Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av LIBRIS, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2016 Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i LIBRIS. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Verksamhetsplanen ska bestå av två delar, en omvärldsanalys och en aktivitetsplan. Som stöd för planens utformning finns fast rubriksättning, korta förklarande texter och exempel. 1
Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av LIBRIS, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. LIBRIS En angelägen framtidsfråga är LIBRIS utveckling som nationell bibliotekskatalog. LIBRIS är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. Det nya katalogiseringsverktyget LIBRIS XL är förberedd för en ny internationell katalogiseringspraxis och -format RDA (RDA= Resource Description and Access). RDA används i bland annat USA och Australien, Frankrike, Tyskland med flera europeiska länder förbereder en övergång, så även Sverige. En förutsättning för folkbibliotekens anslutning till LIBRIS är en ökad kunskap om den långsiktiga nyttan med att tillhöra en nationell infrastruktur som i sin tur ingår i globala nätverk. Öppna data och fria systemlösningar ger mervärden med nya utvecklingsmöjligheter. LIBRIS programförklaring anger färdriktningen http://www.kb.se/libris/om-libris/programforklaring/programforklaring---text/ En annan framtidsfråga är en rationell hantering av mångspråksposter för medier på språk med icke latinska alfabet. Under 2015 har många bibliotek börjat registrera i LIBRIS och allt fler planerar en övergång. För bibliotekens deltagande i LIBRIS blir det nödvändigt med viss egen katalogiseringskompetens och folkbiblioteken behöver ännu för en tid fortsatt utbildning och stöd. Bibliotekens behov av äldre litteratur På uppdrag av regeringen har Kungl. biblioteket påbörjat arbetet med att formulera en nationell biblioteksstrategi för Sveriges allmänna biblioteksväsende. Två områden som kan komma att belysas i den nationella biblioteksstrategin är bibliotekens framtida behov av äldre litteratur och nuvarande ordning för pliktleveranslagen. 2
Bör det i Sverige, liksom övriga nordiska länder, finnas en depåbiblioteksfunktion för hela biblioteksväsendet som tar emot och tillhandahåller äldre litteratur, inte bara på svenska utan även på andra språk? Bör antalet pliktmottagande bibliotek minskas, bör en depåbiblioteksfunktion bli mottagare? Hur bör ansvaret för tillgången till äldre litteratur på minoritetsspråken organiseras? Detta är exempel på frågor som beroende på om och hur de besvaras i den nationella biblioteksstrategin, kan komma att påverka innehållet i depåbibliotekets uppdrag. E-böcker, databaser, licenser och upphovsrätt Bibliotekens roll och uppdrag som en av grundpelarna för en demokratisk samhällsordning kan inte nog betonas. Allmänhetens och forskningens tillgång till licensdatabaser och e-böcker kommer också att behandlas i den kommande nationella biblioteksstrategin. Detta är en fråga inte endast för forskningsbiblioteken utan är minst lika angeläget för folk- och gymnasiebiblioteken. För forskarsamhället finns en modell för upphandling och avtalstecknande. Folk- och skolbiblioteken saknar en gemensam aktör för en nationell hantering. Demografiska förändringar som en konsekvens av pågående omfattande migration ställer högre krav på bibliotekens, kanske särskilt folkbibliotekens, förmåga att svara mot behov av information och medier på en mängd nya språk. Avtal och lösningar av upphovsrättsfrågorna ligger delvis på nationell och internationell nivå. Samtidigt finns en stor mängd upphovsrättsfri litteratur digitaliserad och fritt tillgänglig, till exempel Litteraturbanken, Projekt Runeberg, Europeana, men bristande kännedom är ibland ett hinder för access. Som ett stöd för biblioteken har Sveriges depåbibliotek och lånecentral på sin webbplats skapat en samlad ingång till dessa och andra fria resurser (E-böcker, Vetenskapliga avhandlingar och artiklar, ABM): http://www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/fjarrlaneguiden/digitala-arkiv-mede-material/ Gymnasiebiblioteken Gymnasiebibliotekens efterfrågan på artikelkopior ur periodika är hög. Kostnaderna för licensdatabaser (t ex Mediearkivet) med fulltextmaterial anses allmänt höga. Allmän tillgång till dessa baser skulle öka bibliotekens självförsörjningsgrad. Förändring av 3
arbetssätt och utveckling av nya metoder bidrar också till höjd kvalitet i skolbibliotekens referensarbete. Under 2014 mottog depåbiblioteket ArtikelSöks tidskriftsarkiv för perioden 1994-2013 vilket har bidragit till högre effektueringsgrad av gymnasiebibliotekens beställningar av artikelkopior. Biblioteken ger uttryck för ett stort behov av denna tjänst. Bör därmed depåbibliotekets uppdrag utökas med ett mera systematiskt bevarande av periodika? Kompletterande medie- och informationsförsörjning Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera strategier för förvärv i form av medieplaner behöver därmed förstärkas. I takt med att regionala samarbeten utvecklas, till exempel gemensamma kataloger med gemensamma bestånd, ser man behov av att formulera regionala medieförsörjningsstrategier vilket också görs på flera håll i landet. Fjärrlånebeställningarna visar att folkbiblioteken tar ett stort ansvar för distansstudenter och övriga kommuninvånares medieförsörjningsbehov vid fortbildning och högre utbildning. Trots flera initiativ till gemensamma tag är inte biblioteken självförsörjande på denna typ av material. En hel del studielitteratur ges ut som e-böcker men behovet av tryckt litteratur kvarstår eftersom e-fjärrlån av monografier på grund av upphovsrättsliga skäl inte ännu är ekonomiskt försvarbara. 4
Aktivitetsplan Uppdrag: Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan Aktiviteter Bevara och tillgängliggöra äldre material genom att ta emot bibliotekens utgallrade monografier och viss periodika på svenska Registrera och katalogisera i LIBRIS Tillhandahålla innehållet i samlingarna som fjärrlån Publicera Servicedeklaration fjärrlån på hemsidan, med information om effektuerings- och leveranstider för lån, kopior, referensfrågor med mera Digitalisera en till två icke upphovsrättsskyddade titlar i samarbete med Forskningsarkivet vid Umeå universitet, titlarna länkas från LIBRIS- posterna Erbjuda folkbiblioteken seminarier och workshops i medieplanering med gallringsmetodik Erbjuda rådgivning vid gallring Utveckla innehållet av fortbildningsmaterial på webbplatsen Förväntade resultat Fortsatt tillväxt av Umdp:s bestånd i LIBRIS, beräknad tillväxt 15 000 titlar Fler poster digitaliserad äldre litteratur i LIBRIS Hög och snabb effektueringsgrad av fjärrlånebeställningarna Riskfaktorer Om marknadsföringen av depåbibliotekets uppdrag inte når ut kan antalet donationer av gallrat material minska. Verksamheten saknar avancerad teknisk utrustning för en rationell digitaliseringsprocess. Hittills har Forskningsarkivet vid Umeå universitet bistått. Om samarbetet upphör digitaliseras inga titlar. 5
Uppdrag: Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i LIBRIS Aktiviteter Erbjuda rådgivning i samband med övergång till att bli Librisbibliotek samt ge undervisning, handledning och stöd i katalogisering i LIBRIS. Detta sker i samverkan med LIBRIS biblioteksstöd samt Kungl. bibliotekets nätverk för LIBRISkatalogisering. Arbetsgruppen Folkbibliotekens samarbete i LIBRIS övergår till ett nätverk som utvidgas med ett samarbete med Internationella biblioteket i mångspråksfrågor. Nätverket medverkar på Biblioteksdagarna i Västerås 2016 Nätverket är aktivt på Facebook där frågor diskuteras. Nätverket arbetar för att uppmuntra fler att bli fadderbibliotek/kontaktperson. Producera utbildningsfilmer, exempelvis instruktioner för hur spelfilmer eller datorspel katalogiseras. Detta material brukar beskrivas som folkbiblioteksspecifikt och finns inte i samma utsträckning på forskningsbibliotek. Förväntade resultat Fler folkbibliotek blir medlemmar i LIBRIS-kollektivet LIBRIS-biblioteken upplever sig få ett bra stöd. LIBRIS biblioteksstöd planerar att införa en uppföljning av nya LIBRIS-bibliotek och kommer att ta fram en modell för detta. Medlemmarna i nätverket upplever att de har varit aktiva och gjort nytta Riskfaktorer Om marknadens samtliga aktörer inte kan eller vill samverka försvagas kraften i LIBRIS-kollektivet Om biblioteken upplever att den tekniska utvecklingen i LIBRIS går för långsamt kan det bidra till att vissa folkbibliotek väljer andra katalogtjänster Uppdrag: Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva Aktiviteter Erbjuda kvalificerad informations- och referenstjänst Tillhandahålla smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån 6
Erbjuda dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library Erbjuda stöd och rådgivning inom området Publicera Servicedeklaration fjärrlån på hemsidan, med information om effektuerings- och leveranstider för lån, kopior, referensfrågor med mera Förväntade resultat Hög och snabb effektueringsgrad av fjärrlånebeställningarna Snabb service och hög kvalitet i referens-och informationstjänsten Riskfaktorer När förlag för elektroniska tidskrifter och e-boksutgivningar inte ger lånecentralen utlånerättigheter på beställt e-material kan fjärrlåneförfrågan inte effektueras Restriktioner hos bibliotek i andra länder vad gäller att fjärrutlåna utomlands Tullbestämmelser för leveranser kan skapa ekonomiska hinder Uppdrag: Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning Aktiviteter Utveckla och underhålla hemsidan med fjärrlåneguiden, bland annat utöka guiden med digitala söktjänster för fjärrlånearbetet Ge inköpsrådgivning samt erbjuda fortbildning i informations- och referenstjänster med utgångspunkt i material som finns i databaser och andra digitala informationskällor Främja samarbetet mellan kommunbibliotek och högskolebibliotek med syftet att skapa en samsyn på litteraturförsörjning och service till distansstuderande bland annat genom gemensamma fortbildningsinsatser och konferensarrangemang Planerade nationella konferenser: - Tema ABM - om arkiv som referenskällor. Arrangeras i samarbete med andra aktörer. - Tema Tryckfrihetsförordningen 250 år. Arrangeras i samarbete med andra aktörer - Medarrangör Marskonferensen med tema 2 Biblioteken och demokratin, tillsammans med Umeå universitetsbibliotek, SLU-biblioteket, länsbiblioteket Västerbotten, Umeå stadsbibliotek och Svensk biblioteksförening 7
Förväntade resultat Konferenserna har nöjda deltagare Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur Ökad kännedom hos bibliotekens medarbetare om e-resursernas innehåll Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning Riskfaktorer Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. Kommunikationsplan för hela det nationella uppdraget Medverka och nätverka vid konferenser och seminarier Delta i nationella och internationella nätverk såsom Svensk biblioteksförening, läns- och regionbibliotek, IFLA, nordiska ILL-nätverk Marknadsföra verksamheten via webbplats, fackpress, sändlistor och riktade utskick Erbjuda visningar och ta emot studiebesök, erbjuda praktikplatser Uppföljning (hela det nationella uppdraget) Sammanställa och analysera den årliga statistiken Analysera resultat av enkäter och utvärderingar Fortlöpande dialog med målgrupper Kungl. bibliotekets årliga verksamhetsdialog Övrigt Uppdraget som KB:s partner och nationellt kompetenscenter förutsätter omvärldsbevakning och hög kompetens hos verksamheten. Deltagande vid nationella och internationella konferenser är angelägen omvärldsbevakning. Syftet är att dels höja den egna kompetensen, dels att fånga upp pågående tendenser som tas tillvara i egna arrangemang såsom den nationella fjärrlånekonferensen 2017. Som KB:s partner och 8
nationellt komptenscenter medverkar verksamheten i nätverk och vid konferenser med presentationer inom områdena för uppdragen för Sveriges depåbibliotek och lånecentral. Exempel på tidigare och kommande värdefulla arrangemang är internationella ILLkonferenser, Biblioteksdagarna, International Internet Librarian, Mötesplats Borås. 9