Hur landshövdingehus och skyviewfaktorn påverkar intraurbana temperaturskillnader vid värmeö

Transkript

1

2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Hur landshövdingehus och skyviewfaktorn påverkar intraurbana temperaturskillnader vid värmeö Robert Lindell-Nordin Mirela Vlahovljak ISSN B 612 Bachelor of Science thesis Göteborg 2010 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

3 Innehållsförteckning FÖRORD 3 ABSTRACT 4 Syfte frågeställningar FAKTORER SOM PÅVERKAR VÄRMEÖN 7 Skyviewfaktor (SVF)... 8 Skillnader mellan ytans och luftens temperatur... 9 Topografi... 9 Bebyggelse och parker Olika bebyggelsetyper och temperatur Omlandsbris stadens termiska vindsystem METODIK 12 Instrument Felkällor OMRÅDESBESKRIVNING - GÖTEBORG 15 Kustområdet Stadsklimatet Beskrivning av mätpunkterna Vädret i Göteborg under mättillfällena RESULTAT 22 Temperaturens variation utmed färdvägen för de olika mättillfällena Hustyp och avstånd till centrum i relation till SVF Hustyper, temperatur och skyviewfaktorn Skyviewfaktor i relation till temperaturen Temperatur i relation till skyviewfaktorn för landshövdingehus Gatujämförelse DISKUSSION 30 2

4 7. SLUTSATSER 31 REFERENSLISTA 32 Böcker/Uppsatser

5 Förord Denna C-uppsats i Geografi 15 hp handlar om värmeön i Göteborg. Vår handledare har varit Björn Holmer. Vi valde att göra en studie av värmeön i Göteborg för att vi på ett aktivt sätt fick göra egna mätningar, bearbeta data, använda olika instrument och metoder. Vi lärde oss om hur stadens klimat hänger samman, hur delar med olika egenskaper påverkar varandra och hur människan påverkas av stadens egenskaper samt hur staden påverkas av människan. Abstract The purpose of this study is to measure the urban heat island using a unique buildingtype only found in Göteborg, Landshövdingehus, to determine which is the main factor behind the distribution of temperature within a city during a heat island. We used this buildingtype because it can be found at different distances from the city centre, some very close and then distributed farther and further away from the city centre. We have been driving from one suburb of Göteborg through the city centre and out to another suburb measuring the temperature during 11 runs and measuring 22 streets. We found that the main factor behind the distribution of the temperature in the urban area of Göteborg during a heat island is the distance from the city centre and that the skyviewfactor is of less significance. 4

6 1. Inledning Studier om intraurbana temperaturskillnader har gjorts i Göteborg och i andra städer runtom i världen. Föregående studier i detta ämne i Göteborg är utförda av Holmer (1980), Eliasson (1993), Upmanis (1999) och visat att en värmeö uppkommer vid vindstilla molnfria kvällar och förekommer i urbaniserade områden och innebär att staden har högre temperatur än omgivningen och desto längre in mot centrum desto större skillnad i temperatur. Lindbergs (2002) studie visar att bebyggelseintensiteten har en påverkan på de intraurbana temperaturskillnaderna. Andra undersökningar säger att villa- och radhusbebyggelse inte ger lika tydligt upphov till en värmeö som flerfamiljshus gör. Ungers (2004) studie kring det intraurbana förhållandet mellan markgeometrin och värmeön visar att det inte finns någon större skillnad på skyviewfaktorns inflytande på lufttemperaturen under de olika årstiderna. Samtidigt visar Upmanis (1999) att skyviewfaktorn inte går att koppla till lufttemperaturen och det kan bero på mikroadvektion av luft från närliggande områden med annan markanvändning. En studie av Yamashita (1986) visar att det finns en statistisk relation mellan skyviewfaktorn och intraurbana lufttemperaturer. Staden har en låg skyviewfaktor i centrum men högre i utkanterna därmed kan lufttemperaturen vara mer kopplad till avståndet från centrum och inte skyviewfaktorn. Vad som skiljer vår studie från tidigare är att i föregående studier av värmeön har skyviewfaktorn och avstånd till centrum varit de parametrar som använts. Vi har introducerat ytterligare en parameter hustypen landshövdingehus. Vi har valt landshövdingehus för att de har ett uniformt utseende oberoende av var i staden de är lokaliserade. Landshövdingehus är en unik hustyp som bara finns i Göteborg och består av tre våningar varav första våningen är i tegelsten och de två följande våningarna i trä. I Göteborg finns det landshövdingehus på olika avstånd till centrum, det gör det möjligt att utföra en jämförande studie. Tidigare studier av Upmanis (1999) har visat att olika typer av markanvändning är den huvudsakliga orsaken som påverkar både luft och yttemperaturen under sommar och vinter. Upmanis (1999) studie visar 5

7 också att stora parker påverkar lufttemperaturen i närliggande bebyggda områden. SVF påverkan på lufttemperaturen varierar mellan årstiderna. I de centrala delarna av staden kan SVF kopplas till lufttemperaturen men detta samband gäller inte utanför de centrala delarna. När värmeön är mest intensiv i de centrala delarna menar Oke att det finns ett samband mellan SVF och lufttemperaturen. Upmanis nämner att sambandet mellan SVF och lufttemperaturen är svag och vid mindre perfekta väderförhållanden går sambandet inte att observera. Syfte frågeställningar Syftet är att redogöra för vad det är som påverkar lufttemperaturen mest. Är det avståndet till centrum eller Skyviewfaktorn? Landshövdingehusens utspridning i Göteborg gör att de är ett bra studieobjekt för hur hustypen påverkar temperaturen i relation till dess avstånd till centrum. Hur varierar temperaturen med avståndet till centrum? Hur påverkar hustypen temperaturen? Hur påverkar skyviewfaktorn temperaturen? Hur påverkar vädret vind och moln? 6

8 2. Faktorer som påverkar värmeön Med stadens värmeö, the urban heat island, menas att temperaturen i en stad är varmare än omgivande landsbygd (Svensson & Eliasson 1999, s 11). Den förhöjda värmen i ett storstadsområde beror på att stadsmiljön är antropogeniskt förändrad. Avståndet till centrum, förekomsten och storleken av gröna ytor, mänskliga aktiviteter och stadens struktur är faktorer som påverkar lufttemperaturfördelningen inom en stad (Svensson & Tarvainen 2004, s 2). Eliasson (1993, s 1 paper 4) skriver att staden och dess omgivningsgeometri länge varit definitionen på värmeöns utseende och utveckling. De centrala områdena absorberar mer solinstrålning i jämförelse med rurala områden eftersom staden har ett lägre albedo. Gatornas kanjonliknande form gör att större andel av den reflekterade strålningen behålls. Ytorna i en stad har en större termisk kapacitet, inlagrar värmen under dagen och på kvällen och natten återförs den lagrade termiska energin till luften. Vindstilla nätter, då det råder goda förutsättningar för att en värmeö ska bildas, är turbulensen låg och därför behålls den varma luften kvar nära ytan. En stad har mindre temperaturfluktuationer än landsbygden då materialen i staden kan lagra termisk energi som sedan utstrålas under natten och värmer upp den närliggande luften (Oke 1987, s , Goudie 2006, s ). Under vintern är temperaturskillnaden mellan urbana och rurala områden mindre på grund av att det finns mindre absorberad termisk energi att utstråla då solinstrålningen är lägre och dagarna avsevärt kortare. Det blir därmed mindre energi att utstråla trots att det under vintertid används mer energi för uppvärmning av bostäder (Oke 1987, s , Goudie 2006, s ). En stad är uppbyggd av olika slags material som har olika värmelagringsegenskaper. Materialen i en stad har annorlunda värmelagringsegenskaper än naturen. Materialen i en stad är exempelvis sten, asfalt, trä, plåt, olika keramiska material och andra liknande antropogena material. Ytterväggarna i ett hus är uppbyggda av material som ska bära och isolera. Därför används material som har dessa egenskaper. Ett berg och ett hus av sten kan ha samma värmelagringsegenskaper men i och med att omgivningarna ser annorlunda ut. Om husen ligger i en stad kan temperaturen skilja sig åt markant vid olika väderförhållanden. En stad med en stor befolkning bidrar till en stadsstruktur som får en kraftigare värmeö (Oke 7

9 1987, s ). En värmeös form och storlek varierar i tid och rum beroende på meterologiska och urbana egenskaper samt lokalisering. Förutsättningarna för att en värmeö skall bildas är att det skall vara vackert väder med högtryck, molnfritt och nästan vindstilla. När det är stark vind och/eller mycket moln försvinner i stort sett värmeöns effekter och temperaturskillnaden mellan stad och landsbygd jämnas ut (Oke 1987, s 288). Avdunstning är en värmekrävande process vilket har en avkylande effekt på omgivningens klimat. Glesare och grönare områden som finns i stadens utkanter kyls av snabbare än tätbebyggda områden på grund av himmelsexponeringen. Lufttemperatur är högst i centrum och sjunker ut mot de perifera delarna. Stadens storlek har avgörande betydelse för temperaturskillnaden och en större stad har en starkare värmeö (Bogren, 2003, s ). Skyviewfaktor (SVF) SVF ger ett mått på husens täthet. Andelen öppen himmel i förhållande till husens höjd och gatans bredd mäts och analyseras för att få fram SVF. Många studier har visat att det finns en koppling mellan SVF och yttemperatur under nätterna i städer men man har däremot inte kunnat koppla yttemperaturen till lufttemperaturen. Upmanis kan påvisa att det finns starka kopplingar mellan SVF och yttemperaturen, men att lufttemperaturen vid samma undersökningar inte gick att koppla till vare sig SVF eller yttemperaturen. Detta betyder att lufttemperaturen måste bero på någon annan faktor, Upmanis refererar här till Stoll & Brazel (1992), som tror att orsaken kan vara mikroadvektion av luft från närliggande områden med annan markanvändning och atmosfärisk stabilitet (Upmanis 1999, paper 3 s 2-14). Vidare refererar Upmanis till Oke (1987) som säger att när värmeön är vid sitt maximum är den relaterad till SVF i de centrala delarna av staden. Enligt (Upmanis 1999, paper 3 s 2-14) finns det endast en studie (Yamashita 1986) som visar att det finns en statistisk relation mellan SVF och intra - urban lufttemperatur. Yamashitas japanska studie visar att staden har ett lågt SVF i centrum men det ökar ut mot kanterna. Detta innebär att lufttemperaturen snarare kan vara kopplad till avståndet från stadscentrum och inte SVF. Vidare tar Upmanis upp att avståndet till parkgränserna har stort inflytande på lufttemperaturen. 8

10 Skillnader mellan ytans och luftens temperatur Om man jämför luft- och yttemperaturen på olika öppna ytor inom staden visar det sig att yttemperaturen är ganska låg och det är inte särskilt stor skillnad mellan olika platser. Lufttemperaturen visar däremot en större koppling till närliggande stadsstruktur/markanvändningszon än med yttemperaturen på platsen. Yttemperaturen höjs markant på platsen vid byggnation medan lufttemperaturen inte följer med på samma sätt. För att lufttemperaturen ska höjas på platsen krävs en förtätning av husen (Svensson & Eliasson 1999, s 23). Topografi Topografin är ofta avgörande för ett områdes klimat. Kalluftsflöden bildas i kuperad terräng. Den kalla luften bildas när markytan och vegetationen kyls av under natten genom utstrålning. Exempelvis humusrik jord, torv eller kortvuxen vegetation blir extra kalla och kyler av luften ovan marken. Även fuktig mark bildar kalluft. Saker som har en bra värmeledningsförmåga är sämre kalluftsbildare t.ex. berg i dagen, mineraljord, åar och floder (Svensson & Eliasson 1999, s 15-16). Kalluftssjöar bildas under samma omständigheter som en värmeö. Därmed samverkar de båda. Den kalla luften över horisontell mark är stillastående medan den på sluttande mark ligger högt upp i terrängen. På grund av tyngden strömmar den kalla luften ner i svackor där den stagnerar och bildar en kalluftssjö. Temperaturskillnaderna mellan en dalgångs botten och sidor kan vara mellan 8 10 C beroende på dalgångens utseende och tillgång till kalluft. En kalluftssjö uppskattas ge en temperatursänkning i närområdet på medeltemperaturen med 1 C (Svensson & Eliasson 1999, s 15-16). Ytterligare effekter av en kalluftssjö kan vara förhöjd lufttemperatur, ökad dimfrekvens och skapande av dalinversioner (stagnerande luft). Den temperatursänkning som sker på grund av en kalluftsjö kan vara så stark att den dämpar en bebyggelses värmeöeffekt (Svensson & Eliasson 1999, s 15-16). 9

11 Bebyggelse och parker Bebyggelsen påverkar klimatet på olika sätt. De viktigaste anledningarna är hushöjd, orientering, vegetation och marklutning. Staden har ett lägre albedo än landsbygden och det gör att en stor del av solinstrålningen kan absorberas av byggnader. Skillnaden i yttemperatur mellan en sydfasad och en nordfasad på samma hus kan vara över 50 C. Detta mikroklimat påverkar klimatet i en stad. Låga vindhastigheter och liten turbulens gör att värmeförlusten i en gatumiljö är låg (Svensson & Eliasson 1999, s 22). Att värmeön leder till ökad temperatur i städer är inte negativt för vår komfort snarare något positivt här uppe i norr. Då bebyggelse planeras tas också utomhusklimatet in i beräkningarna för att göra det så bra som möjligt. På varmare breddgrader där användningen av luftkonditionering för att kyla av inomhusluften är utbredd påverkas människornas komfort på gator och torg negativt eftersom användandet av luftkonditionering kan höja temperaturen utomhus (Svensson & Eliasson 1999, s 22). Värme som lagrats i marken under dagen strålar ut från marken i form av långvågig strålning. Utstrålningen är som störst vid lugnt och klart väder. Marken kyls av under kvällen och framåt natten. Den nattliga utstrålningen gör att öppna platser och parker kyls av snabbare än t.ex. ett bostadsområde (Upmanis 1999, s 683 paper 1). Temperaturskillnaden mellan park och bebyggelse ger upphov till en tryckgradient som ger ett flöde av kylig luft från parken i gatunivå och en nersjunkning av luft över parken och då bildas parkbris (Svensson & Eliasson 1999, s 24). Vinden påverkar parkens avkylande effekt på omgivningen. Studier i München och Montreal visar att temperaturskillnaderna mellan staden och parken nästan försvunnit vid vindhastigheter på 5-6 m/s enligt Oke 1989, (Upmanis 1999, paper 1 s 683). Olika bebyggelsetyper och temperatur Enligt (Svensson & Eliasson, 1999 s 23-24), finns det flera undersökningar som tyder på att villa- och radhusbebyggelse inte ger lika tydligt upphov till en värmeö som flerfamiljshus gör. Detta är kopplat till hur tättbebyggt området är. Villa- och radhusområden ger normalt inte upphov till någon märkbar värmeö men kan göra det om de är väldigt tätbebyggda. Flerfamiljshus har en tydligare värmeö, men den beror också på husens täthet. Om ett område 10

12 förtätas stärks värmeön och vindpåverkan reduceras. Det gör att avkylningsförlusterna minskar och leder till ett minskat uppvärmningsbehov. En förtätning kan även innebära att solinstrålning och vädring av luftföroreningar minskar (Oke 1987, s ). Omlandsbris stadens termiska vindsystem Tryckskillnad som uppstår mellan stad och landsbygd av temperaturskillnaden ger en svag luftström in mot staden. Den kallas omlandsbris och är en effekt av värmeön (Holmer 1980, s ). Flödet i de lägre skikten är riktat in mot stadens centrum och omlandsbrisen bildar ett slutet cirkulationssystem som innefattar staden och dess närmaste omgivning (Holmer 1980 s ). För att en omlandsbris skall bildas måste förhållandena vara svag eller ingen vind och en välutvecklad värmeö. Vid högre vindstyrkor utvecklas inte värmeön och ingen omlandsbris heller. Det är främst under nätter då det är nästan vindstilla samt klart väder som intensiva värmeöar och omlandsbris skapas. Omlandsbrisen påverkar stadens centrala delar genom att den transporterar luft in mot staden. Har staden många industrier och anläggningar som släpper ut stora föroreningsmängder kan tillförseln av luft bidra till sämre luftkvalitet, men är det så att den inströmmande luften är ren, kan luften i de centrala delarna förbättras. I Göteborg bidrar omlandsbrisen till en försämring av luften, då luften som transporteras med omlandsbrisen kommer genom de dalgångar där Göteborgs tillfartsleder ligger. Tidig morgon då omlandsbrisen är som kraftigast är också trafiktätheten som högst och då transporteras luftföroreningarna in mot de centrala delarna av Göteborg (Holmer 1980, s ). 11

13 3. Metodik Mätplatserna har valts ut utifrån olika egenskaper som hustyp, område, avstånd till centrum, smidighet att köra och tidshänsyn då mätturen måste klaras av inom en timme. Vid bestämmandet av lokaliseringen av mätpunkterna har vi använt oss av kartor över Göteborg från stadsbyggnadskontoret. Efter studier av dessa kartor har vi gemensamt bestämt på vilka punkter vi ska mäta. Mätpunkter har även justerats, tagits bort eller lagts till vid inspektion på plats och vid testkörningar då vissa platser inte fungerade smidigt att köra till och från. Temperaturmätningen har gått till på följande sätt: mätningen har genomförts med bil som körts runt till mätpunkterna. En timme ska rundturen ta för att kunna mäta värmeön på bästa sätt. Tiden har i genomsnitt dragits över med mellan fem och tio minuter. Tre timmar efter solnedgång är värmeön som starkast (Eliasson 1993 s, 20). Mätturen har påbörjats omkring två och en halv timma efter solnedgång för att mäta värmeön på bästa sätt. Tjugotvå gator har mätpunkterna utgjorts av. De flesta områden har varit landshövdingehus. De andra hustyper som det har gjorts mätningar vid är stenhus med olika antal våningsplan och villaområden och till sist gator angränsande till grönområden. Vid själva mätningen av temperaturen körs bilen sakta i runt 20 km/h för att mätningen ska ske på rätt ställe. Centrumpunkten för Göteborg är Gustav Adolfs torg. Där finns de äldsta delarna av staden med smalaste gatorna där SVF är som lägst och värmeön som intensivast. Det är ganska nära älven och precis intill går en av Göteborgs bredaste kanaler vilket gör att det är en blandning mellan breda gator och smala gränder då en del av gatorna är igenlagda kanaler. Instrument Mätinstrumentet, ALMEMO har använts vid mätningarna. Detta mätinstrument består av två delar, en givare som sitter i ett två dm strålningsskydd och en handenhet som visar temperaturen i realtid. Givaren placeras på utsidan av bilen genom att den sätts fast på en stång som sedan sticker ut genom rutan ca 20 cm snett uppåt så att temperaturgivaren kommer på ett tillfredställande avstånd från bilen. Temperaturgivaren är placerad i ett strålningsskydd i form av ett rör som är silverfärgat på utsidan och svart på insidan för att påverkas så lite som möjligt. 12

14 Vid fastställandet av skyviewfaktorn användes en kamera med ett Nikkor 180 fisheyeobjektiv och ett stativ med en doslibell som är ett vattenpass för att bilderna ska tas rakt uppåt. Bilderna har lämnats in på framkallning, digitaliserats och matats in i datorn. Vi har använt oss av en metod som är utvecklad av (Holmer et al. 2001) För beräkning av SVF används ett program som heter IDRISI och ytterligare ett program SVFmakro som förbereder behandlingen av bilderna i IDRISI. ( ). Utifrån fotografierna och dessa två program och lite vägledning har Skyviewfaktorn för mätpunkterna räknats fram. Felkällor När vi har varit ute och kört runt och mätt har vi funnit att det finns en liten eftersläpning i själva mätinstrumentet. Detta yttrar sig som så att när bilen står stilla och temperaturen inte är någorlunda stabil kan det vara så att antingen förändras temperaturen vid mätaren i den hastigheten eller så är temperaturen mycket lägre eller högre men givaren har inte hunnit ställa om sig. Denna fördröjning som instrumentet visar ger en viss osäkerhet i resultatet. Detta hände vid en mätpunkt där temperaturen inte ville stabilisera sig och det är svårt att veta hur länge bilen kan stå stilla förrän motorn och andra värmekällor värmer upp luften och påverkar mätningarna. Vid denna mätpunkt som ligger vid Slottsskogen kan det vara upp till en grad kallare än på närliggande gator som vi mäter på. Vid våra mätrundor har vi märkt att temperaturinstrumentet vid stora temperatursvängningar har en viss eftersläpning vilket gör att det tar en liten stund för instrumentet att stabilisera sig på en temperatur. Detta gör att vi var tvungna att stanna alternativt köra mycket sakta men då fanns det risk att bilens olika värmekällor skulle påverka resultatet. Om temperaturen stiger på instrumentet kan vi inte utesluta att bilen eller andra värmekällor kan vara orsaken till temperaturhöjningen. Om det händer vid en plats där temperaturen är på väg neråt kan vi utesluta bilens påverkan och anta att det är instrumentet som håller på att anpassa sig till en lägre temperatur. Våra mätningar går till så att vi kör i låg hastighet och mäter kontinuerligt längsmed gatorna och väntar tills temperaturen stabiliserar sig. Detta betyder att våra mätpunkter egentligen är 13

15 en sträcka av gatan. När vi fotograferar gatorna för att räkna ut SVF värdet tar vi ett fotografi på en plats på gatan. Gatans utseende kan variera något utmed den sträcka som vi mäter på och det betyder att SVF värdet också kan vara något missvisande. Det är dock inga stora variationer i de flesta fall. Några av gatorna har t.ex. en park eller parkering på ena sidan och det kan ge mindre variationer beroende på var fotografiet är taget eller vilken sträcka vi mätt på. Om man även tar med termometerns eftersläpning i beräkningen så kommer man fram till att detta inte är en exakt vetenskap. Luftens temperatur är väldigt svår att mäta då luftpaket av olika temperatur rör sig hela tiden åt alla möjliga håll och blandas och resultaten ska tas för vad de är, en ögonblicksbild av luftens flyktiga karaktär. Detta kan observeras en het sommardag då luften stiger upp som virvlar från varm mörk asfalt. Molnighet är en källa till att inte uppkomsten av en värmeö blir svagare. Vid två mättillfällen var det lite molnigt. Detta har bidragit till att de värmeöar vi mätt upp då har varit mindre kraftiga. 14

16 4. Områdesbeskrivning - Göteborg Göteborg är beläget på Sveriges västkust (57,42`N, 11,58 E). Göteborgsområdet har ett maritimt klimat och ca invånare. Geomorfologiskt är området klassificerat som ett spricklandskap, vilket domineras av några breda och stora dalar i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Den östliga delen av Göteborg domineras av skogsområden på höjder mellan meter den västliga delen domineras av platta och öppna områden som varierar i höjd mellan 0 25 meter. Göta älv delar av Göteborg i två delar och kommer in i staden i nordsydlig sträckning och ändrar riktning till öst-västlig riktning (Upmanis 1999, paper 1 s 683). Staden Göteborg grundades 1621 och planerades av ingenjörer från Holland. De centrala delarna av Göteborg har en klassisk europeisk stadsstruktur. Den allra äldsta delen av staden finns mellan Göta älv och ett system av gamla kanaler. I detta område varierar SVF mellan 0,25 0,45 och husen består av en blandning av nya och gamla byggnader. Höjden på husen varierar mellan 10 meter och 15 meter och den normala bredden på gatorna är 7 meter. Söder om kanalerna är staden mer varierad och började byggas i mitten på 1800 talet. Här varierar gatornas bredd mellan meter och byggnadernas höjd mellan 5-25 meter, SVF i detta område varierar mellan 0,45 0,9. Här finns parker i anslutning till kanalerna och utspridda på andra ställen (Upmanis 1999, paper 1 s 684) och (Eliasson 1993, paper 4 s 3). Göteborgs uppbyggnad präglas främst av älven som är anledningen till att staden finns och ligger där den ligger och ser ut som den gör. Topografin där områdets många dalgångar med vattendrag gör att olika verksamheter kan utnyttja energi och vatten. De höga bergen och djupa dalarna ger skydd och överblick och bidrar till variation i stadens struktur. Göteborgs karaktäristiska särdrag, de små stadsdelarnas stad, ett resultat av samspelet mellan topografi, bebyggelse och Göteborgs sociala historia. Detta skapade skyddade och väl avgränsade stadsrum som Majorna, Haga, Gamlestan, Landala, centrala staden osv (Stadsbyggnadskontoret 2008, s 11-55). Landshövdingehusen utvecklades på 1870-talet och byggandet startade snart efteråt. Den stora expansionen av landshövdingehus för Majornas del var mellan talet och byggdes för att inhysa arbetare i enkla men komfortabla bostäder vid industrialiseringen av Göteborg. Majorna, som kanske är det mest kända, ligger väster om centrum utmed älven där 15

17 hamnområdena ligger. Majorna ligger i två grytor med berg i mitten och runtom, förutom åt norr där älven avgränsar. Den äldre bebyggelsen är placerad på den platta marken mellan bergen, senare har bergssidorna och bergen fyllts på med landshövdingehus (Stadsbyggnadskontoret 2008, s 11-55). Närmare centrum finns Haga som är en äldre, anlades 1640, liten stadsdel mitt i den centrala stenstaden och där är det lite blandad bebyggelse med både tvåvånings trähus och trevånings landshövdingehus. Nära Haga finns Landala som är en liten stadsdel med landshövdingehus i stenstadens utkant söderut mot bergen i Guldheden (Stadsbyggnadskontoret 2008, s 11-55). Öster om avenyn längsmed Mölndalsån i Gårda finns ett litet område med endast några få landshövdingehus som gränsar mot och villa områdena i Örgryte. Vidare åt norr längsmed danska vägen ligger några få landshövdingehus i Lunden gränsande till Östra kyrkogården. Bortom Redbergsplatsen bortom Östra kyrkogården ligger ett större områden med landshövdingehus som heter Bagaregården. Ännu längre åt nordöst ligger Gamlestaden som är en stor stadsdel med landshövdingehus (Stadsbyggnadskontoret 2008, s 11-55). Kustområdet Hav och vind påverkar kustnära områden. Havet jämnar ut temperaturen och hårda vindar piskar ofta kusten. Solen skiner oftare men det är större risk för dimma. Vindhastigheterna är dubbelt så höga på kusten jämfört med inlandet. Berg fungerar dock som effektiva skydd mot starka vindar för exempelvis mindre hus. Kusten utgör en mycket bra plats att bo på om man tar hänsyn till dessa faktorer (Svensson & Eliasson 1999, s 17). Kustzoner lagrar värme på olika sätt när land och vattenmassorna har värmts upp. Två vindsystem samverkar för att jämna ut temperaturen, landbrisen och sjöbrisen. På dagen blåser sjöbrisen kall luft från havet mot land och kyler, medan landbrisen blåser på natten och för kall luft från land mot hav (Svensson & Eliasson 1999, s 17). Göteborg är en kuststad och närheten till en stor vattenmassa har en avkylande effekt över ett stort område under sommaren men en värmande effekt över samma område under vinterhalvåret. På samma sätt har närheten till en större vattenmassa en uppvärmande funktion 16

18 på nätterna och en avkylande effekt på temperaturen under dagen (Svensson & Eliasson 1999, s 17). Stadsklimatet Göteborg har ett typiskt kustklimat. Närheten till havet ger ett milt klimat. Sommaren i Göteborg har varma dagar runt grader. Hösten har både blåst och regn, men friska och klara dagar. Vintern är mild. Det är oftast 0 grader. Det kan även förekomma soliga dagar med minusgrader (SMHI). Tabell 1: Göteborg: dygnstemperatur medelvärde, baserat på statistik Göteborg: daily average temperature: based on statistics jan feb mar apr maj Källa: Miljöförvaltningen i Göteborg jun 15 jul 18 aug 17 sep 13 okt 9 nov 4 dec 1 Väder förutsättningen för att en värmeö skall bildas i en stad måste vara nästan helt vindstilla och klart väder. Förutsättningarna för värmeöar förekommer drygt var 10:e natt, skriver Holmer. Det är mer sannolikt att en värmeö bildas på sommaren än på vintern. Tabell 2: Antal dagar per år med molnighet och vind kl 7 gynnsam för uppkomsten av värmeöar Days per year with cloudiness and wind at 7 pm. conditions favourable for the emerge of UHI klart/stiltje klart 1m/s klart 2m/s 1/8 moln stiltje 1/8 moln 1m/s 2/8 moln stiltje totalt 12,1 3,5 8,2 7,0 2,1 4,3 37,2 Källa: Holmer 1980 s

19 Beskrivning av mätpunkterna 1. Strandridaregatan Landshövdingehus, sten, trä och plåt. Mindre gräsmattor utanför husen på ena sidan och parkering längs med trottoaren på andra sidan gatan. SVF 0,63 2. Oxhagsgatan Villaområde, sten, trä och plåt. Trädgårdar med gräsmattor, träd och buskar på båda sidor och parkering längs med gatan på ena sidan. SVF 0,87 3. Godhemsgatan/Stjernsköldsgatan Landshövdingehus sten och trä på båda sidorna av gatan. Parkering på båda sidorna av gatan. Vi mäter i korsningen med Stjernsköldsgatan. SVF 0,88 4. Hålekärrsgatan Trevåningshus/skogsområde. Hus klätt med plåt. På andra sidan vägen ligger ett skogsområde. SVF 0,76 5. Spetsbergsgatan Landshövdingehus, sten och plåt. Gräsmattor på båda sidorna. Parkering på ena sidan. SVF 0,68 se figur Kommendörsgatan Landshövdingehus, sten, trä. Parkering längs med på ena sidan och snett mot husen på andra. SVF 0,67 7. Kompassgatan Landshövdingehus, sten, trä. SVF 0,57 8. Jungmansgatan/Plikta - Höghus med 11 våningar av plåt österut. Park med fotbollsplan finns väster och söderut. SVF 0,74 9. Andra Långgatan Stenhus 4 5 våningar, parkering på respektive sida. SVF 0, Nordhemsgatan/Övre Majorsgatan Stenhus, österut finns bostadshus med 4 5 våningar samt källare och i nordväst finns en stenvägg som omringar en skola på 3-4 våningar. Parkering på båda sidorna. Vi mätte i korsningen med Övre Majorsgatan. Vi befinner oss här på ett högt berg, gatorna stupar brant åt alla håll utom västerut. SVF 0, Sveagatan Stenhus 6 våningar. Huset åt öster har balkonger. Det är en bred gata med fickparkeringar på respektive sida. SVF 0, Skolgatan Landshövdingehus 2-3 våningar trä, betong. Parkering på en sida av gatan. SVF 0, Erikdahlbergsgatan; nedre Stenhus, 5 våningar med balkonger. Parkering på båda sidor. SVF 0, Erikdahlbergsgatan; övre Landshövdingehus, sten samt trä. Parkering på ena sidan. Små trädgårdar med buskar och mindre träd på östra sidan av gatan och på västra sidan en ca tre meter hög stenmur som husen står på. SVF 0, Korsgatan Stenhus 3 våningar. Butiker, gågata. SVF 0, Köpmansgatan Stenhus, 4 våningar. Mittför gatan på söder sida en liten park med träd och buskar. SVF 0, Torggatan Stenhus, 4 våningar, mycket smal gågata utan parkering. SVF 0, Fabriksgatan Landshövdingehus, trä. SVF 0, Olofskötkonungsgatan Villaområde, sten, trä, 2 våningar. Parkering på båda sidor. Trädgårdar med träd, buskar och gräsmattor framför och mellan husen. SVF 0, Vävlagaregatan Landshövdingehus, plåt. Parkering på båda sidor. SVF 0,48 se figur 2. 18

20 21. Svangatan Landshövdingehus, trä, plåt. Åt söder är det två mindre landshövdingehus med gräsmatta och träd mellan husen. Större träd kantar gatan på norra sidan. Parkering på båda sidor. SVF 0, Larskaggsgatan Landshövdingehus, plåt, trä. Parkering på båda sidor. SVF 0,68 Figur 1: Karta på färdvägen. Map of the route. 19

21 Figur 2: Vävlagaregatan och Spetsbergsgatan fotograferade för SVF analys Vävlagaregatan and Spetsgatan photographed for skyview analysis. 20

22 Vädret i Göteborg under mättillfällena Under 4 av mättillfällena var det perfekta förutsättningar för uppkomsten av värmeön, det var nästintill vindstilla och molnfritt. De övriga mättillfällena varierade vädret mer. För att kunna jämföra molnmängden under mät rundorna användes samma metod som meteorologerna gör för att avgöra hur stora delar av himlen som är täckt av moln. Denna skala går från 0 då himlen är helt molnfri till 8 då himlen är helt täckt av moln. Observationer av molnmängden gjordes före och efter mät rundorna. Mättillfället då var det mest moln. Vid mätrundans start var det en molnmängd motsvarande 7 och vid mät rundans slut avtagande till var det molnfritt men lätt dimma. När en annan mät runda påbörjades var det helt molnfritt, dock var det molnigare tendens under mät rundans gång, vid avslutandet av mät rundan uppgick molnmängden till 5. Vid det sista tillfället med viss molnighet var det molnfritt i starten men under resans gång mulnade det på för att i slutet vara en molnmängd på 3. Generellt sett var vindhastigheten mellan 0 3 m/s vid alla mättillfällen. Under flertalet av mät rundorna tenderade vindhastigheten att vara max 2,5 m/s förutom vid ett tillfälle då max vindhastigheten var 3 m/s. Vid två andra tillfällen var vindhastigheten något lägre och kom upp i 2 m/s. Den dominerande vindriktningen vid fyra tillfällen var ost till nordostlig vind. Tre mättillfällen hade vindriktningen syd till nordväst. Vid ett tillfälle var det sydostlig vind. Vindobservationerna är från geovetarcentrums mätstationer på Älvsborgsbron och på taket av geovetarcentrums byggnad vid Wavrinskys plats. 21

23 5. Resultat Mätpunkterna är 22 stycken och de har mätts vid åtta olika tillfällen. Mätpunkterna består av olika slags urban terräng. 11 av mätpunkterna är landshövdingehus, sju är stenhus, två villagator och två gator som gränsar till parkområden. Mätrundor: Vindhastighet: : molnfritt och vindstilla. 0-0,3 m/s : viss molnighet 1,8-2,4 m/s : molnfritt och vindstilla 0 m/s : molnigt 0,2-0,4 m/s : dimmigt 0 m/s : klart 0,8-2,2 m/s : klart 0,2-1,5 m/s : klart 14,7-15,5 m/s 22

24 Temperaturens variation utmed färdvägen för de olika mättillfällena Temperatur Vi lla La nd 4 Sk og 5 La nd 6 La nd 7 La nd 8 Sk og 9 St en 10 St en 11 St en 12 La nd 13 St e 14 n La nd 15 St en 16 St en 17 St en 18 La nd 19 Vi lla 20 La nd 21 La nd 22 La nd La nd 0.0 Hustyp Figur 3: Temperaturens variation utmed vår färdväg för de olika mättillfällena. Temperature variation along our route during our trips. Diagrammet i figur 3 visar hur temperatur och hustyp varierar utmed färdvägen vid samtliga mättillfällen. Det syns tydligt att temperaturen är högre på mätpunkterna: 13, 14, 15, 16 vilka är de mätpunkter som ligger närmast Gustaf Adolfs Torg som är de centrala delarna av Göteborg och avtar på efterföljande mätpunkter vilka ligger närmare utkanterna av staden. Kurvorna ser väldigt lika ut vid de olika mättillfällena vilket tyder på samstämmighet och visar att det är en värmeö som mätts upp. Vid två tillfällen, den 4e oktober och den 10e oktober, är kurvorna rakare och detta beror på att mängden moln var större. Molnen gör att temperaturen jämnas ut och värmeön blir mindre tydlig. Vid mätpunkt nr 8 som ligger vid utkanten på Slottsskogen syns det en tydlig sänkning av temperaturen jämfört med intilliggande mätpunkter. Förklaringen till det kan vara parkernas kalla klimat som påverkar temperaturen i närliggande bebyggda områden. Även den nattliga 23

25 utstrålningen bidrar till att området kyls av snabbare. Intilliggande mätpunkt nr 9 är Andra Långgatan vilken är en väldigt smal gata med höga hus och mycket liv och rörelse, bilar, affärer, restauranger och kontor. Dessa faktorer påverkar att lufttemperaturen här är markant högre med en skillnad på 0,3 till 1,6 grader. Nästa punkt nr 10 är belägen på ett högt berg med branta backar åt alla håll. Här varierar våra resultat under tre mät rundor sjunker temperaturen och under två mät rundor stiger temperaturen med 0,1 och 0,2 grader. Resterande tre mättillfällen sjunker temperaturen vid ett mättillfälle med 0,2 grader vid ett tillfälle är temperaturen oförändrad och vid ett sjunker temperaturen med 0,1 grader. Dessa varierande resultat vid samma mätpunkt under olika mättillfällen beror på något olika väderförutsättningar som förekomsten av dimma vid mättillfälle Mätpunkt nr 12 som ligger i korsningen mellan Nordhemsgatan och Övre Majorsgatan ligger på en höjd med mycket branta backar åt alla håll. Här är temperaturen högre än gatan innan som är Andra Långgatan men märkbart lägre än närbelägna Sveagatan. Hustyp och avstånd till centrum i relation till SVF Km Skyview Land Sten Villa Skog Linjär (Land) Linjär (Sten) y = x y = x Figur 4: Hustyp och SVF i relation till avstånd till centrum. Building type and distance from the centre of the city in relation to the skyview value. 24

26 I diagrammet i figur 4 är skalan vänd upp och ner för att på ett enklare sätt åskådliggöra hur SVF ökar med längre avstånd från centrum. De flesta städer ser ut så här i sin uppbyggnad. Centrum består av tätbebyggda hus av äldre snitt eller nyare höghus i affärsdistrikten. Utanför de centrala delarna tar större flerbostadshus över och utanför dessa mindre flerbostadshus och ännu längre ut villa- och radhusområden. Grönområden ökar i storlek och antal med ökande avstånd från centrum. Inom de centrala delarna finns det någon eller några få parker medan längre ut från centrum finns det stora grönområden, typ skogar och liknande. Hustyper, temperatur och skyviewfaktorn y = x temp land temp sten temp villa temp skog Linjär (temp land) Linjär (temp sten) temp y = x skyview Figur 5: Hustyper, temperatur och skyviewfaktorn. Building types, temperature and skyview value. Figur 5 visar hur skyviewfaktorn och temperaturen varierar med hustyp. Här kan vi jämföra de fyra landshövdingehus som har SVF på ca 0,67 men ett temperatur spann mellan 7,7 och 10 grader. Detta diagram visar också hur temperaturen sjunker när SVF sjunker för både Landshövdingehus och stenhus. Båda typerna av bebyggelse visar upp liknande sätt att avta vilket trendlinjen visar. Stenhusen ligger dock på en högre medelnivå gentemot Landshövdingehusen som ger ett mycket mer spritt resultat men ändå lutar trendlinjerna på 25

27 liknande sätt. 0,53 är den högsta SVF som ett stenhus har och 0,26 är det lägsta. 0,88 är det högsta som ett landshövdingehus har och 0,36 det lägsta. Landshövdingehus visar en SVF variation som är mer än dubbelt så stor som stenhus. Att temperaturen är högre för stenhusen än för landshövdingehusen som framgår i figuren beror på att stenhusen ligger närmre centrum än landshövdingehusen. Detta kan ses i figur 4 hur husen ligger i relation till centrum. Skyviewfaktor i relation till temperaturen y = x y = x temp 8.0 y = x y = x y = x y = x Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) y = x y = x skyview Figur 6: Skyviewfaktor i relation till temperaturen. Skyview value in relation to temperature. Figur 6 visar hur temperaturen avtar när skyviewfaktorn ökar. Som vi skrivit om tidigare kan man inte utesluta vad det beror på att när SVF ökar så sjunker temperaturen men man kan anta att det är kopplat till hur stadens uppbyggnad ser ut då en stad är mest tätbebyggd i centrum och där har lägst SVF. SVF är i de flesta städer kopplat till avståndet till centrum och avtar successivt med avståndet till centrum. Vår mätrunda var det lite molnigt och det kan man se då lutningen på linjen är mindre än de övriga och det betyder att värmeön är lite mindre välutvecklad och det är precis vad som händer när det är molnigt. Vid mättillfälle 26

28 071010, linje nr tre uppifrån, var det lite molnigt och det syns då även den linjen avviker från övriga. De övriga mättillfällena var vid likartade förhållanden och det syns då lutningen på linjerna är väldigt lika och vid de förhållandena uppvisar staden en tydlig värmeö. Temperaturens förändring med avstånd från centrum för hustypen landshövdingehus 13.0 y = x Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) y = x Temp y = x y = x y = x y = x y = x y = x Km Figur 7: Temperaturens förändring med avstånd från centrum för hustypen landshövdingehus. Temperature change with distance from the city centre for the building type landshövdingehus. Figur 7 visar hur temperaturen avtar med avståndet från centrum för samma hustyp. Gatorna kan vara tätare - skyviewfaktorn. Olika byggnadsmaterial kan påverka. Väder och moln påverkar. Vid mätningarna den 4e och den 10e oktober var det en viss molnighet och det syns i detta diagram då deras respektive linjer lutar mindre än de övriga linjerna. 27

29 Temperatur i relation till skyviewfaktorn för landshövdingehus 14.0 y = x y = x Temp 8.0 y = x y = x y = x y = x Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) Linjär ( ) y = x y = x Skyview Figur 8: Temperatur i relation till skyviewfaktorn för landshövdingehus. Temperature in relation to the skyview value for landshövdingehus. I figur 8 kan man se hur skyviewfaktorn och temperaturen varierar för landshövdingehus vid de olika mättillfällena. I föregående diagram kunde vi se hur temperaturen avtog med ett ökande avstånd till centrum. I detta diagram kan vi se hur temperaturen avtar när skyviewfaktorn ökar. Det kan betyda att det finns ett samspel mellan dessa två faktorer. Vid en jämförelse mellan de tre ovanstående diagrammen kan vi inte dra slutsatsen att det är varken skyviewfaktorn eller avståndet till centrum som påverkar värmeöns temperatur. Om skyviewfaktorn hade haft samma värde vid samma hustyp men olika avstånd till centrum hade vi kunnat avgöra vilken av faktorerna som är orsak till temperaturförändringen. Vi kommer försöka genom att låsa en av faktorerna ta reda på vilken av de två påverkar mest. 28

30 Gatujämförelse Vi har valt ut två gator med samma avstånd till centrum och av samma hustyp, landshövdingehus, men med olika SVF värde. Vi valde Spetsgatan vilken har SVF värde på 0,68 och Vävlagaregatan vilken har ett SVF värde på 0,48. Spetsgatan ligger 2,57 km från centrum och Vävlagaregatan ligger 2,58 km från centrum. Med hjälp av tabellen nedan med data från samtliga mättillfällen har vi räknat ut medeltemperaturskillnaden mellan de här två gatorna. Resultatet visar att det är 0 C skillnad i medeltemperatur mellan de två gatorna. Detta tyder på att SVF värdet påverkar temperaturen i mindre grad. Tabell 3: Samma avstånd från centrum och hustyp men olika SVF Same distance from the city centre and building type but different skyview value Spetsgatan: 7,9 11,4 4,7 5,5 1,9 3,5 2,7-0,1 Vävlagaregatan: Skillnad i temp: 7,7 0,2 11,3 0,2 4,5 0,2 5,6-0,1 1,8 0,1 3 0,5 3,1-0,4 0,7-0,8 Medel 0,0 Vi har jämfört två andra gator enligt tabell nedan. Dessa två andra gator har samma SVFvärde och hustyp men ligger på olika avstånd till centrum. Båda gatorna har ett SVF värde på 0,63. Erikdahlbergsgatan ligger 1,43 km från centrum och Strandridaregatan ligger 3,79 km från centrum. Vi fick fram en medeltemperatur skillnad på 1,4 C. Skillnaden i avstånd från centrum mellan mätplatserna är 2,36 km. Vid våra mätningar sjunker temperaturen mellan dessa två platser 0,59 C per km. Detta tyder på att avståndet till centrum har större betydelse för temperaturfördelningen inom staden än SVF värdet. Tabell 4: Samma SVF och hustyp men olika avstånd från centrum Same skyview value and building type but different distance to the city centre Erikdahlbergsg övre Strandridaregatan 9,9 9,1 0,8 11,5 11,4 0,1 7,1 5,4 1,7 7,1 6,4 0,6 4,4 2,7 1,7 5,4 3,8 1,6 5,5 3,5 2,0 3,4 0,8 2,6 medel 1,4 29

31 6. Diskussion Vi har inte kunnat fastställa hur mycket SVF värdet påverkar den urbana värmeön. SVF värdet är kopplat till stadens struktur och det gör det svårt att urskilja hur mycket som beror på SVF och hur mycket som beror på avståndet. Vi har försökt göra detta i vår studie men har inte kommit fram till några klara slutsatser mer än att det finns viss påverkan men den är inte avgörande. En mycket mer kraftfull faktor till temperaturens fördelning inom staden är avståndet till centrum. Ofta avtar också SVF värdet med avståndet från centrum och därmed finns det en koppling då temperaturen också sjunker med avståndet från centrum. Denna slutsats stöds av tidigare studier gjorda av Oke 1987, Yamashita 1986 och Upmanis I tabell 3 och 4 har vi analyserat mätdatan och med uteslutningsmetoden kunnat isolera de två faktorerna som vi ville undersöka i vårt syfte och frågeställningar - avstånd från centrum och SVF värde. Dessa två tabeller visar att avståndet är den avgörande faktorn och inte SVF värdet. Vind och molnmängdens påverkan på värmeön är av betydelse därför att om inte vädret är klart och stilla så kan man inte se en värmeö (Holmer 1980, Eliasson 1993, Upmanis, 1999). I Lindbergs undersökning i centrala Göteborg har bebyggelsens struktur en stor påverkan på värmeön (Lindberg 2002) men vid vår undersökning visar det sig att på större avstånd har inte bebyggelsens struktur samma påverkan, då är avståndet den viktigaste faktorn. Vid en tätare bebyggelsestruktur är husens yttemperatur högre men luftens temperatur är svårare att förutse då luftens paketstruktur är av en flyktig natur. Värmen som strålas ut från jordens yta är långvågig och stadens gatukanjoner gör det svårare för den långvågiga strålningen att stråla ut. Den långvågiga strålningen studsar runt i gatukanjonen och tar längre tid på sig att försvinna vilket betyder att värmen finns kvar längre (Oke 1987, Goudie 2006). 30

32 7. Slutsatser Utifrån vårt syfte att ta reda på vilken påverkan skyviewfaktorn och avstånd till centrum har på temperaturfördelningen i staden har vi kunnat konstatera att båda faktorerna påverkar. I våra data kan vi utläsa att det finns ett samband mellan gatornas skyviewfaktor och dess avstånd från centrum oberoende av hustyp. När då temperaturkurvan sjunker på liknande sätt som skyviewfaktorn och avståndet till centrum kan vi se att dessa parametrar samspelar. Vi isolerade skyviewfaktorn i tabell 3 och 4 för att försöka komma underfund med hur mycket den påverkar temperaturen men det gick inte att dra några slutsatser då resultaten inte var entydiga. På grund av detta kan vi med analys av vår data tillsammans med kunskap från tidigare studier av värmeön bara instämma med tidigare resultat som visar att avståndet till centrum är den avgörande faktorn bakom temperaturfördelningen i urbana områden. 31

33 Referenslista Böcker/Uppsatser Almqvist J & Buovac S (2006) Stadstillväxt i 11 svenska städer och dess inverkan på den urbana värmeön under 1900 talet. Earth Sciences Centre Göteborg University. Serie B 26 s. Eliasson I (1993) Urban Climate Related to Street Geometry. GUNI rapport 33. University of Gothenburg Department of Physical Geography. 16 s. Eliasson I & Svensson M (1999) Lokalklimatet i planeringen När? Var? Hur? En sammanställning av fakta hämtade ur litteratur inom ämnesområdet klimatologi. I samarbete med Byggforskningsrådet. Naturgeografi, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet. Naturvårdsverket Förlag.? Goudie A (2006) The Human Impact on the Natural Environment. Past, Present and Future. 6 th edition. Blackwell Publishing. 357 s. Holmer B (1980) Omlandsbris - stadens termiska vindsystem. Geografiska Notiser nr 4. Medlemsblad för Geografilärarnas Riksförening.? Lindberg, F (2002) Bebyggelse intensitetens inverkan på de intraurbana temperaturskillnaderna. Earth Sciences Centre, Göteborg University, B s. Oke T.R. (1987) Boundary Layer Climates 2:nd edition. Routledge London and New York. 435 s Unger J (2004) Intra Urban Relationship and the Urban Heat Island. Climate research 27, Upmanis H (1999) Influence of Parks on Local Climate. Earth Sciences Centre, Göteborg University. 31 s. Paper 1, 2, 3. 32

34 Bogren J, Sveriges National Atlas (SNA) - Västra Götaland. (2003). Väder och klimat. Tryckt hos Ljung, Örebro. 216 s. Svensson, D & Tarvainen L (2004) The past and the present urban heat island of Beijing. Earth Sciences Centre, Göteborg University, B s. Stadsbyggnadskontoret, Göteborg - att bygga staden,