EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B TEMPERATURUNDERSÖKNING PÅ INNERGÅRDAR OCH GATOR I LUNDEN

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B395 2004 TEMPERATURUNDERSÖKNING PÅ INNERGÅRDAR OCH GATOR I LUNDEN Rebecka Carlström Department of Physical Geography GÖTEBORG 2004

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum TEMPERATURUNDERSÖKNING PÅ INNERGÅRDAR OCH GATOR I LUNDEN Rebecka Carlström ISSN 1400-3821 B395 Projektarbete Göteborg 2004 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-773 19 51 031-773 19 86 Göteborg University S-405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

SAMMANFATTNING TEMPERATURUNDERSÖKNING PÅ INNERGÅRDAR OCH GATOR I LUNDEN Det mest centrala syftet med denna uppsats var att studera och dokumentera dagstemperaturen på fyra innergårdar i stadsdelen Lunden i Göteborg. Ett annat syfte var att jämföra dessa temperaturer med lufttemperaturer på gator. Det finns flera faktorer som påverkar stadsklimatet. I denna uppsats har fokus främst riktats mot skyview-faktorn och byggnadsmaterial. Undersökningen grundar sig på data dels från temperaturloggrar dels från mobila temperaturmätningar. Data insamlades under 14 dagar i oktober. Skyview-faktorn räknades ut från fotografierna vilka togs med en kamera med ett fisheye-objektiv. De byggnadsmaterial som har varit intressanta i denna undersökning är främst trä, tegel och plåt. Dessa material har olika fysikaliska egenskaper. Resultatet visar att det är mycket svårt att rangordna vilken roll olika faktorer har för temperaturerna i staden. Vad som kunnat visas är att SVF inte har en överordnad betydelse över byggnadsmaterial och att inte heller byggnadsmaterialet är överordnat SVF. Det verkar som att flera faktorer samverkar i skapandet av gårdsklimatet. i

ABSTRACT TEMPERATURE RESEARCH IN YARDS AND STREETS IN LUNDEN The most central purpose of this essay was to study and document the day temperature in four yards in the district Lunden in Göteborg. Another purpose was to compare theese temperatures with the airtemperatures in the streets. There are several factors that influence the urban climate. In this report focus is principally pointed towards the influence from the skyview-factor but also the buildingmaterials. This study is based on data partly from temperature loggers partly from measurements with a mobile temperaturesensor. Data has been collected during 14 days in October. The skyviewfactor has been calculated from pictures taken with a camera with a fisheye-objective. The building materials that have been interesting in this study are wood, brick and sheet iron. Theese materials have different physical properties. The results show that it is very difficult to place different factors that influence the temperature in order to precedence. It has been proved that neither the SVF nor the buildingmaterial are more importent than the other. It seems like several factors interact in the creation of the yard climate. ii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDNUMMER FÖRORD 1 INLEDNING 1-2 1.1 Syfte och frågeställningar 2 2 FAKTORER SOM PÅVERKAR TEMPERATURFÖRHÅLLANDEN INOM STADEN 3-5 2.1 Sveriges klimat 3 2.2 Byggnadsmaterial 3 2.3 Sky view-faktor 3-4 2.4 Albedo 4 2.5 Byggnaders geografiska orientering 4 2.6 Vegetation 4 2.7 Vind 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING 6 4 METODIK 7-9 4.1 Sky view-fotografier och sky view-faktor 7 4.2 Mobila temperaturmätningar och mätpunkter 7 4.3 Temperaturloggrar och dess mätplacering 7-8 4.4 Felkällor 9 5 RESULTAT 10-15 5.1 Sky view-fotografierna och sky view-faktorn 10-11 5.2 Temperaturjämförelse mellan innergårdarna 11-14 5.3 Temperaturskillnader mellan gårdar och gator 14-15 6 DISKUSSION 16-19 6.1 Temperaturerna på innergårdarna 16-18 6.2 Temperaturskillnader mellan gårdar och gator 18 6.3 Relation till tidigare forskning 18-19 7 SLUTSATSER 20 8 LITTERATURLISTA 21 iii

Denna C-uppsats motsvarar 10 poäng och är en del i C-kursen i geografi vid Göteborgs universitet. Undertecknad vill tacka handledare universitetslektor Björn Holmer för sitt konstruktiva engagemang under arbetet med denna uppsats. Fotografierna i uppsatsen är tagna av författaren själv. Göteborg 2004 Rebecka Carlström iv

1 INLEDNING På 1800-talet bodde de flesta svenskarna på landsbygden och de sysselsattes främst inom jordbrukssektorn. I slutet på 1990-talet bodde nästan nio av tio svenskar i städer och tätorter. Urbaniseringen i Sverige har lett till att hälften av den svenska befolkningen numera bor i de femton största städerna (Östman 1998, s.59). Denna koncentration av människor på vissa platser har och kommer att fortsätta påverka boendemiljön. Städer som växer upp skapar lokala klimatförhållanden. Med anledning av detta och vädrets basala inverkan på människors hälsa och trivsel känns det viktigt att forska kring stadsmiljön. Stadsstrukturen kan förstärka eller förmildra olika väderfenomen. Medvetenhet om detta möjliggör skapandet av en positiv och fördelaktig stadsmiljö. För oss svenskar som har det ganska kallt under en stor del av året är det viktigt med sol. Det känns därför viktigt att utforma den fysiska byggnadsstrukturen så att den kan utnyttja och omhänderta solvärmen maximalt. Idag diskuteras ofta energifrågor i media och energiförsörjning är en faktor att ta med i beräkningarna vid nybyggnad och ombyggnad av hus. Undersökningar har visat att ett, ur energisynpunkt, gynnsamt placerat småhus kan ha en energiförbrukning som är 29 procent lägre än ett som är ogynnsamt placerat (Svensson & Eliasson 1999, s.14). Hittills har det, åtminstone i Sverige, varit ganska ovanligt att man tagit stor hänsyn till lokalklimatet vid planeringen av stadsbebyggelse. Anledningen till detta tros vara brist på kunskap. Av dessa skäl känns det än mer angeläget med mer forskning på detta område. Tidigare forskning kring stadsklimat kan internationellt sammanfattas som forskning främst kring städers utveckling av värmeöar under natten. Denna forskning studerar differensen mellan rurala och urbana temperaturförhållanden. En av pionjärerna inom denna forskning är Tim Oke. Hans undersökningar grundar sig mycket på egna insamlade data nattetid i klart väder samt olika modeller. Hans forskning bortser från dagstemperaturerna i städerna och ger därmed tydligare tendenser. På natten är temperaturskillnaderna större vilket ger explicitare resultat. Värmeön i staden uppkommer till följd av att de bebyggda områdena kyls av långsammare än de obebyggda områdena utanför staden (Oke 1987). Mills (1997, s.51) skriver att klimatologer, internationellt sett, har visat mycket stort intresse för olika städers utvecklande av värmeöar. Generellt sett har mycket lite forskning fokuserat på hur grupper av hus eller på hur designen av dessa påverkar temperaturförhållanden i gatukanjonerna så kallade intra-urbana faktorer. Mills forskning bygger på modeller och syftar till att bidra med kunskap om hur man bäst placerar olika huskomplex på olika latituder utifrån grad av solinstrålning och sky view-faktor. På nationell nivå har forskning kring det intra-urbana klimatet bedrivits och görs fortfarande. En undersökning genomfördes i Malmö år 1986 (Mattsson et al. 1986). Syftet med denna studie var att belysa stadsstrukturens och bebyggelsetäthetens effekt på stadstemperaturen. Undersökningen skulle ligga till grund för planering i energisparsyfte inom olika stadsmönster. De egna mätningarna gjordes under kvällar då temperaturskillnaderna är störst. Fokus i denna studie var temperaturförhållanden mellan olika kvarter i staden. Man kom bland annat fram till att yttemperaturmönstret i staden till stor del beror på gatornas geografiska orientering och dess geografiska placering i staden som helhet. I. Eliasson (1990/91, s.142-143) har studerat det intra-urbana stadsklimatet i Göteborg. Undersökningarna har genomförts på kvällstid. En av hennes studier fokuserade på yt- och 1

lufttemperaturmönster både i Göteborg som helhet men också i gatukanjonerna. Detta projekt var en fortsättning på projektet i Malmö. Eliasson studerade stadsgeometrin med hjälp av sky view-faktorn, SVF. Hon presenterade en figur som visade att större sky view-faktor ger lägre temperaturer. Hennes undersökning visade att SVF hade stor inverkan på materials yttemperatur under natten men att lufttemperaturen påverkades i mindre grad. På Naturgeografiska institutionen vid Göteborgs universitet har tre B-uppsatser om det intraurbana stadsklimatet dagtid publicerats. Bengtsson (2002) jämför dagstemperaturerna mellan park, gata och gårdar. En av hans hypoteser var att det skulle vara varmare inne på gårdarna än på gatan. Detta resonemang grundade sig på en teori om värmeansamling inne på gårdarna till följd av svagare vindförhållanden där. Egeninsamlad data visade att hypotesen var felaktig och att det tvärtom var varmare på gatan. Bengtsson lyfte fram vikten av att ta med vegetation, byggnadsmaterial och solinstrålning i analysen för att få ett säkrare resultat. Den andra av dessa tre uppsatser är skriven av E. Eliasson (2003). Syftet med hennes uppsats var att jämföra olika gårdars temperatur med varandra samt kontrollera Bengtssons resultat med varmare gator än gårdar. I hennes undersökning uppmättes de varmaste temperaturerna på den största gården och de lägsta på den minsta gården. Utifrån sina resultat drar Eliasson slutsatsen att SVF är avgörande för temperaturerna inne på gårdarna. Ifrån denna slutsats slutleder hon att större gårdar får mer solinstrålning och blir därmed varmare. Eliasson kunde med sina undersökningar styrka Bengtssons resultat om varmare gator än gårdar. Tredje B-uppsatsen kring detta ämne har arbetat med andra förutsättningar är de tidigare två. Ludvigsson & Johansson (2003) studerade öppna gårdar i en förort med glesare bebyggelse. Resultatet de fick var att gårdarna var varmare än gatorna. Detta resultat kommer inte att diskuteras i denna uppsats med anledning av de annorlunda förutsättningar denna uppsats bygger på. 1.1 Syfte och frågeställningar Det centrala syftet med denna uppsats är att studera och analysera dagstemperaturen på fyra innergårdar i bostadsområdet Lunden i Göteborg, ett område med många gårdar vissa omslutna av de för Göteborg karaktäristiska landshövdingehusen. Ett annat syfte med uppsatsen är att jämföra gatutemperaturerna med temperaturerna inne på gårdarna Utifrån insamlad data och litteratur kring ämnet ges sedan olika möjliga förklaringar till resultaten. Störst fokus riktas mot solsidorna inne på gårdarna. Anledningen till detta är den tydligare differensen i temperaturer på denna sida. Viktigast i analysen av resultaten är sky viewfaktorn och byggnadsmaterialet men även parametrar som; byggnadsgeometri, albedo, vindförhållanden och vegetation kommer att diskuteras. För att klargöra syftet har följande frågeställningar varit riktlinjer vid bearbetningen av insamlad data: Hur påverkar sky view-faktorn lufttemperaturen? Hur påverkar olika byggnadsmaterial lufttemperaturen? Vilken inverkan har faktorer som byggnadsgeometri, albedo, vind och vegetation på lufttemperaturerna? 2

2 FAKTORER SOM PÅVERKAR TEMPERATURFÖRHÅLLANDEN INOM STADEN I denna del av uppsatsen kommer olika faktorer som är viktiga för stadsklimatet att redogöras för. 2.1 Sveriges klimat Denna uppsats bygger på data på lokalklimatisk nivå. Det är det klimat som påverkas av lokalt verksamma faktorer som höjdförhållanden, vegetation och bebyggelse (Svensson & Eliasson 1999). Även om denna uppsats handlar om lokalklimatet kan man inte helt bortse från de stora vädersystemen som påverkar Sverige i helhet. Sverige påverkas av sitt läge på gränsen mellan Atlanten i väster och den stora asiatiska landmassan i öster. Stor effekt på det svenska vädret har också växelverkan mellan det så kallade azorerhögtrycket och islandslågtrycket. Mellan dessa tryckextremer finner vi västvindsbältet som har mycket stor inverkan på det skandinaviska vädret. Vid västliga vindar får Skandinavien maritimt inflytande och vid ostliga vindar blir vädret mer kontinentalt präglat. I det stora hela betraktas Skandinaviens klimat som maritimt. Klimatet påverkas av golfströmmen och fuktiga västvindar. I Sverige är det vanligt med blockerande högtryck som medför klart väder under en längre tid (Bogren et al. 1999). 2.2 Byggnadsmaterial De fasadmaterial som är av störst intresse i denna uppsats är trä, tegel och plåt. Dessa material har olika fysikaliska egenskaper. När det gäller värmelagringskapacitet är trä sämst av dessa tre material. Tegel har 3 gånger bättre värmelagringskapacitet än trä. Bäst på värmelagring är plåt som är 8 gånger bättre än trä i detta avseende (Oke 1987). När det gäller dessa siffror är det viktigt att tänka på materialens volym. En m 2 träfasad har mindre volym än en m 2 tegelfasad och en m 2 plåtfasad är mycket mindre än båda dessa material. Detta innebär att plåt har hög värmelagringskapacitet men materialet kan inte skapa ett värmelager på samma sätt som tegel. Plåt lagrar värme väldigt bra men blir bara tillfälligt varmt då materialet inte kan lagra värmen i brist på stor volym. Tegel lagrar värme relativt bra och kan skapa ett värmelager på grund av sin volym. Trä är inte bra på att lagra värme och har inte så stor volym. Den undre våningen i landshövdingehus består av betong, ett material som liknar tegel när det gäller värmelagring. Värmeledningsförmågan i ett material visar hur snabbt ett material leder bort värmen och därmed kyls av. Trä har dålig värmeledningsförmåga, tegel 10 gånger bättre än trä och plåt 540 gånger bättre än trä (Oke 1987). Detta medför att plåt som leder värme bra också kyls av snabbt medan trä och tegel behåller sin värme längre. 2.3 Sky view-faktor Sky view-faktorn (SVF) påverkar strålningsförhållandena inom staden. Denna faktor är ett mått på hur stor del av himlen som ses från marknivån. SVF kan räknas ut antingen matematiskt eller genom fotografiska metoder. De fotografiska metoderna använder en kamera med fisheye-objektiv, vidvinkligt, för att projicera den halvklotformiga omgivningen till en cirkulär bild. Tidigare har fotona analyserats för hand genom att man använt sig av koordinatpapper. Dessa metoder var inte bara tidskrävande utan också ofta missvisande 3

(Grimmond et al. 2001). Idag finns det datorprogram, exempelvis Idrisi (Holmer et al.2001), som kan användas för att räkna ut SVF effektivare och med större tillförlitlighet. Enkelt uttryckt räknas SVF ut genom att datorprogrammet utifrån ett tröskelvärde, programmeras till att räkna ut hur många pixlar i fotografiet som utgörs av himmel respektive byggnader. Pixlarna viktas dessutom utifrån dess placering i fotot. SVF återges som ett tal mellan 0-1. Ett tal närmare 1 innebär att mycket himmel syns från marken medan ett tal närmare 0 innebär att en stor andel av himlen täcks av byggnader. Anledningen till att SVF skiftar från olika mätpunkter är flera. I denna undersökning påverkar storleken på gårdarna samt höjden på husen. Träd och annan vegetation inverkar också. En annan viktig omständighet är husens geometri. En mer kvadratisk gård ger lägre SVF än en som är bredare och långsträckt. En hög SVF innebär att en yta får motta mycket kortvågig solinstrålning under dagen och att det bidrar till temperaturökning. Under natten innebär den höga SVF att mycket långvågig utstrålning kan lämna marken vilket verkar temperatursänkande. 2.4 Albedo Med albedo avses den kortvågiga strålningsbalansen för olika material och färger. Ett högt värde innebär att den mesta solstrålningen reflekteras bort medan ett lågt tal innebär att mycket av solinstrålningen absorberas av materialet som därmed värms upp (Svensson & Eliasson 1999). Albedot i städer är annorlunda än i obebyggda områden. Staden har generellt sätt lägre albedo än omgivande landsbygd. Detta påverkar strålningsbalansen och därmed värmeförhållanden i staden och gör den varmare. Albedoskillnaden mellan stad och landsbygd beror främst på byggnadsmaterialens och gatumaterialens fysikaliska egenskaper och på stadens struktur, vilken kan utgöra strålningsfällor för solljuset. Olika byggmaterial har olika högt albedo. Plåt har ett lägre albedo än tegel vilket innebär att plåt inte reflekterar lika mycket solinstrålning. När det gäller trä spelar färgen stor roll. En träfasad som är målad med en ljus färg har ett högre albedo än en vägg målad i en mörkare färg. 2.5 Byggnaders geografiska orientering Husväggar som är orienterade mot öst kommer att få sitt största värmetillskott under dagens tidigaste soltimmar. Under dagen kommer husväggarna i öst-västlig orientering att få den mesta solinstrålningen och främst den vägg som vetter mot syd. På eftermiddagen mottar västväggen mest solinstrålning. Nordväggarna kommer, på norra halvklotet, endast att bli direkt soluppvärmda under tiden kring sommarsolståndet (Bogren et al. 1999). 2.6 Vegetation Vegetation påverkar temperaturen på olika sätt exempelvis genom sin vinddämpande förmåga, vilket resulterar i högre temperatur. Dessutom binder jorden, som träd och buskar är planterade i, regn och fukt. När denna fukt avdunstar kommer det att ha en kylande effekt då avdunstningsprocessen kräver energi (Bogren et al. 1999). 4

2.7 Vind Städernas byggnader skapar en relief som påverkar vindriktning och vindstyrka inom städerna. Byggnaderna skapar en ökad friktion mot vinden vilket bidrar till att minska vindhastigheten. På andra ställen i staden kan byggnadsgeometrin på motsatt sätt förstärka vinden (de Blij & Muller 1996). När det gäller planering för lägre energiåtgång i Göteborg bör man planera för att minska vinden då detta är det mest kylande faktorn nära kusten (Svensson & Eliasson 1999). På innergårdar kan man anta att det kan bli starkare vindar inne på större gårdar där vinden lättare kan komma in och att det omvända förhållandet gäller för mindre gårdar. 5

3 OMRÅDESBESKRIVNING De fyra innergårdar och gatorna där temperaturundersökningen genomförts ligger i Lunden i stadsdelen Örgryte (figur 1). Områdets läge på ett berg gör det vindutsatt (Holmer 1978). I Lunden finns det främst flerbostadshus och de uppgår vanligtvis till 3-4 våningar. Det finns många små gator som ligger orienterade i olika vädersträck. Vid en första anblick kan området te sig ganska homogent åtminstone till siluett och typ av bebyggelse. En faktor som gör Lunden intressant att studera utifrån temperaturvariationer är den stora variationen i byggnadsmaterial. Gemensamt för de utvalda gårdarna för denna undersökning är att de har en hushöjd på 3 våningar och att vegetationen på de fyra gårdarna är blandad. Nedan följer en genomgång av de fyra gårdarna och gatorna som varit föremål för undersökning i denna uppsats (figur 2 sidan 9). Gård A är den minsta av de fyra gårdarna. Den är nästan kvadratisk i sin form och den omsluts helt utav ljusgula landshövdingehus. Detta innebär att det nedersta våningsplanet är av betong och att de två övre planen har träfasad. Gårdsformen gör att ingen av sidorna befinner sig i solen under någon längre tid under dagen. Figur 1: Markerat område är stadsdelen Örgryte i Göteborg Figure 1: Marked area is the district Örgryte in Gothenburg Gård B är inte mycket större än gård A och nästan kvadratisk i sin utformning. Gården omsluts av uppskattningsvis 40 procent landshövdingehus, 40 procent plåtbeklädda hus och 20 procent tegelhus. Fasaderna runt gården är ljusgula med undantag för plåtfasaden som är mörkgrön. Det finns en öppen tunnel in på gården där direkt luftutbyte mellan gatan och gården kan ske. Gård C är 3-4 gånger större än gård A och B och avlång i sin utformning i öst-västlig riktning. Denna form gör att gård C får motta mer sol under dagen än gård A och B. Cirka 60 procent av byggandena som omsluter gården är tegelhus och resterande 40 procent är landshövdingehus. Alla fasader är ljusa. Gård D är 4-5 gånger större än gård A och B och således den största av de fyra gårdarna. Den är liksom gård C avlång men mer långsmal. Ungefär 60 procent av byggnaderna är beklädda med plåt och 40 procent är tegelhus. Större andelen av plåtfasaderna är ganska mörka i sin färg medan tegelfasaden är gul. Mätpunkterna på gatorna ligger direkt utanför de fyra studerade innergårdarna. Dessa mätpunkter innefattar dels gator som är orienterade i nord-sydlig riktning dels öst-västlig riktning. Detta ger möjlighet att fånga in olika vindförhållanden och därmed olika temperaturer på gatorna. Gatorna är i stort sett helt omslutna av byggnader av olika material. Någon inventering av alla dessa material har inte gjorts inför denna uppsats. Vädret under undersökningsperioden utgjordes främst av stabilt högtrycksväder. De tre första dagarna regnade det tidvis. De resterande 11 mätdagarna var det klart väder. 6

4 METODIK I detta kapitel redogörs för mätpunkter, hur data samlats in och vilka metoder som använts vid bearbetning av dessa. Kapitlet avslutas med en genomgång av felkällor. 4.1 Sky view-fotografier och sky view-faktor För att kunna uppskatta möjlig solin- och solutstrålning från de olika mätpunkterna har himmelexponeringen fotograferats från mätpunkterna. Detta har gjorts med en kamera med ett fish-eye-objektiv. Bilderna togs från marknivå inte mätnivå med anledning av att det är hela marken som strålar ut respektive mottar strålning. Bilder från marknivå ger alltså ett mer korrekt resultat (Svensson 2002). Bilderna har bearbetats i Lview och Idrisi. Många byggnader på fotografierna är lika ljusa som himlen och för att undanröja detta problem målas först alla byggnader svarta. På så sätt blir kontrasten mellan himmel och byggnader skarpare och datorprogrammet kan lättare läsa av vilka pixlar som är himmel eller byggnad. Med hjälp av ett makro som utformats av Holmer et al. (2002) kan SVF sedan räknas ut i Idrisi. Makrot är en rad anvisningar till datorn om hur den skall räkna ut hur många pixlar i fotografiet som täcks av himmel respektive byggnader samt vilka värden punkterna har. 4.2 Mobila temperaturmätningar och mätpunkter De mobila temperaturmätningarna har gjorts med en mätare av märket Almemo 2290-8. Temperaturgivaren sitter fäst inuti en cylinder iklädd aluminiumfolie. Anledningen till detta är att givaren aldrig skall hamna i direkt solljus. Aluminiumfolien reflekterar solljuset och förhindrar att givaren visar en förhöjd temperatur. Vid mätningarna har cylindern sakta rörts fram och tillbaka för att undvika stillastående luft inuti cylindern. Alla mätningar har tagits på cirka 2 meters höjd. Temperaturmätningarna har genomfört på 15 mätplatser (figur 2) två gånger dagligen i 14 dagar (2/10, 6/10, 7/10, 8/10, 9/10, 11/10, 12/10, 13/10, 14/10, 15/10, 16/10, 17/10, 20/10 och 21/10). Första mättillfället påbörjades klockan 9:00 och det andra klockan 15:00. Mätrundorna har tagit cirka 30 minuter per gång. 15 mätpunkter valdes ut. På var och en av de fyra utvalda gårdarna utsågs två mätpunkter. Tanken var att den ena punkten på varje gård skulle vara belägen i solen medan den andra skulle vara placerad i skuggan. Vinkeln på solinstrålningen i oktober omöjliggjorde denna strävan. Den ena av punkterna inne på gårdarna har placerats där det är solinstrålning under större delen av dagen. Efter att ha genomfört alla mätrundor reviderades syftet med uppsatsen. Fokus riktades nu mot solsidorna på gårdarna. Anledningen till detta var en vilja att renodla resultatet. Att välja bort skuggsidorna kändes naturligt med hänvisning till att temperaturskillnaderna är större och därmed tydligare på solsidorna. 4.3 Temperaturloggrar och dess mätplacering För att få temperaturvariationen över hela dygnet har Comarks temperaturloggrar Diligence C1741 använts. Inför denna uppsats placerades tre loggrar ut i det aktuella mätområdet. 7

Loggrarna programmerades till att mäta temperaturen med tvåminutersintervall under hela dygnet. Denna täta avläsning ger tydliga indikationer på förändringar i temperaturen under dygnet. Innan loggrarna placerades ut gjordes en kalibrering av dem. Detta gjordes genom att de programmerades till att registrera temperaturen under 30 minuter. Under denna halvtimma placerades loggrarna tillsammans på olika ställen med skiftande temperatur; frys, kylskåp och i solen. Efter avläsning av de registrerade värdena räknades ett medelvärde ut för var och en av loggrarna. Det visade sig att loggrarna inte mätte exakt lika. Denna differens mellan loggrarna noterades och värdena från loggrarna har i uppsatsen justerats efter en logger som fick utgöra standard. Placeringen av loggrarna täcker upp mindre gård, större gård och gata (figur 2). Loggrarna har placerats i en cylinder iklädd aluminiumfolie. Denna har riktats snett söderut för att loggern inte skall befinna sig i direkt solljus. Underlaget under loggrarna har varit olika men detta påverkar inte resultatet i denna undersökning då mätningen skett 2 meter upp i luften där luften blandats om. Loggrarna kan vid registrering varannan minut samla data i 4 dygn. Efter denna tid är de fulla på information och måste tömmas. Tömningarna har gjorts runt 23:30 på kvällarna. Efter tömning har loggrarna programmerats om och direkt placerats ut igen för att få ett så litet glapp i mätningarna som möjligt. Figur 2: Karta över mätpunkterna samt byggnadsmaterialet runt gårdarna Figure 2: Map over the sampling points and also materials in the buildings around the yards 8

4.4 Felkällor Mätpunkt 10, Lundgatan topp, vilket var mätrundans första punkt kan ha visat ett förhöjt värde under de första mätrundorna. Anledningen till detta är att närheten till denna punkt från mätrundans start. Detta faktum medförde att det tog lång tid för givaren att stabilisera sig till rätt temperaturvärde. Avläsningen av temperaturen kan på grund av detta ha lästs av för tidigt. För att komma förbi detta problem hängdes givaren utanför fönstret innan de andra mätrundorna. Detta ledde till att termometern redan funnit utomhustemperatur när mätningen inleddes och således infann sig rätt temperatur snabbare. Vid bearbetningen av loggrarna kan man se att strålningsskyddet inte till fullo fullgjort sin funktion. När det gäller logger 1 och logger 2 visar vissa avvikande toppar i temperaturmätningarna att solljus kommit in i cylindern vid några tillfällen på dagen (figur 9 sidan 16). Logger 1 som varit placerad inne på gård A har vid upprepade tillfällen en temperaturtopp runt 10-tiden på morgonen. Av gård A: s placering och solljusets infallsvinkel där härrör med största sannolikhet denna avvikelse från att loggern här har blivit utsatt för solljus som reflekterats in i cylindern bakifrån. Bortsett från denna avvikelse tycks logger A ha kunnat registrera den verkliga temperaturen på gård A. Logger 2 har varit placerad på Lundgatan. På temperaturregistreringarna kan man se avvikande toppar runt klockan 9 och klockan 16 flera dagar. Utifrån tidigare resonemang kan man med hänsyn till denna loggers placering dra slutsatsen att denna logger mottagit direkt solljus vid dessa tillfällen och därmed avgett ett högre värde än det korrekta. Logger 2 har varit placerad parallellt utmed Lundgatan. Lundgatan lutar en del och således har det varit möjligt att solljus reflekterats upp i strålningsskyddet vid dessa två tidpunkter. Bortsett från dessa avvikelser tycks logger 2 kunna ha registrerat korrekta temperaturer på Lundgatan. 9

5 RESULTAT I resultatkapitlet rapporteras insamlad data. Inledningsvis redovisas resultatet från fotograferingen av sky view-bilderna och den uträknade sky view-faktorn. Därefter redovisas skillnader och likheter i temperatur mellan innergårdarna. Detta görs utifrån data insamlad under de mobila mätfärderna. Avslutningsvis redogörs för temperaturskillnader mellan gata och innergårdar. Detta resultat härrör dels från mobila mätfärder dels från loggrarna. 5.1 Sky view-fotografierna och sky view-faktorn I tabell 1 redovisas den uträknade sky view-faktorn dels för de olika gårdarna dels för ett urval av gatorna. Här redovisas resultatet både på sol- och skuggsidor. I den senare analysen kommer inte skuggsidorna att vara föremål för djupare analys. Tabell 1: Uträknad sky view-faktor på gårdarna och 3 av gatorna Table 1: Calculated sky view-factor in the yards and on 3 of the streets Mätpunkt Sky view faktor Mätpunkt Sky view faktor Gård A, sol 0,41 Gård A, skugga 0,42 Gård B, sol 0,35 Gård B, skugga 0,58 Gård C, sol 0,58 Gård C, skugga 0,49 Gård D, sol 0,47 Gård D, skugga 0,52 Lundgatan, mitt 0,56 Svensksundsgatan 0,55 Karlagatan 0,60 Lägst SVF inne på gårdarnas solsida hade gård B. Gård B följs i stigande ordning av gård A, D och C. Störst sky view faktor hade således gård C. Detta trots att gård C inte är störst. Här spelar gårdsformen roll. Gård D är liksom gård C avlång men gård D är smalare än gård C. Detta ger större SVF på gård C. De mindre gårdarna har alltså lägre SVF än de större. Vid en jämförelse med SVF på skuggsidan är det ett värde som sticker ut nämligen det för gård B. Skillnaden mellan sol- och skuggsida på gård B är större än på de andra gårdarna. Anledningen till detta är dels att mätpunkten i solen är belägen under ett stort träd (figur 3). Dels beror detta på att mätpunkten i skuggan var belägen vid en öppen passage in till gården (figur 4). För att undvika temperaturvärden som var direkt påverkade av gatutemperaturen låg denna mätpunkt lite längre in på gården än de andra, detta resulterade i större SVF. 10

Figur 3: Solsidan gård B, SVF 0,35 Figur 4: Skuggsidan gård B, SVF 0,58 Figure 3: Sunny side yard B, SVF 0,35 Figure 4: Shady side yard B, SVF 0,58 Sky view faktorn för gatorna är i snitt lite högre än inne på gårdarna. Genomsnittet för sky view-faktorn på alla gårdarnas solsidor är 0,45 och genomsnittet för alla gatorna är 0,57. Figur 5 visar den gata som uppmätte den högsta SVF, nämligen Karlagatan med SVF 0,60. Anledningen till att det inte blir några större skillnader i SVF mellan gata och gård beror på att gatorna i Lunden ofta är smala och att de är orienterade i olika väderstreck. Detta resulterar i att gatorna på sky view-fotografierna kan upplevas som att de, liksom gårdarna, är inneslutna av huskroppar. Figur 5: Karlagatan, SVF 0,60 Figure 5: Karlagatan, SVF 0,60 Figur 5: Karlagatan, SVF 0,60 Figure 5: Karlagatan, SVF 0,60 5.2 Temperaturjämförelse mellan innergårdarna För att ge en klar bild av resultatet gällande temperaturerna på innergårdarna kommer inledningsvis två av mätdagarna att redovisas individuellt. De två dagar som valts ut för detta ändamål är den 2/10 och den 21/10. Dessa dagar visar på resultaten från en regnig och en solig dag. Efter dessa exemplifierande dagar kommer alla dagar med högtryck att redovisas tillsammans med anledning av att det är störst temperaturskillnader under klara dagar. 11

Den 2/10 var en regnig dag. Temperaturvärdena kan ses i figur 6. Figur 6:Temperatur på gårdarna 2/10; 9:00/15:00/Differens 9:00-15:00 Figure 6: Temperatures in the yards 2/10; 9:00/15:00/Difference 9:00-15:00 Den varmaste gården klockan 9:00 var gård A. Gård B var den näst varmaste gården. Nästa gård i ordning var gård C. Kallaste gård klockan 9:00 var gård D. Klockan 15:00 är det gård B som är varmast. Näst varmast var nu gård A. Tredje varmast var, liksom på morgonen, gård C. Kallast var, liksom på morgonen, gård D. Differensuppgifterna visar att den gård som haft störst temperaturskillnad mellan 9:00 och 15:00 är gård B. Gård D visade minst skillnad. Här tenderar de mindre gårdarna ha högre temperaturer och de större ha lägre temperaturer. De mindre har samtidigt lägst SVF och de större således högst SVF. Gård A och B har nästan lika stor SVF men när man ser på temperaturdifferensen under dagen så skiljer den sig mycket mellan dessa gårdar. Gård A som har lite större SVF än gård B borde ha värmts upp mer än gård B om det endast var SVF som påverkade temperaturerna på gårdarna. Alltså måste det finnas fler faktorer som påverkar. Förhållandet för de större gårdarna ger att gård C med störst SVF värms upp mer under dagen än gård D med lägre SVF. Alltså tvärtemot förhållandet på de små gårdarna. Här kan storleksskillnaden mellan gård C och D spela roll. Vindförhållandena kan exempelvis vara kraftigare på gård D än de är på gård C. Gårdarnas geografiska orientering kan också spela in. SVF påverkar också morgontemperaturerna genom att minska den långvågiga utstrålningen under natten. Om enbart SVF spelade roll borde gård B vara varmast på morgonen med anledning av sin låga SVF men så är inte fallet. Inte heller är gården med störst SVF, gård C, kallast på morgonen. 12

Den 21/10 utmärktes av klart och kallt högtrycksväder. Temperaturvärdena kan ses i figur 7. Varmaste gården klockan 9:00 är gård A. Skillnaden är dock inte stor till gård B. Tredje varmaste gården är gård C. Lägst temperaturer uppmättes på gård D. På eftermiddagen är gård B varmast. Sedan kommer gård A och gård C. Kallast är det på gård D. Mönstret från den 2/10 upprepas. De mindre gårdarna är varmare än de större. Differensuppgifterna visar att den gård som haft störst temperaturskillnad mellan 9:00 och 15:00 är gård C. Minst skillnad har det varit inne på gård A. Figur 7: Temperaturer på gårdarna 21/10; 9:00/15:00/Differens 9:00-15:00 Figure 7: Temperatures in the yards 21/10; 9:00/15:00/Difference 9:00-15:00 Temperaturdifferensen under dagen kan bero på olika materials förmåga att absorbera värme. Om ett material har upptagit mycket solenergi medför det att temperaturdifferensen på innergården under dagen blir mindre än på gårdar där materialet inte absorberat värmeenergin. Differensen kan också påverkas av hur många soltimmar det varit inne på de olika gårdarna vilket är en effekt av gårdsstorlek, geografisk orientering och höjd på husen. Även den 21/10 går det att se att SVF inte är ensam påverkansfaktor av temperaturerna på gårdarna. Exempelvis är Gård B inte varmast och gård C är inte kallast på morgonen vilket de borde ha varit om SVF var den viktigaste påverkansfaktorn. Vid en jämförelse mellan den 2/10 och 21/10 kan man se en del likheter och skillnader. Båda dagarna var gård A varmast på morgonen. Gård A följdes i fallande ordning av gård B, gård C och gård D. På eftermiddagen var vid båda tillfällena gård B varmast. Gård B följdes i fallande ordning av gård A, gård C och gård D. Det är alltså de två mindre gårdarna som är varmast och de två större gårdarna som är kallast. Gällande temperaturdifferenserna kan man inte skönja ett klart mönster. 13

Det sammanvägda resultatet från alla mätundersökningar bygger på ett genomsnitt från alla mätturer under de dagar då det varit högtrycksväder (figur 8). 12 10 Temperatur, o C 8 6 4 Gård A Gård B Gård C Gård D 2 0 Figur 8: Medeltemperaturer på innergårdarna Figure 8: Meantemperature in the yards 09:00 15:00 Differens Tid/Differens Gård A har genomgående varit den varmaste gården på morgonen. Gård A följs därefter i fallande ordning av gård B, gård C och gård D. På eftermiddagen har de högsta temperaturerna uppmätts på gård B. Gård B följs därefter i fallande ordning av gård C, gård A och gård D. De två tidigare exemplifierade dagarna visar var och en för sig nästan exakt samma resultat som det sammanvägda diagrammet. Oavsett väder tenderar de mindre gårdarna vara varmare än de större på morgnarna på eftermiddagen har gård C marginellt högre temperatur än gård A. Differensen mellan morgon och eftermiddag, sett till alla dagar, visar att gård A är den gård som uppmäter minst dagstemperaturgradient. Störst skillnad uppmättes på gård C. Gård B och D visar ungefär samma differens i snitt. 5.3 Temperaturskillnader mellan gårdar och gator Utifrån de mobilt insamlade temperaturvärdena har medelvärden för alla gator och gårdar räknats ut (tabell 2). Tabell 2: Medeltemperaturer och medel sky view-faktorer på gårdar och gator Table 2: Meantemperatures and mean sky view-factors in the yards and on the streets Mätpunkt Temp. 9:00 Temp.15:00 Differens 9:00 15:00 SVF Medeltemperatur alla gårdar 4,15 10,28 6,13 0,45 Medeltemperatur alla gator 3,95 9,88 5,93 0,57 Tabell 2 visar att gårdarna generellt sett är varmare än gatorna både klockan 9:00 på morgonen och klockan 15:00 på eftermiddagen. Differenskolumnen visar att gårdarna i snitt har värmts upp mer än gatorna under dagen. Detta skulle kunna innebära att asfalten på gatorna varit bättre på att absorbera solenergin än materialen som täcker gårdarna. Gårdarna med lägre SVF visar högre temperatur och gatorna med högre SVF visar lägre temperatur. Detta är samma iakttagelse som gjorts vid jämförelsen mellan gårdarna. Den lägre SVF kan 14

vara gynnande för temperaturerna på gårdarna. Å andra sidan kan den större andelen vegetation inne på gårdarna verka kylande i motsats till gatorna. Vegetation kan också gynna temperaturerna på gårdarna då buskar och träd reducerar vindarnas hastighet. Vindarnas friare spelrum på gatorna kan medverka till kallare gator. Om man tittar närmare på de mätvärden loggrarna registrerat ger det för dygnen den 6-9 oktober följande linjediagram, (figur 9). Temperatur, o C 14 12 10 8 6 03:32 07:06 10:40 14:14 17:48 21:22 00:56 04:30 08:04 11:38 4 2 0 Gård A Lundgatan Gård C Figur 9: Temperaturloggrar 6-9 oktober Figure 9: Temperaturloggers 6-9 October 15:12 18:46 22:20 01:54 Tid 05:28 09:02 12:36 16:10 19:44 23:18 02:52 06:26 10:00 13:34 17:08 20:42 I figur 9 ser man att temperaturerna på natten mellan den 6-7 var ganska mild. Detta kan utläsas av att temperaturerna på natten inte sjunker så mycket. Anledningen till detta är förmodligen att natten varit molnig och därmed återemitterat mycket av den långvågiga utstrålningen under natten. Nätterna mellan den 7-8 och den 8-9 visar på större temperatursänkningar under natten vilket beror på klara väderförhållanden och därmed mer långvågig utstrålning under natten. Den 6, 8 och 9 syns tydligt de missvisande topparna i temperaturerna på Lundgatan som beror på att solljus reflekterats in i cylindrarna. Vidare kan man se att de högsta temperaturerna, både dag och natt, oftast uppmätts på Lundgatan. På gård C har de lägsta dag och nattemperaturerna registrerats. Temperaturerna på gård A befinner sig ofta mellan de som uppmätts på Lundgatan och Gård C. Tidigare resonemang kring temperaturerna på gårdarna och gatorna gav att liten SVF ger högre temperatur och större SVF ger lägre temperatur. Detta resonemang stämmer till viss del även här. Gård C med störst SVF är kallast. Men gård A med lägst SVF borde således vara varmast vilken den inte är. Varför det inte blivit så kan ha olika förklaringar exempelvis kan det bero på olika solstrålningsförhållanden mellan gårdarna och gatan. 15

6 DISKUSSION Kapitlet innehåller resonemang kring resultaten på gårdarna, temperaturvariationer mellan gårdar och gator samt relation till tidigare forskning. 6.1 Temperaturerna på innergårdarna Gård A har i genomsnitt varit den varmaste gården på morgonen. Detta kan bero på flera faktorer. En temperaturgynnande faktorer på gård A är den relativt låga SVF: n på 0,41 vid solsidan. Detta bidrar till att relativt lite långvågig termisk strålning lämnar gård A under natten. Paradoxalt nog motverkar dock den låga SVF uppvärmning av gården på ett annat sätt. Den låga SVF ger mindre solinstrålning på gården under dagen. Den låga SVF förklaras bland annat av gård A: s kvadratiska form. En annan bidragande faktor till den låga SVF är de stora träden som skymmer en del av himlen. Färgen på husen på gård A är ljusgul, detta ger ett högt albedo. Tack vare en ojämn struktur i byggmaterialet kan en del av det reflekterade solljuset återkastas in på gården och bidra till värmealstring. Detta gäller på alla undersökta gårdar. Vegetationen på gården bidrar inte enbart till att minska SVF utan också till temperatursänkning genom att fukt från växterna avdunstar. Detta är en energikrävande process och därmed kylande. Detta förhållande gäller också på de andra gårdarna. Undersökningen genomfördes i oktober och många växter hade börjat tappa sina blad med många växter var fortfarande gröna. När det gäller vindhastigheterna på gård A kan man anta att de är ganska låga med anledning av gårdens ringa utsträckning. Byggmaterialet på gård A är främst trä då gården omsluts av landshövdingehus. Det nedersta våningsplanet är dock av betong. I snitt har gård A aldrig varit varmast på eftermiddagen och gård A har visat minst termperaturskillnad under dagarna. Energin som mottagits måste ha absorberats i materialet då inga större temperaturvariationer uppmätts. Med anledning av träets dåliga värmeegenskaper är det rimligt att tro att energin främst lagrats i betongvåningsplanet. Under natten har materialet långsamt kylts av vilket gett ganska höga temperaturer på morgonen. Trots att gård A i stor utsträckning omsluts av byggmaterial med dåliga värmeegenskaper är gården varmast på morgonen. Gård B är den gård som i genomsnitt är varmast på eftermiddagen. Detta trots att gården uppmätte gårdarnas lägsta SVF på solsidan, 0,35. Som tidigare nämnts kan SVF både bidra till temperaturökning och minskning. Gård B har nästan samma form som gård A och har därmed inte något, ur solinstrålningssynpunkt, mer gynnsamt läge. Vind och vegetationförhållanderna är likvärdiga med dem på gård A. Gård B har ett lägre albedo än gård A, på grund av den gröna plåtfasaden. Beroende av att plåt inte kan behålla den absorberade energin utan kommer att avge den till luften på gården medför detta ökad temperatur under dagen. När det gäller byggmaterialen så är de mer skiftande på gård B. Här återfinns ungefär lika mycket trä som plåtfasad men också en mindre andel hus beklädda med tegel. Gård B är den gård som haft näst störst skillnad i temperaturerna mellan 9:00 och 15:00. De fysikaliska egenskaper som plåt har är troligtvis bidragande till detta. Plåtfasaden är genom sin snabba uppvärmning och dåliga värmelagring bidragande till att gård B oftast är varmast på eftermiddagen. Plåtfasadens snabba avkylning och dåliga värmemagasinering kan också vara bidragande till att Gård B inte är varmast på morgonen. En motverkan till plåten utgörs dock av tegelfasaden. Denna skulle genom sin goda värmelagring kunna bidra till att gård B kunde 16

vara varmare på morgonen. Att det finns mer plåt än tegel kan göra att plåtens kylande inverkan blir kraftigare än tegelfasadens värmande egenskaper. Ett bevis på att plåtfasaden kylts av ordentligt under natten var att man vissa morgnar kunde se daggutfällning på dessa fasader. Trots att gård B mest omsluts av material med dålig värmelagringsförmåga så är denna gård näst varmast på morgonen. Både gård A och gård B är alltså till övervägande del omslutna av byggmaterial vilka inte har bra värmelagringsegenskaper. Trots detta är alltid någon av dessa gårdar varmast på morgonen. Det känns lockande att dra slutsatsen att SVF har större inflytande än byggnadsmaterialen. Men om SVF var avgörande borde gård A eller B ha samma inbördes temperaturrelation både på för- och eftermiddagen. Men så är det inte utan relationen mellan dem skiftar under dagen. Slutledning om vilken parameter som är viktigast kan så ledes inte dras utifrån dessa fall. Gård C har varken utmärkt sig till att vara varmast/kallast på morgonen eller varmast/kallast på eftermiddagen. Däremot är gård C den gård som uppmätt största temperaturskillnader mellan morgon och eftermiddag. De faktorer som kan ha bidragit till detta resultat är flera. Ur geografisk placering har gård C ett mer fördelaktigt läge än de tidigare diskuterade gårdarna. Det är en långsträckt gård i öst-västlig riktning med hög SVF som bidrar till att gården får motta mycket solinstrålning under dagen. Byggmaterialet som omsluter gård C består till 60 procent av tegelhus och resterande andel av trähus. Teglet som har bra förmåga att magasinera värme borde minska gårdens uppmätta temperaturdifferens. Teglet kan ha absorberat mycket energi men gården får förmodligen ett värmetillskott under dagen till följd av fasadmaterialens albedo. Detta kan vara en del i förklaringen av den stora temperaturdifferensen. Att gård C aldrig är varmast på morgonen trots tegels goda värmemagasin beror nog till stor del på gårdens SVF. SVF gör att mycket långvågig strålning har fritt utflöde till atmosfären under natten. På eftermiddagarna uppmättes i snitt samma temperaturer på gård A och C. Dessa gårdar har olika SVF och har alltså inte mottagit samma mängd solinstrålning under dagen. Det måste således vara fler faktorer än SVF som påverkar. En medverkande kraft kan vara kraftigare vindförhållanden på gård C till följd av att det är en större gård. Gård D är den kallaste av gårdarna oavsett tid på dagen. Gården omsluts främst av hus med plåtfasad men också till en stor andel av tegelhus. SVF är 0,47 och således den näst högsta bland gårdarnas solsidor. Gården har liknande geografiskt läge och utformning som gård C. Plåtfasadens dåliga värmelagring skulle kunna ge gård D en hög eftermiddagstemperatur. Men gården är kallast både på morgnarna och eftermiddagarna. De missgynnande faktorerna som kan bidra till detta är dels SVF som är ganska hög dels vegetationen. Stor inverkan kan också gårdens storlek ha och då inte minst för vindens möjlighet att kyla av gården. I inledningen nämndes att vinden anses ha mycket avkylande effekt i kustnära landskap. Trots att gård C och gård D till ganska stor andel omsluts av byggmaterial med goda värmeegenskaper så uppmäts här aldrig morgonens högsta temperaturer. Dessa gårdars SVF påverkar detta förhållande då deras höga SVF gör att mycket energi lämnar gårdarna under natten. Att därmed tillskriva den ena pararmetern större vikt än den andra är förhastat. Vad som kan sägas är att SVF och byggnadsmaterialens egenskaper samverkar till det lokala klimatet. Kanske kan olika parametrar vara av olika vikt på olika gårdar. Exempelvis kan SVF 17

vara viktigare för temperaturerna på de större gårdarna och byggmaterialen påverka mer på de mindre gårdarna. 6.2 Temperaturskillnader mellan gårdar och gator Utifrån de mobila temperaturmätningarna är gårdarna varmare än gatorna både klockan 9:00 och klockan 15:00. I snitt har gårdarna lägre SVF än gatorna. Lägre SVF ger alltså även här högre temperaturer. När man ser på resultatet av loggrarna så håller inte riktigt detta resonemang. Här uppvisades dock den lägsta temperaturen på gård C alltså mätpunkten med störst SVF. Men varmast temperatur uppmättes på Lundgatan och inte på gård A som det borde ha varit utifrån SVF. Man kan spekulera i flera olika orsaker till detta. En av dem är att asfalten på gatan absorberar mycket energi under dagen vilken långsamt släpps ut under natten och därmed ger gatan högre temperatur under hela dygnet. Lundgatans läge kan också vara mer fördelaktigt i uppvärmningssynpunkt under en större del av dygnet än de andra loggrarna. Medelvärdet för alla gator visade att gatorna var kallare än gårdarna så man kan undra ifall det finns några specifika förhållanden som gör att Lundgatan uppmäter höga temperaturer jämfört med de andra gatorna. En faktor som inte undersökts är i vilken mån bilar och deras utsläpp kan bidra till ökad temperatur på Lundgatan. 6.3 Relation till tidigare forskning Bengtssons (2002) och E. Eliassons (2003) undersökningar ledde till andra resultat än denna undersökning. Bengtssons hypotes, som inte infriades, verkar ha stämt in bättre med denna uppsats resultat. Här visade sig gårdarna vara varmare än gatorna åtminstone sett till medelvärden. E. Eliassons resultat som visade högst temperatur på den största gården och lägst temperatur på den minsta gården visar på direkt motsatt resultat. Utifrån detta drar hon slutsatsen att SVF måste vara direkt avgörande för temperaturerna inne på gårdarna. Denna slutsats är dock inte självklar. Resultatet i denna uppsats visar att temperaturen på gårdarna är ett resultat av flera samverkande faktorer och att det är svårt att generellt rangordna dess betydelse. Eliassons slutsats att den stora gården blir varmare till följd av större solinstrålning bekräftas inte i denna uppsats utan snarare så har resultatet här visat på det motsatta förhållandet. Helt i linje med I. Eliassons resultat (1990/91) som visade att större SVF ger lägre temperatur. Anledningen till dessa skilda resultat kan vara flera. En faktor är förmodligen att de tidigare uppsatserna genomförts på våren. På våren är strålningsförhållanderna annorlunda än de som råder på hösten. I Sverige når solen högre upp på himlen vilket resulterar i att flera platser får ta emot mer sol under dagen. En annan orsak till olika resultat är att de tidigare undersökningarna genomfördes i områden med högre hus och därmed troligtvis lägre SVF. Detta bidrar bland annat till reducerat solstrålningsinflöde samt andra vindförhållanden. I de tidigare uppsatserna hade inte SVF räknats ut utan författarna resonerade kring uppskattade sky view-faktorer antingen utifrån sky view-fotografier eller utifrån gårdarnas storlek. Dessa metoder kan leda till mycket missvisande tolkningar. Det är svårt att med blotta ögat uppskatta vilken påverkan exempelvis ett förgrenat lövträd har på strålningsförhållanderna på en gård. 18

En tanke om vidare forskning i detta ämne, inspirerad av Mills (1997) och Oke (1987), är att bygga olika modeller av ett bostadsområde eller kvarter. Dessa skulle byggas i olika material. Genom att utsätta dessa modeller för samma strålningsförhållanden skulle man kunna studera temperaturerna i de olika modellerna och se hur de skiljer sig åt. I modellen skulle man undanröja alla de faktorer som inte kunnat tas hänsyn till i denna uppsats till exempel cyklar och små sophus inne på gårdarna vilka också kan påverka temperaturerna på gårdar och gator. 19

7 SLUTSATSER Dagstemperaturerna på gårdar och gator i Lunden har undersökts och analyserats. Olika förklaringar till resultaten har givits. Resultaten har inte kunnat visa om sky view-faktorn eller byggnadsmaterialen har störst inverkan på stadsklimatet. Vad som kunnat visas är att SVF: n inte har en överordnad betydelse över byggnadsmaterial och att inte heller byggnadsmaterial är överordnat SVF: n. Om SVF var överordnat byggnadsmaterialen skulle gård C vara kallast på morgonen och varmast på eftermiddagen. Gård B skulle vara varmast på morgonen och kallast på eftermiddagen. Resultaten visade inte på detta. Ett annat förhållande som styrker detta resonemang är att den inbördes temperaturrelationen mellan gård A och gård B förändras under dagen. Om SVF: n var överordnad andra faktorer skulle gård A vara varmast både på morgonen och eftermiddagen. Byggnadsmaterialen är inte heller den viktigaste faktorn för temperaturerna på innergårdarna. Denna slutsats dras utifrån det faktum att gård C och gård D som var omslutna av material med bra värmelagringsegenskaper inte var varmast på morgonen. Utan de högsta temperaturerna uppmättes på gård A och gård B som var omslutna av material med dåliga värmeegenskaper. Det verkar vara så att dessa faktorer samverkar för att skapa det lokala klimatet. Det kan vara så att olika temperaturparametrar påverkar olika mycket på olika gårdar. Exempelvis verkar SVF: n och därmed vinden ha större inverkan på temperaturen på de stora gårdarna. På de mindre gårdarna verkar byggnadsmaterialet påverka i större grad. Faktorer som geografisk orientering på byggnaderna, albedo och vegetation har också inverkan på lufttemperaturerna i staden. Att undersöka i vilken utsträckning de påverkar får bli föremål för en annan undersökning. 20