Flervariabelanlys och Matlab Kapitel 4

Relevanta dokument
Flervariabelanalys och Matlab Kapitel 4

Flervariabelanlys och Matlab Kapitel 1

Linjära system av differentialekvationer

Linjära ekvationssystem

23 Konservativa fält i R 3 och rotation

SF1626 Flervariabelanalys

Kurvor, fält och ytor

Parametriserade kurvor

Datorlaborationer i matematiska metoder E1, del C, vt 2002

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

Flervariabelanalys E2, Vecka 5 Ht08

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Geometriska transformationer

1.1 Stokes sats. Bevis. Ramgard, s.70

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Flervariabelanalys och Matlab Kapitel 3

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Matlab, Föreläsning 1

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

Matlab övningsuppgifter

Programmeringsuppgift Game of Life

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23

Funktionsytor och nivåkurvor

At=A' % ' transponerar en matris, dvs. kastar om rader och kolonner U' % Radvektorn U ger en kolonnvektor

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

MATLAB Laboration problem med lokala extremvärden

TANA09 Föreläsning 8. Kubiska splines. B-Splines. Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

Flervariabelanlys och Matlab Kapitel 3

Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

f(x, y) = ln(x 2 + y 2 + 1). 3. Hitta maximala arean för en rektangel inskriven i en ellips på formen x 2 a 2 + y2

Integraler av vektorfalt. Exempel: En partikel ror sig langs en kurva r( ) under inverkan av en kraft F(r). Vi vill

Funktionsytor och nivåkurvor

3 Parameterframställningar

Integraler av vektorfält Mats Persson

Outline. TMA043 Flervariabelanalys E2 H09

Lösningsförslag till tentamen TMA043 Flervariabelanalys E2

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

1. För vilka värden på konstanterna a och b är de tre vektorerna (a,b,b), (b,a,b) och (b,b,a) linjärt beroende.

x ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f

SF1626 Flervariabelanalys Bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

FFM232, Klassisk fysik och vektorfält - Veckans tal

Transformationer i R 2 och R 3

Tentamen TMA044 Flervariabelanalys E2

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

Hjälpmedel: utdelad ordlista, ej räknedosa Chalmers tekniska högskola Datum: kl

Linjära system av differentialekvationer

Flervariabelanalys och Matlab Kapitel 2

Grafritning kurvor och ytor

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Torsdagen den 4 juni 2015

1 x. SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar vecka 6. ( ) kommer vi att studera ytintegraler, r r dudv

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Datorövning 1 Fördelningar

Datorövning 2 med Maple

6. Räkna ut integralen. z dx dy dz,

Matlab-uppgift 3 i Flervariabelanalys

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Grafritning kurvor och ytor

Lösningsförslag till tentamen Onsdagen den 15 mars 2017 DEL A

KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3. Plotter och diagram Läsa och skriva data till fil

CTH/GU LABORATION 1 MVE /2013 Matematiska vetenskaper. Mer om grafritning

Extra datorövning med Maple, vt2 2014

Optimeringsproblem. 1 Inledning. 2 Optimering utan bivillkor. CTH/GU STUDIO 6 TMV036c /2015 Matematiska vetenskaper

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Onsdagen den 15 mars 2017

När man vill definiera en matris i MATLAB kan man skriva på flera olika sätt.

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

2x+y z 5 = 0. e x e y e z = 4 e y +4 e z +8 e x + e z = (8,4,5) n 3 = n 1 n 2 =

Datorövning 2 med Maple, vt

Mer om funktioner och grafik i Matlab

Grafritning och Matriser

Laboration: Grunderna i MATLAB

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TMA226 datorlaboration

Inlämningsuppgift nr 2, lösningar

Flervariabelanalys och Matlab Kapitel 2

Lösningsförslag till tentamen TMA043 Flervariabelanalys E2

Flerdimensionella signaler och system

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 14:e januari klockan

Vektoranalys III. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

1. Beräkna hastigheten, farten och accelerationen vid tiden t för en partikel vars rörelse beskrivs av r(t) = (2 sin t + cos t, 2 cos t sin t, 2t).

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 18 augusti 2011, Svar och lösningsförslag

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. 1. En svängningsrörelse beskrivs av

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Partiella differentialekvationer av första ordningen

4 Numerisk integration och av differentialekvationer

Mer om funktioner och grafik i Matlab

Föreläsning 16, SF1626 Flervariabelanalys

1. Beräkna och klassificera alla kritiska punkter till funktionen f(x, y) = 6xy 2 2x 3 3y 4 2. Antag att temperaturen T i en punkt (x, y, z) ges av

A = D. r s r t dsdt. [(1 + 4t 2 ) 3/2 1]dt (1) där det sista steget fås genom variabelbytet u = 1 + 4s 2. Integralen. (1 + 4t 2 ) 3/2 dt

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund

(1, 3, 2, 5), (0, 2, 0, 8), (2, 0, 1, 0) och (2, 2, 1, 8)

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Transkript:

Flervariabelanlys och Matlab Kapitel 4 Thomas Wernstål Carl-Henrik Fant Matematiska Vetenskaper 30 september 2009 1

4 Vektorfält, strömlinjer, potentialer, funktioner på ytor 4.1 Vektorfält Vi kan illustrera vektorfält, såväl i planet som i rummet, med kommandona quiver resp quiver3. Först måste vi dock skapa ett rutnät med de punkter i vilket vi vill sätta pilar (som illustrerar vektorfältets storlek och riktning i respektive punkt). Vektorfältet F = (xy, x y) i planet kan vi t.ex. illustrera med kommandona >> [x,y]=meshgrid(-3:0.3:3); >> F1=x.*y;F2=x-y; >> quiver(x,y,f1,f2) Det är viktigt att tänka på att man inte sätter pilarna för tätt (dvs. har för liten steglängd i meshgrid. Å andra sidan vill man ha tillräckligt med pilar för att få en bra uppfattning om vektorfältets skiftningar. Det kan vara svårt att få det bra från början och man kan behöva pröva sig fram. Låt oss även plotta ett vektorfält i rummet >> [x,y,z]=meshgrid(-3:0.8:3); >> F1=x.*y.*z;F2=x-y+z;F3=x.*y+z; >> quiver3(x,y,z,f1,f2,f3) Om man här väljer för liten steglängd i meshgrid så riskerar man också att det tar för lång tid för Matlab att plotta figuren (och att det hänger sig), så var försiktig när du väljer steglängden. Börja hellre med ett lite grovare rutnät för att sedan förfina i den mån det behövs. 4.1.1 Övningar 4.1.1 Plotta vektorfältet F = (y. 2 x. 2, 2 x + y) på området 2 < x < 2, 2 < y < 2. 4.1.2 Plotta vektorfältet F (x, y, z) = (x 1, 2z, y) på området 0 < x < 3, 1 < y < 4, 2 < z < 2. 2

4.2 Strömlinjer Vi kan även låta Matlab skissa på fältlinjerna till vektorfält t.ex. med hjälp av kommandot streamlines. Man måste då också ange i vilka startpunkter som fältlinjerna skall börja i. Startpunkterna kan tex skapas med meshgrid. Följande kommandon plottar några fältlinjer till vektorfältet F = (xy, x y) i samma figur som vektorfältet självt; >> [x,y]=meshgrid(-3:0.3:3); >> F1=x.*y;F2=x-y; >> quiver(x,y,f1,f2) >> [sx,sy]=meshgrid(-2:0.5:2); >> streamline(x,y,f1,f2,sx,sy) Startpunkterna anges här av matriserna sx och sx. Vi kan naturligtvis plotta fältlinjerna genom samtliga punkter i vilket vi ritat en pil, men då riskerar vi att figuren blir för plottrig. Pröva och avgör själv >> streamline(x,y,f1,f2,x,y) Låt oss även plotta några fältlinjer till vektorfältet F = (xyz, x y + z, xy + z) >> [x,y,z]=meshgrid(-3:0.8:3); >> F1=x.*y.*z;F2=x-y+z;F3=x.*y+z; >> quiver3(x,y,z,f1,f2,f3) >> [sx,sy,sz]=meshgrid(-2:1:2); Om man vill kan man också välja startpunkterna för fältlinjerna så att de ligger på en och samma (parametriserad) yta. Pröva t.ex. >> sx=s+t; sy=s.ˆ2-t.ˆ2; sz=s.*t; >> surf(sx,sy,sz) Startpunkterna kan också ligga på en nivåyta. Pröva t.ex. >> [s,t,r]=meshgrid(-3:0.3:3); >> g=s.ˆ2+t.ˆ2+r.ˆ2; >> isosurface(s,t,r,g,1); >> [p,q]=isosurface(s,t,r,g,1); >> sx=q(:,1);sy=q(:,2);sz=q(:,3); 3

Man kan också studera hur partiklar rör sig (utefter fältlinjerna) under inverkan av vektorfältet. >> verts = stream3(x,y,z,f1,f2,f3,sx,sy,sz); >> iverts = interpstreamspeed(x,y,z,f1,f2,f3,verts,0.01); >> streamparticles(iverts,30, animate,10, FrameRate,50) Det finns även andra kommandon för illustration av vektorfälts flöden. Pröva >> streamtube(x,y,z,f1,f2,f3,sx,sy,sz) Ett annat sätt att illustrera någon typ av strömning ut ur (eller in i) ett område i rummet får vi genom att studera strömningens hastighetsvektorer bara på ytan av området. Låt oss titta på ett exempel. Exempel. Låt S vara den yta som parametriseras av x = s + t, y = s 2 t 2, z = st, 4 s, t 4 och låt F (x, y, z) = (x 1, 2z, y) vara hastighetsvektorn i en vätskeströmning. Den vätskevolym som strömmar genom ytan S ges av normalytintegralen F ds. För att illustrera hur strömningen varierar utefter ytan plottar vi ett S antal hastighetsvektorer på ytan S. >> x=s+t; y=s.ˆ2-t.ˆ2; z=s.*t; >> surf(x,y,z), hold on >> F1=x-1;F2=2*z;F3=-y; >> quiver3(x,y,z,f1,f2,f3),hold off >> shading interp, axis( equal ) Om man är mer intresserad av hur mycket vätska som strömmar genom ytans olika delar och inte strömningens riktning så kan man plotta hastighetsvektorernas projektion i normalriktningen. Detta är lite mer komplicerat men kan t.ex. utföras med följande kommandorader. >> x=s+t; y=s.ˆ2-t.ˆ2; z=s.*t; >> surf(x,y,z) >> [u,v,w]=surfnorm(x,y,z); >> k=sqrt(u.ˆ2+v.ˆ2+w.ˆ2);u=u./k;v=v./k;w=w./k; >> [m,n]=size(u); r=m*n; >> uq=u(1:r); vq=v(1:r); wq=w(1:r); >> xq=x(1:r); yq=y(1:r); zq=z(1:r); >> pq=dot([uq;vq;wq],[xq-1;2*zq;-yq]); 4

>> p=ones(size(u));p(1:r)=pq; >> hold, quiver3(x,y,z,p.*u,p.*v,p.*w), hold >> shading interp, axis( equal ) Istället för att plotta normalvektorer till ytan som med sin längd anger strömningens storlek genom ytan så kan vi låta färgen på ytan variera med längden på vektorerna (om man inte anger något annat så bestäms färgen på ytan av höjden över xy-planet dvs. värdet på z i resp. punkt). Det kan då vara lättare att se åt vilket håll strömningen sker och hur stor den är på ytans olika delar. Istället för att använda quiver3 (dvs. den näst sista kommandoraden ovan) så ger vi i så fall följande kommando >> surf(x,y,z,p), colorbar, shading interp Det röda anger strömning genom ytan åt det ena hållet och blått åt det andra hållet. 4.2.1 Övningar 4.2.1 Plotta strömlinjer till vektorfältet F = (y 2 x 2, 2 x + y) på området 2 < x < 2, 2 < y < 2. Plotta även själva vektorfältet i samma figur (se övning 4.1.1). 4.2.2 Antag att F (x, y, z) = (x 1, 2z, y) representerar hastighetsvektorn i en vätskeströmning (a) Plotta strömlinjer till vektorfältet i området 0 < x < 3, 1 < y < 4, 2 < z < 2. Strömlinjerna skall starta i punkter på planet z = 1. Plotta även själva vektorfältet i samma figur (se övning 4.1.2). (b) Plotta planet z = 0 i samma figur som strömlinjerna från (a) och illustrera hur vätskepartiklar rör sig utefter strömlinjerna genom planet z = 0 (c) Plotta hastighetsvektorer i planet z = 0. Färgsätt även planet så att färgerna markerar hur stort flödet är genom ytan. 4.2.3 Låt Ω vara det område i rummet som begränsas av halvsfären z = 1 x 2 y 2 och cirkelskivan x 2 + y 2 1, z = 0. Antag vidare att F (x, y, z) = (x y 2, z y, x 2 3z) representerar hastighetsvektorn i en vätskeströmning i Ω. Illustrera strömningen ut/in ur området Ω genom att plotta ytan till området och ett antal hastighetsvektorer på ytan. Plotta även hastighetsvektorernas projektion i normalriktningen. 5