NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN Från vision till verklighet. Ett projekt i dialog med Gårdstensbostäder, SDF Gunnared, Senior Göteborg och Boverket

NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN Från vision till verklighet Ett projekt i dialog med Gårdstensbostäder, SDF Gunnared, Senior Göteborg och Boverket

Seniorlägenheter inom Gårdstensbostäder Muskotgatan 67 Muskotgatan 55 Akaciagården 11 & 18 Muskotgatan 9-13 1 Muskotgatan 10 Gårdstenshuset Klart hösten 2008 I Gårdsten bor det ca 1 000 pensionärer bl a i de 55+ boenden som är markerade på kartan. ARBETSGRUPP Gårdstensbostäder: Katarina Ahlqvist, VD Gårdstensbostäder Michael Pirosanto, fastighetsförvaltare Anki Eriksson, informationsansvarig Åsa Geisler, uthyrningsansvarig SDF Gunnared: Lars Muregård, f d stadsdelschef Madelen Ödman, enhetschef hemtjänsten senare ersatt av Anders Haglöf Håkan Johansson, äldreomsorgschef senare ersatt av Mona Lundahl Davies WSP: Ann-Sofie Jeppson, projektledare Rapport Jörgen Svensson, WSP, layout och original Ann-Sofie Jeppson, WSP, text Foto: Martin von Brömssen, om inget annat anges. Foto omslag: Martin von Brömssen Rapporten är en beskrivning av ett projekt som pågått i tre år - 2007 2009. Den kan också med fördel läsas som en handbok och inspirationskälla för den som vill ta sig an ett liknande projekt. Ta gärna kontakt med Gårdtensbostäder om du vill veta mer: Anki Eriksson, telefon vx 031-332 60 00.

Innehåll igår Vision om en gemenskap mellan äldre i Gårdsten...4 Hur äldre ser på hem och närmiljö...5 Potential för äldreomsorgen i Gunnared...6 Fakta om Gårdsten...8 Samarbete kring innehållet i Seniorhuset...9 Ny kunskap genom intervjuer och studieresa...10 Arbetsmetod och processer...12 Scenario 1: En dag i Antons liv...13 Scenario 2: Arbeta i gemensamhetslokalen...14 Mål, önskemål och finansiering...15 Presentation av projektets två delar: bostäder och gemensamhetslokal...17 Byggnation och information...21 Marknadsföring och inflyttning...23 idag Visionen för Gårdstens äldre nådd...25 Fullsatt i Seniorhuset...25 Huset är fantastiskt!...27 Ett perfekt samarbete...28 imorgon Engagemang och kompetens i vardagsrummet...30 Social trygghet och möjlighet till Vårdcentral...30 Utveckling av samarbetet med restaurangskolan...30 Seniorhuset ett led i Gårdstens utveckling...30 Vision Gårdsten 2014...31 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 3

igår Vision om en gemenskap mellan äldre i Gårdsten 2006, liksom idag, pågick ett långsiktigt utvecklingsarbete för att skapa en trygg och god boende- och livsmiljö för Gårdstens hyresgäster. Samtidigt fanns ett behov av ökad gemenskap mellan de äldre i Gårdsten. År 2006 hade Centrumhuset bakom Gårdstens butikscentrum delvis tömts på hyresgäster och verksamheter. En tanke föddes att vi här med fördel skulle kunna inreda bostäder för äldre nära butiker och nära kollektivtrafiken. I samma byggnad fanns en nedlagd restaurang. Huset hade en gång tillkommit för att vara samlingspunkt och allaktivitetshus i stadsdelen. Det finns äldre av många nationaliteter i Gårdsten. Många av de gamla förlorar sakta sitt svenska språk när de blir äldre. Sannolikt skulle de ha ett stort utbud av att träffa andra med samma modersmål. Det finska seniorboendet i Västra Gårdsten hade blivit en succé. I Östra Gårdsten fanns seniorlägenheter insprängda i trapphus med gemensamhetsytor. Gårdsten är också tydligt uppdelat på grund av svårigheten att korsa stadsdelen från väster till öster. Det är stora nivåskillnader. Detta drabbar dem som vill handla på hemmaplan, uppsöka frisör, tandläkare etc. I tankarna ingick att öka möjligheterna att korsa Dalen. När vi tog itu med utvecklingen av Centrumhuset, som senare skulle komma att kallas Seniorhuset, ville vi bygga vidare på husets goda kvalitéer och utveckla konceptet med nya ingredienser. Vi ville välkomna fler seniorer till Gårdsten för ett tryggt och bra boende där de kunde skapa nya möten språkliga, kulturella och sociala. Gemensamma balkonger på södergaveln. Fakta om övrigt seniorboende, 55+ i Gårdsten Gårdstensbostäder bildades 1997 av Förvaltnings AB Framtiden och har successivt arbetat med förändringar och renoveringar av Gårdsten. År 2004 stod det första seniorhuset klart på 47 lägenheter för finska seniorer i västra Gårdsten. Under 2005 blev ytterligare 59 lägenheter klara för seniorer, 55+ i östra Gårdsten. Dessa lägenheter består av fem trapphus och med gemensamhetslokal i bottenvåningen. 4 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Vi skulle gärna vilja ha schack, data, pingis. Gärna plats för fysiska aktiviteter som man kan delta i efter förmåga. Och kanske en studielokal med datorer. Vi har pratat om att samlas och äta tillsammans kanske ha knytkalas. Vi skulle nog kunna tänka oss att äta eller laga mat tillsammans, men inte regelbundet. Hemtjänst och någon form av sköterska skulle nog också vara bra att ha där. Synpunkter från Muskot gatan angående en ny gemensamhetslokal Hur äldre ser på hem och närmiljö När äldre människor väljer bostad står tryggheten i centrum. Tryggheten att vara nära andra människor om något skulle hända. Och tryggheten i den nära utemiljön: t ex att gångbanor sköts med snöröjning och att det finns tillgång till sittplatser att vila sig på när man är ute. Umgänge i utevistelsen skapar också trygghet. (1) Miljöförvaltningens undersökning av 116 pensionärer i Gbg. (2) visar att de flesta pensionärer går ut dagligen, med käpp eller rullator. 70 % säger att de skulle vara ute mer om det fanns bänkar som var bra placerade. Enligt studien är träd, buskar och blommor viktigast för att en plats skall kännas trivsam. Fågelkvitter och belysning kommer på andra plats. Närmiljön är särskilt viktig för äldre personer. Det kan också handla om fönsterutsikt, balkongvistelse eller vistelse vid entrén och uteplats. Närmiljön är den första kontakten med omgivningen och kan rätt utformad locka till utevistelse. Forskning om äldre, ensamboende personers upplevelse av hemmets mening (3) visar att hemmet har en central plats i äldre (i detta fall 80-89 år) personers liv. Det är en plats där man tillbringar mycket tid. Hemmet står för trygghet och frihet. Trygghet skapas av att man känner igen sig i sitt område och har grannar som känner en, att det är bekvämt; funktionellt, planerat och anpassat efter ens behov. Trygghet kan handla om minnen av människor som tidigare funnits eller levt i hemmet. Känslan av frihet kommer sig av att man kan komma och gå när man vill och att kunna göra saker på sitt eget sätt. Det finns en önskan att skjuta upp användandet av hjälpmedel av rädsla för att bli beroende i allmänhet. Detta leder till att dessa äldre tvingar sig själva att klara olika aktiviteter för att fortsätta vara oberoende. Hemmet är också en plats som ser ut som man själv vill, där man sätter sin egen prägel. I en avhandling om äldres egna upplevelser av delaktighet och självständighet (4) som baserades på två studier framkom att hemmet var själva utgångspunkten för delaktighet. Definitionen av begreppet förändrades från att gälla aktiviteter utanför hemmet och delaktigheten i olika situationer till att delaktigheten fokuseras till hemmet då en person hindras att gå till aktiviteter. Två olika sätt att uppleva delaktighet En utförande orienterad delaktighet är där man upplever att man kan utföra något för andra t ex genom att vara vara engagerad i Röda korset eller annan ideell organisation. Det kan handla om att ta in grannens tidning eller gå och handla åt grannen. Man gör en handling där man känner sig betydelsefull och känner sig delaktig. Den samhörighetsbaserade delaktigheten innebär att man delar sina upplevelser med andra,t ex i en läsecirkel, genom att spela bridge, träffa släkten eller gå på konsert med sina vänner. Man fungerar socialt. När man inte längre kan gå ut kan man ändå känna sig delaktig och ha en koppling till världen utanför genom att lyssna på radio eller se på tv. Hemmet är också en utgångspunkt för delaktighet och självständighet, vilka är viktiga faktorer för livskvalitet. Individuell anpassning av hem och aktiviteter Ett hem skall för en utomstående (bostadsplanerare, bostadsanpassande arbetsterapeuter o s v) ses utifrån de olika betydelser som kan ligga i begreppet. Det är viktigt att inte bostadsanpassa bort möjligheten att sätta sin egen prägel. Tillgänglighetsanpassning bör läggas på en miniminivå för att sedan anpassas individuellt efter eventuellt funktionshinder som uppstår. Hemmet är en del av omgivningen vilket påverkar den mening man lägger i begreppet och påverkar de val av aktiviteter som en person väljer att engagera sig i. 6 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Potential för äldreomsorgen i Gunnared Det var tydligt 2007 att en ny kontaktyta behövdes i anslutning till seniorboendet. Här fanns utvecklingspotential. Vi tittade på det faktum att många människor i Gunnared flyttar hit från många olika länder, Med det skapas inte trygghet på samma sätt som i ett område med hyresgäster med samma kultur, som bott där länge och känner varandra. Denna otrygghet kan medföra att det är svårare att släppa in okända människor i sitt liv och i sin lägenhet. De många olika nationaliteterna i området kan också göra det svårare att matcha frivilligarbetare och användare språkmässigt. Vår slutsats var att vi behövde utveckla en modell, skräddarsydd för Gunnareds och Gårdstens befolkning. Kopplat till undersökningar om äldres upplevelser av delaktighet finns behov av att göra något betydelsefullt för andra. Detta är inte bara en god gärning eller välkommen frivilliginsats utan i allra högsta grad en friskhetsfaktor som motverkar utveckling av sjukbeteende. Genom att organisera gemensamma aktiviteter med andra som man känner eller lär känna, kan man dela sina upplevelser med andra. En slags delaktighet som värdesätts. En gemensamhetslokal med aktivitetsutbud skulle bli en del av en valbar omgivning. Äldre som inte längre klarar att tillgodogöra sig aktivitetsstimulans och får svårare att känna sig delaktiga, får via hemtjänstpersonal hjälp med detta. Det kan ske i hemmet, exempelvis i form av hjälp med musiklyssning eller social samvaro. Det kan också handla om att personal hjälper en äldre att ta sig till en träffpunkt till exempel en gemensamhetslokal. 1. Ulla Berglund 1988 (ur skrift från statens folkhälsoinstitut 2003) 2. Miljöförvaltningen 2001 3 Avhandling om äldre ensamboendes upplevelse av hemmets mening. (från SJoT no 1. 2007) 4. Avhandling med en del i form av en undersökning av hemmiljöns betydelse för delaktighet, autonomi och välbefinnande. 397 ensamstående personer mellan 80 89 år i Halmstad, Helsingborg och Lund. Den andra delen är en undersökning med fokus på äldres prioriteringar när det gäller besök på offentliga lokaler i närheten av bostaden. 39 personer mellan 75 och 84 år från Kristianstad innerstad. (från tidskriften Arbetsterapeuten 01 2007) FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 7

igår Fakta om Gårdsten Befolkning Det bor många barn i Gårdsten. Fler än genomsnittet för Göteborg. Den allra äldsta gruppen över 75 år är å andra sidan förhållandevis liten. I övriga åldersgrupper är nivåerna fullt jämförbara med resten av kommunen. Det är också önskvärt att nya hyresgäster flyttar till Gårdsten. Andel Det behövs i % alltså per seniorbostäder ålderskategori här precis 2008 som i övriga staden. Gårdstensbostäder Gårdsten Gunnared Göteborg 35 30 28 29 2827 25 20 15 10 13 13 10 8 15 15 15 11 21 20 20 20 15 18 17 16 9 10 9 15 5 0 0-6 år 7-17 år 18-29 år 30-49 år 50-64 år > 65 år Andel i % per ålderskategori 31 december 2008. Nöjdboendeindex Mätningar görs kontinuerligt bland boende i Gårdsten. På senare år har betygsvärdet för offentlig service sjunkit i Gårdsten. I Östra Gårdsten är man generellt något mindre nöjd än tidigare. Detta beror sannolikt på att man fått in en ny grupp hyresgäster som ställer högre krav än tidigare. Man tycker kanske inte man fått det man blivit utlovad. Seniorboendet kan vara ett område där kvaliteten behöver höjas. NBI & FB en sammanfattning 2006 2007 2008 2009 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 70 71 73 74 71 71 62 62 64 65 65 61 63 66 68 63 65 66 68 6667 68 70 62 NBI Fastighetsägar betyg Inflytande Kundvård Rent & Snyggt Miljö En sammanfattning av nöjdboendeindex från 2009 8 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Samarbete kring innehållet i Seniorhuset För att ett projektet med Seniorhuset skulle kunna utvecklas på bästa sätt och i allas intresse krävdes ett samarbete över många gränser. Stadsdelsförvaltningen är en självklar part liksom föreningslivet i Gårdsten. Intresset från Boverkets sida att samarbeta i ett projekt av detta slag studerades också i ett tidigt stadium. Restaurangskolan Kökstrappan, en utbildning inom Studieförberedande Centrum/ Skyddsnätet (fd Vingagymnasiet), planerade att flytta in i lokaler i Västra Gårdsten 2007. Deras verksamhet skulle på sikt kunna utvecklas på olika sätt. Eventuellt i ett samarbete enligt Gårdstensbostäders vision, integrerat som service i Gårdstensbostäders seniorboende. Visionen konkretiserades i ett antal möjligheter att pröva under projektets gång: Seniorboende I Seniorhuset kunde ca 30 små lägenheter rymmas framförallt 1 och 2 rum och kök. Lägenheterna skulle fungera fullt ut för dem som vill bo för sig själv men också vara direkt knutna till gemensamma ytor i bottenvåningen. Lägenheterna skulle i möjligaste mån förses med balkonger som var lätta att ta sig ut på och ge hyresgästen möjlighet att t ex pyssla med blommor, dricka kaffe, titta på barnen som leker i Dalen ett värdefullt inslag i vardagen för dem som av olika skäl har svårt att ta sig ut. Boendet kunde vara i form av ett kollektiv som hyr gemensamt av Gårdstensbostäder. Eller i någon annan form som skulle studeras inom ramen för projektet. Jag umgås med alla mina grannar. Vi har en lokal där vi träffas varje tisdag, pratar och dricker kaffe. Det är alltid någon som hört något inte skvaller men sådant som händer. Jag har nog aldrig bott någonstans förut där man umgåtts så mycket med sina grannar. Det är positivt. Många är äldre än jag. De kommer från lite varstans i Göteborg och från andra ställen. De flesta är singelhushåll och det är ju vanligt när man är 55+. Det är fler damer än herrar. När det blir skilsmässor flyttar oftast kvinnan Ytterligare en synpunkt från Muskotgatan Samlingspunkt Den stora tomma restauranglokalen med biutrymmen var tänkt att utgöra navet i seniorverksamheten i Gårdsten. Dels genom att vara kopplad till de nya bostäderna men också genom att erbjuda Gårdstens äldre en öppen verksamhet med möjligheten att äta ihop, komma in och läsa tidningen, dricka kaffe, använda dator, prata och spela något spel. De boende skulle också kunna laga mat tillsammans. Kanske i ett samarbete med restaurangskolan. Enda kravet skulle vara att man är just senior 55+. De önskade aktiviteterna borde ta sig uttryck i gestaltningen av lokalerna: med en restaurangdel och utrymmen av karaktären klubblokal. Verksamheten skulle kunna drivas av föreningar var för sig eller tillsammans, och gärna i ett samarbete med stadsdelsförvaltningen. Dessa samarbetsformer skulle kunna utvecklas inom ramen för projektet. Ritning: Liljewall arkitekter. I anslutning till seniorlokalen finns ett modernt restaurangkök. Foto: Ann-Sofie Jeppson. FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 9

igår Tillgänglighet Tillgängligheten till samlingspunkten för de boende i området är viktig. Ska verksamheten fungera måste tillräckligt många gäster kunna ta den i anspråk. Samtidigt är det väsent ligt att de äldre som bor på västra sidan av Dalen har möjlighet att ta sig till sin butik. Den kollektivtrafik som erbjuds vid projektets start fungerade men var komplicerad och inte anpassad efter behovet hos dem som bor i området. Som ett led i projektet önskade vi pröva en Gårdstensrunda. En form av Trygga rundan som kunde förbinda västra Gårdsten med östra och gärna med Lövgärdet. Och en kollektiv trafik som skulle kunna vara anropsstyrd och därför också kunde användas för utflykter, för resor till vårdcentral/sjukhus och rehabilitering/idrott i centrala Angered. Behovet över dagen skulle studeras vidare liksom bästa sträckningen av linjen. Eventuellt behövdes nya hållplatslägen. Ny kunskap genom intervjuer och studieresa Under vintern 2007 gjordes ett antal intervjuer med seniorer som redan bor i Gårdsten. Dels för att få en uppfattning om hur de ser på sin seniorlägenhet, dels för att höra efter om de kan tänka sig att utnyttja ett blivande allaktivitetshus och i så fall vilka önskemål om innehåll man har. Önskemål och synpunkter på Seniorhuset och närmiljön, från intervjuer med seniorer i Gårdsten Inomhus: Matservering, fika m m Gemensam tillagning Filmklubb Gästlägenhet Schack, data, pingis Schemalagda fysiska aktiviteter som stavgång, promenad, lättgympa Studielokal med datorer Hemtjänst med sjukvårdskunnig personal Forum för att hjälpa varandra Gemensamhetsterrasser/grillplatser Schackklubb Mötesplatser utifrån olika behov Bingo Läsecirkel Fixar-Malte Bastu Sy- och vävstuga Snickeri Utomhus: Tennisplanen hur använda denna? Minigolfbanan öppen när? Utomhusscenen i Dalen kan den nyttjas? Mysiga uteplatser Bra belysning 10 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Skåneresa Arbetsgruppen gjorde en tvådagars resa till Skåne i februari 2007 för att bilda sig en uppfattning om olika sätt att se på äldres boende. Framförallt med fokus på innehållet i de gemensamma aktiviteter som erbjöds. Vi träffade representanter för Malmö kommunala bostadsbolag och fick också tillfälle att besöka ett seniorboende i centrala Malmö och ett i Augustenborg. Som en jämförelse besökte vi Lunds allmännyttiga bostadsbolag dagen efter. Resan avslutades med en rundvandring på det välrenommerade seniorboendet vid Vigs ängar utanför Ystad. Äldreboendet Vigs Ängar i Ystad är välgenomtänkt in i minsta detalj. Boendet är ritat av arkitekt Lillemor Husberg. Foto: Anki Eriksson. FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 11

igår Många skulle nog tycka det vore bra med lite sjukvård här hemma. Det är lång väntetid till sjukvårdsupplysningen. Skulle vara bra om någon tog blodtrycket till exempel. Det är ett så litet problem att man inte drar iväg till Angereds centrum för det. Det blir inte av. Ibland räcker det också med att man får prata. Tyckt på Muskotgatan Arbetsmetod och processer Projektet utvecklades inom ramen för Förvaltnings AB Framtidens satsning på förbättrat seniorboende inom koncernen. Det föll också inom Boverkets intresseområde både som utveckling av miljonprogramsområden och som satsning på äldres bostadssituation. Bostäder Från början valde arbetsgruppen att en fortsatt diskussion skulle ske om bostädernas utformning och husets användning i samråd med boende i Gårdsten och med föreningarna. Ombyggnadsarbetet skulle startas så fort som möjligt. Parallellt skulle intresseanmälan/uthyrning ske. Parallellt med arbetet skulle en utvärdering utföras. Den ursprungliga situationen skulle belysas med en uppföljning efter ett år i form av en rapport, samt eventuellt efter ytterligare ett par år. Gemensamhetslokal Diskussionen om utnyttjande och utformning i detalj skulle komma att fortsätta kontinuerligt och förändras över tid. Den del av projektet som berörde gemensamhetslokalen var direkt kopplad till bostäderna och från början var arbetsgruppen inställd på att ritningar bör tas fram samtidigt. Här krävdes en noggrann undersökning av vad som kunde knytas till seniorbostäderna, vad som kunde vara en samlingspunkt för äldre och vad som behövde vara tillgängligt för annan uthyrning för att få ekonomi i projektet. Gårdstensrundan Diskussioner med Trafikkontoret, Västtrafik, stadsdelsförvaltningen, internt inom Framtiden m fl startades upp omgående: En lämplig rutt skulle läggas fast utifrån ny och befintlig kunskap. Kunde det ske som en försöksverksamhet? Hur kunde det finansieras på annat sätt? Skulle andra kunna nyttja rutten? Var det kanske snarare en taxirörelse? Vad sa lagar och förordningar? Tidshorisont Processtiden för själva ombyggnadsarbetena beräknades från början till upp emot två år. Byggnadsarbetena skulle kunna påbörjas tidigast sommar/höst 2007. Gemensam bild genom två scenarier För att få en samsyn en gemensam målbild togs två scenarios fram. Kring dessa kunde inriktningen på projektet diskuteras ingående. 12 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Scenario 1: En dag i Antons liv Det är tidigt. Anton har alltid varit morgonmänniska. Han letar upp tofflorna och tassar ut i köket. Det är ett litet kök. Det minsta han någonsin haft. Men det har inte varit svårt att vänja sig. Nu när han är ensam behövs inte mer. Han hade tur som fick den nästa sista lägenheten här. Det är redan 1 år sedan. Anton knäpper på radion och dricker kaffe. Men Maria har sagt att han måste äta minst en smörgås också. Maria håller koll på honom. Skojar varje dag om den där smörgåsen. I början när han kände sig ensam och hon förstod att han inte åt ordentligt kom hon upp till honom med bröd och ost. Det verkar bli en fin dag. Anton vattnar sina blommor, tittar till tomatplantan och läser lite i sin bok. Efter en stund känns det som om det vore dags att titta in på Seniorhuset. Han väljer sin tidning och slår sig ner i en vrå. Katten James stryker sig mot hans ben och för ett ögonblick var Anton 12 år och på en helt annan plats. En tår letar sig ner för den fårade kinden. Det händer allt oftare numera men den sorgsna stämningen ger snart vika. Efter en stund dyker den nyinflyttade mannen upp. Anton förstår inte vad han säger och det är Maria som berättat hans namn. Men den gamla mannen är en hejare på schack och pekar mot brädan när han möter Antons blick. Den gamle var i högform och det blev ett snabbt parti. Anton drar sig tillbaka. Det är behagligt varmt på balkongen och han somnar i stolen. Det ringer på telefonen. Anton sover du din rackare. Du skulle ju skala potatis idag. Du skulle äta här nere har du sagt Visst ja. Idag är det torsdag då brukar Anja och Ivan komma med Gårdstensrundan. Äta en bit och passa på att handla för helgen. Roligt när grannar från förr dyker upp. Landsmän finns här flera stycken men just att få prata om hur det var när barnen var små. När man träffades på gräsmattan bakom huset och hade picnic. Gamla minnen är ibland de enda minnen som finns kvar, tänker han. Tur att han sov en stund för idag är det utflykt till Lärjeåns trädgårdar. Det har nästan blivit en tradition för dem i huset som är intresserade av växter. Gårdstensrundan kör en extra tur. De som jobbar i växthuset är alltid så snälla och så duktiga. De berättar om några nya växter man planterat längs en liten trädgårdsgång. Snart ska Anton kunna sitta på en parkbänk där när han kommer på besök. Varken Maria eller Alex är med på turen idag men de har som vanligt ringt ner och beställt kaffe och kaka. Anton går in i Seniorhuset när de kommer tillbaka och sätter sig en stund framför schackbrädan. Hur gick det till egentligen? Han blir inte klok på det men imorgon får han en ny chans. Nu får det bli tidigt i säng. FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 13

igår Scenario 2: Arbeta i gemensamhetslokalen Ritas äldre släkting Marta har just flyttat till Seniorhuset. Egentligen var det nog lite Ritas förtjänst att hon ville flytta dit. Till sist. Marta är mycket bestämd och har alltid hållit sig lite för sig själv i den stora släkten. Hon bodde bra i sin lägenhet nere vid Angereds Centrum. Men utan hiss och med barnen i Gårdsten blev det till slut lite ensamt. Rita hade hela höstterminen lagat mat och ibland också serverat på tisdagarna i Seniorhuset. Det var alltid så festligt. De förberedde en del av maten på skolan men gjorde alltid färdigt allt precis innan de skulle servera. De fick bestämma själva vilket tema de skulle ha och försökte överraska de gamla så ofta som möjligt. Bäst var det den gången de haft hösten som tema. Den tisdagen hade det regnat oavbrutet. Ingen hade haft någon riktig energi. Rita hade stekt svamp och skalat potatis i flera timmar. De hade rusat över Dalen till Seniorhuset, torkat håret och gjort sig fina och plötsligt fått lite extra tid över att ordna med dukningen. Nina som praktiserar i Vårdoteket hade stannat kvar en stund den dagen för att hjälpa Anton med några telefonsamtal om en medicin han fått. Efter en stund hade de skrattat och stojat så högt medan de dukade att Nina var tvungen att komma ut. Hon fick gärna hjälpa till En timma senare kom de första gästerna. Alltid långt innan maten var klar för att vara säkra på att hinna i tid. Uppklädda och fina. Den nya dietisten hade lekt hovmästare. Allt detta hade Rita berättat för Marta en dag. Hon hade beskrivit de levande ljusen, potatisgratängen, glassen med stekt äpple. Hon hade visat hur en av klasskamraterna tagit fram gitarren och spelat och hur plötsligt Nina börjat sjunga. Nu var det Martas första tisdag i Seniorhuset. De två yngsta barnbarnen hade tagit vägen förbi när de gick hem från skolan. Nu stod de storögda och tittade på när en leende Marta försiktigt stegade bort mot de andra. Så glad mormor verkade Samtidigt som Marta långsamt åt upp sin efterrätt och funderade på om någon ville titta på TV tillsammans med henne efteråt började Håkan plocka fram sina papper i lilla konferensrummet. Det luktade kaffe i hela huset. Han gick ner till köket och fick en kopp. Det fanns en sådan ro över hela matbordet att han inte kunde förmå sig till att rusa tillbaka. När han såg hemsjukvårdens personal komma utanför hade han fortfarande inte plockat upp datorn. Han hade inte behövt oroa sig. Det var många som ville hälsa och prata. Och det fanns efterrätt kvar att provsmaka. Siffrorna han visade, samtalen de förde, alla papper som delades ut visade på att kostnaderna för vården av de äldre i Seniorhuset var lägre än för jämförbar grupp. Vårdoteket sparade restimmar och risker. Maten de gamla åt med förtjusning gav ett bättre hälsoläge. Gemenskapen en större trygghet och livsglädje. Och hjälpen de kunde ge varandra med små ärenden och tjänster minskade på behovet av omsorg. Samtalen från oroliga anhöriga var färre. Håkan kunde sammanfatta med att utvärderingen visade att satsningen var rätt. Att osäkerheten och arbetet med att samordna kompetenserna var värt besväret Han hoppades att detta projekt kunde inspirera andra till liknande satsningar. 14 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Mål, önskemål och finansiering Samma målbild och tydliga önskemål Det fastslogs tidigt att Seniorhuset skulle vara ett samarbetsprojekt både under byggtiden och drifttiden. Väsentligt var att alla aktörer är på banan samtidigt och med samma målbild för ögonen för att kunna bidra bäst utifrån sin kompetens. Som ett första steg mot detta gjordes en gemensam studieresa för att se på ett par bostadsprojekt och träffa viktiga entusiaster men också diskutera samman gruppen och informera om förväntningar och vilka bidrag var och en kunde ge. Mobilisering och intervjuer genomfördes också i ett tidigt skede för att finna ut vad de äldre i Gårdsten önskade sig. Samtidigt kom arbetet med huset att fortsätta. Ritningar och förberedelser skulle inte skyndas på utan invänta lösningar som kan komma utifrån samtal med de äldre och med gruppen. Alla parter behövde forma sin verksamhet både utifrån vad Seniorhuset behövde men också utifrån vad man själv önskade och kunde bidra med för att ge ett realistiskt underlag och inga falska förväntningar. Det var väsentligt att inte utgå från någon form av ställföreträdande godhet som är så vanlig och som låser en vid lösningar som är baserade på vad man tror är de äldres, föreningars och andra aktörers vilja. Bättre att ge denna process tid så att vi fick veta mer med en klar bild av nyttjandet. Finansiering, ansvar och bemanning Ett realistiskt ekonomiskt underlag togs fram för den dagliga verksamheten och stämdes av med andra former av boende. Sannolikt var ombyggnaden och hyran för de enskilda bostäderna ett mindre problem. De äldre skulle vara vanliga hyresgäster boende med gängse kontrakt. Det var viktigare att fundera över hur tillsyn, trygghet, gemenskap etc. kunde lösas och finansieras: Skulle vi ha ett Vårdotek i Seniorhuset? Vem bemannar, vem bekostar, vem kan detta innebära svårigheter för? Hur kunde vi vända detta till något enbart positivt? Skulle hemtjänsten flytta in i huset? I så fall var och när? Skulle de äldre kunna köpa mat av restaurangskolan Kökstrappan? En eller flera dagar i veckan? I lådor eller uppdukat fint och med servering av eleverna? Skulle eleverna ha matlagningskurs för de äldre en dag i veckan? Hur integrera detta i deras utbildning? Skulle någon av föreningarna i Gårdsten ta på sig ansvar långsiktigt? Hur skulle man göra för att få detta lustfyllt över tid? FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 15

igår Presentation av projektets två delar: bostäder och gemensamhetslokal Ett viktigt ställningstagande gjordes 10 april 2007. Då bestämde gruppen att dela upp projektet i två delar: bostäderna respektive gemensamhetslokalen. Bostäderna kunde börja projekteras meddetsamma medan det mer svårdefinierade innehållet i vardagsrummet diskuterades vidare. En första presentation av tankegångarna gjordes på SDN Gunnareds budgetkonferens i Varberg i juni 2007. Projekten presenterades sedan på Boverkets Plan- och byggdagar i 4 5 september 2007. Bostäder Ritningar togs fram på Seniorhusets lägenheter. Det blev totalt 27 mindre bostäder anpassade för ett seniorliv, varav 20 med egen balkong. Några allmänna balkonger skulle dessutom finnas på gavlarna och i restaurangdelen. Köken var fullt utrustade men utan matplats. I vissa fall var kök och vardagsrum i ett. Sovrummen hade klädkammare. Det fanns också garderober. Separata lägenhetsförråd fanns i huset. I huset rådde full tillgänglighet med hiss. De 27 nya lägenheter som tillkom skulle ses som en del av de ca 100 seniorbostäder i separata trapphus som redan fanns i stadsdelen Gårdsten. Det fanns begränsningar på hur lägenheterna kunde formas på grund av husets tidigare innehåll samt utifrån viljan att nå den hyran per kvadratmeter som var satt som mål. Inom ramen för detta var bastillgänglighet målsättningen. Inga trösklar, rejäla badrum, möjlighet att röra sig runt med rullstol, kunna ha tillgång till och kunna ta sig ut på balkongen utan att hindras av hög tröskel etc. Det kan aldrig ges realistiska löften i ett hyreskontrakt om att aktiviteter i en gemensamhetslokal ska finnas och vara en tillgång för dem som hyr in sig i Seniorhuset. Här måste gälla samma sak som för dem som bor i dagens seniorbostäder. Tillgången till gemensamhetslokalen skulle vara en service fristående från hyran och därmed fri från åtagande från Gårdstensbostäder. Tror att jag skulle utnyttja ett allaktiviteshus. Då skulle man kunna ha kaffefester och träffa folk och prata. En seniormatsal skulle vara kul då skulle vi kunna gästa varandra. Man skulle kunna gå ett gäng och lära känna andras mat och umgås. Jag orkar inte göra så mycket men kanske skulle kunna tänka mig att vara med på någon lättgympa. Är lite blyg, vill inte ta så stor plats men frågar någon mig är jag gärna med. Tyckt på Akaciagården Seniorhuset på Muskotgatan 10. Ritning: Liljewall arkitekter FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 17

igår Det finns en gemensam lägenhet i trapphuset som vi kan hyra om vi behöver. Men det skulle vara bra med en lokal för gympa. Annars är det långa resa till sådant. Det är svårt att hinna bort till Jysk. Om det var nära skulle man utnyttja det mera. Annars är det är svårt att komma igång. Jag vill ha musik till. Har hållit i gympa tidigare men nu vill jag inte vara låst vid tider. Klippkort och frihet är bra Kvinna från Muskotgatan Gemensamhetslokalen Gemensamhetslokalen skulle vara som ett vardagsrum för alla seniorer i Gårdsten. I stadsdelen bor ca 1000 personer över 65 år. Som i alla vardagsrum är även gäster välkomna. I vilken ordning aktiviteterna skulle startas upp och vilka gränsdragningar som blev aktuella fick utvecklas över tiden. Det väsentliga var att samtalen mellan de olika aktörerna fördes under hela arbetet så att ingen ställdes inför ett färdigt koncept som inte kändes rätt. Gemensamma utrymmen Sedvanliga gemensamhetsytor inrymdes inom byggnadens bostadsdel: Tvättstuga och även lägenhetsförråd fanns på våningsplan 1. Gemensamma balkonger fanns dels på husets södergavel, dels i anslutning till gemensamhetslokalen/allaktiviteshuset. De boende skulle få full tillgång men inte ensamrätt till allaktivitetshusets ytor. Gemensamma utemiljöer skulle finnas vid entréen. Service De aktuella lokalerna omfattar relativt stora delar av markplan i Gårdstenshuset. Det fanns en stor flexibilitet i vad som kunde tas i anspråk över tid. I den vision som beskrevs från början skulle olika yrkesgrupper kunna stödja varandra genom att alla finns tillgängliga i huset. Detta upplevdes som en självklar fördel när man betraktar vardagslivet ur de boendes synvinkel men även från ett yrkesperspektiv. I ett sådant samarbete är det av största vikt att visa stor respekt för var och ens kompetens och ansvarsområde. Butiker Seniorhuset ligger i direkt anslutning till Gårdstens Centrum med full service vad gäller dagligvaror, bankomat och postutlämning. För de boende i huset skulle detta bli en stor tillgång. Även för dem som kommer till allaktivitetshuset är det av betydelse att man kan handla i samband med besöket. Att det är liv och rörelse skulle givetvis också bli en bonusfaktor. Mycket att titta på för dem som inte orkar ta sig så långa sträckor. Hemvård Vid projektets start utgick hemtjänsten i Gårdsten från en ombyggd tvårumslägenhet. Man önskade nu ta tillfället i akt att få mer ändamålsenliga lokaler och få dem i omedelbar närhet till kunderna. Denna verksamhet kom att bli den första att flytta in i huset även om det innebar vissa olägenheter under ombyggnadstiden. Behovet av parkeringsplatser kunde tillgodoses även med denna nya lokalisering. Hälsoteket Hälsoteket i Angered är ett samarbete mellan SDF Gunnared, SDF Lärjedalen och Hälsooch sjukvårdsnämnd 12. Verksamheten är till för dem som bor i området och som vill förbättra sin hälsa. På de allra flesta aktiviteterna tillämpas drop-in och allt utom Qi-gong är gratis. I Gårdsten hade man redan 2007 ett kom-igång-gympapass. Primärvård Önskemål fanns från gruppen om att även primärvården skulle kunna finnas på plats i Seniorhuset vissa delar av veckan, framförallt för att arbeta förebyggande bland Gårdstens 1 000 seniorer. Alltså inte enbart vara till för dem som kommer att bo i de 27 nya lägenheterna eller de 100 seniorbostäder som redan fanns. Ibland förekommer det en uttalad skepsis mot att sjukvård flyttas ut från vårdcentralerna. För att inte riskera någon patientsäkerhet men skapa en ökad trygghet är närvaron i sig och förebyggande arbete en lämplig nivå. Fokus skulle vara på friskvård. 18 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Mat Att äta är ett sammansatt behov. Dels är det viktigt vad man äter och framförallt att man äter. Dels är det en anledning till sällskap, det är roligare att laga mat och äta tillsammans med andra än att göra det ensam. Det har ett värde i sig. Önskemålet att få äta lagad mat tillsammans med andra är ofta återkommande när man samtalar med äldre och arbetsgruppen har hela tiden haft målsättningen att kunna erbjuda vällagad näringsriktig kost i allaktivitetshuset. Studier från SABO har visat att det är svårt att få en matservering att gå ihop ekonomiskt om man enbart vänder sig till seniorer i huset. Tidigare försök till restaurang i lokalerna hade inte heller varit långvariga. I centrum finns pizzeria och café. Det är viktigt att inte denna verksamhet konkurreras ut av en subventionerad ny restaurangrörelse. Detta kom att diskuteras en hel del genom projekttiden men från början arbetade gruppen efter målsättningen att Restaurangskolan Kökstrappan (en utbildning via Studie förberedande Centrum/Skyddsnätet, f d Vingagymnasiet) skulle servera mat två dagar per vecka och då göra inköp av råvaror från näringsidkarna i Gårdstens centrum. Som ett komplement skulle de som har servering där kunna ha en filial i allaktivitetshuset en eller två dagar per vecka med ambitionsnivån café. Övriga dagar skulle de äldre laga egen mat eller få del av hemtjänstens service så som sker idag. Möjligen kunde på sikt en laga-mat-tillsammans-rörelse starta. Hösten 2007 startade Restaurangskolan Kökstrappan sin verksamhet i Gårdsten. Flexlinje Den önskade Gårdstensrundan fick en lyckosam lösning. Utbyggnaden av den s k flexlinjen nådde stadsdelen mitt i projekttiden. Det beslutades att köra två bussar i nordöstra Göteborg en i huvudsak i Gunnared och en i Lärjedalen. Avsikten var att ordna mötesplatser (hållplatser) på sådana ställen där det fanns en viktig målpunkt eller där det bodde personer som använde färdstjänsten ofta. En kartläggning genomfördes där man utgick från statistiken från färdtjänsten. Verksamheten startade våren 2008. Trafiken var anropsstyrd d v s hur bussen kör kan variera från dag till dag. Men mötesplatserna var fasta. Flexlinjen ringer upp 10 minuter innan man ankommer till platsen för att kunden ska hinna ta på sig kappan och gå ut i lugn takt och slippa vänta. Gunnared informerades successivt om projektet och lovade att ta denna information vidare. Allaktivitetshuset hade behov av att utvecklas till en målpunkt. Det fanns en möjlighet att flexlinjebussen skulle kunna köra in på angöringsgatan för att seniorerna skulle få kortare väg att gå än från den vanliga busshållplatsen vid centrum. Diskussioner fördes om de stora nivåskillnaderna inom Gårdsten och behovet av att kanske behöva ta sig även från ena till andra sidan av Gårdsten t ex för att komma till allaktivitetshuset eller matbutiken. Samordnaren jobbade vidare med frågeställningen. Resultatet blev mycket bra: En mötesplats finns nu i direkt anslutning till Seniorhuset. Bussar Den ordinarie busstrafiken fick en kraftigt ökad turtäthet under projekttiden vilket också gjort det enklare att ta sig till Gårdstens centrum. Träffpunkt Alla äldre i Gunnared erbjöds att komma till Träffpunkten i Lövgärdet (en närliggande stadsdel) med möjlighet till olika aktiviteter byggda på deltagarnas önskemål. Anställd personal såg till att verksamheten skulle hållas rullande och de äldre skulle, efter ork och intresse, själva ansvara för vissa delar i verksamheten vilket var ett av målen. Det var önskvärt att denna verksamhet fördelades ut i de olika områdena för att komma närmare de äldre. Diskussioner pågår inom äldreomsorgen kring hur den framtida organisationen ska utformas. FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 19

igår Det jag tycker är viktigt att tänka på om ni ska bygga seniorlägenheter är ytterdörrarna och hissdörrarna. De är så tunga och går inte att ställa upp. Man får försöka ha foten mellan och samtidigt balansera kasarna. Vi blir ju inte yngre Dörröppnare är bra. Några säger att det inte går av säkerhetsskäl men man får vänta till dörren slår igen. Vill gärna ha det i vårt hus också. Ben på hissdörren skulle vara bra då kan man ställa upp den. Jag brukar storhandla 1 gång per månad. Då tar jag bilen. Men jag får värk och kramp i armarna när jag bär kassarna. Jag brukar välja en annan väg när jag ska in där inte dörrarna är lika tunga. Kvinna på Muskotgatan Utemiljö Den nära utemiljön är viktig för äldre. Alla har inte friska ben som kan ta dem på utflykter i omgivningarna men nästan alla vill vara utomhus någon del av dagen. En del av utevistelsen kan tillgodoses på balkongen men att röra sig eller sitta ute bland andra har en viktig social dimension. Dessutom är det en trygghet att vara sedd och varje rörelse håller kroppen igång. Seniorhuset skulle bli norr/söderriktat med ett suterrängplan. Entrésidan, som vänder sig mot köpcentrat, skulle kunna rymma bersåer, planteringar etc. Här skulle även stora möjligheter att skapa bra sittplatser med bord och bänkar i bästa spanläge finnas. Detaljutformningen skulle studeras i ett senare skede. Sannolikt skulle uteplatserna komma att vara tillgängliga både för de som bor i husets 27 lägenheter och för dem som är besökare i allaktiviteshuset. Det är av betydelse att platserna upplevs som tillhöriga huset och inte köpcentrat. Avstämning med berörda Det bestämdes i ett tidigt skede att det önskade innehållet skulle stämmas av med berörda parter och med seniorerna i Gårdsten. Alla skulle få säga sitt och ges möjlighet att påverka utbudet och få sina egna verksamhetsbehov tillgodosedda så långt det var möjligt. 20 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN

igår Byggnation och information De två våningsplan som var aktuella för omvandling till seniorbostäder hade stadsdelsförvaltningen använt för sin verksamhet under flera år. Man hade också för avsikt att fortsätta att nyttja resten av lokalerna framgent. Ombyggnaden av Seniorhuset skulle alltså ske samtidigt som viktig och öppen verksamhet fortfarande bedrevs i huset. Informationsmöte för tjänstemännen För att få förståelse för arbetet och för att minska olägenheterna för stadsdelsförvaltningen inbjöds alla tjänstemännen i huset till ett informationsmöte med lunch i september 2007. Besökarna fick en bild av Gårdstens utveckling under de tio år som gått och ett antal framtidsutblickar varav seniorbostäderna var en viktig strategisk fråga ur boendesynpunkt. Kontaktpersoner på bygget Ett par kontaktpersoner utsågs under mötet så att framtida kommunikation kring bygget skulle kunna löpa riktat och friktionsfritt. Man kom t ex överens om att tydliggöra vid vilka tillfällen störande borrning etc. skulle ske så att det fanns möjlighet att planera arbetet för båda parter. Det var stor uppslutning på mötet med stadsdelsförvaltningens anställda och en positiv inställning trots risken för störningar. Foto: Ann-Sofie Jeppson. FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 21

ca 20 min. Buss 73 från Angered Centrum till Gårdstens Centrum 7 min. Snabbuss 173 ca igår Marknadsföring och inflyttning Så kom då till sist den dagen då den nya broschyren om boendet kunde tryckas. Gårdstensbor och göteborgare hälsades välkomna att söka ny bostad. Huset kunde marknadsföras som Seniorhuset. Uthyrningen av de större lägenheterna gick fort. För de mindre tvåor på 45 kvm tog det längre tid eftersom dessa är i minsta laget för parhushåll. I det läget tog Gårdstensbostäder kontakt med BoPlats Göteborg och med äldreomsorgen i stadsdelen Gunnared. Lägenheterna låg också ute på bolagets hemsida. Efter visningar för personer som sökte lägenhet kunde Gårdstensbostäder erbjuda de äldre sökande en av de aktuella lägenheterna. Efter ett par månader var allt uthyrt. En person flyttades internt inom Gårdsten för att få en mer tillgänglig bostad, de övriga kommer från andra stadsdelar. Det blev en relativt jämn fördelning i huset mellan män och kvinnor. Under hösten 2009 ordnade Gårdstensbostäder en inflyttningsfest: ett effektivt och trevligt sätt att få hyresgästerna att lära känna varandra. Det byttes många telefonnummer. Skulle vilja ha samlingsplatser utanför husen som är mysiga och avskilda och med vegetation. Där är ingen trivselkänsla idag. Jag har nog en önskan om en enplans bungalow sådana som finns i USA och i Australien. Med gemensamma ytor, trädgård odling är kanske inget för åldringar. Jag är inte intresserad av det själv. Vi sålde för att slippa skotta snö. En annan sak som är viktig är gym. Det är jätteviktigt! Man från Akaciagården Sopplunch i Centrumhuset varje tisdag. Folder om Seniorhuset. Gårdstenbostäder erbjuder ett trevligt seniorboende Ett unikt boende för dig över 55 år Fakta om lägenheterna och servicen i Gårdsten Antal lägenheter: 27 st Preliminär inflyttningstid: December 2008 Lägenheterna: Finns i olika storlekar och utformning, de flesta med inglasad balkong och tillgänglighetsanpassade Lägenhetsstorlek: Från 35-80 kvm Hyra: Från 4.038-5.500 kr/månad inklusive el Gemenskap: Trevlig gemensamhetslokal på bottenvåningen ingår i hyran, liksom gemensamma balkonger på våningsplanen Trygghet: I huset finns hemtjänsten samt Gårdstensbostäders Trygghetsgrupp, som arbetar kvällar och helger Adress: Muskotgatan 10, 424 41 Angered Läge: Gårdstens Centrum i Östra Gårdsten Hiss: Finns i huset samt bastu och gemensam tvättstuga Kommunikationer: Bilresa från Göteborg city tar ca 15 min. Flexlinjen Gårdsten-Angereds Centrum (beställningstrafik). Spårvagn 4, 8 eller 9 från Göteborg city till Angered Centrum Gårdsten Centrum: Bankomat, kafé, dagligvarubutik, frukt & grönt, köttbutik, frisörer, servicebutik med postutlämning, klädbutik, tandläkare, läkare, resebyrå och pizzeria Dalens grönområde: För sköna promenader och rekreation, minigolfbana och tennisbana Vättlefjälls friluftsområde: På promenadavstånd med vandringsleder etc Gym: På promenadavstånd, vid Kaneltorget i Västra Gårdsten Fixarservice: Finns för dig över 67 år inom stadsdelsförvaltningen Gunnared. Bokas på telefon 365 14 00 mån-tors kl 8-9 Bokbuss: Varje onsdag kl 16.45-17.20 vid Gårdstens Centrum Föreningsliv: Med bl a Hyresgästföreningen och PRO Vättle Öppet bredbandsnät: Klart hösten 2009 Miljö: Molokstation med källsortering utanför. Gångavstånd till återvinningsstation. 15-20 min Göteborgs city-gårdsten. Ga rdst Seniorboende 4 sid.indd 1 08-09-29 14.17.01 Fakta om lägenheterna 27 lägenheter Storlek: 35-80 kvm Hyra: 4 038-5 500:-/m inkl el, värme och vatten Hiss finns Bastu finns Tvättstuga finns Förråd finns Ga rdst Seniorboende 4 sid.indd 3 08-09-29 14.17.05 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 23

idag Visionen för Gårdstens äldre nådd En ny dimension i förnyelsearbetet med att stärka hela Gårdsten har varit att successivt satsa på att ge stadsdelens och Göteborgs äldre goda seniorboenden. Och då menar vi inte kategoriboenden utan lägenheter som möjliggör ett aktivt liv i ett gott samhälle. Under 2009 kan man säga att vi nått en bra bit mot målet och det är full verksamhet i det som nu kallas Seniorhuset. Katarina Ahlqvist VD Gårdstensbostäder Fullsatt i Seniorhuset Från hösten 2009 har Seniorhuset varit fyllt av hyresgäster. Gemensamhetslokalen, den f d restaurangen, har hela tiden varit start och målpunkten för den gemensamma seniorverksamheten i projektet. Det är här alla förberedande möten hållits, här började verksamheten med en rejäl avstamp i form av Seniorveckan och det är här som en vardagsverksamhet finns efter ett års mobiliseringsarbete. Mobilisering av Gårdstens seniorer Efter en intensiv kunskapsinsamlingsfas parallellt med projekteringen av lägenheterna hade projektet kommit till att möta seniorerna för att få deras konkreta idéer och hjälp med att starta verksamheten. Utgångsläget den reella möjligheten var att Gårdstensbostäder tillhandahåller lokalen gratis och hade en budget om 100 000 SEK för inventarier och ett kapital på 10 000 SEK till en Seniorvecka i början av februari 2009. En processledare anlitades som huvudansvarig för att leda arbetet med att mobilisera stadsdelens seniorer ända fram till en fungerande verksamhet. Processledaren hade god kännedom om Gårdsten eftersom hon i flera omgångar anlitats av Gårdstensbostäder för brukarmedverkan i olika former. Tycker det skulle vara bra om de visade gamla filmer som man kan titta på tillsammans. Jag ser mycket på film hemma. Och umgås med barnbarnen. Har passat dem mycket genom åren. Därför skulle det vara bra med en gästlägenhet för barn och barnbarn. Kvinna på Akaciagården Nästan alla lägenheter har egen inglasad balkong. På det tredje planeringsmötet arbetade man med att ta fram ett rullande veckoschema för verksamheten på vardagarna. Foto: Sophia Kaså. FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN 25

idag Målformulering: Öppen, tillgänglig, intressant, rolig, trygg verksamhet för alla gårdstensbor över 55 år. Alla Gårdstens seniorer inbjöds till ett idémöte via direktadresserade brev. Uppslutningen till första mötet var över förväntan. Efter en välkomststund med kaffe fick man bordsvis skriva ner vad man önskade använda lokalen till. Idélapparna klistrades sedan upp på väggar och fönster. De sorterades ämnesvis efter typ av aktivitet och på en direkt fråga till de närvarande om man också kunde tänka sig att vara med och arrangera var svaret ja... Alla intresserade ett 40-tal lämnade sitt namn på de aktivitetslappar man tyckte lät spännande samt på en lista för att få en sammanställning av kvällens aktivitet. De ca 40 personer som anmält intresse vid mötet kallades till ett nytt möte. Nu konkretiserades förslagen och deltagarna inbjöds att delta i en styrgrupp. Tolv personer sade sig vara villiga att arbeta i en sådan grupp. Inför Seniorveckan hölls fem styrgruppsmöten. Gruppen växte för varje gång eftersom allt fler ville delta. Man förde upp aktivitetsförslagen på ett schema. Vidare gjordes ett första förslag på hur de 100 000 skulle spenderas. Därpå kunde önskelistan fastställas. På nästa möte presenterade Gårdstensbostäder inredningsskisser som alla var nöjda med. Man kunde konstatera att pengarna räckt långt. Med hjälp av några gåvor fanns nästan allt som stod på önskelistan i huset. På detta möte fastställdes också programmet för invigningen av Seniorveckan och vilka aktiviter som skulle ske återkommande. Huvuduppdraget för Seniorveckan var att ta reda på om möjligheterna var tillräckligt stora för att generera det engagemang och ansvarstagande hos områdets pensionärer som krävs för att kunna driva lokalen som ett gemensamt vardagsrum. Invigningen lockade 120 personer. Under Seniorveckan var det verksamhet av olika slag från morgon till eftermiddag. Aktiviteterna lockade 2 30 personer. Efter Seniorveckan hade styrgruppen ytterligare två möten för att utvärdera arrangemanget. De flesta hade haft roligt. Betyget på arrangemanget varierade men låg på i snitt 6,3 på en tiogradig skala men många var besvikna på den dåliga uppslutningen. En mängd praktiska frågor diskuterades noga och problem reddes ut. KRAVLÖST! Mottot för verksamheten i vardagsrummet: Aktiviteter efter seniorveckan De problem som fanns är nu åtgärdade. Program med aktiviteter i Seniorhuset presenteras löpande i Gårdstensbladet och annonseras i alla trappuppgångar. Av 20 aktiviteter som presenterades på Seniorveckan återstår elva som återkommer i huset med jämna mellanrum. I mitten av mars bjöds alla seniorer i området in till ett nytt idémöte. Uppslutningen den här gången var betydligt lägre ca 25 personer men även nu genererades goda idéer. Sammanlagt fanns nu ca 50 aktiviteter i en idébank. På detta möte var det också ett stort intresse för att åta sig att vara värd i lokalen. Nu fanns en ansvarig för för- respektive eftermiddag. Aktiviteterna och engagemanget räckte väl till både för de följande månaderna och för hela hösten. Sakta men säkert etablerades grupper. Samtidigt visade det sig att vissa verksamheter man satsat på inte fungerade i längden. I november 2009 hölls ett planeringsmöte för vårterminen 2010. Uppslutningen av styrgruppsmedlemmar var god. Under ledning av huschef och informatör från Gårdstensbostäder synades och analyserades höstens verksamhet och man blickade framåt: Det rådde stor enighet runt bordet om att man vill fortsätta med sina uppgifter. Många ville utöka de tider verksamheterna var schemalagda. Lite nytt material fanns på önskelistan bl a togs första steget mot en ny aktivitet foto. Mötet gästades av representanter från Finska folkhögskolan som är etablerad i Gårdsten sedan flera år och som har sina lokaler i grannhuset. Man bjöd in till samarbete och intresset för detta var ömsesidigt. Gårdstensbostäder inviterade också till en julavslutning. Med detta kan sammanfattas att vardagsrummet är välkomnande, välmöblerat och uppskattat. Det finns all anledning att förmoda att det framgent kommer att vara ännu mer fyllt av aktiviteter och av intresserade seniorer. Sannolikt kommer det också att förändras över tid beroende på dem som är där men alltid under det motto man gemensamt antagit: KRAVLÖST. 26 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET - NYA SENIORHUSET I GÅRDSTEN