Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt
Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg
UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Klart 13/1 2016 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27) beslutade 27/2 2014 Klart 27/2 2015
Index kvalitet (SKL)
Fast läkarkontakt
Hur ofta hjälper din läkare till att koordinera vården?
Kostnader områden
Antal läkare/1000 invånare 4,3 4,1 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 1995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Allmänläkare/1000 invånare 0,7 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 0,4 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Sjuksköterskor/1000 inv 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Specialistsjuksköterskor
Usk och vårdbitr. landsting 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Undersköterskor per 1000 inv Vårdbiträden per 1000 inv
Vårdadministratörer/1000 inv
Besök per capita
Effektivitet, sjukhus
Sjukhusens produktivitet Dålig logistik? För lite vårdplatser? Schemalösningar? Läkarnas joursystem? Problem utanför sjukhusen primärvård, kommun?
Övergripande slutsatser (1) Framtiden innebär mer öppen vård mer avancerad vård utanför sjukhusen Sveriges sjukhustunga system behöver förändras för att bättre möta framtidens behov. Ingen generell resursbrist.
Övergripande slutsatser (2) Skillnader mellan huvudmännen för stora regelverk och resultat. Störst effektiviseringspotential där komplexiteten är störst patienter som kräver täta insatser från många olika aktörer. Stor effektiviseringspotential i arbetsorganisation, arbetssätt och logistik.
Nationella styrningen behöver förstärkas Möten på toppnivå mellan regeringen och huvudmännen. Nationell kommitté för kompetensutveckling Lagstadgad skyldighet för landstingen att samverka när det är motiverat av kvalitets- och/eller effektivitetsskäl.
Mindre detaljstyrning och mer tillit Styrningen behöver mindre av kontroll och mer av tillit till personalens förmåga. Förslag: Vårdgarantin för primärvården ändras från 7 dagar för läkar-besök till 3 dagar för bedömning (professionsneutral).
Landstingens styrning Exempel landsting: 3 strategier, 20 policies, 264 riktlinjer, 281 handlingsplaner. Exempel primärvård: 100 sidor uppdrag vuxna, 20 sidor uppdrag barn, 10 sidor uppdrag fotsjukvård, 100 sidor tillämpning och rapportering
Landstingen - rekommendation Landstingen bör kraftigt förenkla styrdokument och ersättningssystem. Mer tillit och mindre kontroll
Sverige ska bli mindre sjukhusfixerat Förslag ändringar/tillägg i HSL: Grunden är vård nära befolkningen via öppen vård. Sluten vård definieras utifrån komplexitet och stora resursbehov. Sluten vård kan utföras även utanför sjukhus, t.ex. i patientens hem. Primärvårdens uppdrag definieras tydligt. 24/7- uppdrag. Remiss för akutbesök på sjukhus.
Hur stärka primärvården? Sjukhusbunden vård bör i större utsträckning verka utanför sjukhuset. Lön, arbetsvillkor. Resursförstärkning Minska antalet sjukhusläkare utred sjukhusens dåliga produktivitet.
Patienter med komplexa behov
Utskrivningsklara, men. Utskrivningsklara är en detalj i samverkan kommun landsting Den stora effektiviseringsmöjligheten ligger i det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre. Onödiga sjukhusvistelser ett potentiellt större problem än utskrivningsklara.
Vårdens storkonsumenter behöver vård och omsorg på nytt sätt * Annan vårdlogik proaktiv i st f reaktiv HSL och SoL- primärvård som avser äldre med omfattande behov ska utföras gemensamt med kommunens vård och omsorg. Kommunallagen - Landsting och kommun ska gemensamt resursplanera för denna grupp patienter. HSL - obligatoriskt vårdval avskaffas för ovanstående kategori. I stället möjlighet att erbjuda vårdval för den sammanhållna vården. Ett val för någon som tar hand om hela mej.
Önskat läge
Västra Skaraborg
Arbetssätt/organisation (1) * Utgå från patientens behov. Prioritera kontinuiteten. Intensifiera arbetet med rätt fördelning av arbetsuppgifter (yrke och individ). Överväg att öka undersköterskor och sekreterare och minska läkare och sjuksköterskor på sjukhusen.
Arbetssätt/organisation (2) Mer innovativa arbetstidslösningar. Lösningar som bättre belönar arbete på obekväm arbetstid (lön, arbetstidsförkortning) och undviker överbemanning. Överbemanning medför ineffektivitet. Planera för en genomsnittlig beläggning på 85-90% (klinik). Minska sambandet vårdplatser ekonomi (fler sängar utan högre kostnader).
Arbetsorganisation (3) Stor frihet till det självstyrande teamet! Mindre planeringsenheter.
Verksamhetsstöden - förslag Gemensamt arbete mellan alla landsting och staten. Staten måste driva på och ställa krav.
Visionen Tillgång i mötet till all nödvändig information för att tillhandahålla en säker vård Jag ska kunna administrera min egen vård tider, virtuell kommunikation mm. Jag har tillgång till all information om mig själv.
Verksamhetsstöd förslag Huvudmännen bör gemensamt fatta beslut om investeringar som möjliggör utbyte över huvudmannagränser. Lagda utredningsförslag kring lagstiftning som möjliggör gränsöverskridande informationshantering bör genomföras
Verksamhetsstöden förslag Nationella standarder genomför lagda förslag Nationell informationsstruktur ge SoS uppdrag Nationellt center för informationsstruktur och informatik
Minskad administration Minska detaljstyrningen Ta tag i IT-frågan Utred intygsträsket Obligatorisk administrationskonsekvensanalys
Övrigt Kontinuitet ger enorm effektivitetsvinst och är enormt trygghetsskapande. Inte bara organisation handlar även om värdegrund.
Är modeller lösningen????
Managementtrender
Kunskapsstödsutredningen S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälsooch sjukvården kan uppnås Utredningen ska redovisas senast den 1 mars 2017 S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Syfte Syftet med uppdraget är att säkerställa att är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Tre utgångspunkter 1. Hälso- och sjukvården i Sverige presterar goda medicinska resultat men är alltjämt ojämlik. 2. Nationella kunskapsstöd kan bidra till en mer kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård vård förutsatt att de används. 3. Det är en betydande utmaning att nå ut med evidens och påverka praxis genom riktlinjer och kunskapsstöd. Nationella riktlinjer används i begränsad utsträckning. S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Kunskapsbaserad och jämlik vård skapas i mötet mellan patient och sjukvård S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
SBU Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter SKL Försäkringsmedicinskt beslutsstöd TLV Behandlingsrekommendationer Patientföreningar NSK Vetenskapliga tidskrifter Kloka listor RCC Kunskapsöversikter Källa: Vårdanalys Läkemedelsverket Vårdprogram Specialistföreningar S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vi vet att kunskapsstöden behöver: möta behoven vara lättanvända finnas tillgängliga i rätt tid vara målgruppsanpassade vara uppdaterade S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Vem ska göra kunskapsstöden? Staten? Huvudmännen? Professionen? Andra? S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
Tre delar i uppdraget 1. Kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet som pågår 2. Identifiera hinder för ökad följsamhet > föreslå åtgärder 3. Utreda förutsättningarna för samt behovet och lämpligheten av att göra nationella riktlinjer i någon form obligatoriska eller mer bindande S 2015: 07 Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i
TACK!
TACK!