2 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH KRAV FÖR VERKSAMHETSPLANEN 2009... 3 2.1 INLEDNING... 3 2.2 POLISSTYRELSENS INRIKTNING... 3 2.3 PERSONAL... 4 2.4 OMVÄRLDSANALYS... 4 3 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN... 6 3.1 ÖSTGÖTAPOLISENS FEM SÄRSKILDA UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 3.1.1 Brottsförebyggande arbete... 6 3.1.2 Våldsbrott... 8 3.1.3 Drogbekämpning... 12 3.1.4 Vaneförbrytare... 13 3.1.5 Grov organiserad brottslighet... 14 3.2 ÖVRIGA VERKSAMHETSOMRÅDEN... 16 3.2.1 Tillgrepp genom inbrott... 16 3.2.2 Trafiksäkerhet... 17 3.2.3 Bidragsbrott... 19 3.2.4 Service... 19 3.2.5 Krisberedskap... 21 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT POLISARBETE... 22 4.1 BROTTSOFFERARBETET... 22 4.2 LOKALT PERSONSÄKERHETSARBETE... 23 4.3 INSATSER MOT HATBROTT... 23 4.4 KRIMINALTEKNIK... 24 4.5 GRÄNSKONTROLL OCH ÖVRIG UTLÄNNINGSVERKSAMHET... 24 4.6 SÄRSKILDA HÄNDELSER... 25 5 GEMENSAM VERKSAMHET... 25 5.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 25 5.2 MILJÖLEDNINGSARBETET... 27 5.3 KOMMUNIKATION... 28 5.4 VERKSAMHETSSKYDD... 29 6 EKONOMI... 29 7 VIKTIGA DOKUMENT FÖR LEDNING OCH STYRNING AV POLISVERKSAMHETEN... 30 8 SAMRÅD... 30

2 1 Förord Polisstyrelsen har nu beslutat verksamhetsplanen för år 2009. Inledningsvis bör poängteras att de ekonomiska förutsättningarna kommer att vara knappa under 2009. Det ställer extra stora krav på rationaliseringar och besparingar. Det nationella målet om 20 000 poliser vid utgången av 2010 ligger fast. I planeringen för 2009 finns det skäl att särskilt uppmärksamma att antalet poliser i Östergötland nu börjar öka väsentligt. Med fler poliser följer också ökade krav. Polisen ska fortsätta att förbättra resultaten och Östgötarna ska uppleva en mer synlig och tillgänglig Polis. Det är viktigt att Polisen eftersträvar mer synliga arbetsmetoder för att nå målen, något som inte får stå i strid med kravet på att Polisen kraftsamlar på de tider och platser där behovet är som störst. Polisen i Östergötland har utvecklat sin förmåga att kraftsamla mot beslutade mål och leda mer uthålligt och strategiskt. Det är angeläget att styrelsen beslutar en verksamhetsplan som främjar en fortsatt sådan utveckling. Polisens grundläggande uppdrag att minska antalet anmälda brott och att klara upp en högre andel av de brott som begås ligger självklart fast. Polisen ska fortsätta att särskilt utveckla följande fem områden. 1. Arbetet tillsammans med kommunerna för att förebygga brott bland unga ska ha sin grund i skriftliga överenskommelser. 2. Drogbekämpningen, som även omfattar langning av importerad alkohol till unga. 3. Förebygga och klara upp våldsbrott i krogmiljö och i nära relationer. 4. Kampen mot vaneförbrytarna, varav en liten del står för en stor del av brottsligheten. 5. Fullfölja modellen för en mer strukturerade bekämpning av den organiserade brottsligheten. Polisen ska i första hand verka för att det vid utgången av året inte finns något kriminellt MC-gäng kvar i Östergötland. Brottsförebyggande rådet har i en rapport undersökt förekomsten av otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008:8). Det finns skäl att vara extra vaksam på risken för sådan påverkan vid ungdomsbrott, relationsvåld och organiserad brottslighet. Ett professionellt brottsofferomhändertagande är ett viktigt led i det arbetet. Polisen har stärkt sin förmåga att ta om hand hotad personal i rättsväsendet, kommuner och andra myndigheter. Även frågan om hot mot politiker och journalister bör ägnas fortsatt uppmärksamhet, inte minst inför det Svenska ordförandeskapet i EU och i samband med valet till Europaparlamentet. Bertil Wahlbom Ordförande i polisstyrelsen Mats Löfving Länspolismästare

3 2 Utgångspunkter och krav för verksamhetsplanen 2009 2.1 Inledning Verksamhetsplanen utgår från Regeringens budgetproposition, regleringsbrev, Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för 2009-2011 samt uppföljning av verksamhetsplanen för år 2008. De nationella målen och strategierna i planeringsförutsättningarna ska ingå i polismyndighetens verksamhetsplan för att på ett tydligt sätt synliggöra kopplingen mellan planeringsförutsättningar, verksamhetsplan, handlingsplaner, åtaganden och den operativa verksamheten. Polisen har en viktig roll i samhället. Polisens huvuduppgift är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Medborgarna kräver att fler brott klaras upp. För att nå dessa grundläggande mål krävs ett ännu mer effektivt samarbete dels inom myndigheten och dels med andra myndigheter och organisationer i samhället. 2.2 Polisstyrelsens inriktning Inom ramen för polisstyrelsens uppgifter skall styrelsen särskilt se till att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten, att polisarbetet bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav och att förvaltningen fungerar väl. Kampen mot droger, våldsbrott, vaneförbrytare och den grova organiserade brottsligheten ska stå i fokus för myndighetens insatser år 2009. Det brottsförebyggande arbetet, särskilt att förebygga brott bland unga, är en hörnsten för allt framgångsrikt polisarbete. Även andra insatser inom kärnverksamheten är viktiga för polisverksamheten i Östergötlands län. Dessa kommer att särskilt regleras i åtaganden mellan länspolismästaren och avdelningscheferna. Östgötapolisens viktigaste utvecklingsområden är fortsatt: Brottsförebyggande arbete Drogbekämpning Våldsbrott Vaneförbrytare Grov organiserad brottslighet Polisen ska sträva efter att ytterligare öka kontakterna och stärka samarbetet med kommuner, landsting, myndigheter och andra samarbetspartners i Östergötland. Tillsammans har vi bättre förutsättningar att minska brottsligheten och öka tryggheten i länet.

4 2.3 Personal Vid utgången av 2008 beräknas antalet poliser uppgå till cirka 685 och antalet civilanställda till cirka 225. Under år 2009 kommer ett 10-tal poliser att avgå med ordinarie ålderspension medan myndigheten tillförs ett 70-tal polisaspiranter. Vid utgången av 2009 beräknas därför antalet poliser att ha ökat väsentligt. För allmänheten måste tillskottet av poliser märkas i förbättrade resultat, ökad synlighet, service, tillgänglighet och trygghet. 2.4 Omvärldsanalys Polisen verkar i ett samhälle som förändras snabbt. För att kunna planera polisverksamheten ställs krav på att myndigheten förmår att identifiera och analysera nya företeelser, förändrade attityder och förändringar i övrigt som kan komma att påverka polisens arbete. Polismyndighetens strategiska ledningsgrupp (SLG) beslutade den 10 april 2008 att en revidering av gällande Omvärldsanalys skulle göras för åren 2009-2012. Analysen ligger till grund för de bedömningar som görs i denna plan. Inför de kommande åren konstaterar myndigheten att bl.a. följande fakta på olika sätt kommer att påverka polisverksamheten i Östergötland. 1 Demografiska faktorer Östergötland har idag en befolkningsmängd på drygt 420 000 invånare. SCB:s prognos pekar mot en befolkningsutveckling från dagens 420 000 till ca 423 000 invånare år 2012. Tecken tyder på att storstadsregionen med Linköping och Norrköping kommer att expandera ytterligare, medan landsbygden kommer att utvecklas i motsatt riktning. Flera mindre kommuner med större pendlingsavstånd till arbetstillfällen och till arbetsmarknader kommer att uppleva en minskad befolkning. Att upprätthålla god service i hela länet kommer att bli en växande utmaning för polisen. Nedan tabell visar befolkningsmängd m.m. i respektive kommun den 30 september 2008. Kommun Befolkningsmängd Antal ungdomar Andel 12-17 år Boxholm 5 235 453 9 % Finspång 20 581 1 691 8 % Kinda 9 907 920 9 % Linköping 141 736 10 862 8 % Mjölby 25 484 2 276 9 % Motala 41 996 3 694 9 % Norrköping 127 746 10 328 8 % Söderköping 13 972 1 324 9 % Vadstena 7 493 646 9 % Valdemarsvik 7 877 673 9 % Ydre 3 742 325 9 % Åtvidaberg 11 555 1 056 9 % Ödeshög 5 350 488 9 % Östergötland 422 749 34 736 8 % 1 Polismyndighetens Omvärldsanalys 2009-2012 (dnr. AA-195-10688/08).

5 Brottsutvecklingen Östergötland är ett differentierat län med både storstadsregion och landsbygd, kust och inland. Detta innebär att även brottsfrekvensen i länet är differentierat. Förekomsten av brott skiljer sig mellan storstadsregionen och landsbygden, vilket också innebär att behoven av polisiära insatser varierar. Under 2007 anmäldes totalt 53 912 brott i Östergötland, vilket ger en procentuell ökning jämfört med 2006 på 4%. Nationellt ökade det totala antalet anmälda brott med 7% under 2007. 2 I Östergötland har antalet anmälda brott visat en svagt negativ trend från 1999 fram till 2005, då trenden vände, och kurvan började peka svagt uppåt. 2007 års uppföljning uppvisar en ytterligare ökning jämfört med 2006. Antal anmälda brott för 2008 beräknas uppgå till drygt 53 800 brott, vilket är en minskning jämfört med senare år. 3 Det kan antas att den generella brottsutvecklingen i Östergötland inte kommer att visa några större förändringar under de kommande fem åren. 4 Däremot kan den strukturella fördelningen av olika typer av brottslighet komma att utvecklas olika. Våldsbrott En stor del av alla våldsbrott som anmäls varje år är misshandelsbrott. Gatuvåldets utveckling och alkoholkonsumtion är två orsaker till att misshandel har ökat under åren. 5 Det är sedan tidigare känt att en stor del av all misshandel i Östergötland sker i krogmiljö. Kombinationen mellan alkoholintag och en hög koncentration av människor på ett begränsat geografiskt området utgör en ökad risk för våldsbrott. Majoriteten av alla anmälningar gällande misshandel har ägt rum under helgkvällar, och av dessa sker flertalet utomhus i stadsmiljö och i närhet till nöjesställen. Troligtvis kommer antalet anmälda misshandelsbrott att fortsätta öka eftersom toleransen mot våld minskar, ökad tillgång på alkohol, samtidigt som många yrkesgrupper utbildas i att identifiera och anmäla misshandel. Under 2007 anmäldes totalt 3 794 fall av misshandel. Jämfört med 2006 är det en procentuell ökning med 5%. Trenden med en ökning av antalet misshandelsfall är genomgående i hela landet. Narkotikabrott Narkotikamissbruk utgör ett centralt samhällsproblem med allvarliga konsekvenser både för enskilda individer och för samhället i stort. Narkotikamissbruk genererar såväl våldsbrott som trafik- och tillgreppsbrott, samtidigt som 2 Statistiskt underlag från BRÅ. 3 Lokal uppföljning enligt LUPP-metoden. 4 Polismyndighetens Omvärldsanalys 2009-2012 (dnr. AA-195-10688/08). 5 BRÅ 2004:3 s 51ff.

6 narkotikahanteringen utgör en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten med dess potentiellt systemhotande inflytande. Östergötlands relativa närhet till Stockholm med täta förbindelser ger möjligheter för flödet av narkotika till och från storstadsregionen. Även E4 spelar en stor roll vad gäller möjligheterna att ta in eller transportera narkotika genom länet. 2007 anmäldes 3 565 narkotikabrott i Östergötland. Det motsvarar 6% av alla anmälda brott under året. Det är troligt att antalet anmälda narkotikabrott kommer att öka i Östergötland under de kommande åren. I grunden anmäls endast narkotikabrott som en följd av Polisens insatser. Ökade insatser ger ökad anmäld brottslighet. Det är viktigt att de ökade insatserna mot narkotikamissbruk parallellt sker med ett arbete som syftar till att förhindra nyrekrytering in i missbruk. Det görs bäst tillsammans med andra samhällsinstitutioner, då främst skola, social och fritidsverksamhet. Bostadsinbrott Enligt BRÅ är mörkertalet vad gäller bostadsinbrott litet, då försäkringsbolagen kräver ett uppvisande av polisanmälan för att ersättning ska betalas ut. Detta får till följd att statistiken över anmälda bostadsinbrott ger i stort sett en helt rättvisande bild av läget. Åren 2005 2006 har inbrottsstölderna successivt ökat, men minskade markant under slutet av 2007. Minskningen kan ha flera förklaringar, ett bättre skydd av bostäderna, mindre lönsamhet för gärningsmannen, stränga straff, ökade polisiära åtgärder mot vaneförbrytarna eller brottspreventiva åtgärder i närområdet. Det finns inget som direkt pekar på att denna brottstyp kommer att öka i framtiden. Ett orosmoln är den gränsöverskridande brottsligheten som från tid till annan varit inriktad på inbrott i bostäder. Skadegörelse/klotter Skadegörelseanmälningarna har ökat under 2000-talet. År 2007 anmäldes 7 671 brott jämfört med 5 842 brott för år 2006. En viktig orsak till den utvecklingen är en ökad anmälningsbenägenhet av klotter och skadegörelse mot stat, kommun och landsting. Att ökningen blev så stor som 31 % är en trend som även återfinns nationellt. Skadegörelsebrott anses vara en brottstyp med ett stort mörkertal. Den generella åldersfrekvensen på misstänkta för skadegörelse är mellan 15-17 år, företrädelsevis pojkar. 3 Mål och strategier för kärnverksamheten 3.1 Östgötapolisens fem särskilda utvecklingsområden 3.1.1 Brottsförebyggande arbete Brottsligheten orsakar stor skada och leder till ett mer otryggt samhälle.

7 Både samhället i stort och enskilda drabbas ekonomiskt. För att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs kraftfulla insatser där en synlig och aktiv polis är en viktig förutsättning. Arbetet kräver utökad samverkan, polisiär närvaro och lokal förankring. En viktig del i det arbetet utgörs av samverkansarbetet på regional nivå och kommunernas lokala brottsförebyggande råd. I dessa ingår representanter från närpolisen. Nya poliser som tillförs polisverksamheten ska i allt väsentligt användas i yttre tjänst. De ska tillföras de orter där behovet är som störst. I det brottsförebyggande arbetet är det betydelsefullt att förhindra att ungdomar börjar att begå brott. Lika viktigt är det att förhindra för de ungdomar som redan idag är kriminellt belastade att fortsätta med sin brottslighet. En välutvecklad samverkan på lokal nivå mellan polis, skola och socialtjänst är en framgångsfaktor i det brottsförebyggande arbetet. Lokal verksamhet 2008 Flertalet av länets högstadie- och gymnasieskolor har en kontaktpolis som blivit en direktkanal till polisen för skolorna. Skolledningen och personalen har enkelt kunna vända sig till sin kontaktpolis med frågor eller för att få råd. Det har varit ett bra komplement till arbetet i de lokala brottsförebyggande råden. Ett särskilt utredningsregister har upprättas för särskilt brottsaktiva ungdomar och kriminella nätverk. Detta arbete har varit framgångsrikt. Polismyndigheten har genomfört två regionala nätverksträffar med samtliga kommuner på strategisk nivå under verksamhetsåret. I samverkansarbetet har Universitetets Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB) kommit att få en alltmer framträdande roll. Samarbetet med åklagarna har utvecklats i brottsutredningar som rör ungdomsärenden. Det är en viktig förutsättning för att korta ner utredningstiderna.

8 Lokala mål 2009 Polismyndigheten ska verka för att lokala samverkansavtal tecknas med respektive kommun. Avtalen ska vara särskilt inriktade på att bekämpa brott bland unga. Samtliga närpolisområden ska ha ett fungerande samarbete med skolan och socialtjänsten i syfte att upptäcka ungdomar som är på glid. Samtliga länets högstadie- och gymnasieskolor ska ha en kontaktpolis som i första hand ska vara ett stöd för skolpersonalen. Aktivt medverka i projekten Urban utveckling och specifikt stadsdelarna Skäggetorp och Klockartorpet. Särskilda utredningsregister (SUR) ska prövas och upprättas för särskilt brottsaktiva ungdomar och kriminella nätverk. Minst två regionala nätverksträffar med samtliga kommuner på strategisk nivå ska anordnas under verksamhetsåret. Lokal strategi för att nå målen Det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas planlagt och underrättelsestyrt. Dokumentation, utvärdering och spridning av goda exempel är viktiga framgångsfaktorer i den brottsförebyggande verksamheten. Ungdomarna är en nyckelgrupp. Genom tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet motverkas allvarlig brottslighet i framtiden. För att lyckas nå denna grupp ska Polisen aktivt samverka med andra berörda aktörer i samhället, särskilt skolan och socialtjänsten. Det måste ske på ett mer strukturerat sätt där de olika myndigheternas verksamheter bättre samordnas i perspektivet av att den unge uppfattar en tydlig, sammanhållen reaktion från samhället på ett brottsligt beteende. Det går självklart inte att bortse från föräldrarnas viktiga roll. En angelägen uppgift är att bryta utanförskapet i segregerade bostadsområden. Där utgör närpolisens medverkan i projekten Urban utveckling, en viktig del. Projekten leds av kommunerna i Norrköping och Linköping och omfattar i nuläget stadsdelarna Klockaretorpet och Skäggetorp Det är viktigt att arbeta offensivt mot ungdomars drogmissbruk, både avseende alkohol och narkotika, eftersom droger ofta är en inkörsport till omfattande och svårbemästrad kriminalitet. Den nationella handlingsplanen Samverkan Polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet ska tillämpas (PoA-480-5788/07). 3.1.2 Våldsbrott 3.1.2.1 Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Våldsbrott är för många brottsoffer och anhöriga en allvarlig kränkning av integriteten och kan leda till långvarig otrygghet med försämrad livskvalitet som följd. En stor del av våldet i den offentliga miljön är förutsägbart till tider och platser.

9 Nationella mål 2009 Misshandel utomhus ska minska med tre procent till utgången av 2009. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 procent till utgången av 2009. Nationell strategi för att nå målen Polisen ska förebygga brottsligheten genom att bedriva planlagd och kunskapsbaserad verksamhet. Kunskapen ska grunda sig dels i kriminalunderrättelser om de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar dels i vilka metoder för genomförandet av insatser som kan anses ha effekt utifrån aktuell problembild. Möjligheter att samverka med andra aktörer ska beaktas. Speciellt viktig är samverkan mellan Polis och kommun. I en långsiktigt hållbar verksamhet med god kvalitet är det viktigt att ständigt följa upp, utvärdera och återkoppla resultaten från genomförda insatser. Enligt Polisens UnderrättelseModell (PUM) är det de strategiska och operativa ledningsnivåerna som har ansvaret för prioritering och uppföljning av verksamheten. För att öka möjligheterna att klara upp brott ska Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) vara förankrat och tillämpas fullt ut av all personal vid myndigheterna. Cheferna ska fortsätta att driva arbetet med PNU framåt och ansvarar för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder. Detta ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffren motiveras att ge betydelsefull information till Polisen i det egna ärendet. Förhör av god kvalitet med målsägande, misstänkt, vittnen och andra i nära anslutning till händelsen, samt ett ökat användande av rättsintyg kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö. Lokal verksamhet 2008 Polisen har under år 2008 arbetat enligt en särskild plan för att minska det krogrelaterade våldet i Östergötland. En särskild satsning mot våld utomhus, i synnerhet i krogmiljön har genomförts i hela länet. All personal i yttre tjänst genomgår år 2008-2009 Länsstyrelsens utbildning i Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningen syftar till att ännu fler, ännu bättre och oftare, ska kunna tillse att restaurangnäringens alkoholutskänkning sker enligt gällande tillstånd.

10 Polisen har under 2008 arbetat intensivt vid de särskilt ungdomsfrekventa högtiderna (t.ex. valborg, skolavslutning, halloween) för att förhindra barn och ungdomars åtkomst av alkohol. Lokala mål 2009 Antal anmälda misshandelsbrott utomhus ska vid utgången av 2009 understiga 1870 brott. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 27 procent till utgången av 2009. Langning av alkohol till ungdomar, brott mot alkohollagstiftningen och förtäringsförbuden ska ägnas särskild uppmärksamhet. Särskilda insatser ska genomföras vid s.k. ungdomshelger tillsammans med andra aktörer. Underrättelser om olovlig sprittillverkning, införsel och försäljning ska följas upp och åtgärdas. Handlingsplanen mot krogrelaterat våld ska fullföljas. Lokal strategi för att nå målen Polismyndigheten ska tillämpa myndighetens handlingsplan mot våldsbrott. 6 Strategin med en synlig, offensiv polis på frekventa tider och platser ska fortsätta. Tillsyn av alkoholservering ska ske i samverkan med övriga aktörer, exempelvis kommunerna bl.a. med tillämpning av ISAK-metoden. 7 Vid trafikövervakning ska särskild uppmärksamhet riktas mot smuggling av alkohol. 3.1.2.2 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. 6 Dnr. AA-428-2207/07. 7 ISAK (Införsel av alkohol, Samverkan mellan myndigheterna och krögarna).

11 Nationellt mål 2009 Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt våldsoch sexualbrott mot barn ska öka med 20 procent (jämfört med utgången av år 2007). Nationell strategi för att nå målet För att öka kvaliteten och enhetligheten i utredningar om brott i nära relationer är tillgången på kvalificerad personal viktig. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Kompetensen att göra strukturerade hot- och riskbedömningar ska öka och det ska tydligt framgå vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. Lokal verksamhet 2008 Polismyndigheten har under 2008 utvecklat kompetensen att utreda våld i nära relationer. Under året har utbildning i fridsbrott genomförts för alla personal i yttre tjänst. Den utbildningen kommer att fortsätta under 2009. Ett system för särskild uppföljning av dessa ärenden har införts. Polismyndigheten hade som mål 2008 att genomströmningstiden för våld i nära relation ej fick överstiga hundra dagar. Målet uppnåddes. En utbildningsinsats avseende hedersrelaterad våld och hatbrott genomfördes under 2008. Under hösten utbildades dessutom ett antal utredare vid våldsrotlarna samt ett antal vakthavande befäl i "Patriark", dvs. den bedömningsmall som nyttjas vid utredningar av misstänkt hedersrelaterade ärenden. Rikspolisstyrelsen har under 2008 tagit fram en handbok för Polisens utredningar av relationsvåld. Polismyndigheten har under året fortsatt att samverka med ett antal myndigheter om "Kvinnofrid". Detta arbete fortsätter under 2009.

12 Lokala mål 2009 Antalet redovisade ärenden till åklagare för brott i nära relation ska vid utgången av 2009 inte understiga 280 ärenden. För ärenden inkomna under 2009 ska medelgenomströmningstiden minska jämfört med föregående år. Polismyndigheten ska senast vid utgången av 2009 ha ökad förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterade brott Polismyndighetens brottsoffersamordnare ska fortsätta sitt arbete med utbildning avseende hedersrelaterade brott och hatbrott. Lokal strategi för att nå målen Myndigheten ska tillämpa den handbok som Rikspolisstyrelsen har utarbetat för utredning av våld i nära relationer. 3.1.3 Drogbekämpning Från och med 1 januari 2008 ligger ansvaret för att genomföra de nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna 8 på bl.a. Polisen. Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan 9 är ett narkotikafritt samhälle. Narkotikabrottsligheten ska minska och tryggheten ska öka genom åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Alkoholkonsumtionen har ökat påtagligt de senaste åren. Det är en oroande utveckling inte minst mot bakgrund av det välbekanta sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott. Åtgärder mot illegal införsel och försäljning av alkohol till ungdomar är särskilt viktiga. Nationellt mål 2009 Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället. Nationell strategi för att nå målet Polisen ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer. Prioriteringen ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar. Det är viktigt att de metoder som bygger på beprövad erfarenhet vidareutvecklas och sprids. Polisen ska förbättra sin förmåga att samverka med andra samhällsaktörer, myndigheter och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheter ska öka. Operativa underrättelser ska användas och utvecklas. 8 POA 483 484-610/07. 9 Prop. 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner.

13 Strategin för organiserad och systemhotande brottslighet ska användas i tilllämpliga delar. Lokal verksamhet 2008 Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och bekämpningen av den är därför högt prioriterad av såväl polisen som samhället i övrigt. Brottslighet leder till att ungdomar dras in i ett missbruk som i sin tur ofta leder till en kriminell livsstil och personligt lidande. Under 2008 har narkotikaroteln utrett det största och mest resurskrävande ärendet någonsin i länet. Lagföring beräknas ske under inledningen av 2009. Samtidigt har narkotikabekämpningen på överlåtelsenivå och gatuplanet fortsatt på samma höga nivå som 2007. Lokala mål 2009 Antalet ingripanden mot ringa narkotikabrott och utförda narkotikabeslag ska hålla minst samma höga nivå som under 2008. Särskilda insatser ska genomföras vid s.k. ungdomshelger tillsammans med andra aktörer. Antalet personuppklarade narkotikaöverlåtelser ska öka 2009 jämfört med 2008. Antalet beslag av cannabis ska öka. Särskild uppmärksamhet ska ägnas den typ av brott där personer yrkesmässigt säljer alkohol till ungdomar. Lokal strategi för att nå målen Insatserna mot narkotika ska ha en bred inriktning med fokus på såväl bruk som överlåtelse. Ett väl etablerat samarbete med Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna är en förutsättning för goda resultat. Tillsyn av serveringslokaler ska ske i samverkan med kommunerna bl.a. med tillämpning av ISAK-metoden. Vid trafikövervakning ska uppmärksamhet även riktas mot smuggling av alkohol. Att förverka alkoholhaltiga drycker från ungdomar ska ingå som en naturlig del i polisarbetet. 3.1.4 Vaneförbrytare En vaneförbrytare är den som utvecklat en brottslig karriär, gjort det till en livsstil och som efter flera fängelsestraff inte lyckat bryta denna trend. Oftast finns missbruk med i bilden. Dessa personer utgör en mycket liten del av befolkningen men står för en stor andel av brotten med många brottsoffer som följd. För att kunna minska den totala brottsligheten måste problemet med vaneförbrytare angripas. Polisen har därför utarbetat en handlingsplan som syftar till ett mer effektivt polisarbete mot vaneförbrytarna.

14 Lokal verksamhet 2008 Under 2008 inrättades särskilda vaneförbrytargrupper med uppgift att gripa de mest prioriterade vaneförbrytarna. Grupperna arbetar starkt underrättelsestyrt. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med åklagarna. Satsningen mot vaneförbrytare bedöms ha varit framgångsrik och bidragit till att bl.a. bostadsinbrotten har kunnat minskas. Lokala mål 2009 Minst tre nationellt fastställda kriminella ska lagföras. Minst 100 lokalt fastställda vaneförbrytare ska lagföras. Vaneförbrytargrupperna ska fortsätta sitt arbete under år 2009. Lokal strategi för att nå målen Polismyndighetens handlingsplan för ett mer underrättelsestyrt arbete mot de mest brottsbenägna vaneförbrytare ska tillämpas. 10 Under 2009 ska myndigheten fortsätta att utveckla sin förmåga att leda och styra polisverksamheten mer underrättelselett. Brottsutredningar mot vaneförbrytare ska prioriterats och handläggas skyndsamt. 3.1.5 Grov organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet 11 är ett allvarligt hot mot samhället. En tendens kan ses där den grova organiserade brottsligheten tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Vittnen och personal inom rättsväsendet trakasseras. Därigenom utmanas själva grunden för vår rättsstat. Den organiserade brottsligheten bedriver illegal näringsverksamhet och riskerar på så sätt att rubba marknader, där laglig näringsverksamhet riskerar att slås ut. Nationellt mål 2009 Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Nationell strategi för att nå målet Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten ska bedrivas i enlighet med det uppdrag som regeringen kommer att lämna till Rikspolisstyrelsen. 12 Polisens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten. Insatserna ska riktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom 10 Dnr. AA-490-2205/07. 11 För definition se 6204/2/97 Eufopol 35 Rev 2. 12 Regeringsuppdrag med utgångspunkt i de förslag som lämnas i Ds 2008:38.

15 den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Polisen kan inte stå ensam i kampen mot den organiserade brottsligheten utan andra myndigheter måste hjälpa till att försvåra att brott begås. Polisen ska försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Rikspolisstyrelsen ska leda arbetet att tillsammans med Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna utveckla en nationellt samordnad kriminalunderrättelseverksamhet Ett väl utbyggt stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen. Lokal verksamhet 2008 I början av 2008 undertecknade Polismyndigheten i Östergötland en handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten. Ett av målen i handlingsplanen är att det inte ska finnas några kriminella motorcykelgäng vid utgången av 2009. Ett stort steg mot målet togs då ett kriminellt motorcykelgäng lade ner sin verksamhet i länet. Lokala mål 2009 Myndigheten ska verka för att det vid utgången av 2009 inte ska finnas något kriminellt MC-gäng i Östergötland. Metoden för en mer strukturerad samverkan mellan samhällets olika aktörer för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten ska fullföljas. Myndigheten ska driva bildandet av det regionala underrättelsecenter (RUC) som ska inrättas i samverkansområdet. Myndigheten ska inrätta en aktionsgrupp mot organiserad kriminalitet. Det arbetet ska vara slutfört den 1 juli 2009. Myndigheten ska öka kompetensen och skapa metoder för att säkra förverkanden av egendom som utgör utbyte av brottslig verksamhet. Lokal strategi för att nå målen Grov organiserad brottslighet ska bekämpas i Östergötland. Brottsligheten förekommer i mer eller mindre organiserad form. Ett exempel på sådan kriminalitet är de kriminella MC-gängen. Erfarenheten visar att dessa kriminella begår många typer av brott. Exempel på brottslighet som kan knytas till dessa är mord, misshandel, hot, utpressning, bidragsbedrägerier, skattebrott, bygg- och miljöbrott samt trafikbrott

16 Polismyndigheten i Östergötlands län är en av 8 polismyndigheter som ska inrätta aktionsgrupper mot den organiserade brottsligheten tillsammans med Rikskriminalpolisen ( RKP). Aktionsgruppen ska vara igång senast den 30 juni 2009 och verka inom regionen D-, E- och F län. Polisen ska fullfölja handlingsplanen mot den organiserade brottsligheten i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län. 13 3.2 Övriga verksamhetsområden 3.2.1 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Nationellt mål 2009 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,3 procent till utgången av 2009. Nationell strategi för att nå målet För att öka uppklarningen av dessa brott är det viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder. Det är av särskild vikt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Lokal verksamhet 2008 Särskilda satsningar har gjorts mot bostadsinbrotten. Polisen har under år 2008 förbättrat förstahandsåtgärderna vid inbrott. Vid inbrott i bostad gör kriminaltekniker regelmässigt platsundersökning. Uppföljning sker genom att vakthavande befäl upprättar en s.k. insatsredovisning över vidtagna åtgärder och eventuella avvikelser. Redovisningen presenteras för operativa ledningsgruppen veckovis. Antalet anmälda bostadsinbrott inkl. fritidshus har minskat kraftigt år 2008. En förklaring kan delvis tillskrivas arbetet mot vaneförbrytarna, fler brottsplatsundersökningar och utnyttjande av möjligheten att ta DNA-prov på brottsmisstänkta. 13 Dnr. AA-429-13249/07.

17 Lokala mål 2009 Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ärenden ska öka till 5,5 procent till utgången av år 2009. Fortsatt minskning av antalet inbrott i bostad och fritidshus jämfört med år 2008. Ett effektivare underrättelsearbete ska ske i fråga om organiserade, gränsöverskridande stöldbrott, exempelvis av airbags i bilar Lokal strategi för att nå målen Tillämpa den nationella strategin. Arbetet med att förbättra förstahandsåtgärder ska fortsätta att utvecklas både vad avser åtgärder på brottsplatsen och det fortsatta utredningsarbetet. Samarbetet och kunskapsutbytet mellan utredande enheter och kriminalunderrättelsetjänsten ska utvecklas vidare. Allt i syfte att på ett effektivare sätt identifiera och lagföra misstänkta gärningsmän. 3.2.2 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsarbetet syftar till att öka tryggheten för trafikanterna. Med större regelefterlevnad på trafikområdet kan antalet trafikolyckor minska och därmed antalet omkomna och skadade i trafiken. Polisens viktigaste uppgifter inom trafiksäkerhetsområdet är att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Arbetet ska bidra till att etappmålen i Nollvisionen 14 uppnås. Det ska ske genom att Polisen bl.a. kontrollerar att trafikanter följer trafikreglerna samt rapporterar dem som bryter mot reglerna. Nationellt mål 2009 Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Nationell strategi för att nå målet Polisen ska utveckla sin förmåga att planlägga sina kontroller så att de genomförs på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurser. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Verksamheten ska vara likvärdig i hela landet. Alla poliser i yttre tjänst ska delta i genomförandet av kontrollerna. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med fordonsförare. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller samt kontroller av skyddsanordning och aggressiv körning. ATK-verksamheten, med fasta och mobila ATK-enheter, är en viktig del i Polisens planlagda trafiksäkerhetsarbete. 14 Bl.a. regeringens proposition 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik.

18 Det finns starka samband mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken. Den information en polis kan få i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Samverkan med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ska utvecklas. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv från EU-kommissionen och innebär ökade krav på kontroller av yrkestrafik de närmaste åren. Lokal verksamhet 2008 Under 2008 ökade Polisen sina insatser på trafiksäkerhetsområdet. Fler trafikbrott rapporterades (+ 6%). Även antalet protokollförda flygande inspektioner har ökat under de åtta första månaderna (+12%) medan antalet alkoholutandningsprov har nått målet. Polismyndigheten har deltagit i RPS aktivitetsveckor för ökad trafiksäkerhet som inneburit kontroll av hastighet, rattfylleri och bilbälte. En gemensam insats har gjorts för att öka trafiksäkerheten i glesbygden, bl.a. på länets skärgårdsvägar. Polismyndigheten deltar i ett EU-projekt DRUID Driving Under the Influence of Drugs, medicines and alcohol tillsammans med VTI. Projektet syftar till att kartlägga förekomsten av droger i trafiken. Polismyndigheten deltar aktivt i den samverkan som sker inom ramen för det Nationella Viltolycksrådets verksamhet. Samverkan sker vid informationskampanjer som syftar till att förebygga viltolyckor samt för att vidmakthålla organisationen med jägare som tas i anspråk för eftersök av trafikskadat vilt. Lokala mål 2009 Antal alkoholutandningsprov ska uppgå till minst 101 200. Andelen positiva alkoholutandningsprov ska öka jämfört med år 2008 (0,7 %). Antal kontrollerade arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordning ska uppgå till minst 35 700. Antal kontroller av farligt gods ska uppgå till minst 350. Myndighetens insatser för trafikövervakning ska ligga på fortsatt hög nivå med ökad inriktning mot tätorterna. Antal drograttfylleriprov ska öka 2009 jämfört med 2008. Lokal strategi för att nå målen Tillämpa den nationella trafikstrategin.

19 3.2.3 Bidragsbrott Den 1 augusti 2007 trädde en ny lag, bidragsbrottslagen (2007:612), i kraft. Den innehåller bl.a. en anmälningsskyldighet för de bidragsutbetalande myndigheterna 15 vid misstanke om brott. I september 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan om en gemensam handlingsplan för att bekämpa bidragsbrott. Nationellt mål 2009 Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antalet inkomna ärenden ska öka jämfört med nivån vid utgången av 2007. Nationell strategi för att nå målet Arbetet med att bekämpa olika former av bedrägerier mot de offentliga försäkrings- och bidragssystemen har fortsatt hög prioritet. Polismyndigheterna ska ha ett nära samarbete med Åklagarmyndigheten och de bidragsgivande myndigheterna. Lokal verksamhet 2008 Bidragsbrotten handläggs vid EKO-roteln. Roteln har två bedrägerigrupper vilka är placerade i Linköping och Norrköping. Antalet anmälningar mot trygghetssystemet har minskat något under 2008 jämfört med 2007. Polismyndigheten har tillsammans med bidragsmyndigheterna och åklagarna utarbetat en särskild modell för utredning av bidragsbrott. Den ska fortsätta att tillämpas. Lokala mål 2009 Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antalet inkomna ärenden ska öka. Antalet äldre bedrägeriärenden ska minska. Lokal strategi för att nå målen Tillämpa den nationella strategin. 3.2.4 Service Med service menas handläggning av polismyndighetsärenden och den kommunikation som sker mellan Polisen och allmänheten, inklusive mottagning och registrering av brottsanmälan. 15 Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna, kommunerna och arbetslöshetskassorna.

20 Nationellt mål 2009 Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 % av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Nationell strategi för att nå målet Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera sätt beroende på allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt och korrekt. För att kunderna ska bli nöjda är det viktigt att Polisen erbjuder likvärdig service i hela landet. Rikspolisstyrelsen har tillsammans med polismyndigheterna under 2008 tagit fram gemensamma handläggningstider för de stora volymärendena inom tillståndsområdet. Arbetet med att skapa gemensamma tider för tillgängligheten ska fortsätta i samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Områden som särskilt ska belysas är svarstider i telefon, öppettider och väntetider i receptioner. Under 2009 är det viktigt att polismyndigheterna anpassar sin verksamhet till att kunna erbjuda servicemottagarna enhetlig service i form av de framtagna tiderna. Dessa tider ska också kommuniceras ut till allmänheten. Lokal verksamhet 2008 Under 2008 har en nationell serviceundersökning genomförts avseende polismyndighetsärenden. Mätningen omfattade ärendekategorierna ansökan om pass och ansökan om tillstånd för vapen/ammunition. 16 Reslutatet togs fram enligt analysmodellen Nöd-Kund-Index (NKI). Målet för 2008 var 75 % nöjda eller mycket nöjda servicemottagare. Resultatet för vapen och pass blev 75 respektive 83 %. 2008 års mål är därmed uppfyllt. Handläggläggningstiden för polismyndighetsärenden, exklusive vapenärenden och utlänningsärenden har understigit 20 dagar. Även det målet har därmed uppfyllts. Polismyndighetens organisation med Polisens kontaktcenter (PKC) har avvecklats. Den nya organisationen för PKC bedrivs inom sju polismyndigheter. Den omorganisation som genomförts syftar bl.a. till att skapa en mer enhetlig och sammanhållen organisation med nationella arbetssätt. 16 För båda ärendekategorierna fanns kvalitetsfaktorerna tillgänglighet, bemötande, utförande/handläggningstid och information.

21 Lokala mål 2009 Handläggningstiden för polismyndighetsärenden, exklusive vapenärenden och utlänningsärenden, ska inte överstiga 20 dagar. Tillgängligheten ska ses över vid myndighetens receptioner på huvudorterna. Ett gott samarbete ska utvecklas med PKC i den nya organisationen. Myndigheten ska se över allmänhetens tillgång att via Internet få upplysningar och göra brottsanmälningar. Lokal strategi för att nå målen Tillämpa den nationella strategin. 3.2.5 Krisberedskap Polisen liksom samhället i övrigt befinner sig i ett omställningsskede. Nutida risker och hot som drabbar samhället är ofta komplexa och oförutsägbara och de kan få konsekvenser för flera samhällssektorer samtidigt. Att lämna ett väl inarbetat system med relativt klar säkerhetspolitisk hotbild för att övergå i en ny krisberedskap med breddad och mer diffus hotbild kräver ändrade och i vissa fall nya förmågor hos Polisen. För att höja krisberedskapsförmågan har Rikspolisstyrelsen tagit fram nationella mål och en strategi som ska inrikta polisens krisberedskap för 2008-2012. Nationellt mål 2009-2011 Polisen ska vid utgången av 2011 ha en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare ska känna tillit till Polisen när en kris inträffar. Nationell strategi för att nå målet Det övergripande tillvägagångssättet för att uppnå det nationella målet inom krisberedskap är intern och extern samverkan samt rätt kompetens. På alla ledningsnivåer ska det finnas god kunskap om gällande regelverk och nationellt enhetligt utbildade och övade ledningsfunktioner. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen. Samtliga poliser i yttre tjänst har grundkunskap om krishantering genom bastaktikutbildningen. Polismyndigheten ska ha kunskap om den nationellt förstärkta förmågan som är nationellt disponibel och ha klarlagda rutiner för hur de ska kontakta och använda denna kompetens.

22 Polisen ska även lokalt och nationellt inrätta en samverkansfunktion som, i samverkan inom organisationen och tillsammans med andra myndigheter, tar fram rutiner och planer för att effektivisera förberedelserna för och hanteringen av en kris. Polisen ska ha utbildad och övad personal som säkerställer att det vid kriser finns kompetens för att sammanställa och lämna en nationell lägesbild som är avstämd med berörda externa aktörer. Lokal verksamhet 2008 Polismyndigheten har en god krisberedskapsförmåga. På alla ledningsnivåer finns god kunskap om gällande regelverk. Den nationella stabsmetodiken har tillämpats. Polismyndigheten har deltagit i två större samverkansövningar under 2008. Vakthavande befäl har deltagit i en 5-dagars samverkanskurs med Länstyrelsen som huvudman. Ett arbete pågår med fokus på krisberedskapshöjande åtgärder i Riskbild Östergötland. I arbetet deltar Länsstyrelsen, polis, räddningstjänst, sjukvård och kommunerna. Lokalt mål 2009 Vakthavande befäl, polisinsatschefer och stabsfunktioner ska övas i krisberedskapsförmåga under 2009. Lokal strategi för att nå målet Tillämpa den nationella strategin. 4 Förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete Ett framgångsrikt polisarbete kräver att några viktiga förutsättningar är uppfyllda. 4.1 Brottsofferarbetet Det är viktigt att Polismyndigheten har ett välutvecklat brottsofferarbete. Polisen är ofta är den första kontakten ett brottsoffer har i rättsprocessen. Bemötande och information i samband med att någon drabbats av ett brott kan vara avgörande för att brottsoffret ska stå fast vid sin anmälan och medverka i utredningen. Alla personer som utsatts för ett brott har olika förutsättningar, behov och möjligheter att bearbeta upplevelsen samt få stöd under pågående rättsprocess. Brottsoffrets rättigheter till adekvat hjälp är således personrelaterade utifrån brott och livssituation. Det är av stor vikt att stöd ges till unga brottsoffer under pågående rättsprocess.

23 Det är viktigt att använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet när brottsofferstödet utformas. För att bedöma vilka personer eller objekt som löper risk att utsättas för brott ska strukturerade hot och riskbedömningar användas. Det är även viktigt att myndigheten har väl utarbetade rutiner för skyddsåtgärder såsom besöksförbud, skyddstelefon, skyddad identitet, samverkansrutiner med externa organisationer etc. Väl utvecklade arbetsmetoder i samverkan med Barnahus beträffande Barn som brottsoffer har upparbetats. Om gärningsmannen är under 21 år ska institutet Medling aktualiseras. 17 Rikspolisstyrelsen kommer att genomföra en nationell brottsofferundersökning år 2009. Syftet med undersökningen är att ytterligare förbättra myndighetens arbete med brottsoffer. 4.2 Lokalt personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället utgör ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Om inte Polisen, tillsammans med övriga berörda aktörer, kan erbjuda hotade personer och deras anhöriga ett tillräckligt skydd, finns risk för att dessa inte vågar anmäla, vittna och medverka i förundersökningar. Detta kan i sin tur leda till att brott förblir ouppklarade. Även hot och våld mot anställda inom rättsväsendet och andra grupper, t.ex. politiker, är ett allvarligt problem. Det är av grundläggande betydelse att personer med offentliga uppdrag kan utöva sin roll utan obehörig påverkan i form av hot och våld. En ny handlingsplan för personskydd har tagits fram under 2008. 18 Handlingsplanen ska öka Polismyndighetens operativa förmåga att möta hotbilder och konkreta hot och övergrepp mot rättsväsendet och dess företrädare samt andra personkategorier enligt förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete. Målsättningen är att med effektiva säkerhetshöjande åtgärder i varje individuellt ärende, skapa och tillgodose en trygghet för den hotade och, i förekommande fall, dennes familj med beaktande av individens personliga integritet. Enligt handlingsplanen ska alla som arbetar inom myndigheten känna trygghet och ges stöd vid hot, angrepp och andra incidenter. Särskild vikt ska läggas mot omedelbara och effektiva skyddsåtgärder vid hot mot anställda inom Polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet för att tydligt markera mot angrepp på rättsväsendets företrädare. 4.3 Insatser mot hatbrott Hatbrottslighet är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle om alla männi- 17 Lag (2002:445) om medling med anledning av brott. 18 Dnr. AA-249-8108/08

24 skors lika värde. 19 Det är därför viktigt att öka uppmärksamheten på området. Inom hatbrottsligheten bedöms mörkertalen vara stort. Polismyndigheten och åklagarkamrarna i Linköping och Norrköping bildade i början av 2007 en projektgrupp avseende hatbrott. Det samarbetet avslutades under 2008 med en rapport. 20 Projektgruppen tog bl.a. fram ett åtgärdskort som stöd för personalen. Under 2008 upprättades och infördes en handlingsplan mot hatbrott i myndigheten. Handlingsplanen innefattar vidtagna och planerade åtgärder. Utbildning inom området för hatbrott har skett vid ett par tillfällen under 2008. Statistik beträffande ärenden med hatbrottsmotiv uppdateras kvartalsvis och läggs in på Intrapolis. 4.4 Kriminalteknik För att Polisens arbete ska bli framgångsrikt och rättssäkert ska Polisens kriminaltekniska verksamhet hålla hög kvalitet. Den kriminaltekniska strategin med handlingsplan beskriver hur en sammanhållen kvalitetssäkrad verksamhet bidrar till att kriminaltekniken ses som en naturlig del i varje medarbetares arbete. Kompetensnivån hos kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare och de poliser som initialt fattar kriminaltekniska beslut och utför förstahandsåtgärder ska vara hög. Möjligheterna att vid förstahandsåtgärder säkra spår, pröva behovet av rättsintyg och att säkra DNA och fingeravtryck för jämförelse mot register ska särskilt beaktas. 4.5 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Det är viktigt att Polismyndigheten har rutiner så att inre utlänningskontroller blir en naturlig åtgärd i det vardagliga polisarbetet. Kontrollen syftar dels till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, dels till att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Migrationsverket kommer med stor sannolikhet att under kommande år lämna över allt fler ärenden avseende verkställighet av beslut om avvisning och utvisning till polismyndigheten. 19 Det saknas en enhetlig definition av begreppet hatbrott. Vad som avgör att ett brott kan betecknas som hatbrott är motivet till brottet (Brå, 2007 a). Enligt Säkerhetspolisen (2005, s.11-12) definieras hattbrott som brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Med annan liknande omständighet kan exempelvis funktionshinder avses. 20 Dnr. AA-428-12792/07.