LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart byggande och minimerandet av miljöpåverkan har lett till en ökad medvetenhet. Konkret har det resulterat till en rad politiska initiativ och projekt, med syfte att förändra samhällsbyggnadssektorn. Bland dem senaste är det utvecklingsprogram för samhällsbyggnadssektorn som den nationella byggsamordnaren, Sonny Modig, överlämnat till regeringen. Övergripande mål i utvecklingsprogrammet är att skapa en effektiv, lönsam och attraktiv samhällsbyggnadssektor. 1 Ett av fokusområdena i programmet är livscykelekonomi, som bl.a. syftar till att ta fram nyckeltal och metoder för att stimulera processer som inte enbart ser på priset för dagen utan också kostnaden för drift och underhåll under förvaltningen. 2 I figur 1 åskådliggörs genomsnittlig byggkostnad för ett flerbostadshus och dess förväntade förvaltningskostnader under 20 år. Priserna anges i 2003 års prisnivå. Figur 1 Exempel på bygg och förvaltningskostnad för ett flerbostadshus. 3 Som synes i figur 1 är förvaltningskostnaderna betydligt högre än den initiala byggkostnaden. Ett flerbostadshus bör åtminstone ha en ekonomisk livslängd på 50 år, kanske ända upp till 100 år. Förvaltningskostnaden kommer därmed att bli avsevärt större i längre tidsperspektiv. Genom att välja material och tekniska lösningar som främjar låga livscykelkostnader kan förvaltningskostnaden reduceras. En högre byggkostnad initialt kan visa sig vara mycket lönsam i ett längre perspektiv. Avgörande för att lyckas sänka förvaltningskostnaderna är att ha kunskapen om hur byggkostnaden påverkar byggnadens livscykelkostnad. 4 Fokuseringen kring byggkostnaden och hur man minimerar den i ett projekt har dock varit central och energieffektiva lösningar har hamnat i skymundan. Dagens energiarbete i byggsektorn har begränsats till att uppfylla de myndighetskrav Boverket förskriver i BBR och är att betrakta som lägsta godtagbara krav. I skrivande stund väntas dock nya krav om byggnaders energiprestanda inom kort träda ikraft. Bakgrunden till de nya kraven är ett EG-direktiv som trädde ikraft 4 januari 2003. Kort innehåller direktivet fem krav som ska införas i medlemsstaterna. 5 1 Byggkommittén, Uppbyggnad och samordning av ett utvecklingsprogram för samhällsbyggnadssektorn. 2 Ibid 3 Lundmark. R, Outnyttjade samhällsekonomiska vinster i samhället. 4 Ibid 5 Statens energimyndighet. EG-direktivet om byggnaders energiprestanda.
En metodik för beräkning av byggnaders integrerade energiprestanda. Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader. Minimikrav på energiprestanda för stora byggnader som renoveras/ändras. Energicertifiering av byggnader. Besiktning av värmesystem, med panna/brännare och luftkonditioneringssystem samt en bedömning av värmesystem som är äldre än 15 år. De nya energihushållningskraven för byggnader behandlas i den reviderade versionen av BBR och kommer träda ikraft 1 juli 2006. Senast ett år efter ikraftträdandet skall bygganmälan baseras på dessa. 6 Lagen om energideklarationer beräknas träda ikraft den 1 juli 2006, dock kan den fulla tillämpningen få vänta ytterligare 3 år, då det finns brist på kvalificerad expertis inom området. 7 Beställaren måste projektera och välja tekniska lösningar som uppfyller de skärpta myndighetskraven. I arbetsgången med att kontrollera att byggnaden uppfyller energikraven blir det naturligt att även beakta på drift- och underhållskostnader för den tekniska lösningen. I och med de nya kraven kommer även entreprenörerna påverkas. De företag som kan uppvisa en hög kompetens inom området energieffektiviseringar och livscykelkostnader kommer gynnas av denna utveckling. Hagaberg en fallstudie Avsikten med detta arbete är att studera ett flerbostadsprojekt i ett livscykelperspektiv med fokusering på att minska drift- och underhållskostnader. Skanska ställer sig frågande till hur pass energi- och livscykelkostnadseffektivt bygger dem idag? Hur ska dem bygga imorgon samt hur pass tillämpliga är LCC-analyser i beslutsprocessen? Projektet som kommer studeras i detta arbete är etapp 2 i ett större flerbostadsprojekt benämnt BRF Hagaberg. Specifikt för huset i etapp 2 är att det innehåller 19 lägenheter fördelat på 5 våningsplan. Bruttototalarea (BTA) för huset är 2203 m 2, bruksarean (BRA) är ca. 1952 m 2 och boarean (BOA) är 1793 m 2 Ungefärlig volym i huset är 6341 m 3. Figur 2 BRF Hagaberg 8 Studien har genomförts som en fallstudie. De huvudsakliga värmeförlusterna i huset har identifierats till byggnadsdelarna: Yttervägg Fönster Luftbehandlingssystem 6 Skanska, Nyhetsbrev från Skanska Teknik April 2006. 7 Statens energimyndighet, Energideklarationer för byggnader. 8 Jacobsson. D, Creacon Arkitekter, bild BRF Hagaberg.
Resultat och analys Därefter har förbättringar av tidigare nämnda byggnadsdelar simulerats i ett energiberäkningsprogram, både enskilt och i kombination, för att kunna kvantifiera effekten av förbättringarna. Totalt gjordes 16 stycken olika utföranden på huset. I figur 3 åskådliggörs resultatet av energisimuleringarna för de olika utförande på huset. 160 kwh/m2 BRA 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Simuleringsfall Fast ighet sel Hushållsel Fjärrvärme Figur 3 Köpt energi i kwh/m 2 BRA uppdelat per simuleringsfall. Simuleringsfall: 1. Hus enligt projektering 9. Fönster, U-värde 0,9 2. Centralt F-system 10. FVP-system + fönster, U-värde 1,1 3. FVP-system 11. FVP-system + fönster, U-värde 0,9 4. FTX-system 12. FVP-system + fönster, U-värde 0,9 + isolering, +18% 5. Isolering, +9% 13. FVP-system + fönster, U-värde 0,9 + isolering, +44% 6. Isolering, +18% 14. FTX-system + fönster, U-värde 1,1 7. Isolering, +44% 15. FTX-system + fönster, U-värde 0,9 8. Fönster, U-värde 1,1 16. FTX-system + fönster, U-värde 0,9 + isolering, +18%
Resultatet av energisimuleringarna har sedan använts i en kalkyl för att beräkna livscykelkostnaden för de olika förbättringarna. I figur 4 syns resultatet av kalkylen och hur de olika simuleringsfallen påverkar husets livscykelkostnad. Beteckningen efter fall 5-7 och 12-16 anger ifall ytterväggen utförs som puts- eller tegelfasad. 300000 200000 Förändring LCC (kr) 100000 0-100000 -200000-300000 1 2 3 4 5P 5T 6P 6T 7P 7T 8 9 10 11 12P 12T 13P 13T 14 15 16P 16T -400000-500000 Simuleringsfall Figur 4 Förändring av livscykelkostnad (LCC) i förhållande till ursprungsutförandet. Simuleringsfall: 1. Hus enligt projektering 9. Fönster, U-värde 0,9 2. Centralt F-system 10. FVP-system + fönster, U-värde 1,1 3. FVP-system 11. FVP-system + fönster, U-värde 0,9 4. FTX-system 12P. FVP-system + fö.,u-värde 0,9+ iso. för puts, +18% 5P. Isolering för puts, +9% 12T. FVP-system + fö., U-värde 0,9 + iso. för tegel, +18% 5T. Isolering för tegel, +9% 13P. FVP-system + fö., U-värde 0,9 + iso. för puts, +44% 6P. Isolering för puts, +18% 13T. FVP-system + fö., U-värde 0,9 + iso. för tegel, +44% 6T. Isolering för tegel, +18% 14. FTX-system + fönster, U-värde 1,1 7P. Isolering för puts, +44% 15. FTX-system + fönster, U-värde 0,9 7T. Isolering för tegel, +44% 16P. FTX-system + fö., U-värde 0,9 + iso. för puts, +18% 8. Fönster, U-värde 1,1 16T. FTX-system + fö., U-värde 0,9 + iso. för tegel, +18%
Slutsatser Studien har visat att flerbostadshuset som Skanska bygger har en total energianvändning på cirka 134 kwh/m 2 BRA. Resultatet är under genomsnittet på cirka 150 kwh/m 2, men ur ett livscykelperspektiv finns möjligheter att sänka livscykelkostnaden ytterligare. Tydligt är att husets utförande är närmare låg byggkostnad än låg årskostnad. Dock kommer huset klar det nya energiprestandakravet, marginalen dock knapp. För att höja energiprestandan i huset och sänka livscykelkostnaden finns det framför allt potential i luftbehandlingssystemet. Genom återvinning i luftbehandlingssystemet kan andelen köpt energi reduceras med ca 20-30 %. Övriga åtgärder som bättre fönster eller tjockare isolering ger max 5 % lägre andel köpt energi. Viktigt att beakta är dock att lägst energianvändning inte är lika med lägst driftkostnad. Studien har även visat att relativt små ökningar i produktionskostnaden ger betydligt lägre LCC. Som en effekt av att utföra huset livscykelkostnadseffektivt blir huset mindre sårbart för energiprishöjningar samt att underhållsintervallen minskas. För lägsta LCC bör huset utföras med FTX-system Fönster, U-värde 0,9 120 mm utvändig isolering för tegel Fasadbeklädnad tegel och träpanel Ifall huset utförs enligt ovanstående leder det till en 9 % minskning av LCC gentemot det projekterade utförandet. Tillförlitligheten och tillämpligheten av LCC är helt beroende av indata och de förutsättningar som anges i kalkylen. Man bör vara medveten om att LCC-kalkylen är en framtida tro om ett troligt utfall. Om man avser använda LCC som beslutsunderlag är det viktigt att man gör flertalet känslighetsanalyser av kalkylen för att få olika bilder av hur utfallet kan bli i framtiden innan man bestämmer sig om själva utförandet. Det är dock viktigt att försöka mäta de framtida konsekvenserna av de beslut som tas idag. I det avseendet är LCC ett lämpligt hjälpmedel som beslutsunderlag vid en långsiktig förvaltning.