Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00

TRELLEBORGS KOMMUN Protokollsutdrag 1 (3) Mötesdatum Räddningstjänstutskottet 2015-03-30 Plats och tid Brandstationen, Trelleborg kl. 14.00-16.00 Beslutande Patrik Holmberg (C) Kerstin Fredriksson (S) Bertil Larsson (SÖS) Jan Isaksson (M) Jan Larsson (--) Ersättare Henrik Silfverstolpe (FP) Övriga Kent Naterman Räddningschef Stefan Westling-Didrik Kommunsekreterare Justeringens plats och tid Ange Plats och tid Paragrafer 7-12 Sekreterare Ordförande Justerare Stefan Westling-Didrik Patrik Holmberg Bertil Larsson (SÖS)

TRELLEBORGS KOMMUN Protokollsutdrag 2 (3) Mötesdatum Räddningstjänstutskottet 2015-03-30 ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Räddningstjänstutskottet den 2015-03-30 Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats Ange Förvaringsplats Underskrift Ange Underskrift textat

TRELLEBORGS KOMMUN Protokollutdrag 3 (3) Datum Räddningstjänstutskottet 2015-03-30 7 Plan för hantering av extraordinera händelser Dnr KS 2015/314 Ärendebeskrivning Inför varje mandatperiod ska det tas fram en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser, detta i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen ska även ta fram ett handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Trelleborgs kommun har sedan förra mandatperioden en plan för extraordinära händelser och ett handlingsprogram beslutade för respektive lag. Räddningstjänsten föreslår att räddningsutskottet och kommunstyrelsen beslutar att gällande plan för extraordinära händelser och handlingsprogrammet enligt skydd mot olyckor fortsätter att gälla fram till dess att ny plan och handlingsprogram tagits fram, samt att ge Räddningstjänsten i uppdrag att ta fram ny plan och nytt handlingsprogram. Beslut Utskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att gällande plan för extraordinära händelser och handlingsprogrammet enligt skydd mot olyckor fortsätter att gälla fram till dess att ny plan och handlingsprogram tagits fram samt, att ge räddningstjänsten i uppdrag att ta fram ny plan och nytt handlingsprogram. Justerares signatur Utdragsbestyrkan

1 (1) Datum 2012-01-18 Säkerhetschef Sven Jönsson 0410 73 31 64, 0708 81 71 64 sven.jonsson@trelleborg.se Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Plan för extraordinär händelse Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen, och hur dessa händelser kan påverka kommunens verksamheter. För varje ny mandatperiod ska Kommunfullmäktige fastställa en plan för hur de extraordinära händelserna ska hanteras. Förslag till plan för extraordinär händelse översänds till Kommunstyrelsen för remiss till kommunens nämnder och för beslut av Kommunfullmäktige. OBSERVERA: I de fall X-förvaltningen nämns i planen, finns inget politiskt beslut om ansvar för funktionen. Kommunstyrelsen bör besluta om ansvar för dessa funktioner innan planen fastställs av Kommunfullmäktige. För kännedom bifogas den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen som ligger till grund för planen samt instruktionen för stabens arbete. Dessa dokument är arbetsmaterial som kommer att kompletteras utifrån nya fakta och förutsättningar. Något politiskt beslut för risk- och sårbarhetsanalysen och instruktionen erfordras därför inte. Sven Jönsson Säkerhetschef Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Räddningstjänsten Postadress: 231 83 Trelleborg Telefon: 0410-73 33 38 www.trelleborg.se Besöksadress: Nygatan 15 Fax: 0410-462 70 E-post: raddningstjansten@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199

2011-xx-xx Version 2011:1 TRELLEBORGS KOMMUN Sidan 1 (17) Instruktion för 2012 krisledningsnämnd och stab Säkerhetsenheten 2012-01-18

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 2 (17) Instruktion för krisledningsnämnd och stab Innehållsförteckning Checklista för uppstart...3 Organisation och ansvar...5 Krisledningsnämnden...5 Krisledningsnämndens stab...6 Underlag...9 Beslut i stort...9 Lokaler...10 Avlösning...10 Stabsorientering...11 Information...12 Pressmeddelande...14 Presskonferens...15 Bistånd...16 Övertid...16 Övrigt underlag för krishantering...17 Denna plan revideras av säkerhetsenheten

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 3 (17) Checklista för uppstart Inledande åtgärder Samla de som är berörda Utse någon som för anteckningar Gå igenom vad som hänt Vem ansvarar för att hantera händelsen? Vilka lagar, föreskrifter och anvisningar gäller? Har kommunen någon plan? Vilka tidsförhållanden gäller? Vilka behov av intern och extern samverkan finns? Har vi uthållighet? Behov av avlösningar? Vilken är den troliga händelseutvecklingen? Vad är det värsta som kan hända? Kan vi komma att behöva resursförstärkning? Gör en lista med olika tänkbara handlingsmöjligheter Kommundirektör, dennes ersättare eller stabschef beslutar om hela eller delar av krisledningsnämndens stab ska kallas in Beslut om stöd till den ansvarige Kommundirektör eller kommundirektörens ersättare 1. beslutar om krisledningsnämndens stab ska stödja nämnderna 2. på vilket sätt stödet ska ges. Kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande ska kunna stödja nämnderna genom att 1. besluta om kommunens övergripande inriktning av hur krisen ska hanteras 2. besluta om att tillföra extra resurser till nämnderna för att hantera krisen. Beslut om extraordinär händelse Kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande beslutar om händelsen är extraordinär. Vid beslut om extraordinär händelse tar krisledningsnämnden över verksamhetsansvar från andra nämnder. Nämndernas verksamhetsansvar ska behållas i det längsta. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk, för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande fastställer ett beslut i stort Information Klara ut vem för kommunens talan mot media och allmänhet. Informera på kommunens hemsida och Slättnet. Öka bemanningen i kommunens telefonväxel. Öppna kommunens telefonväxel under icke kontorstid. Upprätta upplysningscentral. Pressmeddelande Presskonferens

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 4 (17) Dokumentation En särskild aktivitet ska skapas där samtliga kostnader ska föras. Det finns möjlighet att söka ersättning i efterhand för vissa händelser. För aktuellt läge på karta För dagbok i WIS. Upprätta avlösningsschema Anteckna viktigare beslut och åtgärder på whiteboardtavla Diarieför handlingar. Använd det underlag som finns på kommunens nätverk (G:\Krisledningsnamnden). Krisstöd Kontakta ledningsgrupp POSOM och informera om händelsen och bedömd händelseutveckling Trygghetspunkter Kontakta de ansvariga för trygghetspunkterna och informera om händelsen och bedömd händelseutveckling Kommundirektör, dennes ersättare eller stabschef beslutar om trygghetspunkt ska öppnas Om trygghetspunkt skall upprättas skall ledningsgrupp POSOM informeras Samverkan Informera Länsstyrelsen. Kontakta lokala, regionala och centrala myndigheter och organisationer som berörs eller kan komma att beröras av händelsen Har lokala företag resurser som kan nyttjas? Kan friviligorganisationer hjälpa till? Omfall Bedöm vad som händer om händelsen inte utvecklas som tänkt. Skissa minst två olika alternativ. Granska de olika alternativen. Gör alternativen kända i organisationen. Gör förberedelser om något av omfallen skulle inträffa. Uppföljning Kontrollera att det blir så som du avsåg. Vid behov korrigera. Var beredd att göra nya överväganden och att fatta ett nytt beslut i stort om händelseutvecklingen blir helt annorlunda är du förväntat. Informera kontinuerligt Internt Kommunväxeln Externt samverkande Efterarbete när krishantering är avslutad Utvärdera krishanteringen.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 5 (17) Organisation och ansvar Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens arbetsutskott och dess verksamhet regleras i reglemente för krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens ordförande och vice ordförande Beslutar om en händelse är extraordinär och att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Får besluta på krisledningsnämndens vägnar i brådskande ärenden. Ett sådant beslut ska anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden Tolkar kommunens roll. Företräder kommunen och presenterar en samlad bild av läget. Beslutar att överta hela eller delar av verksamhetsområden från andra nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Beslutar om förändringar i servicenivåer och uppgifter. Beslutar om omfördelning av kommunens resurser. Anger inriktning, bedömer behovet av och verkar för samordning eller prioritering av samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Fattar beslut som berör enskilda och grupper av människor. Tar ställning i frågor som påkallas av en angränsande kommun eller av Länsstyrelsen i Skåne län. Beslutar om att ge bistånd till annan kommun Prioriterar och samordnar knappa resurser. Samverkar med externa intressenter i mån av krav och behov. Beslutar om att återlämna verksamhetsansvar till ordinarie nämnd. Information till kommunfullmäktige Om Krisledningsnämnden trätt i funktion och fattat beslut ska besluten anmälas till Kommunfullmäktige vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för krisledningsnämndens redovisning av besluten. Tanken bakom redovisningen av besluten är att kommunfullmäktige ska få information om krisledningsnämndens arbete och om krisens förlopp, men det är också viktigt från kommunaldemokratisk synpunkt. Beslut att krisledningsnämnden ska träda ur funktion Avsikten är att krisledningsnämnden själv beslutar att dess verksamhet ska upphöra. Kommunfullmäktige kan även fatta ett sådant beslut. Syftet är att skapa en yttersta spärr mot att Krisledningsnämnden missbrukar sina befogenheter. För att kunna fatta ett sådant beslut är det nödvändigt att kommunfullmäktige har tillgång till information. Detta förutsätter i sin tur väl fungerande former för information från Krisledningsnämnden till Kommunfullmäktige.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 6 (17) Krisledningsnämndens stab Krisledningsnämnd Kommundirektör Krisledningsnämndens stab Stabschef Ledningsgrupp POSOM Akutgrupp Sakkunniga IT- och sambandsgrupp Frivilligorganisationer Trygghetspunkter Växel Informationsgrupp Upplysningscentral

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 7 (17) Kommundirektör Kan besluta om att kalla in hela eller delar av krisledningsnämndens stab Kan besluta om att öppna trygghetspunkt Kan aktivera ledningsgrupp POSOM Fungerar som länk mellan krisledningsnämnden och krisledningsnämndens stab. Föredrar ärenden i krisledningsnämnden Beslutar om inriktning av stabens arbete enligt beslut av krisledningsnämnden Stabschef Säkerhetschefen eller räddningschefen är stabschef. Stabschefen: Kan besluta om att kalla in hela eller delar av krisledningsnämndens stab. Kan besluta om att öppna trygghetspunkt. Leder, samordnar och planerar arbetet i staben. Ger underlag för beslut till kommundirektören. Leder stabsgenomgång. Bedömer behovet av samverkan. Beslutar om att öppna trygghetspunkt. Beslutar om att larma POSOM Beslutar om insats av frivillig resursgrupp eller annan frivilligorganisation Beslutar om att begära bistånd från annan kommun, myndighet eller organisation. Akutgrupp Etablerar och upprätthåller samband med olika ledningsorgan inom och utanför kommunen. Delger inkommande information till informationsgruppen. Skapar och vidmakthåller en aktuell bild av läget. Arbetar med konsekvensfrågor. Bedömer utvecklingen på sikt. Bedömer behovet av föredragningar och beslutsunderlag för krisledningsnämnden samt förbereder föredragningar. Omsätter beslut i order och instruktioner. Ser till att beslut når fram till sina mottagare. Följer upp verkställigheten av order och direktiv. Dokumenterar beslut och händelser. Gör en preliminär utvärdering av händelsen där stabens arbete beskrivs och där konsekvenserna av händelsen, inklusive de ekonomiska, beräknas. Ordnar handlingar och diarieför dem. För dagbok och sammanställer lägesrapport i WIS. Rapporterar till berörda. Har förteckning över vilka som är tjänstgörande respektive lediga i staben. Sakkunniga Följer händelseutvecklingen och gör bedömningar av situationen. Tar fram beslutsunderlag åt staben.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 8 (17) Informationsgrupp Samlar in, bearbetar och delger information till allmänheten. Följer upp effekterna av gjorda informationsinsatser. Är krisledningsnämndens och akutgruppens kommunikationslänk med allmänheten. Ger råd i frågor om när, var och hur information ska ges. Är kommunens kontakt med massmedia. Utarbetar pressmeddelande. Förbereder presskonferens. Håller kontakt med samverkande. Informerar akutgruppen. Informerar förvaltningschefer och andra berörda för vidare befordran ut i organisationerna. Organiserar vid behov besök för kommunledning, andra myndigheter och massmedia på skadeplatser. Dokumenterar medias bevakning av händelsen. Fungerar som "spindel i nätet" för all inkommande och utgående information. Är välinformerad om vad som sker, såväl i kommunen som utanför. Informerar internt och externt när krisledningsnämnden träder i funktion och avvecklas. Växel Kopplar frågor till upplysningscentralen. För information vidare till informationsgruppen och upplysningscentralen. Sammanställer ofta förekommande frågor och för vidare till informationsgruppen. Upplysningscentral Svarar på frågor från framförallt allmänheten. Hänvisar frågor vidare som upplysningscentralen inte har svar på. För information vidare till informationsgruppen. Sammanställer inkommande information och frågor och för vidare till informationsgruppen. Sammanställer ofta förekommande frågor och för vidare till informationsgruppen. IT- och sambandsgrupp Upprättar och betjänar sambandsmedel. Löpande drift och service av sambands- och datorutrustning. Upprättar sambandsrutiner och gör uppföljning. Informerar om förändringar i sambandsfunktionerna. Uppdaterar sambandslistor och tablåer. Trygghetspunkter Det finns 12 trygghetspunkter i Trelleborgs kommun. Samtliga trygghetspunkter är skolor. Närmare anvisningar för trygghetspunkterna finns i en instruktion för dessa.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 9 (17) Krisstöd (POSOM) Socialförvaltningen ansvara för kommunens ledningsgrupp POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) och krisstöd. Uppgifter om organisation och uppgifter kan erhållas av socialförvaltningen. Larmning sker genom SOS Alarm eller direkt enligt kommunens larmlista. Om POSOM och krisstöd larmas bör även lämplig trygghetspunkt larmas. Frivilligorganisationer I Trelleborgs kommun håller en frivillig resursgrupp (FRG) på att bildas i nära samarbete med övriga FRG i kommunerna längs sydkusten. Organisationen beräknas färdigutbildad under 2012. FRG-gruppen kommer att utbildas mot att hjälpa till vid trygghetspunkterna och som förare till bandvagnarna. Larmning sker via särskild larmlista. Underlag Beslut i stort Beslut i stort fastställs av kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande ska ha mycket stor spridning både internt och externt. Glöm inte att delge beslut i stort till massmedia. ska vara i överensstämmelse med eventuella beslut av räddningsledare. Exempel Beslut i stort är grunden för insatsen och ska ange huvuddragen för hur uppgiften ska lösas, omdisponering av personal mellan förvaltningar, förändring i kommunala verksamheter, fördelning av resurser, begära hjälp av Länsstyrelse eller angränsande kommuner, begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av händelsen, t ex: Snöstorm Kommunen ska arbeta för att drabbade erbjuds värme och trygghet. Särskild omsorg ska ägnas äldre och handikappade. Kommunens trygghetspunkt vid och ska snarast öppnas. Elbortfall Arbetet ska inriktas mot att Reservkraft prioriteras till Trygghetspunkterna vid öppnas snarast. Förorenat vatten Dricksvattenförsörjningen av ska prioriteras. Åtgärder för att förhindra att ytterligare människor och djur insjuknar ska genomföras. Kommunens miljökontor intensifierar provtagningen av berörda vattentäkter. Allmänheten ska erbjudas nödvatten vid Vattenleveranser till äldre och handikappade ska beaktas. Information ska delges genom besök. Trygghetspunkten vid öppnas.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 10 (17) Lokaler Respektive funktion ansvarar för att ställa i ordning sina lokaler och ta fram materiel ur beredskapsförrådet. Funktion Krisledningsnämnd Akutgrupp Sakkunniga Informationsgrupp IT- och sambandsgrupp Växel Upplysningscentral Samlingslokal Samverkansrum för förvaltningar, bolag och externt samverkande Reservplats för krisledningsnämndens stab Beredskapsförråd Övriga Lokal Krisledningsnämndens ordförandes rum Rådhuset Gula salongen, plan 2, Rådhuset Gula salongen, plan 2, Rådhuset Kommunledningsförvaltningens bibliotek, Rådhuset Kanslichefens rum, Rådhuset Ordinarie kontorslokaler Ordinarie kontorslokaler Sessionssal, plan 2, Rådhuset Kårsalen, Brandstationen Kårsalen, Brandstationen Källare, Rådhuset Ordinarie kontorslokaler Avlösning Avlösning av samtliga som arbetar i krisledningsnämndens stab får INTE ske vid samma tillfälle. Avlösning skall istället ske jämnt fördelat över tiden. 6-8 timmar är lämplig tid att tjänstgöra. Gör ett schema. Krisledningsnämnden sammanträder efter kallelse. Förtroendevalda i krisledningsnämnden beslutar själv om ersättare och när avlösning skall ske.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 11 (17) Stabsorientering Stabsorienteringar genomförs för att informera tjänstgörande personal om beslutade åtgärder, händelseutveckling, läge mm. Tid för stabsorientering schemaläggs normalt INTE utan behovet av att ge information till samtliga avgör tidpunkten. Tjänstgörande förtroendevalda bör delta vid stabsorientering. Stabsorientering leds av stabschefen och bör inte vara längre än 20 minuter. Nedan finns exempel på punkter att ta upp. Förberedelser 1. Kalla personalen till en bestämd plats (Lämpligen Rådhusets sessionssal plan 2) vid ett visst klockslag. Glöm inte (krisledningsnämnd), räddningsledare, interna och externa samverkande. 2. Förbered lokalen med kartor, tablåer m.m. 3. Kopiera handlingar som ska lämnas ut. Nytt beslut i stort kan lämnas ut. 4. Meddela telefonväxeln var de ska koppla samtalen under stabsorienteringen. 5. Utse någon att stanna kvar i stabsrummet ( sambandsvakt ). 6. Utse protokollförare vid stabsorienteringen. Exempel på genomförande 1. Be samtliga stänga mobiltelefoner. 2. Kontrollera närvaron. 3. Klara ut syftet med stabsorienteringen. T.ex. att sätta in alla i rådande läge, vilka åtgärder som vidtagits, ge samordningsdirektiv eller uppdrag till ansvariga. 4. Redovisning av väder och väderutsikter. 5. Redovisning av läget. Görs av den som har läget mest aktuellt. 6. Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder. 7. Redovisning av informationsläget. Informationsgruppen redovisar mediatrycket samt vilken intern och extern information som lämnats. 7. Redovisning av samverkan. Vem har vi samverkan med. Behöver staben kontakta andra för samverkan? 8. Bedömd händelseutveckling? 9. Meddela stabens beslut och riktlinjer. 10. Behövs uppföljning på fältet. Vem? När? Hur? 11. Hjälpmedel Fordon, samband, data, intranätet och Internet, telefoni m.m. Mat, kaffe, logi m.m. 12. Avlösning Tider för avlösning? Vem / Vilka ska vara jourhavande? 13. Sammanfattning 14. Fastställ eventuellt tid för nästa stabsorientering? 15. Frågor

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 12 (17) Information Ansvaret för att informera Varje förvaltning har alltid ett ansvar att informera inom sitt eget verksamhetsområde. En egen informationsansvarig kan utses. Räddningstjänsten har ett kristelefonnummer för att inledningsvis svara på frågor samt hänvisa internt och till allmänheten. Numret är ett mellanled till dess upplysningscentralen upprättas. Vid en extraordinär händelse kommer flera förvaltningar och externa organisationer att behöva informera inom sitt eget avgränsade ansvarsområde. Trycket från massmedia och allmänhet kan snabbt komma att bli för stort för den egna förvaltningen att hantera. Det kan snabbt uppstå behov av att avlasta förvaltningarna och samordna kommunens information såväl internt som externt med andra organisationer. Det är därför viktigt att informationschefen kontaktas i ett tidigt skede. Om informationstrycket blir svårhanterligt i den ordinarie organisationen kan det bli aktuellt att öppna upplysningscentral, skicka pressmeddelande och hålla presskonferenser. Vid en extraordinär händelse där Krisledningsnämnden övertagit nämndernas informationsansvar är det alltid krisledningsnämndens ordförande, krisledningsnämndens vice ordförande eller kommundirektören som uttalar sig officiellt för kommunens räkning. Det kan t.ex. vara vid presskonferenser, pressmeddelanden och myndighetsmeddelanden. Stöd vid kontakt med massmedia Alltid Ta god tid på dig Tänk efter innan du svarar Håll dig inom ditt eget område Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan Håll dig till fakta Antag att allt är on the record Var bestämd, rättvis och ärlig Aldrig Ljug, gissa eller ha egna teorier Bli upprörd eller förbannad Låta situationen eller reportern stressa dig Använda fikonspråk/fackspråk Diskutera hemligstämplad information Använda uttrycket ingen kommentar Tala om sådant som är utanför ditt yrkesområde

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 13 (17) Stöd vid kontakt med allmänheten Allmänheten vill veta Vad har hänt Varför har det hänt Konsekvenser för den enskilde Hur skydda liv, hälsa och egendom Symptom vid smitta, sjukdom etc. När faran är över Var och när information ges Krav på information till allmänheten Enkel Snabb Korrekt Entydig Lätt att förstå Myndighetsmeddelanden Alla myndigheter har rätt att få sända meddelanden som är av vikt för allmänheten. Myndighetsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet av Sveriges Radio och Sveriges Television. Begäran om att få sända myndighetsmeddelande görs till Sveriges Radio. VMA VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) är ett varningssystem som används vid räddningstjänst och extraordinära händelser. VMA består av varnings- eller informationsmeddelanden i radio och TV samt utomhuslarm. Begäran om att få sända VMA görs till SOS Alarm. Räddningschef och räddningsledare för kommunal räddningstjänst har rätt att begära sändning av varningsmeddelande. Meddelandet sänds omedelbart i situationer då omedelbar risk finns för skada på liv, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds, utan krav på omedelbarhet, för att förebygga och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Kommundirektör eller kommundirektörens ersättare beslutar om informationsmeddelande ska sändas vid extraordinär händelse. Utomhuslarmet består av sju sekunders långa ljudstötar med 14 sekunders tystnad, upprepat under två minuter. Vid signal ska människor stanna inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation samt lyssna på radion för mer information. Utomhuslarmen testas fyra gånger om året, klockan 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. WIS WIS (webbaserat informationssystem) används för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. Trelleborgs kommun är anslutet till WIS. Stabschefen beslutar när Trelleborgs kommun ska börja använda WIS.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 14 (17) Krisinformation.se Krisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga före, under och efter kriser. Webbplatsen riktar sig till allmänhet och media. För att få information om händelsen utlagd kontaktas tjänsteman i beredskap vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Pressmeddelande Pressmeddelande utarbetas av informationsgruppen. Pressmeddelandet fastsälls av kommundirektör och/eller krisledningsnämndens ordförande. Planera pressmeddelandet noggrant. Tänk på följande när du skriver ett pressmeddelande. Kontrollera sändlistan. Överväg syfte och angelägenhetsgrad. Innehåller meddelandet något nytt? Innehåller meddelandet något intressant? Innehåller meddelandet något angeläget? Genomarbeta meddelandet ordentligt. Fånga intresset i rubriken. Försök inte få fram fler än tre budskap samtidigt. Skriv det viktigaste först. Uttryck dig kortfattat, tydligt och lättläst. Försök att ge svar på följande frågor: Var? Vem? Vad? När? Hur? Varför? Citera gärna chef eller verksamhetsansvarig men få ett godkännande först. Bifoga gärna kartmateriel, tabeller m.m. Dessa ska vara tydliga och lättlästa. Tänk på att ett pressmeddelande uppfattas som ett officiellt dokument från kommunen. Diskutera innehållet innan det fastställs. Ge alltid namn och telefonnummer till kommunens kontaktperson. Skicka pressmeddelandet till berörda personer, myndigheter och organisationer. Glöm inte den interna informationen.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 15 (17) Presskonferens Syftet med en presskonferens är att nå ut till ett stort antal medborgare Informationsgruppen planerar presskonferensen i god tid. Tänk igenom följande: Är den nyhet som ska offentliggöras tillräckligt stor och viktig för att sammankalla en presskonferens? Överväg noga tidpunkt med tanke på att: Tidpunkten bör vara lämplig ur mediernas synpunkt. De som ska agera (chefer m.fl.) verkligen kan finnas på plats. Det inte tidsmässigt kolliderar med något annat. Bjud in till presskonferensen i rimligt god tid. Välj lämplig lokal. Överväg och bestäm vilka som ska medverka vid presskonferensen. Vem ska föra talan (Jfr sid 12)? Informationschefen eller dennes ersättare är moderator Vem ska kunna svara på frågor? Kontrollera att det finns teknisk utrustning för presentation och att denna fungerar. Finns behov av särskilda säkerhetsåtgärder? Ordna om möjligt enkel förtäring och vätska. Tryck om möjligt upp bildmaterial för att kunna erbjuda dessa till massmedia. När presskonferensen inleds bör följande agenda följas. Presentera deltagarna. Meddela avsatt tid för presskonferensen. Avsikten med presskonferensen. Meddela vem som står till medias förfogande för intervjuer efter presskonferensen. Redogör för Händelseutvecklingen till nu. Beslut i stort. Samverkande. Bedömd händelseutveckling från nu Frågestund. (Avsätt gott om tid.) Meddela om möjligt tid för nästa presskonferens. Presskonferensen avslutas. Efter presskonferensen ska: Resultatet av presskonferensen meddelas till alla berörda. Noggrann uppföljning ske av inslag i radio, TV och dagspress.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 16 (17) Bistånd Bistånd mellan kommuner och landsting Vid en extraordinär händelse kan kommuner och landsting/regioner bistå varandra. När annan kommun eller landsting/region begär stöd från Trelleborgs kommun ska begäran så långt möjligt bifallas. En viktig avgränsning för biståndet är att det endast får lämnas inom ramen för den kommunala kompetensen. Kommuner får inte köpa tjänster av t.ex. Region Skåne och lämna dem till den kommun som begärt bistånd. När kommunen ger stöd till annan kommun ska alltid driftspersonal och/eller samverkansperson följa med. Den som lämnat bistånd får begära skälig ersättning för sina kostnader. Bistånd till enskilda Kommuner har rätt att, om det finns synnerliga skäl, stödja enskild som drabbats av en extraordinär händelse. En förutsättning är att biståndet underlättar kommunens åtgärder för att hantera den extraordinära händelsen. Biståndet får endast ges i begränsad omfattning, t.ex. taxiresor och utlåning av mobiltelefon. Kommunen står för kostnaderna för stödet. Retroaktivt stöd får inte förekomma. Biståndet kan ges utan sedvanlig behovsprövning enligt socialtjänstlagen. Försvarsmakten Försvarsmakten har resurser som kan användas för att förstärka och komplettera kommunens egna resurser vid en extraordinär händelse. Vid militär medverkan vid andra situationer än räddningstjänst får Försvarsmakten ta ut avgift för sin medverkan. Försvarsmakten kan bistå med bl.a. personal, materiel, ledningsresurser, förläggning och utspisning. Framställan om stöd från Försvarsmakten görs till SOS Alarm AB. Övertid Övertid är arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid. Övertid får bara utnyttjas för tillfälliga behov, det ska finnas ett särskilt behov av ökad arbetstid. Övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett år (allmän övertid). Nödfallsövertid får tas ut om en natur- eller olyckshändelse eller liknande vållar avbrott i verksamhet eller risk för ett sådant avbrott. Nödfallsövertid får också tas ut vid fara för skada på liv, hälsa och egendom. Det ska vara händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Som exempel kan nämnas översvämningar, bränder och avbrott i eleller vattendistributionen. Uttag av nödfallsövertid ska anmälas till berörd facklig organisation så snart omständigheterna medger.

Instruktion för krisledningsnämnd och stab Sidan 17 (17) Övrigt underlag för krishantering Plan för extraordinära händelser Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys Instruktion för trygghetspunkter Pandemiplaner Instruktion för WIS Underlaget finns tillgängligt på Slättnet och/eller kommunens nätverk (G:\Krisledningsnamnden).

2011-05-10 Version 2011:1 TRELLEBORGS KOMMUN Sidan 1 (19) 2012 Risk- och sårbarhetsanalys Säkerhetsenheten 2012-01-18

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 2 (19) Risk- och sårbarhetsanalys för Trelleborgs kommun Innehållsförteckning Förord...3 Beskrivning av kommunen...3 Beskrivning av process och metod...3 Samhällsviktig verksamhet...4 Risker, sårbarheter och kritiska beroenden...7 Risker...7 Sårbarheter...8 Kritiska beroenden...9 Resurser för extraordinära händelser...10 Förmågan i samhällsviktig verksamhet...11 Förmåga att motstå allvarliga störningar...11 Krishanteringsförmåga...14 Kommunens förmåga...17 Förmåga att motstå allvarliga störningar...17 Krishanteringsförmåga...18 Behov av åtgärder...19 Denna analys revideras av säkerhetsenheten

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 3 (19) Förord Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen, och hur händelserna kan påverka kommunens verksamheter. Sammanställning ska göras i en risk- och sårbarhetsanalys. För varje ny mandatperiod ska kommunen, utifrån analysen, fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Analysen ska redovisas skriftligen till länsstyrelsen under mandatperiodens första år. Därefter ska analysen regelbundet följas upp och rapporteras till länsstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd i Trelleborgs kommun. Det är ordföranden, eller vid dennes förhinder vice ordföranden, i krisledningsnämnden som bedömer om en händelse är extraordinär och nämnden ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta verksamhetsansvar från andra nämnder. Krisledningsnämnden ska enbart ta över de delar, och under den tid som krävs, för att hantera den extraordinära händelsen. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk, för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Beskrivning av kommunen Trelleborg är Sveriges sydligaste kommun och har ca 42 500 invånare. Centralorten Trelleborg är en viktig industri- och hamnstad, och är utgångspunkt för Europavägarna 6 och 22 samt riksväg 9 och länsväg 108. Europaväg 65 och länsväg 101 genomkorsar kommunens norra del. Beskrivning av process och metod Analysen utgår från MSB:s föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) och vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (MSB245 - april 2011). Analysen ska läsas med följande förbehåll: Det är första året en kommunövergripande analys för Trelleborgs kommun görs utifrån kraven i MSB:s föreskrifter. Analysen omfattar all verksamhet inom kommunens geografiska område och kompletteras av verksamhetsspecifika analyser inom såväl offentliga som privata verksamheter, vilket gör att analysen blir omfattande och komplicerad. Det krävs verksamhetsspecifikt underlag för att förbättra analysen. Analysen kommer att utvecklas och justeras över tiden. Analysen bygger på grova bedömningar av verksamheters krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 4 (19) Samhällsviktig verksamhet Analysen ska innehålla en övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1, Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2, Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. I tabell 1 och 2 finns verksamheter i Trelleborgs kommun som kan betraktas som samhällsviktiga. Tabell 1: Samhällsviktiga kommunala verksamheter Förvaltning Bildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Samhällsviktig verksamhet Förskoleklass till skolår 3 Trygghetspunkter Information Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens stab Personalförsörjning Miljöförvaltningen Rådgivning Miljöskador Räddningsinsatser VMA (viktigt meddelande till Räddningstjänsten Serviceförvaltning Socialförvaltningen allmänheten) RAKEL (kommunikationsradiosystem) Drivmedel till fordon (Fordonspool) IT-drift Lokalförsörjning Måltidsservice Telefoniservice Hemsjukvård Hemtjänst POSOM (psykiskt- och socialt omhändertagande) Särskilda boenden Eventuella konsekvenser om verksamheten inte kan bedrivas Vårdnadshavare måste passa sina barn. Personalbrist på vårdnadshavarnas arbetsplatser. Svårare att hjälpa de som bor eller vistas i kommunen vid kriser eller större räddningsinsatser. Svårare att samordna kommunens krishantering och informera allmänhet och massmedia. Problem att bedriva kommunal verksamhet. Risk för att liv, egendom och miljö går till spillo. Problem att bedriva kommunal verksamhet. Fysiskt och psykiskt lidande för vårdtagare. Försämrad förmåga att stödja människor som varit med om svåra händelser. Fysiskt och psykiskt lidande för vårdtagare.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 5 (19) Fortsättning tabell 1: Samhällsviktiga kommunala verksamheter Förvaltning Tekniska förvaltningen Trelleborgs Fjärrvärme AB Trelleborgs Hamn AB Ansvar EJ beslutat Samhällsviktig verksamhet Elnätsverksamhet Nödvattenförsörjning Omhändertagande av dagvatten Omhändertagande av spillvatten Optofiber Produktion och distribution av dricksvatten Väghållning Fjärrvärme Hamnverksamhet Sjömärke Kommunikationsradio Utplacering av reservelverk Drivmedel till reservelverk Tabell 2: Samhällsviktiga icke kommunala verksamheter Apotek Banker Huvudman Bensinstationer Samhällsviktig verksamhet Läkemedelsförsörjning Betalningssystem, kontantförsörjning Drivmedelsförsörjning Eventuella konsekvenser om verksamheten inte kan bedrivas Stora problem, eller omöjligt, att bedriva verksamhet i det kommunägda elnätsområdet i tätorten Trelleborg. Sanitär olägenhet, smittspridning och brist på dricksvatten. Översvämning Sanitär olägenhet, smittspridning och översvämning. Störningar i kommunens nätverk och IP-telefoni. Sanitär olägenhet, smittspridning och problem vid matlagning. Störningar i transporter. Problem att värma upp lokaler och få varmvatten. Störningar i transporter. Problem att kommunicera vid störningar i telekommunikationerna. Problem att bedriva kommunal verksamhet vid störningar i elförsörjningen. Eventuella konsekvenser om verksamheten inte kan bedrivas Fysiskt och psykiskt lidande för människor. Bevakningsföretag Ordning och säkerhet Ökad brottslighet. Enskilda skolor Förskoleklass till skolår 3 E.ON Försvarsmakten Distribution av naturgas Elnät Personella och materiella resurser Problem att köpa varor och tjänster. Svårare för människor att förflytta sig. Brist på personal på arbetsplatser. Vårdnadshavare måste passa sina barn. Personalbrist på vårdnadshavarnas arbetsplatser. Uppvärmning av fastigheter. Stora problem, eller omöjligt, att bedriva verksamhet i E.ON:s elnätsområde i Trelleborgs kommun. Störningar i elleveranser från E.ON:s regionnät. Svårare att samordna kommunens krishantering och informera allmänhet och massmedia. Internetoperatörer Internet Störningar i Internet.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 6 (19) Fortsättning tabell 2: Samhällsviktiga icke kommunala verksamheter Huvudman Länsstyrelsen Polismyndigheten i Skåne Privata vårdgivare Rederier Region Skåne Samhällsviktig verksamhet Resurstillförsel Samordning Ordning och säkerhet Särskilda boenden som drivs av privata vårdgivare Färjetrafik Ambulansverksamhet Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Eventuella konsekvenser om verksamheten inte kan bedrivas Svårare att samordna kommunens krishantering och informera allmänhet och massmedia. Ökad brottslighet. Fysiskt och psykiskt lidande för vårdtagare. Störningar i transport av varor och människor. Fysiskt och psykiskt lidande för människor. Svårare för människor att förflytta sig. Brist på personal. Sjöfartsverket Kustradio Störningar i transporter. Sjöräddningssällskapet SOS Alarm AB Svenska trygghetsjouren Sjöräddning Larmfunktion Trygghetslarm Risk för att liv och egendom går till spillo. Risk för att liv, egendom och miljö går till spillo. Fysiskt och psykiskt lidande för vårdtagare. Teleoperatörer Telefoni Störningar i telefoni. Teracom Utsändning av radio och TV Svårare informera allmänheten. Trafikverket Rangerbangård Väghållning Störningar i transporter. Trossamfund Begravningsverksamhet Krisstöd Psykiskt lidande för människor. Tågoperatörer Tågtrafik Störningar i transporter.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 7 (19) Risker, sårbarheter och kritiska beroenden Analysen ska innehålla identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Risker Risk är en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. I tabell 3 finns risken för ett urval händelser som kan inträffa i Trelleborgs kommun. Underlaget till tabellen har tagits fram av representanter för kommunens förvaltningar och bolag. En analys av alla risker i tabell 3 blir alltför omfattande. Därför är den fortsatta analysen begränsad till de 10 händelser som är i fet stil. Tabell 3: Risker i Trelleborgs kommun Sannolikhet Möjliga konsekvenser Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Händelser som kan leda till en krissituation på lång sikt Förtroendekris Attentat mot politiker och anställda Bortfall av fjärrvärme Legionella Oljeutsläpp Personalbortfall Jordbävning Krig Klimatförändring Kärnkraftolycka Stor arbetslöshet i hela världen Terrorism Händelser som vi skall planera för nu Drivmedelsbrist Förgiftad mat Influensa Avbrott i dricksvattenförsörjningen Omfattande brand Orkan Smitta Snöstorm Översvämning Avbrott i telefoni Avbrott i TV-sändningar Avbrott i radiosändningar Bombhot Flygolycka i tätort Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande elavbrott Organiserad brottslighet Pandemi Sabotage mot samhällsviktiga verksamheter Störningar i IT-system Utsläpp av farligt ämne

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 8 (19) Sårbarheter Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället, trots en viss förmåga, inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Tabell 4 beskriver sårbarheter i Trelleborgs kommun för ett urval händelser. ny version uppdelat i två kolumner Tabell 4: Sårbarheter i Trelleborgs kommun Händelse Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Hur mycket och hur allvarligt påverkas Trelleborgs kommun? Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter kan drabbas av sanitär olägenhet, smittspridning och problem vid matlagning. Begränsad del av kommunen påverkas. Vård och krisstöd för skadade människor. Företag som är beroende av transporter kan påverkas. Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter. Problem vid matlagning. Beroende på typ förorening även sanitär olägenhet och smittspridning. Begränsat antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter drabbas. Vård och krisstöd för skadade människor. Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter. Allvarlig påverkan. Vilken grad av sårbarhet har Trelleborgs kommun? Trelleborgs kommun har utrustning för nödvattenförsörjning. Närmaste nationella nödvattenlager finns i Eslöv. Trelleborgs kommun svarar för räddningstjänst inom gränserna för hamnen. I havet utmed kommunens kustområde ansvarar staten för räddningstjänst. Räddningstjänsten har insatsplan för olyckor i hamnen och genomför övningar. Ledningsgrupp POSOM har planer och genomför övningar för krisstöd. Risk för föroreningar vid vattenskyddsområden för vattentäkter. Trelleborgs kommun har instrument för att upptäcka föroreningar i vatten. Tillgång till laboratorier som kan göra provtagning och analys av dricksvatten. Trelleborgs kommun har utrustning för nödvattenförsörjning. Närmaste nationella nödvattenlager finns i Eslöv. Bränder i bl.a. industrier, vårdinrättningar, skolor, flerfamiljshus, färjor och publika lokaler kan bli omfattande. Brist på bostäder för boende och lokaler för verksamheter. Begränsade möjligheter att omlokalisera verksamheter. Trelleborgs kommun har tillgång till fasta och mobila reservelverk. Det finns brister i planer, ansvar, transportkapacitet, ADRkompetens, åtgärder inom vattenskyddsområde.. Tillgången till drivmedel och dragfordon är begränsad. Förberedda inkopplingar finns vid i princip samtliga samhällsviktiga fastigheter. Från den 1 januari 2012 tillämpas Styrel, vilket innebär viss möjlighet att styra elen till samhällsviktiga verksamheter vid bristsituationer. Trelleborgs kommun har tillgång till ett eget komradiosystem.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 9 (19) Fortsättning tabell 4: Sårbarheter i Trelleborgs kommun Händelse Orkan Pandemi Sabotage mot samhällsviktiga verksamheter Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Hur mycket och hur allvarligt påverkas Trelleborgs kommun? Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter kan påverkas. Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter kan påverkas. Påfrestning på hälso- och sjukvård. Brist på arbetskraft. Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter kan påverkas om sabotage riktas mot t.ex. elförsörjning och dricksvattenförsörjning. Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter kan påverkas. Människor riskerar bli isolerade i sina bostäder. Stort antal hushåll samt kommunala och privata verksamheter. Vilken grad av sårbarhet har Trelleborgs kommun? Orkan är ett lågtryck på land eller till sjöss där vindhastigheten överstiger 32,7 meter/sekund. Exempel på orkaner: Lena (1967), Carola (1999), Gudrun (2005) och Per (2007). Stora delar av samhället kan påverkas vid en orkan. Orkaner kan bl.a. orsaka elavbrott, att byggnader förstörs och människor skadas. Pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Senaste pandemin var år 2009 (A/H1N1). Tre pandemier har inträffat under 1900-talet: Spanska sjukan (1918-1921), Asiaten (1957) och Hong Konginfluensan (1968-1970). Förvaltningar och bolag inom Trelleborgs kommun har tagit fram pandemiplaner. Polisen ansvarar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Trelleborgs kommun har avtal med bevakningsföretag. Kraftig vind i samband med snönederbörd inträffar i stort sett årligen. Socialförvaltningen har avtal med personer som har tillgång till översnöfordon. Räddningstjänsten har bandvagnar. Vid risk för snöstorm erbjuder socialförvaltningen utsatta vårdtagare inom hemtjänsten och hemsjukvården att tillfälligt bo på äldreboenden. Centralorten Trelleborg har industrier med farlig verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Farligt gods transporteras både via Europaväg 6 och järnvägen mot Malmö. I Trelleborgs hamn och rangerbangården hanteras farligt gods. Komplicerat att genomföra utrymning av människor. Kritiska beroenden Kritiska beroenden är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, möjlighet till reservförfarande (redundans) och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. De samhällsviktiga verksamheterna i Trelleborgs kommun har begränsad eller ingen möjlighet att fungera utan personal med rätt kompetens, el, lokaler, IT-stöd, telefoni och transporter. Utöver det varierar de kritiska beroenden utifrån vilken verksamhet som avses.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 10 (19) Resurser för extraordinära händelser Analysen ska innehålla en övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Tabell 5 beskriver resurser som kommunen kan förfoga över vid ett urval händelser som kan bli extraordinära. Tabell 5: Resurser vid extraordinära händelser Extraordinär händelse Kommunala resurser Externa resurser Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Tankbilar Nödvattenmateriel Ledningsgrupp POSOM med stödpersonal Lokala räddningsresurser Instrument för att upptäcka föroreningar (ATP) Närmsta nationella nödvattenlager finns i Eslöv. VAKA (vattenkatastrofgrupp) som larmas via SOS Alarm. Regionala räddningsresurser Sjöräddningssällskapet Laboratorier Omfattande brand Lokala räddningsresurser Regionala och andra kommuners räddningsresurser Omfattande elavbrott Dragfordon Drivmedelstankar Invallningsmateriel Komradio Personal med kompetens för transport av farligt gods. Tankbilar Reservelverk Orkan Lokala räddningsresurser Regionala och andra kommuners räddningsresurser Pandemi Personal Region Skåne, Smittskydd Skåne Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Snöstorm Räddningstjänstens bandvagnar Socialförvaltningens fyrhjulsdrivna bilar Polismyndigheten Skåne, bevakningsföretag. Översnöfordon Bandvagnar från t.ex. försvarsmakten Utsläpp av farligt ämne Lokala räddningsresurser Regionala och andra kommuners räddningsresurser, miljöskyddsdepå i Perstorp.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 11 (19) Förmågan i samhällsviktig verksamhet Analysen ska innehålla en bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Förmåga att motstå allvarliga störningar Förmågan ska bedömas med hjälp av följande indikatorer. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Tabell 6 och 7 beskriver förmågan hos de samhällsviktiga verksamheterna att motstå allvarliga störningar vid ett urval händelser som kan bli extraordinära.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 12 (19) Tabell 6: Förmågan hos samhällsviktiga kommunala verksamheter att motstå allvarliga störningar Extraordinär händelse Förvaltning Samhällsviktig verksamhet Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Orkan Pandemi Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Bildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltning Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Ansvar EJ beslutat Förskoleklass till skolår 3 Trygghetspunkter Information Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens stab Personalförsörjning Rådgivning Räddningsinsatser VMA (viktigt meddelande till allmänheten) RAKEL (kommunikationsradio system) Drivmedel till fordon (Fordonspool) IT-drift Lokalförsörjning Måltidsservice Telefoniservice Hemsjukvård Hemtjänst POSOM (psykiskt- och socialt omhändertagande) Särskilda boenden Elnätsverksamhet Nödvattenförsörjning Omhändertagande av dagvatten Omhändertagande av spillvatten Optofiber Produktion och distribution av dricksvatten Väghållning Komradio Kontroller samt utplacering av reservelverk Drivmedel till reservelverk Förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 13 (19) Tabell 7: Förmågan hos samhällsviktiga icke kommunala verksamheter att motstå allvarliga störningar Extraordinär händelse Organisation Samhällsviktig verksamhet Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Orkan Pandemi Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Apotek Banker Bensinstationer Bevakningsföretag Fristående skolor E.ON Försvarsmakten Internetoperatörer Läkemedelsförsörjning Betalningssystem, kontantförsörjning Drivmedelsförsörjning Ordning och säkerhet Förskoleklass till skolår 3 Distribution av naturgas Elnät Personella och materiella resurser Internet Länsstyrelsen Polismyndigheten i Skåne Privata vårdgivare Rederier Resurstillförsel Samordning Ordning och säkerhet Särskilda boenden som drivs av privata vårdgivare Färjetrafik Ambulansverksamhet Region Skåne Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Sjöfartsverket Kustradio Sjöräddningssällskapet Sjöräddning SOS Alarm AB Svenska trygghetsjouren Teleoperatörer Teracom Larmfunktion Trygghetslarm Telefoni Utsändning av radio och TV Trafikverket Rangerbangård Väghållning Trelleborgs Fjärrvärme AB Trelleborgs Hamn AB Trossamfund Fjärrvärme Hamnverksamhet Sjömärke Begravningsverksamhet Krisstöd Tågoperatörer Tågtrafik Förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 14 (19) Krishanteringsförmåga Förmågan ska bedömas med hjälp av följande indikatorer. Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Tabell 8 och 9 beskriver krishanteringsförmågan hos de samhällsviktiga verksamheterna vid ett urval händelser som kan bli extraordinära.

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 15 (19) Tabell 8: Krishanteringsförmågan hos samhällsviktiga kommunala verksamheter Extraordinär händelse Förvaltning Samhällsviktig verksamhet Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Orkan Pandemi Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Bildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltning Förskoleklass till skolår 3 Trygghetspunkter Information Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens stab Personalförsörjning Rådgivning Räddningsinsatser VMA (viktigt meddelande till allmänheten) RAKEL (kommunikationsradio system) Drivmedel till fordon (Fordonspool) IT-drift Lokalförsörjning Måltidsservice Telefoniservice Hemsjukvård Socialförvaltningen Hemtjänst POSOM (psykiskt- och socialt omhändertagande) Särskilda boenden Elnätsverksamhet Nödvattenförsörjning Omhändertagande av dagvatten Omhändertagande av spillvatten Tekniska förvaltningen Optofiber Kommunikationsradio Produktion och distribution av dricksvatten Utplacering av reservelverk Drivmedel till reservelverk Väghållning Förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 16 (19) Tabell 9: Krishanteringsförmågan hos samhällsviktiga icke kommunala verksamheter Extraordinär händelse Organisation Samhällsviktig verksamhet Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Orkan Pandemi Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Apotek Banker Bensinstationer Bevakningsföretag Fristående skolor E.ON Försvarsmakten Internetoperatörer Läkemedelsförsörjning Betalningssystem, kontantförsörjning Drivmedelsförsörjning Ordning och säkerhet Förskoleklass till skolår 3 Distribution av naturgas Elnät Personella och materiella resurser Internet Länsstyrelsen Polismyndigheten i Skåne Privata vårdgivare Rederier Resurstillförsel Samordning Ordning och säkerhet Särskilda boenden som drivs av privata vårdgivare Färjetrafik Ambulansverksamhet Region Skåne Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Sjöfartsverket Kustradio Sjöräddningssällskapet Sjöräddning SOS Alarm AB Svenska trygghetsjouren Teleoperatörer Teracom Larmfunktion Trygghetslarm Telefoni Utsändning av radio och TV Trafikverket Rangerbangård Väghållning Trelleborgs Fjärrvärme AB Trelleborgs Hamn AB Trossamfund Fjärrvärme Hamnverksamhet Sjömärke Begravningsverksamhet Krisstöd Tågoperatörer Tågtrafik Förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen elle

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 17 (19) Kommunens förmåga Analysen ska innehålla en bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Förmåga att motstå allvarliga störningar Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Tabell 10 beskriver kommunens förmåga att motstå allvarliga störningar vid ett urval händelser som kan bli extraordinära. Förmågan avser enbart de kommunala verksamheternas sammantagna förmåga. Icke kommunala verksamheter har inte bedömts. Tabell 10: Kommunens förmåga att motstå störningar Extraordinär händelse Förmåga Kommentar Pandemi Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Orkan Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Hanteringsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen elle

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 18 (19) Krishanteringsförmåga Förmågan ska bedömas med hjälp av följande indikatorer. Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Tabell 11 beskriver kommunens krishanteringsförmåga vid ett urval händelser som kan bli extraordinära. Förmågan avser enbart de kommunala verksamheternas sammantagna förmåga. Icke kommunala verksamheter har inte bedömts. Tabell 11: Kommunens krishanteringsförmåga Extraordinär händelse Förmåga Kommentar Pandemi Avbrott i dricksvattenförsörjningen Färjeolycka Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande elavbrott Orkan Snöstorm Utsläpp av farligt ämne Sabotage mot samhällsviktiga anläggningar Hanteringsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen elle

Risk- och sårbarhetsanalys Sidan 19 (19) Behov av åtgärder Analysen ska beskriva planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. I tabell 12 finns planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysen. Behoven av åtgärder avser kommunala verksamheter. Tabell 12: Behov av ytterligare åtgärder Åtgärd Genomförd Planerad Behov Invallningar av reservkraft inom vattenskyddsområde för att undvika föroreningar. Plan för lokalförsörjning för kommunens verksamheter efter omfattande brand. Genomgång av avtal och plan om drivmedelsleveranser till kommunens fordon och reservelverk. Plan för utrymning och inkvartering av de som bor eller vistas i kommunen vid större olyckor. Klara ut vilken förvaltning som ansvarar för kommunens komradio Klara ut vilken förvaltning som ansvarar för beslut om utplacering av reservelverk Klara ut vilken förvaltning som ansvarar för drivmedel till reservelverk Förberedda inkopplingar för elverk på bensinstationer. Fler kommunalt anställda med kompetens för transport av farligt gods (ADR-kompetens). Gäller transport av drivmedel till kommunens reservelverk inom vattenskyddsområden. Undersökning av inkopplingsmöjligheter för batteridrivna reservpumpar på bensinstationer. Förvaltningarna ska ha planer för följande händelser Ett långvarigt avbrott i elförsörjningen Ett långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Ett långvarigt avbrott i IT- och telekommunikation En svår orkan under ett dygn Ett långvarigt snöoväder En brand som gör ett av förvaltningens viktigare objekt obrukbart Ett stort utsläpp av giftig gas i närheten av ett av förvaltningens objekt En nyckelperson avlider hastigt Elev, vårdtagare eller klient avlider hastigt Krisstöd enligt AFS 1999:7 Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan: Ansvarig: Tidsplan:

2011-05-10 Version 2011:1 TRELLEBORGS KOMMUN Sidan 1 (6) 2012 Plan för extraordinär händelse Säkerhetsenheten 2012-01-18