+5 GRADER Klimatet förändras
Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser för olika funktioner i samhället, och klimatförändringarna förväntas leda till än mer extrema väder framöver. Det är därför nödvändigt att samhället arbetar med anpassning till dagens och framtidens klimat. VAD ÄR KLIMATANPASSNING? Hur stora konsekvenserna av klimatförändringarna blir, beror på arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och hur anpassat samhället är för att klara av högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Klimatanpassning handlar om att förebygga och anpassa samhället till klimatförändringarna som redan är här och som inte kan förhindras i framtiden. Tyvärr kan klimatförändringarna inte förhindras helt, även om vi radikalt minskar utsläppen av växthusgaser. LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. I uppdraget ingår att samla och sprida information om klimatförändringarnas påverkan i länen. I november 2015 publicerades en analys över Jönköpings läns klimata fram till 2100. Analysen och rapporten har tagits fram av SMHI och utgör ett underlag för Länsstyrelsens fortsatta arbete med klimatanpassning.
Jönköpings län går mot längre, varmare och torrare somrar samt kortare och mildare vintrar med mer nederbörd än idag. KLIMATFÖRÄNDRINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Den största delen av klimatets variation inom länet beror på variationer i topografin och närheten till havet. De flesta vädersystem som berör länet har sitt ursprung över Atlanten. När dessa passerar österut över länet hävs luften av det sydsvenska höglandet, vilket skapar förutsättningar för stora regnmängder i länets västra del. När vädersystemen når den östra delen av länet, läsidan av höglandet, minskar regnmängderna och ett torrare klimat återfinns. Detta regionala mönster syns även i de justerade klimatscenarierna. När klimatsignalen studeras, i termer av exempelvis procentuell förändring, är de regionala skillnaderna vanligen små. TEMPERATUR Klimatberäkningarna visar att medeltemperaturen kommer att öka. Ökningen är störst under vinterperioden men framträder under alla årstider. Under de senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen ökat med 1 grad. I slutet av seklet förväntas länets årsmedeltemperatur ha stigit med 3-5 grader. I Sverige förväntas samma temperaturökning fram till 2100. Temperaturmönster som framträder i länet idag, med varmare förhållanden i lägre terräng och svalare på de mer höglänta områden, kvarstår i framtiden. NEDERBÖRD
NEDERBÖRD Nederbörden i Sverige förväntas öka med 10-20 procent under detta sekel. Den största ökningen av nederbörden sker under vintern, framförallt i länets sydvästra delar. De kraftiga regnen förväntas öka i slutet av seklet, framförallt under vinternmånaderna. Under vår och höst förväntas en mindre ökning av nederbörden medan den under sommarmånaderna förblir densamma eller minskar. Det regionala nederbördsmönstret över länet kommer inte förändras och nederbördsökningen i mm är störst i sydväst och minskar österut. Snötillgången minskar avsevärt efterhand som klimatet blir varmare. Perioden med snötäckt mark minskar redan i mitten av seklet. Isläggningen i länets sjöar kommer generellt att ske senare och islossning tidigare, som en effekt av stigande lufttemperaturer. Mot slutet av seklet kommer flertalet år helt sakna islagda perioder. Avrinning och höga flöden kommer att öka främst i de västra delarna av länet. Vattentillgången kan minska sommartid. Kortare och mildare vintrar kommer att innebära kortare och tunnare beläggning av snö, is och tjäle. EXTREMA VÄDERHÄNDELSER OCH NATUROLYCKOR Extrema väderhändelser och naturolyckor såsom värmebölja, torka, skyfall, översvämningar, ras och skred förväntas bli allt vanligare och skogens känslighet för storm tros öka. Det finns ännu inget entydigt vetenskapligt underlag som visar på ändrade risker för kraftiga stormar i framtiden i Jönköpings län. Nya forskningsresultat kan dock komma att ändra denna slutsats i framtiden. ÖVRIGT Ett stort antal övriga klimatberoende förhållanden kommer också att förändras efterhand som klimatet ändras. Värmeböljor beräknas bli allt vanligare vilket ökar behovet av kyla i byggnader. Samtidigt pekar analyserna mot en successiv minskning av dagar med nollgenomgång av dygnstemperaturen samtidigt som uppvärmningsbehovet minskar då vintrarna blir mildare. Tjälen förväntas också tränga mindre djupt ner i marken i ett varmare klimat. Det mildare klimatet medför även en kraftig förlängning av vegetationsperioden i länet.
KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA INFRASTRUKTUR Vägar och järnvägar kan komma att påverkas av en ökad risk för översvämningar, erosion, ras och skred. Distribution av el, tele och it kan påverkas av en ökad risk för stormfällning av skog. TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Dricksvattenframställningen kommer att försvåras genom tidvis minskad vattentillgång, ökade vattentemperaturer i ytvattentäkterna och högre tillförsel av humus. Dammsäkerheten kan påverkas med förändrade flöden och kraftigare extremflöden. Uppvärmningsbehovet i byggnader förväntas minska, men kylbehovet väntas samtidigt öka. Då vissa utsatta grupper som gamla och sjuka är extra känsliga för höga temperaturer är det extra viktigt att tillse effektiv kylning i byggnader som sjukhus och äldreboenden. BEBYGGELSE Byggnader, dagvatten- och avloppssystem samt miljöfarliga verksamheter kan komma att påverkas av en ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. Även ett fuktigare klimat och fuktigare marker kan påverka byggnadskonstruktioner och levnadslängd. AREELLA NÄRINGAR Jord- och skogsbruk kommer att få bättre förutsättningar genom förbättrade tillväxtförhållanden. Däremot kan problem med skadegörare, stormfällning, torka, brand och skyfall öka. Läckage av näringsämnen, bekämpningsmedel och humus kan öka med fuktigare marker och minskad tjäle vilket ställer nya krav på bruksmetoder. Ett varmare klimat kan även medföra ett behov av förändrat val av grödor och träslag. Fiskerinäringen förväntas få nya förutsättningar i och med en förändrad artsammansättning. Turistnäringen väntas få en uppsving under sommarhalvåret.
NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Klimatzonerna kommer förflyttas norrut till följd av det förändrade klimatet, vilket kommer påverka våra ekosystem och den biologiska mångfalden i stor omfattning. En försämrad vattenkvalitet (orsakad av direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna) kommer att påverka våra vattenmiljöer. Många av dagens arter och livsmiljöer kan komma att försvinna och nya få fäste. MÄNNISKORS HÄLSA Människors hälsa kan komma att påverkas främst genom en förändrad smittspridning och ökad temperatur (vilket framförallt drabbar vissa utsatta grupper som gamla och sjuka). Förändrad smittspridning orsakas främst av nya utbredningsområden för smittobärare (som fästingar och andra djur), ökade risker för översvämningar, varmare badvattentemperaturer och förändrade förutsättningar för livsmedelshållning och hantering. Exempel på åtgärder som kan bli nödvändiga En förbättrad rening av dricksvatten Striktare livsmedelshållning Inrättande av kylanläggningar i byggnader (extra viktigt i sjukhus och äldreboenden) Förändringar i byggnadskonstruktion, lokalisering och dimensioneringsgrunder för bebyggelse Förändrade brukarmetoder i jord- och skogsbruk Ett förändrat vattenuttag Förändrade insatser för skydd av natur- och kulturvärden och människors hälsa Arbetet med klimatanpassning är ett långsiktigt arbete som bör resultera i att klimatförändringarnas påverkan inkorporeras i berörda samhällssektorers verksamheter och beslutsprocesser.
Arbetet med klimatanpassning berör många intressen och involverar flertal aktörer. I länet är arbetet fördelat mellan Länsstyrelsen, kommunerna, Regionen, företag och enskilda. SAMHÄLLSAKTÖRERS ROLLER OCH ANSVAR LOKALT Kommunernas ansvar omfattar flera viktiga verksamheter där klimatanpassning kan och bör ske. Exempel på sådana verksamheter är vatten- och avloppsanläggningar, energi- och avfallsanläggningar, sjukhus och vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Kommunerna besitter planmonopol och har därmed en mycket viktig roll i arbetet med att anpassa samhället för ett förändrat klimat. Eftersom kommunerna ansvarar för många samhällsviktiga funktioner är det också kommunerna som många gånger blir den aktör som genomför de konkreta anpassningsåtgärderna. REGIONALT Förutom ansvaret att samordna och driva det regionala klimatanpassningsarbetet ansvarar Länsstyrelsen för analys, stödjande arbete, granskning, prövning och tillsyn inom många andra områden som berörs av klimatanpassning såsom naturvård, samhällsplanering, krisberedskap, social hållbarhet och lantbruk. Det är relevant att beakta klimatanpassningsbehovet inom samtliga dessa områden vilket gör myndigheten till en viktig aktör i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. 2011 bildades Klimatrådet för Jönköpings län. Rådet engegerar idag omkring 50 organisationer som alla arbetar mot visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år 2050.
NATIONELLT Ingen nationell myndighet har idag det övergripande ansvaret för klimatanpassningsfrågan men många av de centrala myndigheterna är inblandade i arbetet genom deras respektive sektorsansvar och arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och kunskap samt verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. Arbetet med att ta fram bättre kunskapsunderlag och verktyg för kommunernas klimatanpassningsarbete pågår hos berörda myndigheter och inom olika forskningsprogram.
Kontakt: Länsstyrelsen i Jönköpings län, www.lansstyrelsen.se/jonkoping, telefon 010-223 60 00 Foto: Symbolbilder och Stock xchng