Biofer! Behöver du ekologisk gödning? Guide för tillväxt i ekologisk produktion

Relevanta dokument
Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

I boken som du håller i din hand har vi samlat Lantmännens produktinformation och strategier för ekologiskt lantbruk. Du kan till exempel läsa om:

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Guide för tillväxt i ekologisk produktion

NÖT

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Mycket. grovfoder. Bete. Lite. grovfoder. Mycket grovfoder. Klövproblem. Stallkramp - högt Kalium i grovfoder. Lågt koppar (jord, vatten, foder)

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Effekt mineralfoder, konventionell produktion

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lantmannens valltävling

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

mjölk och nöt producenter nr 4

Tolkning av mjölkgård

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Framgång föder Framgång framgång föd

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Optimerat för högpresterare. Foder och grovfoder för köttdjur

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Frisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

2018 Effektguide 2019

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Tänk rätt i val av mellangrödor

Bra vallfoder till mjölkkor

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Svensk djurhållning utan soja?

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

vitafor HÄSTMINERALER

Vägen till lönsam lammproduktion

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

HIPPOS. Framgång föder framgång

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Nya svenskförädlade. RGT Planet vårt nya hög avkastande maltkorn! vallfrösorter. Sidan 6. Sidan 15

Vårutsäde, vallfrö och majs

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Ensilera mera - hitta rätt produkter för ditt grovfoder

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Ekologisk produktion lantbruk

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Samodling av majs och åkerböna

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

grovfoder Inför Lantmännens guide till en framgångsrik grovfoderstrategi

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Gårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson

Transkript:

B SVERIGE PORTO BETALT Returadress Lantmännen 205 03 Malmö 2017 J389 Guide för tillväxt i ekologisk produktion Behöver du ekologisk gödning? Biofer! Gyllebo Gödning har utvecklat en serie KRAV-godkända gödselmedel till Lantmännen. Vi erbjuder Biofer ekogödsel som säkerställer hög kvalitet på dina grödor till bra pris. Prata med din säljare redan idag och diskutera olika alternativ för din ekologiska produktion. Vi har flera produkter som passar din odling. Vill du veta mer, kontakta din lokala säljare eller ring vår kundtjänst på 0771-111 222 www.lantmannenlantbruk.se

2017 Guide för tillväxt i ekologisk produktion Eko utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö Omslagsfoto: Lantmännen Lantbruk Eko är ett resultat av Lantmännens gemen samma kunnande. Redaktion: Bodil Wahlgren Camilla Persson Göran Karlsson Göran Larsson Håkan Nordholm Kajsa Öhman Lars Hermansson Torbjörn Wahlström Produktion: Sitrus Bilder: Anders Nordström Gerry Johansson Hans Jonsson Louise Remstedt Magnus Malmgren Mårten Svensson Nordkalk Ola Rickardsson Öyvind Lund Tryck: Norra Skåne Offset Papper: Omslag 250 g Arctic matt Inlaga 80 g Upm Sol Matt Copyright: Innehåll får mångfaldigas med Lantmännen Lantbruks medgivande. Ledare Välkommen till Eko 2017! ELISABETH RINGDAHL Efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel växer stadigt i Sverige. Du som är ekologisk lantbruksföretagare har en viktig roll i den utvecklingen. Efterfrågan är ett tecken på medvetna konsumenter som reflekterar över och tar köpbeslut baserat på hur maten produceras. Den medvetenheten gynnar ditt företag Eftersom eko logisk produktion är en god affärsmöjlighet för svenskt lantbruk fortsätter vi på Lantmännen att ligga i framkant och utveckla produkter, odlings- och foderkoncept som är optimerade för ekologisk produk tion. I den här boken har vi samlat vår produkt information och strategier för ekologiskt lantbruk så att du ska uppnå så goda resultat som möjligt. Till exempel går vi igenom: foder och djurhållning, vallodling, spannmålsodling, växtnäring och spannmålshandel. Vår ekostrategi från jord till bord Lantmännen bedriver affärer i hela den ekologiska spannmålsvärdekedjan, från växtförädling, utsäde och gödsel till spannmålshandel och konsumentprodukter. För att stärka den ekologiska värdekedjan och skapa mervärden som ökar lönsamheten för alla inblandade utvecklar vi nu en ny ekostrategi. I Lantmännens Ekostrategi utgår vi från den stora konsumentefterfrågan och vi sätter mål för våra olika affärer, från jord till bord. Lycka till med årets ekosatsningar! Egna anteckningar Elisabeth Ringdahl Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Eko 2017 67

Innehåll 4 Foder och ekologisk djurhållning 8 Mjölk och nötkött 10 Får och get 12 Fjäderfä 14 Gris 16 Mineralfoder 17 Tillskott 18 Vall 26 Fodermajs 28 Helsäd 30 Höstvete 32 Råg 34 Rågvete 36 Vårkorn 38 Havre 40 Vårvete 42 Oljeväxter 46 Åkerböna och ärt 50 Rätt utsädesmängd 52 Växtnäring 54 Stallgödsel 56 Kalk 60 Växtskyddsmedel 62 Spannmålsodling 64 Ekomarknaden 66 LM 2 Digitalt lantbruk Har du frågor eller synpunkter kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på 0771-111 222, www.lantmannenlantbruk.se Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. Eko 2017 3

FODER OCH EKOLOGISK DJURHÅLLNING Foder och ekologisk djurhållning 4 Eko 2017 Djuren är en viktig och naturlig del av kretsloppet i det ekologiska lantbruket och för en effektiv produktion krävs bra foder. För Lantmännen är ekologiskt foder ett prioriterat område. Under 2016 lanserade vi helt nya ekologiska foderprogram till såväl nötkreatur som grisar. Vi uppgraderade också befintliga foderprogram till övriga djurslag. Du kan läsa mer om detta på de följande sidorna. Konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter från djurriket ökar hela tiden. Det har också lett till att den ekologiska animalie produktionen ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Idag är 16 procent av de producerade äggen i Sverige ekologiska och den ekologiska mjölken utgör 13 procent av den totala mjölkproduktionen i landet. Det ekologiska lammköttets andel av den totala pro dukt ionen är hela 22 procent och motsvarande siffra för ekologiskt nötkött är 14 procent. Andelen ekologiska grisar och slaktkycklingar i Sverige är däremot mycket låg. Men glädjande är att det är för dessa båda djurslag som ökningen varit allra störst på senare tid. Konsumenternas intresse och efterfrågan på eko logiska produkter från djurriket ökar hela tiden Ökningen av animalieproduktionen har kunnat ske genom en utökad odling av ekologiska grödor. Det är då inte enbart grov foder utan även spannmål, ärtor och åker bönor som behövts. Idag är det förhållande vis god balans mellan tillgång och efterfrågan på spannmål. Däremot är det stor brist på ekologiska proteinråvaror och här finns det utrymme för en betydligt större odling. Grisar och fjäderfä Till och med 2017 får foder till ekologisk produktion av griskött, ägg och matfågel fortsatt innehålla fem procent konventionella fodermedel. Därefter gäller samma regler som för idisslare, det vill säga 100 procent ekologiska råvaror i fodret. Det är en utmaning att tillgodose djurens behov och att klara en bra produktion utan tillsats av syntetiska aminosyror, som inte är tillåtna i ekologisk produktion. I foder till grisar och fjäderfä blir det extra viktigt att ha tillgång till proteinfodermedel av hög biologisk kvalitet. Då kan man tillgodose djurens behov av naturliga aminosyror utan att proteinhalten hamnar på en skadligt hög nivå. Grovfodret är nyckeln till framgång I mjölk- och ungnötsproduktionen är det viktigt att få fram grovfoder i tillräcklig mängd och med bra näringsmässig kvalitet. Lönsamheten i produktionen av mjölk och kött har en direkt koppling till hur väl man lyckas med vallodlingen. Med ett klokt val av vallfrösorter och rätt odlingsstrategi kan du påverka både storleken på skörden och näringsinnehållet på ett positivt sätt. Genom att använda ensileringsmedel höjer du inte bara den hygieniska kvaliteten på grovfodret utan också smakligheten på ensilaget. Även utnyttjandet av proteinet blir bättre genom att andelen protein som bryts ner vid ensileringsprocessen blir mindre. Glöm inte mineralfodret! Vid stora mängder egenproducerat foder så är det extra viktigt att inte glömma att utfodra mineralfoder. Mineralfoder bidrar med mineralämnen och de viktigaste vita minerna. Alla djur behöver även salt och tillgång till salt bidrar till en bättre djur välfärd. Eko 2017 5

Välj rätt fodergrödor FODER OCH EKOLOGISK DJURHÅLLNING Det egenproducerade fodret är en mycket viktig del i den ekologiska animalieproduktionen. För att uppnå en god produktion handlar det mycket om att utnyttja det som kan produceras på din gård på ett effektivt sätt. Vi har ett brett utsädessortiment för både spannmål, åkerbönor och ärtor att erbjuda dig som odlar ditt eget foder. Här berättar vi om några av våra mest populära sorter. Ta hjälp av din säljare för att diskutera vad som passar bäst för just dina förutsättningar. Väljer du att satsa på egenproducerat kraftfoder är spannmålen den allra viktigaste beståndsdelen. Bland de vårsådda grödorna vill vi speciellt lyfta fram foderkornet Tamtam, som både har högt stärkelse- och proteininnehåll. Tamtam är både en av de mest odlade och de högst avkastande sorterna på marknaden. För foderhavre finns sorten Nike som har en mycket hög avkastningspotential. Det är en odlingssäker sort med goda foderegenskaper. Vårvete kan vara ett bra foderalternativ på jordar där korn har svårt att avkasta bra. Vi kan där rekommendera vårvetesorterna Dacke och Diskett. Vete är tack vare sitt höga energiinnehåll ett utmärkt spannmålslag till alla djurslag. Festival är ett nytt sunt höstvete med bra vinterhärdighet som ger högre skörd än trotjänaren Stava. Väljer du att odla rågvete kan vi rekommendera nyheten Cappricia som är en mycket frisk sort med hög avkastning. Proteingrödor Tillgång till bra proteinråvaror är betydelsefullt när man ska göra sitt eget ekologiska foder. Ärtor och åkerbönor är två viktiga proteinkällor man kan odla själv. Bland våra ärtor rekommenderar vi i första hand sorten Ingrid, som är högavkastande och har marknadens bästa stjälk. Till grisar och fjäderfä föreslår vi i första hand vitblommiga åkerbönor eftersom de innehåller lägre nivåer av tanniner än de brokblommiga sorterna. I år vill vi speciellt rekommendera sorten Taifun, som är den högst avkastande vitblommiga åkerbönan på marknaden. Brokblommiga åkerbönor avkastar mer än vitblommiga, men har ett högre tannininnehåll. De passar dock utmärkt i foder till idisslare och kan även användas till grisar och fjäderfä om man håller inblandningen på en låg nivå. I första hand rekommenderar vi Boxer eller den välbeprövade sorten Fuego. På vår hemsida www.lantmannenlantbruk.se hittar du produktblad med fördjupad information De egenproducerade grödornas innehåll av energi, stärkelse och protein är viktiga när du komponerar din foderstat till djuren. Men allra mest avgörande för lönsamheten blir i slutändan avkastningsnivån. De fasta kostnaderna i växtodlingen fördelas på fler ton. Så slutsatsen blir att det lönar sig att prioritera växtodlingen för hög avkastning och bra kvalitet. Arbetet kommer även att påverka din animalieproduktion positivt. 6 Eko 2017 Eko 2017 7

MJÖLK OCH NÖTKÖTT Foder utvecklat för att tillgodose djurens behov Vägen mot en lönsam ekologisk produktion kan se ut på många olika sätt och bestäms av dina förutsättningar, dina djur och dina mål. Ekologiskt foder MJÖLK OCH NÖTKÖTT Sund är ett foder som balanserar ditt hemmaproducerade foder. Det som avgör dina behov är mängden grovfoder, tillgång på råvaror samt fiber- och proteinkvaliteten på gårdens foder. Ekologisk uppfödning kräver speciella foder. Det som avgör dina behov är mängden grovfoder, tillgång på råvaror samt fiber- och proteinkvaliteten på gårdens foder. Lantmännen har många års erfarenhet av den ekologiska råvarumarknaden och arbetar ständigt för att bevaka och tillvarata de svenska ekoproducenternas intressen. Efter flera års utvecklingsarbete gör vi nu en nysatsning på våra ekologiska foder. Det nya sortimentet är en vidareutveckling av tidigare sortiment, där vi spetsat till och anpassat produkterna efter dagens modell för djurhållning. Fokus har legat på fodereffektivitet, då vi vet att högt foderutnyttjande är positivt för både produktionen och lönsamhet. Våra ekologiska foder är utvecklade för att tillgodose djurens behov, samtidigt som de uppfyller de regler som gäller för ekologisk produktion. Oavsett produktionsmodell eller behov finns det alltid en produkt från Lantmännen som passar. Produktnamn Kraftfoder för kalv Sund Friskus Användningsområde Ett mycket smakligt specialdesignat kraftfoder till den unga kalven. Bidrar till bra vomutveckling och hög tillväxt. Passar alla kalvar. Färdigfoder för kor och ungnöt Sund Total Fiber Ett foder med ett fiberinnehåll som passar när vallfodret har högt energi- och protein innehåll. Bästa alternativet till spätt bete. Sund Total Norm Används i alla typer av foderstater oavsett vilken typ av grovfoder som ingår. Bästa alternativet till ungnöt. Sund Total Amin Proteinstarkt färdigfoder som passar till alla foderstater där det behövs mer protein. Koncentrat för kor och ungnöt Sund Koppla Fiber Används i foderstater där det finns mycket protein men saknas fiber. Bästa alternativet till spätt bete. Sund Koppla Norm Sund Koppla Amin Råvarumix Sund Vässa Mix Används i alla typer av foderstater oavsett vilka grovfoder och råvaror som finns på gården. Extra proteinstarkt koncentrat med fokus på aminosyraprofilen och fettinnehåll. Proteinmix med extra högt fett- och proteininnehåll med fokus på aminosyraprofilen för optimal produktion. Förutom ekologiskt kraftfoder har vi såklart även mineralfoder och saltstenar som är tillåtna att använda inom ekologisk produktion. Kontakta din säljare så berättar de mer om hur du på bästa sätt använder vårt sortiment för en lönsam produktion. Sund Total Amin Sund Koppla Amin 600 NDF Sund Total Norm Sund Koppla Norm Sund Vässa Mix Sund Total Norm Sund Koppla Norm 110 Råprotein 190 Råprotein Sund Total Amin Sund Koppla Amin Sund Total Fiber Sund Koppla Fiber 400 NDF Diagrammet ovan visar vilket foder som passar bäst beroende på fiber- och proteinnivån i ditt grovfoder. Fodersorterna placerade i mitten ska användas vid normala förhållanden. 8 Eko 2017 Eko 2017 9

FÅR OCH GET Får och get Foder för alla tillfällen I vårt ekosortiment till får och getter finns foder för allt från det unga lammet till de vuxna djuren. Oavsett produktionsmodell eller behov finns alltid en produkt från Lantmännen som passar. Tänk på att andelen kraftfoder man får använda till får och getter är olika beroende på om man är certifierad enligt KRAV (K) eller EU (EU). Du får utfodra enligt följande: Kontakta din säljare som kan ge dig ännu mer goda råd och tillsammans med dig hitta möjligheter i din verksamhet Högst 30 procent kraftfoder till slaktdjur och unga djur (K). Högst 40 procent kraftfoder till mjölkproducerande djur (EU). Du får höja andelen till högst 50 procent under 3 månader tidigt i laktationen (EU). Du får också tidigarelägga 3-månadersperioden för högdräktiga tackor och getter då de på grund av fostrens tillväxt inte har utrymme för att konsumera tillräckligt mycket grovfoder (K). Högst 40 procent kraftfoder till lamm och killingar vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat. Perioden får vara längst 1 månad efter avvänjning (EU). Du ska beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som torrsubstans. Produktnamn Sund Tussilago Sund Ängsull Sund Gullviva Sund Vässa Mix Sund Rejäl Sund Merax Användningsområde Ett färdigfoder för det unga lammet. Specialdesignat för hög tillväxt och bra vomutveckling. Passar utmärkt i lammgömman. Används fram till avvänjning, sedan väljs ett av nedanstående kraftfoder beroende på vilken utfodringsstrategi man valt. Ett färdigfoder för tackor och lamm i alla åldrar. Till digivande tackor kan en lämplig mängd vara 0,5 kg till tackan och 0,5 kg per lamm, anpassa upp eller ner beroende på grovfoderkvalitet. Ett koncentrat som ska användas tillsammans med spannmål och grovfoder. Tillför protein och fett till foderstaten. En proteinmix som tillför extra protein och fett till fullfoderblandningen. Ett färdigfoder i 25 kg säck för tackor och lamm i alla åldrar. Ett koncentrat i 25 kg säck som används tillsammans med spannmål och grovfoder. 10 Eko 2017 Eko 2017 11

FJÄDERFÄ Fjäderfä Värphöns Lantmännen erbjuder marknadens vassaste sortiment av foder som tillsammans med gårdens egna grovfoder är godkända för ekologisk äggproduktion. Höns mår bra av att äta foder med hög näringstäthet och bred råvarubas. Därför har vi an strängt oss särskilt för att hitta rätt balans mellan ekologiska råvaror av högsta kvalité. Våra fullfoder innehåller allt dina höns behöver för att producera under en lång tid och samtidigt hålla sig friska. Med våra koncentrat Sund Värp Komp och Sund Komp 65 Xtra är det möjligt att använda en stor mängd av spannmål på gården. Vi kan naturligtvis hjälpa dig med blandningen! Livdjursfoder Sund Värp Start Sund Värp Tillväxt Användningsområde Ett startfoder som förser den nykläckta kycklingen med alla viktiga näringsämnen. En riktigt bra början! Rekommenderas från första dagen. Förbereder dina växande kycklingar för en lång, frisk och hållbar äggproduktion. Rekommenderas från 6 v ålder. Kan även användas till långsamtväxande slaktkycklingar. Värpfoder Användningsområde Sund Skarp När du vill investera i hönan under hela produktionen. Från värpstart till vecka 23. Sund Prima Marknadens säkraste kort. Ges från värpstart till vecka 35. Sund Balans Vårt andrafoder. Ges från vecka 36 till vecka 55. Sund Stabil Ett skalfoder som förser hönan med extra mycket kalcium för bästa skalkvalité. Ges från vecka 56. Värpkoncentrat Sund Värp Komp Sund Komp 65 Xtra Användningsområde Populärt koncentrat bland äggproducenter som vill öka gårdens grad av själv försörjning. Blandas med 45 50 % spannmål och 4 5 % kalk. Anpassa efter hönans ålder. Vårt allra skarpaste koncentrat för äggproducenter som vill utnyttja spannmålens fulla potential. Blandas med ca 60 % spannmål och 9 10 % kalk. Anpassa efter hönans ålder. Matfågel Lantmännens foder som är godkända för ekologisk produktion av matfågel är väl anpassade efter marknadens behov. Råvaror och näringsinnehåll är noggrant kontrollerade för att resultera i god och hållbar tillväxt. Slaktkyckling Sund Kyckling Start Sund Kyckling Tillväxt Sund Bas Sund Kyckling Slut veg. Användningsområde Ett startfoder för slaktkycklingen de första 10 15 dagarna. Finns i bulk och 25 kg säck. Ett tillväxtfoder som kan användas efter startfodret, olika utfodringslängd. Ett tillväxtfoder. Användningstid anpassas efter önskad slaktvikt. Ges under kycklingens sista fas innan slakt. 12 Eko 2017 Eko 2017 13

GRIS Gris Hög avkastning med kvalitetsfoder Vi kan stolt presentera ett nytt komplett sortiment ekologiska foder som passar till både KRAV och EU-ekologisk produktion. Vi erbjuder foder som ger friska och starka djur med hög produktion och hållbarhet. Det säkrar vi genom noggrant utvalda råvaror med känt ursprung och högt näringsinnehåll. Det nya djurmaterialet kräver ett bättre foder och utmaningen i den ekologiska produktionen är att försörja fodret med aminosyror som behövs för tillväxten och för suggans mjölkproduktion. I vårt nya sortiment har vi tack vare en bred råvarubas av hög kvalitet lyckats optimera aminosyranivåerna. I våra ekologiska färdigfoder finns alla de näringsämnen som djuren behöver. I sortimentet finner du foder till såväl suggor som smågrisar och slaktgrisar. Blandar du ditt eget foder så kan vi erbjuda motsvarande sortiment i koncentratform. Koncentraten blandas med gårdens egen spannmål och kan med fördel kompletteras med ärtor, åkerbönor och andra baljväxter. Det är viktigt att fodret blandas enligt våra rekommendationer så inte andelen konventionella råvaror överstiger 5 procent av den totala mängden foder. Din säljare hjälper dig gärna med en skräddarsydd foder optimering och en fodernorm som är anpassad till din gård. Produktnamn Sund Sofina Sund Soex Sund Kulting Sund Kultex Sund Grymt Sund Grymtex Kompakt 2527 Användningsområde Ett färdigfoder till suggor som innehåller alla näringsämnen som behövs för att den digivande suggan ska producera på en hög nivå med bibehållen god fruktsamhet och hållbarhet. Sund Sofina passar även den dräktiga suggan och då finns också möjligheten att späda fodret med grovfoder eller spannmål. Ett flexibelt koncentrat som tillsammans med spannmål kan användas för att göra foder till såväl digivande som dräktiga suggor eller till ett enhetsfoder för alla suggor. Med ytterligare tillsats av proteinrika fodermedel finns även möjlighet att tillverka ett slaktgrisfoder med hjälp av Sund Soex. Ett smakligt och energirikt färdigfoder till smågrisar som ger bästa möjliga start för grisen efter avvänjningen. Ett koncentrat som tillsammans med spannmål ger ett aminosyrarikt smågrisfoder med god potential för hög tillväxt och bra foderutnyttjande. Ett energi- och aminosyrarikt färdigfoder till slaktgrisar med prestanda för hög tillväxt och god köttansättning. Ett flexibelt koncentrat som tillsammans med spannmål ger ett aminosyrarikt slaktgrisfoder. Finns tillgång till ärter, åkerbönor eller andra proteinrika fodermedel kan aminosyranivån i fodret höjas ytterligare. En gårdspremix för suggor avsedd att användas tillsammans med spannmål och proteinfodermedel. Vid integrerad produktion med hemmaberedning av foder och begränsat med koncentratbehållare så kan man komplettera slaktgrisfodret med denna premix. Foderblandningen kan då även utfodras till suggor eftersom Kompakt 2527 höjer halten vitaminer och mineralämnen 14 Eko 2017 Eko 2017 15

MINERALFODER TILLSKOTT Mineralfoder Mineraler och vitaminer är absolut nödvändigt för att våra djur ska må bra och vara friska. Våra mineralfoder innehåller makromineraler som kalcium, fosfor, natrium, magnesium, svavel m.fl. mikromineraler som exempelvis koppar, mangan, zink, jod, selen samt livsnödvändiga vitaminer. Ett smakligt och väl sammansatt mineralfoder är förutsättningen för ett bra produktionsresultat. Lantmännens mineralfoder tillåtna att använda i ekologisk produktion Produktnamn och artikelnummer Effekt Kalva 401229 25 kg 401230 1 000 kg Effekt Magnesium 403579 25 kg 403578 1 000 kg Effekt Mjölka Sund 403989 25 kg 403988 1 000 kg Effekt Mjölka Sund med Selenjäst 404585 25 kg 404584 1000 kg Effekt Växa Sund 403991 25 kg 403992 1000 kg Effekt Växa Sund med Selenjäst 404576 25 kg 404575 1 000 kg Effekt Bete Sund 404316 25 kg 404314 1 000 kg Effekt Intensiv Sund 404309 25 kg 404308 1000 kg Effekt Fårmineral med koppar 401195 (röd) 10 kg 401253 25 kg 401254 1000 kg Effekt Fårmineral utan koppar 401196 (grön) 10 kg 401251 25 kg Mineralhink Codibloc UAB SUND 404366 22 kg/st Analys makromineraler % (Utförligare analys i produktblad) Beskrivning Ca P Mg Na S E vit Anpassat särskilt för sinkor för att ge en bra vitaminstatus 7,2 9 15 7 1 20000 och rätt mineralbalans inför kalvning. Mycket hög E-vitaminhalt som gen en bra immunstatus hos kalven. Ett mineralfoder förstärkt med extra magnesium. 1,5 3,5 30 5 0,8 6 500 Passar särskilt vid kalciumrika grovfoder, t ex ekologiska och klöverrika vallar. Ett mineralfoder som passar mjölkkor och dikor. 6,5 8 14 7,5 4 6 500 Extra högt magnesiuminnehåll och moderat kalciumnivå för att möta upp det ofta kalciumrika ekologiska grovfodret. 50 mg/kg selen varav 20 % i form av selenjäst. 6,5 8 14 7,5 4 6 500 Selenbrist kan orsaka mastit och kvarbliven e f t e r b ö r d. Extra kalcium för att möta de växande ungdjurens behov av kalk för bra muskelsättning och skelettbildning. 50 mg/kg selen varav 20 % i form av extra smältbar selenjäst. Svenska jordar är mycket selenfattiga. Mineralfoder utan vitaminer för nötkreatur och getter, anpassat till betesperioden då vitaminbehovet vanligen täcks av det färska gräset. Speciellt anpassat för hög lakterande mjölkkor och intensivt uppfödda ungdjur till slakt. Granulerat mineralfoder med koppar för får och getter. Ett allround mineral till får och getter. Observera att vissa fårraser är känsliga för koppar. Granulerat mineralfoder utan koppar för får och getter. Ett allround mineral till får som är känsliga för koppar. En allround mineralbalja, kan användas till både nöt och får på bete. 12 8 12 7 4 6 500 12 8 12 7 4 6 500 12,5 5,7 14 8 3,5 15 1 12 8 0,8 6 500 13 6 7 11 0,5 5 000 13 6 7 11 0,5 5 000 14 5 3 8 Tillskott Ibland krävs det något extra för att hålla en jämn och hög produktionsnivå. Tillskott är produkter som på olika sätt bidrar till att öka djurens välbefinnande och produktion. Djuren ska må bra och snabbt få hjälp om hälsostörningar uppstår. Då håller du produktion och lönsamhet på en jämn och hög nivå. Se till att alltid ha tillskott hemma om störningar skulle uppstå. Protect Torv det naturligaste som finns för smågrisar Nu är våra torvprodukter Protect Torvojärn och Protect Torvogo godkända för att använda i ekologisk produktion. Protect Torvojärn kan ges som enda järntillskott och Protect TorvoGo är en smaklig, syrad avvänjningstorv till små - grisar efter diperioden som också kan användas till äldre grisar. Produkterna tillgodoser grisars naturliga behov av att böka i jorden och har en stressdämpande effekt. Produkterna berikas dessutom med en naturlig lera av fossila diatomer vilket är kiselsyror bildade för 50 miljoner år sedan. Kiselsyror binder toxiner och ammoniak. 16 Eko 2017 Eko 2017 17

VALL Vall Växtföljdens viktigaste grundsten Oavsett om du odlar vall till foder, gröngödsling eller frö är växtföljden grund - stenen i den ekologiska produktionen. Det är viktigt att lägga tid och omsorg på en bra etablering för att ge grödan förutsättningar till att utnyttja sin fulla potential. 18 Eko 2017 Svenskförädlade sorter är anpassade till våra förutsättningar med korta nätter och kalla vintrar. Svenska sorter ger högre skörd i Sverige! Vicky är en ny rödklöversort som vi använder i våra intensivaste vallblandningar. Vicky är den sort som har lägst andel stjälk och ger därför en mycket bra fodersammansättning. Grovfoderproduktionen utgör basen i många ekologiska företag. Därför är den viktigaste frågan: vad vill jag ha ut av min vall? Valet av vallfröblandning ska anpassas efter produktionens förutsättningar och behov. Sammansättningen av arter och sorter i blandningen bygger på konkurrensegenskaper och ändamålet för odlingen. Våra skickliga växtförädlare arbetar med målet att ta fram nya och bättre sorter med anpassning för våra breddgrader och förhållanden. Sorterna balanseras sedan i blandningarna så att de passar väl ihop i fält och ger en bra sammansättning av grov fodret i slutänden. Använd växtföljden Att odla ekologiskt innebär att planera sin växtföljd noggrant för att kunna dra nytta av odlingssystemet och det verktyg som en varierad växtföljd ger. Noggrann planering av växtföljden och att välja rätt grödor ger förutsättningar för att ogräsen hålls i schack, skade insekternas naturliga fiender gynnas och sjukdomarna kontrolleras genom att värdväxterna växlas och mullhalten upprätthålls. En blandvall blir genom kvävefixeringen en viktig källa till hela växtföljdens kvävetillgång. På gårdar utan djur som förädlar vallen kan det vara svårt att behålla bördigheten utan vallens sanerande och kvävelevererande effekt. Odling av avsalugrödor med proteinbetalning kräver en bra växtföljd och det är ofta långsiktigt lönsamt att ta in en gröngödslingsgröda. Den viktiga etableringen En bra etablering är grunden för en välfungerande och produktiv vall. För att öka konkurrensförmågan mot ogräs rekommenderas att vallen sås in i en skyddsgröda. Det fungerar att så in vallen i de flesta grödor, men en kraftig och tät gröda kan lätt kväva insådden. Prioritera alltid vallinsådden och att skyddsgrödan är till just för vallen. En väletablerad vall växer och avkastar sedan under flera års tid. Vallen bör läggas om när klöverandelen minskar. En vall med största delen gräs kan ge hög skörd, men då finns inget kväve kvar till nästföljande gröda. Lägg därför om vallen ofta, 2 3 års liggtid är optimalt. Insådd i vårstråsäd är vanligast. För att säkra en bra etablering av insådden bör man minska stråsädens utsädesmängd med 20 40 procent eller så med dubbelt rad avstånd. Skörda skyddsgrödan som helsädesensilage, om du har behov av grov foder under insåningsåret. Tröskas skyddsgrödan ska halmen bärgas för att säkerställa etableringen av den insådda vallen. Helsäd är generellt en mycket bra skyddsgröda då den tidiga skörden ger vallen utrymme att utvecklas, samtidigt som skyddsgrödan ger ett bidrag till ensilageproduktionen. Eko 2017 19

VALL VALL Vallfrö ska sås i fint bruk och grunt. Detta gäller särskilt de småfröiga grödorna som till exempel timotej och vitklöver som inte bör sås djupare än 0,5 1 cm. Vikten av korrekt sådjup ökar med lerhalten. Ett korrekt sådjup kan uppnås genom att marken återpackas efter sådd av skyddsgrödan, (t ex genom vältning) innan sådd av vall grödan. Det förbättrar även såbäddens fukthållande förmåga. Insådderna blir generellt bäst och producerar mest ju tidigare på våren de sås, vilket styrks av försöksresultat. Detta gäller särskilt klövern som ska sås senast i juni. Tidig sådd ger en längre växtsäsong samt ett försprång mot ogräs och skadedjur, samt minskar även risken för brist på fukt i såbädden. Välj rätt blandning Vill du ha högre protein i vallen, behöver du kanske hög kvantitet eller vill du ha en spe ciell kvalitet i foderstaten? Att lägga tid på att jämföra vallfröblandningar är något som verkligen kan göra skillnad vad gäller vilken foderprodukt du får ut. Har du ont om areal och behöver mycket foder, satsa på en intensiv blandning som ger mycket biomassa. Har du gott om areal men svårt att hinna ta skörden i tid ska du tvärtom välja en mer extensiv blandning med lite långsammare sorter som håller kvaliteten längre. Val av vallfröblandning anpassas också efter område i Sverige, jordart, och behov av kvävefixering. Om vallfodret ska blandas med majsensilage bör det vara proteinrikt eftersom majsensilaget är stärkelserikt. Gödslingsstrategin med kväve kommer att påverka den slutliga andelen av klöver och gräs i ensilaget. Används större mängder kvävehaltiga gödselmedel, exempelvis urin, stallgödsel eller biogödsel, gynnas gräset framför klövern. Tillgången på kväve kommer därför att styra klöverandelen, och genom kvävegödsling kan man t ex begränsa rödklöverandelen i en förstaårsvall. För höga kvävegivor i förstaårsvallen kan dock även begränsa klöverandelen efterkommande vallår. Lantmännens vallfröblandningar ger de bästa förutsättningarna för att uppnå vallskördar med optimal kvalitet och de egenskaper du vill ha. På de nästföljande sidorna finns en översikt över våra ekologiska vallfröblandningar med information om deras egenskaper. Gödsla vallen väl Medan vallens klöver fixerar kvävet har gräset ett behov av att tillföras kväve. Val len kan gödslas med både fastgödsel, flytgödsel eller biogödsel medan vissa produkter, exempelvis från kategori 2 slakteri avfall inte får använ das i vallen enligt bland annat Krav. Gödsling med stallgödsel bör ske omedelbart efter skörd för att minska risken för sporproblem i mjölken. Vallen har ett stort kaliumbehov som bäst tillgodoses genom stallgödsel, biogödsel, Vinass eller i oorganisk form som kalimagnesia (25 % K, 6 % Mg) eller kaliumsulfat (42 % K). Kalium tillförs med fördel efter varje skörd eftersom gräs gärna lyxkonsumerar ämnet. Kaliumhalten i foderanalysen bör ligga mellan 20 30 gram kalium per kg ts. Man bör även vara uppmärksam på svavel behovet om grödan tillförs lättillgängligt ammoniumkväve. Magnesium tillförs billigast i växtföljden genom att sprida magne sium haltigt kalk. Maximal utväxling Efter det tredje vallåret tappar vallen mycket i skörd och behöver förnyas. Genom att lägga om vallen vart tredje år ökar det säker heten i odlingen. Bäst är att lägga in en annan gröda innan vallen sås in på nytt. En yngre vall är mindre känslig för årsmånsvariationer än en gammal. Med minskande avkastning ökar produktionskostnaden, bland annat på grund av att slåtter och pressning/hackning blir mer ineffektiv med en låg skörd. Mer körning krävs helt enkelt för att få ihop samma mängd. Men även på grund av att skördenivån blir svår att förutsäga och att insatser i form av gödsel ofta överskattas i förhållande till behovet. Skördenivån är avgörande för produktionskostnaden, med en hög skörd finns många kilo att slå ut kostnaderna på. Maskinkostnader och arbete är de enskilt största posterna i en vallkalkyl. Kostnader finns även i extensivt odlade vallar med låg skörd. Målet med en vallproduktion ska därför alltid vara att uppnå så hög och kvalitativ skörd som det finns potential till. I en 3-årig vall står etableringskostnaden för ungefär 8 procent av den totala produktionskostnaden, vilket är lågt jämfört med andra grödor. Skörd Skördetidpunkten har mycket stor inverkan på vallskördens kvalitet. Skörda vallen med målet att maximera energiinnehållet utan att ge för mycket avkall på protein, smältbarhet och övriga kvalitetsparameter. Normalt ligger optimal skördetid kring gräsets axgång. Finns problem med ogräs, till exempel skräppa, ska vallen skördas tidigt eller putsas direkt efter avbetning och man bör eventuellt överväga att bryta vallen i förtid. 20 Eko 2017 Eko 2017 21

VALL VALL Blandvall södra och mellersta Sverige Med benämningen EKO på en fröblandning menar vi att den är godkänd att användas i ekologisk produktion. Det betyder att blandningarna innehåller de procent satser av ekologiskt frö som Jordbruksverket fastställer för varje år och som publiceras på deras hemsida. För att få balans mellan baljväxter och gräs är det viktigt att ha starka återväxtgräs med en bra härdighet i den ekologiska vallen. Blandningar med baljväxter ger också förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Välj så stor andel som passar ditt behov. Produkt SW Pavo EKO 11 SW Pavo EKO 12 SW Pavo EKO 13 SW Pavo EKO 21 SW Pavo EKO 22 SW Pavo EKO 23 Egenskaper Storsäljare i vårt ekologiska sortiment. För 2 3-årig slåttervall i Götaland där återväxten kan betas. Passar till ekologisk mjölkproduktion och köttdjur i ekologisk produktion. Stor andel baljväxter som ger bra förutsättningar för ett proteinrikt grov foder. Stabil och odlings säker för vattenhållande jordar. 14 % Rödklöver SW Ares 10 % Vitklöver Hebe 36 % Timotej Ragnar 20 % Ängssvingel SW Minto 20 % Eng rajgräs SW Birger Blandning för 2 3-årig slåttervall i Svealand. Passar till både mjölk- och kött produktion i ekologisk produktion. Hela 25 % baljväxter som ger bra förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Stabil och odlingssäker för vattenhållande jordar. Återväxen kan betas. 20 % Rödklöver SW Ares 5 % Vitklöver Hebe 20 % Ängsvingel SW Revanch 50 % Timotej Switch 5 % Ängssvingel Kasper Blandning för Götaland med Ragnar timotej som är bladrik med lite senare utveckling i första skörd än många andra timotejsorter, vilket ger ett bredare skördefönster och ett stort energiinnehåll. Stabil och odlingssäker för vattenhållande lerjordar. 15 % Rödklöver SW Ares 5 % Vitklöver Hebe 40 % Timotej Ragnar 20 % Timotej Switch 20 % Ängssvingel SW Minto Vår populäraste blandning i det ekologiska sortimentet. För 2 3-årig slåttervall och intensiv ekologisk mjölkproduktion samt slaktdjur i ekologisk produktion. 17 % baljväxter som ger bra förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Stabil och odlingssäker för vattenhållande lerjordar. 6 % Rödklöver Vicky 4 % Rödklöver SW Ares 7 % Vitklöver Hebe 47 % Timotej Switch 18 % Ängssvingel SW Minto 18 % Eng rajgräs SW Birger Blandning för 2 4-årig slåttervall där Swaj rörsvingel väl kompletterar timotej och klöver. Passar till ekologisk mjölkproduktion och slaktdjur i ekologisk produktion. 20 % baljväxter ger bra förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Torktålig blandning som odlas med goda resultat på lättare jordar, alternativt nederbördsfattiga områden. Har även hög odlingssäkerhet vid odling på mulljordar. Återväxten kan betas. 11 % Rödklöver Vicky 4 % Rödklöver SW Ares 5 % Vitklöver Hebe 40 % Timotej Switch 40 % Rörsvingel Swaj 2 3-årig slåttervallsblandning som passar till ekologisk mjölkproduktion och slaktdjur i ekologisk produktion. Hela 35 % baljväxter som ger bra förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Innehåller lusern för bättre torktålighet och fiberkvalitet. Används med fördel till foderstater med majsensilage. Odlas med goda resultat på lättare jordar, alternativt nederbörds fattiga områden. 10 % Rödklöver Vicky 15 % Rörsvingel Swaj 5 % Vitklöver Hebe 20 % Lusern SW Nexus 30 % Timotej Switch 20 % Eng. Raigräs SW Birger Betesblandning södra och mellersta Sverige Betesblandningarna är anpassade för att tåla ett hårt betestryck och ett högt slitage. Blandningarna har fördelen att tåla stora påfrestningar samtidigt som de hela tiden förökar sig vegetativt och blir mattbildande. Produkt SW Indus EKO 11 (SW 351 Flora Bete) Egenskaper Uthållig betesblandning för södra och mellersta Sverige. Passar till flerårig betesvall såväl på fastmarksjordar som på fuktiga, mullrika jordar. 10 % Vitklöver Lena 35 % Timotej Switch 20 % Ängssvingel SW Minto Gräsblandningar södra och mellersta Sverige 15 % Eng rajgräs SW Birger 10 % Ängsgröe Kupol 10 % Rödsvingel Rubin Gräsvallar passar bäst till häst-, får- och dikoproduktion. Efterfrågas en högre proteinnivå rekommenderas en blandning med klöver och/eller lusern. Produkt SW Norma EKO 11 (SW 311 Flora Gräs) Egenskaper Gräsblandning för ekologisk odling i Götaland och södra Svealand. Passar bra även till hästhö. Stabil och odlingssäker för vattenhållande jordar. 80 % Timotej Ragnar 20 % Ängssvingel SW Minto Så läser du tabellen Första siffran i en blandning anger om den är bas (1) eller intensiv (2). Inom parentes anges tidigare produktnamn. = Intensitet = Härdighet = Skördefönster För att lättare kunna ge dig en överblick över vårt sortiment lyfter vi fram våra blandningars tre viktigaste egenskaper. Ju fler prickar en egenskap har desto starkare är den i blandningen. Skalan går från en till tre prickar. Med högre intensitet menar vi ett intensivare skördesystem med fler skördar och högre skördepotential. Med härdighet menar vi att blandningen är tålig och uthållig. Med skördefönster menar vi att bland ningen tillåter ett bredare skörde fönster med bibehållen kvalitet. 22 Eko 2017 Eko 2017 23

VALL VALL Blandvall norra Sverige För att få en balans mellan baljväxter och gräs är det viktigt att ha starka återväxtgräs med en bra härdighet i den ekologiska vallen. Blandningar med baljväxter ger också förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Välj hur stor andel som passar ditt behov. Produkt SW Gemini EKO 11 SW Gemini EKO 12 SW Gemini EKO 21 SW Gemini EKO 22 Egenskaper 2 3-årig slåttervall för norra Sverige. Passar till ekologisk mjölk produktion och köttdjur i ekologisk produktion. 25 % baljväxter ger bra förutsättningar för ett proteinrikt grovfoder. Stabil och odlings säker för vattenhållande jordar. 20 % Rödklöver SW Yngve 4 % Vitklöver Lena 1 % Vitklöver Undrom 65 % Timotej Tryggve 10 % Ängssvingel SW Revansch En härdig slåtterblandning för norra Sverige. En vallfröblandning med bra produktion redan i första skörden som sedan levererar jämn kvallitet hela säsongen. Härdiga klöversorter säkrar proteininnehållet även andra och tredje skördeåret. 20 % Rödklöver SW Yngve 50 % Timotej Switch 5 % Vitklöver Lena 25 % Timotej Grindstad Vår härdigaste slåtterblandning för norra Sverige med ängssvingel i kombination med uthållig rödklöver. Ängssvingeln ger mycket god återväxtförmåga, två till tre skördar för 2 3-årig slåttervall. Passar till mjölk produktion och intensiv köttproduktion. 20 % Rödklöver SW Yngve 1 % Vitklöver Undrom 4 % Vitklöver Lena 15 % Ängsvingel SW Revanch 40 % Timotej Grindstad 20 % Timotej Switch Blandning med starka Swaj rörsvingel som gör blandningen intensiv och torktålig med stark återväxt. Torktålig blandning som odlas med goda resultat på lättare jordar, alternativt nederbördsfattiga områden. Har även hög odlingssäkerhet vid odling på mulljordar. 10 % Rödklöver SW Yngve 2 % Vitklöver Undrom 3 % Vitklöver Lena 60 % Timotej Grindstad 25 % Rörsvingel Swaj Fårblandningar Våra fårblandningar är komponerade för att uppnå ett grovfoder som håller högt proteininnehåll, bra smaklighet, god hygienisk kvalitet samt tillräckligt mycket fiber. Timotej och rajgräs ger ett välsmakande foder och baljväxter ger ökad proteinhalt. Ängssvingel och vitklöver ger tramptåliga vallar som klarar intensivt bete. Produkt SW Orion EKO 11 Egenskaper Vallfröblandning speciellt utformad för intensiv lammproduktion i södra och mellersta Sverige. Ger möjlighet att skörda ett högkvalitativt grovfoder och sedan följa upp med intensiv betning av återväxten. 15 % Vitklöver Hebe 30 % Timotej Switch Gröngödsling och Fånggröda Produkt SW Sirius EKO 11 Fånggröda EKO Egenskaper 25 % Rödklöver SW Ares 5 % Vitklöver Lena 70 % Rödsvingel Rubin 85 % Engelsk rajgräs 5 % Ängssvingel 10 % Rödklöver 20 % Ängssvingel SW Minto 35 % Eng rajgräs SW Birger Betesblandning norra Sverige Betesblandningarna är anpassade för att tåla ett hårt betestryck och ett högt slitage. De har fördelen att tåla stora påfrestningar samtidigt som de hela tiden förökar sig vegetativt och blir mattbildande. Produkt SW Apus EKO 11 (SW 356 Flora Bete Nord) Egenskaper Härdig och uthållig betesblandning för norra Sverige. En blandning för uthållig och flerårig betesvall med ängsgröe och vitklöver för bättre hållbarhet. En anpassningsbar blandning tack vare många ingående arter. 10 % Vitklöver Lena 10 % Ängsgröe Kupol 40 % Timotej Grindstad 40 % Ängsvingel SW Revansch 24 Eko 2017 Eko 2017 25

FODERMAJS Fodermajs som komplement Eftersom majsstärkelse bryts ned långsammare än stärkelse från spannmål, är majsensilage ett bra komplement i en traditionell ekologisk foderstat som annars består av klöverrikt ensilage och spannmål. Sortval En första förutsättning för ett bra resultat är att välja rätt majssort, som är anpassad efter var i landet du odlar. Sorterna skiljer sig mellan hur lång växtperiod de behöver. Ju längre norrut du har din produktion desto tidigare majssort ska du välja. FAO-talet anger hur tidig sorten är. Ofta är skörden högre vid ett högre FAO-tal, dock krävs en mogen gröda för att få stärkelse. Välj därför så högt FAOtal som fungerar i ditt odlingsområde. En gröda på marginalen är känsligare, samtidigt som mognadsstadiet vid skörd helt avgörande för ensilagets kvalitet är användbarhet. Fodrets näringsvärde beror både på stärkelseoch fiberinnehållet samt på smältbarheten i fibern. Detta är egenskaper som påverkas av odlingssäsongen. Säker etablering Perioden från sådd till uppkomst är kanske den mest kritiska tiden för ekologisk majs som sås obetad. För säkrare resultat bör Sortiment fodermajs jordtemperaturen överstiga 10 grader och det är bra med stabilt och varmt väder under den tidiga tillväxten. Ofta tilldelas ensilagemajs en stor stallgödselgiva före sådd. Denna täcker en stor del av kvävebehovet. Man bör vara uppmärksam på att majsen har ett mycket stort behov av kalium. Näringsstatusen får en bra grund om svavel tillförs med urin, flytgödsel eller andra gödselmedel med hög andel växttillgängligt kväve. Ogräsbekämpning Majsens konkurrenskraft är dålig i början av grödans utveckling och ogräsreglering blir därför viktig under denna period. Eftersom majs sås något senare än övriga grödor rekommenderas blindharvning 1 2 gånger. Efter majsens uppkomst bör man radrensa för att skapa bra förutsättningar utan ogräs mellan raderna som konkurrerar om resurserna vatten, ljus och näring. Flygande skadegörare Då fröet är helt obetat utgör fåglar ett stort bekymmer, framförallt olika former av kråkfåglar. Det är inte ovanligt att man måste bevaka sina fält och hålla fåglarna borta genom att vara ytterst påhittig och ändra taktik efter hand fram tills grödan är ordentligt etablerad och fått 4 5 blad. Majsens konkurrenskraft är dålig i början av grödans utveckling och ogräsreglering blir därför viktig under denna period Skörda vid rätt tidpunkt Många odlare värdesätter att bara behöva skörda sitt grovfoder en gång per säsong. Men precis som vallen måste majsen skördas vid rätt tidpunkt. Majsen ska vara i tidig mjölmognad med en torrsubstanshalt i spannet 28 35 procent, allra helst 32 33 procent. Tidig mjölmognad kännetecknas av att du kan rispa med tumnageln utan att det kommer vätska ur kärnan. Då avger inte majs ensilaget något pressvatten och är inte heller för torrt att ensilera. Om utvecklingen av majs är senare än normalt kan ensilagets stärkelsehalt höjas, på bekostnad av skörd, genom att du lämnar FODERMAJS högre stubb vid skörd. Skörda så snabbt som möjligt efter en eventuell frostknäpp. Då kan du rädda totalskörden och ändå behålla den hygieniska kvaliteten. Putsa stubben och bruka ned direkt efter skörd för att minska skador av majsmott. Djup plöjning minskar även risken för angrepp av majsmott. Sort FAO-tal Mognad Torrsubstans % Stärkelse % NDF % av ts INDF % av NDF Plantor antal/ha Kommentar Medeltidig sort, medeltal 2012 2016, södra och mellersta Sverige Mixxture 200 Stay green 37,3 36,0 41,5 18,2 75 85000 Tidig och torktålig sort. Hög ts- och stärkelseskörd i försöken. Plantan förblir grön vid skördetidpunken. Tidig sort, medeltal 2012 2016, Mellansverige Yukon 160 Dry down 32,2 27,1 47,0 20,6 70 80000 Mycket tidig sort som även går att odla till kärna. Sorten har god resistens mot fusarium. Bladen torkar innnan skörd, såkallat dry down. 26 Eko 2017 Eko 2017 27

HELSÄD Helsäd med många fördelar Helsäd är i många lägen ett bra komplement till vallensilage antingen som en stråsäd i renbestånd eller mer proteinrika blandningar med trindsäd. Dessutom fungerar helsäd utmärkt som insåningsgröda till den efterföljande vallen. Många grödor kan användas till helsädesensilage. Korn och vete har en något högre energihalt än havre, råg och rågvete. Smältbarheten i havre och råg minskar snabbt efter axgång. Havre och vårvete avkastar bättre än korn vid låg kvävetillförsel och på kalla lerjordar. Ärt passar bra med korn och havre (tidiga sorter) medan åkerböna passar bäst ihop med vårvete eftersom den ökar betydligt mer i avkastning än ärt i slutet av växtsäsongen. Trindsäd bör inte odlas för ofta i växtföljden och en helsädesblandning med trindsäd bör inte odlas oftare än max vart sjätte år på grund av ökad risk för växtföljdssjukdomar, exempelvis ärtrotröta. Lyckad etablering Bäst potential har helsäden när den sås så tidigt som möjligt på cirka 4 cm djup. Detta minskar risken för att fåglar drar upp grunt sådda plantor. Målet i blandningen är att vårstråsäden ska mogna ungefär samtidigt som trindsäden. Ärter ställer stora krav på jordstrukturen och trivs inte på blöt, packad lerjord. Åkerböna är torkkänslig och trivs bäst på styvare lerjordar med bra vattenhållande förmåga med ett ph-värde över 6. En eventuell vallinsådd etableras i samband med sådd av helsäden. Insådden konkurrerar med ogräset och kan bidra till skörden. Utsädesmängden för helsäd bestående av bara stråsäd är den samma som vid odling till mogen skörd. Vid odling av blandningar med trindsäd i, anpassas utsädesmängden utifrån behov och fältförhållanden och generellt brukar man sikta på 200 250 kilo per hektar. Färdiga helsädesblandningar i sortimentet Viktförhållande Havre/korn 50/50 Havre/ärt 51/49 Korn/ärt 51/49 Vårvete/ärt 51/49 Vårvete/åkerböna 30/70 Växtnäring Helsäd som enbart består av stråsäd gödslas som stråsäd till mogen skörd. För blandningar av stråsäd och trindsäd gäller att behovet av kväve minskar med ökad andel trindsäd. För bästa resultat är det dock viktigt att tillgodose hela grödans kväve, svavel och kaliumbehov. Ogräs och skadegörare Tidig sådd ökar helsädens konkurrensförmåga mot ogräs. Helsädesblandningar konkurrerar väsentligt bättre mot ogräs än ren strå sädes-gröda. En väletablerad vallinsådd hjälper också till. Vid mycket vårgroende ogräs kan blindharvning rekommenderas. Och om det inte finns en vallinsådd kan beståndet ogräsharvas fram till ärtväxterna börjar klänga. Tidig skörd av helsäden minskar fröspridning av ogräsen. Var uppmärksam på ärtvivlar vid odling av ärt med vallinsådd och skörda helsäden tidigt vid angrepp för att minska skadan på klövern. Skörda rätt Stråsädens mognad avgör generellt skördetidpunkten om det inte finns risk för att ärtplantorna börjar lägga sig eller om problemogräs gör att man vill skörda tidigt. Bäst foderekonomi ger grödan när den skördas kring axets tidiga degmognad (cirka 35 procent ts). Därefter minskar kvaliteten betydligt. Skördens storlek kan nästan fördubblas från tidig axgång till tidig degmognad. Detta ska avvägas mot att helsäden är mer lättensilerad vid mjölkmognad (25 30 procent ts). Vid ytterligare tidig skördetidpunkter behöver grödan förtorkas. För stråsäd i renbestånd kan kvaliteten regleras genom att lämna mer stubb och på så sätt öka smältbarheten. Helsäd som innehåller trindsäd ska helst inte krossas så valsarna ställs isär. Snittlängden bör vara 2 3 cm. Kortare snittlängd ger sämre struktur och längre snittlängd gör ensileringen mer osäker. Använd minst 8 lager plast och vid HELSÄD skörd efter mjölkmognad bör minst 10 lager användas. Rekommendation av ensileringsmedel finns att hitta på sidorna 34 35. Bäst potential har helsäden när den sås så tidigt som möjligt på cirka 4 cm djup På foderbordet Ingår en stor del helsädesensilage i foderstaten bör man eftersträva en ts-halt på 30 35 procent (sen mjölkmognad tidig degmognad) där foderkostnaden blir låg tack vare en hög avkastning, medan smältbarheten fortfarande är relativt god. Vid axgång har helsäden samma kvalité som en vallgröda men efter hand som grödan mognar lagras allt mer energi in i kärnorna, proteinhalten sjunker medan fiberinnehållet är ganska stabilt. En grovfoderanalys är bästa sättet att säkerställa resultatet och utnyttjande i foderstaten till dina djur. 28 Eko 2017 Eko 2017 29

HÖSTVETE Höstvete Basen i den ekologiska spannmålsodlingen God efterfrågan både inom landet och för export ger en stabil marknad för ekologiskt höstvete. Etablering och ogräsreglering Etablera höstvetet i god tid på hösten så ökar chansen för en god övervintring och hög skörd. Lokalt förekommer problem i ekologisk veteodling med svampsjukdomarna stinksot och dvärgstinksot. Dessa svampar försämrar kraftigt den hygieniska kvaliteten på spannmålen. De sprids främst med utsäde och via skörderester men framförallt dvärgstinksot kan, i värsta fall, även vara jordbunden. Då kan smittan finnas kvar i marken i många år. Det är därför viktigt att vara mycket noga med utsädeskvaliteten och att alltid så med friskt utsäde. Eftersom stinksot är ljusgroende minskar risken för angrepp när utsädet myllas. Både Stava och Festival har god tolerans mot stinksot och dvärgstinksot. Det ekologiska höstveteutsädet behandlas med ThermoSeed, vilket ger bra sanerande effekt mot alla betydelsefulla utsädesburna sjukdomar. Var alltid noga med att plöja ner skörderesterna efter vete, för att minska risken för övervintring av sjukdomar. Vid en tidig sådd på hösten är det fördelaktigt att blindharva grödan innan uppkomst. Ogräs harvning på hösten i uppkommen gröda bör undvikas. Att använda större radavstånd med efterföljande radhackning blir allt vanligare. Hackning kan ske både höst och vår, och ger ofta positiva kvävemineraliseringseffekter på våren. Gödsling Höstvete är en av de grödor som svarar bäst på bra förfrukter och god kvävetillgång. Odla därför gärna höstvete efter klövervall, raps eller trindsäd och gödsla gärna med flytgödsel, biogödsel eller Biofer 10-3-1 i växande gröda. För ett bra resultat är det verkligen viktigt att kvävet blir växttillgängligt så fort som möjligt på våren, så att det finns på plats i plantorna inför stråskjutningen. Gödsla därför så tidigt som fältet bär och mylla om det är möjligt. Höstvete sorter Egenskaper officiell sortprovning Eko 2012 2016 Sort Mätare Stava Kvarn/foder Festival Kvarn/foder Avkastning omr A-G Övervintring % Stråstyrka % Strålängd cm Mognad dagar Protein % av ts Stärkelse % av ts 5990 93 98 101 318 10,2 72,0 105 93 98 85 315 9,7 71,8 30 Eko 2017 Eko 2017 31

RÅG Råg Robust gröda med konkurrensförmåga Råg odlas i första hand till kvarnindustrin. Men eftersom det är en robust gröda som passar den ekologiska odlingen mycket bra, kan användningen till eget foder komma att öka. Etablering och ogräsreglering För bästa resultat ska rågen sås tidigare än höstvetet eftersom det främst är bestockningen på hösten som bestämmer skördenivån. Avkastningspotentialen är god oavsett om du väljer en hybrid eller linjesort. Det gäller även på lite sämre jordar exempelvis med lägre ph. Råg är kanske den stråsäd som bäst klarar konkurrensen mot ogräsen. Den kan med fördel blindharvas på hösten om vädret tilllåter. Även sådd med större radavstånd och radhackning fungerar bra. Skadegörare Mjöldryga är en svamp som kan infektera rågen i blomningen. Risken för angrepp minskar om mängden gräsogräs hålls nere och om dikesrenar och fältkanter putsas innan rågens blomning. Vissa år kan räddningen vara att hålla isär olika delar av fältet vid tröskningen. Avkastningspotentialen är god oavsett om du väljer en hybrid eller linjesort Även om kvävebehovet är mindre än för höstvete, så svarar råg bra på en tidig vårgödsling om kvävet blir växttillgängligt snabbt. Biogödsel och flytgödsel är exempel på lämpliga gödselmedel, men även Biofer 10-3-1 ger bra utväxling om den myllas ordentligt. 32 Eko 2017 Eko 2017 33

RÅGVETE Rågvete Hög avkastning för eget foder Rågvete har en hög avkastningspotential och avkastar bra även på lite sämre jordar där exempelvis höstvete inte når sin högsta potential. Rågvete är en bra gröda när största möjliga mängd spannmål till eget foder är målet. Så rågvetet något tidigare än höstvete och välj friska sorter. Rågvete kan med fördel blindharvas eller ogräsharvas på hösten om vädret tillåter. Ett bra bestånd av rågvete svarar också bra på tidig vårgiva av kväve. Rågvete sorter Officiell sortprovning 2012 2016 L7-212. Mätare Tulus Sort Avkastning omr A-G Övervintring % Stråstyrka % Kontakta din säljare som kan ge dig ännu mer goda råd och tillsammans med dig hitta möjligheter i din verksamhet Strålängd cm Mognad dagar Protein % av ts Rymdvikt g Empero 102 97 99 96 315 10,5 746 Cappricia 113 97 96 101 315 10,1 746 34 Eko 2017 Eko 2017 35

VÅRKORN Vårkorn Till foder och malt Merparten av det ekologiska korn som odlas används som eget foder på gården. Maltkornsmarknaden är fortfarande liten men växer med flera hundra procent varje år. Det behövs fler ekologiska maltkornsodlare! Korn anses ofta som en svårodlad ekologisk gröda men med rätt förutsättningar fungerar den riktigt bra. Rätt sort på rätt plats Vårkorn är troligtvis den gröda där sortvalet har störst betydelse för odlingsresultatet. Huvudsakligen ska korn odlas på fält med god kvävestatus och lågt ogrästryck. Till maltkorn är det sorten Propino som gäller. Propino har marknadens bästa maltkornskvalitet och har stora kärnor. Strået är långt vilket gör att sorten konkurrerar bra mot ogräs. Sorten är resistent mot nematoder av raserna 1 och 2. Vårkorn ska ha hög avkastning, vara frisk och tillväxa snabbt och tidigt. Tamtam har allt detta och passar mycket bra till foderproduktion. Önskas en tidigare sort i senare lägen, eller vid vallinsådd, är alternativet Vilgott som avkastar bra trots sin tidighet. I sortimentet finns också Kannas som är marknadens tidigaste tvåradskorn och SW Judit som är vårt tidigaste sexradskorn. Dessa är självskrivna i de norra delarna av landet och har plats i växtföljden längre söderut när tidigheten prioriteras. Tidigt Vårkorn sorter Officiell sortprovning Eko 2012 2016. Mätare: NFC Tipple, SW Barbro korn passar vid insådd men också vid högt örtogrästryck och samtidigt god kvävestatus. Erfarenheter från senare år visar att sexradskorn hävdar sig bra på mulljordar och lättare jordar där mycket stallgödsel används. Detta beror på att den goda kvävetillgången gör att kornet växer kraftigt och skuggar ogräsen. Sedan skördas det tidiga kornet innan ogräsen hinner växa ikapp. Gödsling och ogräsbekämpning Korn svarar bra på kväve och passar därför bäst efter kvävelevererande förfrukter. Det är viktigt att växtnäringen finns tillgänglig för grödan från stråskjutningen. En vanlig strategi är att täcka basbehovet med stallgödsel och starta grödan med Biofer. Många kombisår för bästa effekt. Blindharvning och ogräsharvning är ett bra sätt att hålla ogrästrycket på en låg nivå. Om ingen insådd görs är det lämpligt att kultivera fältet snabbt efter skörd för att hålla tillbaka rotogräs och få spillsäd att gro. Sortförsök Eko 2011 2015 Sortförsök Eko 2012 2016 Tidigt korn L7-402 2011 2015 Skörd Mognad Skörd Mognad Sorter Avsättning Egenskaper reltal. dagar reltal. dagar Propino Malt 2-rad 98 107 100 108 Skörd reltal Mognad dagar TamTam Foder 2-rad 107 108 130 105 Kannas Foder tidigt 2-rad 96 105 103 103 Vilgott Foder tidigt 2-rad 114 102 SW Judit Foder tidigt, 6-rad 97 101 36 Eko 2017 Eko 2017 37

HAVRE Havre Lämplig gröda för ekologisk odling Havre är ett av de sädesslag som passar ekologisk odling bäst på grund av sitt måttliga kvävebehov och en stark ogräskonkurrens. Huvudalternativet är att odla havre för grynproduktion och då är målet att producera en frisk vara med hög rymdvikt. Sortval och gödsling I dagsläget är Galant det och självklara valet. Sorten är vältestad både till gryn och till foder. Galant är uppföljaren som framförallt bidrar med sin höga rymdvikt. Odla inte mer grynhavre än vad du klarar av att tröska på tre dagar. Havre svarar bra på mindre gödselgivor och har en något långsammare utveckling på våren än till exempel korn. Här passar stallgödsel perfekt. Även måttliga mängder av radmyllad Biofer fungerar bra. Skadegörare och DON Det mest avgörande för angrepp av Fusarium är väderleken vid blomning. För att minska riskerna och förebygga angrepp bör du som odlare välja att använda ett friskt utsäde. ThermoSeed har god effekt mot Fusarium. Det är också viktigt med en god växtföljd, ordentlig nedbrukning av tidigare års skörderester samt att tröska när grödan är mogen och att torkning sker snarast möjligt. Alla dessa insatser minskar även risken för andra sjukdomar som kan orsaka skördetapp och missfärgade kärnor. Odla inte mer gryn havre än vad du klarar av att tröska på tre dagar Även om havre är bra på att konkurrera mot ogräs kan den med fördel blindharvas och ogräsharvas för att hålla tillbaka ogräsen. Havre sorter Officiell sortprovning Eko 2012 2016 Sort Avsättning Avkastning omr A-G Stråstyrka % Strålängd cm Mognad dagar Råfett % av ts Rymdvikt g Galant Gryn 100 79 109 4,9 578 Cilla Foder 92 81 107 5 574 Nike Foder 107 87 109 5 562 Haga Foder 103 86 110 5 567 38 Eko 2017 Eko 2017 39

VÅRVETE Vårvete Kvarnens proteinrika favorit Med odlingsstrategi mot hög proteinhalt blir vårvete en mycket viktig beståndsdel i ekologiskt vetemjöl. Kvarnvaran behöver produceras med omsorg för att nå rätt kvalitet som kvarnen och sedan bagaren efterfrågar. Sortval och gödsling Dacke är ett beprövat och bra vårvete till kvarn, tack vare sin naturligt höga proteinhalt. Sorten är dessutom falltalsstabil och har ett långt strå. Satsa för att nå den önskade proteinhalten och säkra samtidigt skördenivån genom god kvävetillgång till vårvetegrödan. Diskett är alternativet med en högre avkastning än Dacke, men kräver bättre kvävetillgång för att leverera tillräckligt hög proteinhalt. Den har ett stabilt falltal, bra bakningsegenskaper och passar utmärkt även vid odling av fodervete. En nyhet för 2017 är durumvetet Rosadur som nu finns som ekoutsäde. Odla i första hand vårvete efter bra förfrukter som t ex klövervall, trindsäd eller oljeväxter. Tillför gärna ytterligare kväve i form av exempelvis stallgödsel eller Biofer 10-3-1 i samband med sådd. Långsamverkande kvävekällor kan med fördel användas då senare kväveleverans är positivt för proteinhalten. En nyhet för 2017 är durumvetet Rosadur som nu finns som ekoutsäde Ogräsreglering och skadegörare Vårvete har en något långsam utveckling på våren och behöver därför ofta hjälp med ogräskonkurrensen. Sådden kan utan problem göras med större radavstånd om radhackning sedan utförs. Blindharva och ogräsharva alltid vårvete efter sådden. Stinksot kan även drabba vårvete varför det är av stor vikt att använda friskt utsäde och vara noga med att bruka ned skörderesterna ordentligt. Vårvete sorter Officiell sortprovning Eko 2012 2016 Sort Dacke Kvarnvete Mätare Avkastning omr A F Stråstyrka 100 0 Strålängd, cm Mognad, dagar Protein % av ts Rymdvikt g/l 100 95 90 118 12 801 Diskett Kvarnvete 112 96 79 118 10,9 794 40 Eko 2017 Eko 2017 41

OLJEVÄXTER Oljeväxter En gröda med stor potential Efterfrågan på ekologisk rapsolja är stor och fler odlingar behövs. Förstahandsalternativet är höstoljeväxter i huvuddelen av Sverige på grund av insektsproblemen i våroljeväxterna. Avgörande etablering Sortvalet beror huvudsakligen på var i landet du odlar. Välj alltid en sort som har god övervintring för området. En snabb utveckling på hösten leder till bra ogräskonkurrens och plantorna når önskad storlek på hösten för att klara vintern bättre. Generellt gäller att hybrider är ett mer odlingssäkert alternativ. Rybs kan vara ett alternativ när höstrapsen ofta utvintrar. Rybs har en lägre tillväxtpunkt och klarar därför kyla betydligt bättre. Dock ligger skördarna och tusenkornvikten betydligt lägre jämfört med raps. Oljeväxterna bör sås i augusti månad, ju längre norrut desto tidigare. Det är viktigt att fröna hamnar i finjord med tillräckligt med fukt närmast fröet. En god etablering är A och O. På platser med god vattentillgång på försommaren och viktigast av allt lågt insektstryck kan även vårraps fungera bra. Det är dock mycket viktigt att åstadkomma en bra såbädd, så att fröet placeras i finjord med tydligt avdunstningsskydd för en snabb uppkomst. Välj Majong vårrapshybrid alternativt Cordelia vårrybs för att ytterligare säkerställa en snabb utveckling på våren. Vårrybs är snabbare än vårraps och kan vara ett alternativ där det finns måttliga problem med insekter som rapsjordloppar och framför allt rapsbagge. Växtnäring Oljeväxterna betinger ett bra pris och det har därför varit en av grödorna med störst lönsamhet för tillförsel av inköpt gödsel. Grödan har ett stort behov av kväve, fosfor, kalium och även svavel. Var också uppmärksam och åtgärda eventuella mikronäringsbrister genom att tillföra lämplig mikronäringsprodukt. Läs mer om dessa på sidan 43. En god etablering är A och O Ogräs och skadegörare Oljeväxter fungerar mycket bra att så med större radavstånd för att kunna radhacka, men det är svårare än exempelvis stråsäd att ogräsharva grödan utan att skada småplantorna. Insekter i form av jordloppor och rapsbaggar motverkas bäst genom att säkra etableringen och gynna snabb utveckling av plantorna. Strategin blir att plantan hinner växa ifrån skadeinsekterna. Sniglar kan ofta orsaka betydande problem i samband med etablering av höstoljeväxterna. Detta gäller särskilt blöta höstar och efter vallbrott då sniglarna gömmer sig i markens hålrum. Vid befarade eller konstaterade snigelproblem kan Sluxx med fördel användas. Sluxx är KRAV-godkänt och kan spridas med centrifugalspridare. 42 Eko 2017 Eko 2017 43

OLJEVÄXTER Höstraps sorter Officiell sortprovning 2011 2015 Sort Mätare Sortbl. Apanaci Linje Avatar Hybrid DK Extrovert Hybrid Epure Linje Råfettskörd, omr A F Övervintring 100 0 Stråstyrka, 100 0 Strålängd, cm Mognad, dagar Råfett % 2 140 81 94 134 352 49,3 99 85 95 126 353 50,6 105 82 96 135 352 50,7 110 76 90 135 352 50,6 102 83 96 133 354 50,0 Mascara Hybrid 108 82 96 134 353 49,5 Vårraps sorter Officiell sortprovning 2012 2016 Sort Majong Mätare Hybrid Mirakel Hybrid Mosaik Linje Råfettskörd, omr A F Stråstyrka, 100 0 Strålängd, cm Mognad, dagar Råfett % 100 84 116 124 48,1 102 89 119 123 48,2 94 86 110 125 47,6 Angrepp av insekter som jordloppor och raps baggar motverkas bäst genom att gynna snabb utveckling av plantorna. Strategin blir att plantan hinner växa ifrån skadeinsekterna 44 Eko 2017 Eko 2017 45

ÅKERBÖNA OCH ÄRT Åkerböna och ärt Kvävefixera på hemmaplan Trindsäden är extra viktig i den ekologiska växtföljden eftersom behovet av inhemska proteingrödor är stort, samtidigt som grödorna är kvävefixerande. Etablering och val av fält Varken ärt eller åkerböna bör odlas tätare i växtföljden än vart sjunde till åttonde år för att undvika uppförökning av markburna växtföljdssjukdomar. Undvik även odling kant i kant med tidigare års odlingar då framförallt chokladfläcksjuka i åkerböner lätt kan spridas från skörderesterna. Ärter trivs på väldränerade fält med relativt lätt jord. Åkerbönor trivs på lite tyngre vattenhållande jordar med god struktur. Sådd kan ske relativt tidigt på våren, även vid lite lägre marktemperaturer, men det är viktigt att undvika markpackning. Sorten Ingrid kommer från vår svenska förädling och är det klara förstahandsalternativet, med både hög skörd och förbättrad odlingssäkerhet. Trotjänaren SW Clara kommer fortfarande att ha en plats i portföljen som ett väl beprövat alternativ. SW Clara har också en utmärkt kok-kvalitet. För odling av åkerböner finns Fuego samt Boxer som är båda brokblommiga och Taifun som är vitblommig. Reglera ogräsen Både ärter och åkerbönor kan med fördel sås med större radavstånd för radhackning. Åkerbönor kan hackas sent, men inte för djupt då sidorötterna kan skadas. Blindharvning och ogräsharvning är utmärkta sätt att hålla tillbaka örtogräsen då ärter och bönor sås djupt och tar därmed lite tid på sig att komma upp. Det fungerar att ogräsharva efter uppkomst till dess att ärterna växer ihop eller till dess att bönorna viker sig. På foderbordet Åkerböna innehåller en hög halt (runt 270 g/kg ts) av lättlösligt protein. Åkerbönans protein innehåller förhållandevis lite metionin, en av två svavelhaltiga aminosyror, vilket kan vara begränsande till högproducerande nötkreatur (dock främst mjölkkor). Eftersom åkerböna även innehåller lättlöslig stärkelse (drygt 400 g/kg ts) konkurrerar den med spannmål i foderstaten. Till småkalvar (under 6 månader) bör åkerböna kompletteras med något annat proteinfoder som innehåller mer svårlösligt protein och som har högre metioninhalt, t ex någon form av raps. Ingrid kommer från vår svenska förädling och är det klara förstahandsalternativet Ärter innehåller runt 220 g råprotein och 550 g stärkelse per kg ts. Den förhållandevis höga stärkelsehalten gör att ärterna i första hand konkurrerar med spannmål i foderstaterna. Stärkelsen i ärtorna har dock lägre löslighet i våmmen än stärkelse från spannmål, varför den totala stärkelsehalten kan tillåtas bli något högre i foderstater som innehåller både spannmål och ärter (>20 procent). 46 Eko 2017 Eko 2017 47

ÅKERBÖNA OCH ÄRT Åkerböna sorter Officiell sortprovning Eko 2012 2016 Sort Avkastning omr A-F Stråstyrka, 100 0 Strålängd, cm Höjd vid skörd, cm Mognad, dagar Protein, % av ts Tusenkornvikt g Mätare Fuego Brokblommig Boxer Brokblommig Taifun Vitblommig 100 94 108 105 147 29,2 570 104 95 110 109 148 29,4 562 85 94 105 100 148 25,8 500 Ärt sorter Officiell sortprovning Eko 2012 2016 Sort Avkastning, omr A F Stråstyrka, 100 0 Strålängd, cm Höjd vid skörd, cm Mognad, dagar Protein, % av ts Tusenkornvikt g Mätare Clara Foder och kokärt Ingrid Foderärt 100 62 91 46 127 23 252 115 55 99 46 133 23 298 Varken ärt eller åkerböna bör odlas tätare i växtföljden än vart sjunde till åttonde år för att undvika uppförökning av markburna växtföljdssjukdomar 48 Eko 2017 Eko 2017 49

RÄTT UTSÄDESMÄNGD RÄTT UTSÄDESMÄNGD Rätt utsädesmängd Lämpliga utsädesmängder vid olika såtidpunkter med normalt radavstånd, sådjup och bra såbädd. Vid vallinsådd minskas utsädesmängden för vårsäd med 20 30 kg/ha på mineraljordar och med 30 40 kg/ha på mulljordar. Tänk på att tusenkornvikten varierar mellan sorter och år, vilket gör att det kan behövas en betydligt högre utsädesmängd vissa år och en lägre andra år. Växtslag Lämpligt antal grobara kärnor/m 2 Rekommenderad utsädesmängd, kg/ha Ungefärlig Såtidpunkt Såtidpunkt Tkv g Tidig Normal Sen Tidig Normal Sen Stråsäd Havre 450 500 550 35 40 185 205 225 Korn, 2-rads 300 350 400 45 50 160 180 210 Korn, 6-rads 300 350 400 40 45 150 170 190 Vårrågvete 350 400 450 Vårvete 500 550 600 35 40 210 230 250 Höstkorn 325 375 425 55 60 160 180 200 Höstråg, population 350 400 450 30 40 140 180 210 Höstråg, hybrid 200 (2,0 enheter) 250 (2,5 enheter) 300 (3,0 enheter) 30 40 70 90 110 Höstvete 325 400 475 40 50 170 210 240 Rågvete 325 375 425 40 50 160 180 210 Trindsäd Ärter* 90 110 240 300 a) 265 335 Vicker 200 75 165 Åkerböna* 40 45 50 60 450 600 a) 200 265 250 335 300 400 Höstoljeväxter Mellansverige, sådatum Sydsverige, sådatum Höstraps, Hybrid ~12 cm Höstraps, Hybrid ~50 cm Höstraps, linje ~12 cm 1/8 5 15/8 1 15/8 15 25/8 15 25/8 25 31/8 40 50 (0,27-0,33 enheter) 50 (0,33 enheter) 60 (0,4 enheter) 4 9 35 40 (0,23-0,27 enheter) 40 45 (0,27-0,33 enheter) 45 50 (0,3-0,33 enheter) 4 9 Beräkna behov av utsäde: 1) Utgå från såtidpunkt tidig, normal eller sen. 2) Välj antal grobara kärnor enligt tabellen. 3) Multiplicera med tusenkornvikt som du läser på säcken. 4) Dividera sedan med grobarhetsprocent från säcken. Utsädesmängd (kg/ha) = Antal grobara kärnor x Tusenkornvikt (g) Grobarhet (%) 50 60 60 70 70 80 5 4 6 5 7 7 9 Höstrybs 80 100 120 3 3 4 4 5 5 6 Våroljeväxter och vallfrö Vårraps, linje ~12 cm 200 3 4 7 9 Vårraps, hybrid ~12 cm 150 Vårrybs 220 3 8 10 Oljelin 650 800 7 10 50 60 70 Vallfröblandning 20 25 * En storsäck åkerbönutsäde innehåller 1 miljon grobara frön och en storsäck ärtutsäde innehåller 2 miljoner grobara frön. a) Stora skillnader. 50 Eko 2017 Eko 2017 51

VÄXTNÄRING Växtnäring Biofer pelleterad gödning Med start januari 2017 tillämpas en ny produktionsteknik som ger bättre pellets i Biofersortimentet. Detta ger en jämnare kvalité och förenklar spridningen. Speciellt i valsutmatande maskiner. Populära Biofer 10-3-1 har marknadens högsta kväveeffektivitet kombinerat med enkel hantering. Alla pelleterade Bioferprodukter ska med fördel myllas för bästa effekt. Det är även möjligt att bredsprida med centrifugalspridare och sedan harva ner gödningen. Vid sådd på våren är kombisådd att föredra då det ger bäst effekt och mindre ogräs. Kväveeffektiviteten i Biofer är hög tack vare att kvävet är organiskt bundet vid spridning samtidigt som kol-kvävekvoten är låg. Dvs, kvävet kan inte avgå som ammoniak (som är fallet med stallgödsel) samtidigt som en del är upptagbart direkt i växten som aminosyror eller derivat av aminosyror. Den låga kol-kvävekvoten leder till en snabbare mineralisering och frigörelse av såväl ammonium- som nitratkväve än andra organiska gödselmedel. Biofer finns även med formuleringarna NPK 6-3-12+7S och 9-3-4+2S. Biofer 6-3-12 lämpar sig väl för potatis och grönsaksodling. Kalium föreligger i sulfatform varför produkten lämpar sig väl till grödor som är känsliga för klor, t.ex. potatis. Biofer 9-3-4 är en välbalanserad gödning som är speciellt lämplig för växter med måttligt behov av svavel, t.ex. oljeväxter. Mikronäring Samtliga Bioferprodukter innehåller nödvändiga mikronäringsämnen. Skulle ytterligare mikronäring behövas har Lantmännen en mängd preparat som är godkända för ekologisk odling. Obs! KRAV-certifierad produktion måste även uppfylla KRAVs regler för tillförsel av mikronäring. K, Mg och S Naturligt förekommande råvaror som är godkända i ekologisk odling och KRAV: Patentkali (kalimagnesia), KaliSop (kaliumsulfat) och Kieserit. Vinass Vinass är en trögflytande restprodukt från jäst tillverkning. Den är lättlöslig i vatten, urin eller flytgödsel. Gödselmedlet innehåller kväve med bra effektivitet och en stor andel kalium. Produkten innehåller även natrium och klorhalten är på låga 1 procent. Vinass lämpar sig till kaliumkrävande grödor som vall, potatis och grönsaker. Vinass är även lämplig till spannmål och oljeväxter på lättare jordar eller på jordar med högt fosfortal. Beroende på spridarutrustning spädes Vinass lämpligen innan spridning. Bäst effekt uppnås annars vid efterföljande myllning. Växtnäringsinnehållet i Vinass varierar mellan partier och leverantörer. Växtnäring som ger eko! Du som odlar ekologiskt ska självklart ha samma säkerhet och goda avkastning som alla andra. Det får du med Biofer, ett KRAV-godkänt gödselmedel som säkerställer hög kvalitet på dina grödor. Fortsatt god lönsamhet med Biofer 10-3-1 i ekospannmålen. www.lantmannenlantbruk.se J024 52 Eko 2017 Eko 2017 53

STALLGÖDSEL Stallgödsel EU:s regler för ekologisk produktion anvisar främst stallgödsel från ekologisk djurhållning. Konventionell stallgödsel får användas endast om det inte är från industrijordbruk (intensiv djurhållning). I den svenska tillämpningen är det inte till - låtet med konventionell gödsel från slaktsvin på spalt, burhöns, pälsdjur och nöt i spaltgolvsboxar. Man får inte heller använda gödsel från slakt kycklingar och andra slaktfåglar. Det är tillåtet att använda stallgödsel från integrerad produktion av nötkreatur där ungdjur går på spalt, samt gödsel från slaktsvinsbesättningar med ströbädd i storboxsystem. Totala tillförseln av fosfor från stallgödsel och övriga organiska gödselmedel är be gränsad till högst 22 kg per hektar och år i genomsnitt över en löpande femårsperiod. KRAV-odlare ska dessutom upprätta en växtnäringsbalans för fosfor. I nitratkänsliga områden får mängden kväve som tillförs med organiska gödselmedel inte överstiga 170 kg totalkväve per hektar och år i genomsnitt av spridningsarealen. Höstgödsling med lättillgängligt kväve är begränsat till 40 kg N/ha inför sådd av höstsäd och 60 kg N/ha inför sådd av höstoljeväxter. Gödselslag Djur kg per 10 ton gödsel (våtvikt) N a) P K S b) Nöt, 18 % ts 10 14 45 3 Sugga, 24 % ts 10 23 25 3 Fastgödsel Höns, 30 % ts 70 38 50 5 Häst, 28 % ts 5 16 104 2 Får 7 18 219 5 Djupströ Nöt, 27 % ts 5 15 103 5 Svin, 30 % ts 5 16 46 5 Flytgödsel Nöt, 9 % ts 15 6 40 1 Urin Nöt, 1,6 % ts 25 0,6 56 Sugga, 1,6 % ts 15 3 13 a) Kväveeffekt vid vårspridning. Kväveffekten baseras på att fastgödsel och djupströgödsel bredsprids, medan flytgödsel och urin bandsprids. b) Svaveleffekten är uppskattat utifrån förväntad mineralisering då svavel främst är organiskt bundet i stallgödseln. Normalt kan man helt bortse från stallgödselns svaveleffekt då denna är balanserad mot kvävemineraliseringen. Komplettera gärna med svavelstarka produkter vid odling av oljeväxter och blandvall. OBS! Det faktiska växtnäringsinnehållet i stallgödsel kan variera mycket från gård till gård bland annat beroende på foderstat, inhysningssystem, strömedelsanvändning, gödselhantering och vatteninblandning. Ta därför alltid en analys på din egen stallgödsel för att ta reda på växtnäringsinnehållet. 54 Eko 2017 Eko 2017 55

KALK Kalk Rätt kalktillstånd i marken ger högre och jämnare skördar med bättre kvalitet Med rätt ph kan du utnyttja markens näringsinnehåll bättre och öka växtens tillgång till fosfor. Med kalk kan du förbättra markens struktur, speciellt på lerjordar, vilket har långsiktiga effekter på allt från mikrolivet i marken, daggmaskar, upptorkning, mikroklimatet för växten till dragkraftsbehovet vid jordbearbetning. Magnesiumhaltig kalk är dessutom det billigaste sättet att tillföra magnesium. Missa inte att tillföra magnesium med rätt kalk Magnesium är ett viktigt ämne som ingår i klorofyll vilket styr tillväxten. I vallfoder är magnesium mycket viktigt för att motverka betes- och stallkramper. Utgå från Mg-ALtalen på markkartan eller Mg-innehållet i grovfodret. En spannmålsgröda bortför ca 10 kg Mg/ha medan vall kan bortföra det dubbla. Kalkprodukter som innehåller 4 pro cent magnesium är lämpliga för att underhålla ett Mg-AL tal i marken medan produkter med över 10 procent används för att höja halten i marken. Kalkbehov beroende på mull- och lerhalt För att höja ph-värdet åtgår varierande kalkmängder beroende på ler- och mullhalt. För att höja en ph-enhet åtgår de mängder CaO ton/ha som anges i tabellen för kalkbehov. Samma mängd av en produkt med ett kalkvärde på 50 procent höjer således ph-värdet 0,5 enheter vilket ofta är en eftersträvad höjning. Om en snabb ph höjning eftersträvas, välj en finkornig vara (kalkmjöl), som inblandas väl. Denna behandling upprepas sedan efter 3 4 år. Kalkbehov beroende på växtföljd Kalkkostnad och värdet på grödan avgör det ekonomiskt optimala mål-ph:t. Högre priser på skörden relativt kalkkostnaden innebär att mål-ph närmar sig 7. Olika grödor är olika känsliga för phnivån, där havre och gräsvall är minst känsliga medan krävande grödor och grödor med högt värde berättigar ett högre mål-ph. Baljväxter och raps är exempel på grödor som är känsliga för lågt ph. Kalkningstillfället och ph bör anpassas efter den mest krävande grödan i växtföljden. Väljs t ex en grövre produkt (krossat kalksten) kalkas något eller några år innan odlingen av växtföljdens mest krävande gröda medan kalkmjöl används direkt inför odlingen. Precisionskalkning Kalkning med hjälp av GPS kräver att även markkarteringen för ler- och mullhalt gjorts med GPS. Precisionsspridning innebär varierad spridning efter en styrfil (karta) utifrån jordanalyserna på fältets olika delar. Trots att precisionskartering och precisionsspridning innebär en merkostnad, visar beräkningar att åtgärden nästan alltid är lönsam jämfört med vanlig jämn spridning. 56 Eko 2017 Eko 2017 57

KALK KALK Kalkbehov beroende på mull- och lerhalt Mullhalt % Benämning <5 Sand- och mojord ton/ha 5 15 Leriga jordar ton/ha 15 25 Lättlera ton/ha Lerhalt % 25 40 Mellanlera ton/ha 40 60 Styv lera ton/ha >60 Mycket styv lera ton/ha <2 mullfattig 1,7 2,7 4,0 5,7 8,0 10,6 2 3 något mullhaltig 2,4 3,4 4,7 6,4 8,7 11,3 3 6 måttligt mullhaltig 3,4 4,3 5,7 7,3 9,6 12,2 6 12 mullrik 5,4 6,4 7,7 9,4 11,7 14,3 12 20 mycket mullrik 8,6 9,6 11,0 12,6 14,9 17,5 20 40 mineralbl mulljord 15,1 16,1 17,4 19,0 21,3 24,0 Tabellen anger ungefärlig mängd kalk (t/ha) som behövs för att höja ph med en halv enhet (mängden CaO för att höja ph en hel enhet). Lämpligt mål-ph Mullhalt % Benämning <6 mullfattig måttligt mullhaltig <5 Sand- och mojord ton/ha 5 15 Leriga jordar ton/ha 15 25 Lättlera ton/ha Lerhalt % 25 40 Mellanlera ton/ha 40 60 Styv lera ton/ha >60 Mycket styv lera ton/ha 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,5 6 12 mullrik 5,8 5,9 6,0 6,1 6,2 6,2 12 20 mycket mullrik 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6,0 20 40 mineralbl mulljord 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6 5,6 >40 mulljord 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,4 Kalksortiment Kalk CaO Magnesium Kornstorlek mm 1 år 5 år Kalkvärde Namn Produkttyp % av ts % av ts Kalk från norra Sverige Nordkalk Bas Brunflo Krossad kalksten 46 0,6 0 3 36 41 Nordkalk Bas 12 Brunflo Krossad dolomit 58 12,5 0 3 35 56 Häbbersforskalk Krossad kalksten 50,1 0,91 0 3 36 42 Köping Nordkalk Bas Forsby Krossad kalksten 50 1,2 0 3 35 46 Glanshgammar, Närke Nordkalk Plus 12 Dolomitmjöl 54 12,0 0 0,2 54 54 Nordkalk Bas 12 Krossad Dolomit 54 12,0 0 2 34 44 Uddagården, Falköping Nordkalk Plus Kalkstensmjöl 48 0,6 0 0,2 48 48 Nordkalk Direkt 4 Kross och mjöl 50 4,0 0 2 38 46 Nordkalk Bas Krossad kalksten 48 0,5 0 2 26 36 Nordkalk Bas 4 Mg-kross 50 4,0 0 2 31 39 Nordkalk Direkt Kross och mjöl 48 0,5 0 2 34 44 Ignaberga, Skåne Nordkalk Bas Krossad kalksten 50 0,3 0 3 30 44 Nordkalk Bas 4 Mg-kross 51 4,0 0 3 30 46 Nordkalk Bas 12 Krossad dolomit 58 12,4 0 3 31 47 Nordkalk Plus Kalkstensmjöl 50 0,3 0 0,2 50 50 Nordkalk Direkt 4 Kross och mjöl 51 4,0 0 3 37 47 Önnestad, Skåne Önnestad 4 50 Mg kross 48 4,0 0 2 Önnestad Krossad kalksten 47 0 2 Önnestad 11 55 Krossad dolomit 54 11,0 0 2 Lantmännen reserverar sig för eventuella förändringar i produkternas sammansättning. 58 Eko 2017 Eko 2017 59

VÄXTSKYDDSMEDEL Växtskyddsmedel Växtskyddsmedel Vårt sortiment av växtskyddsmedel som är tillåtna att använda i ekologisk odling. Produkt/Innehåll Användning Gröda Dos a) Applicering Contans WG Coniothyrium Bomullsmögel. Känsliga grödor, ex oljeväxter, sallat, morötter m fl. minitans På skörderester av oljeväxter 1 kg/ha. I samband med sådd 2 kg/ha i oljeväxter. I sallat och morötter 4 kg/ha. Nedmyllas till 5 10 cm. Turex 50 WP 50 % Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aisawa Insekticid mot fjärilslarver, t ex. kålmal, kålfjäril, tallmätare, gammafly. Grönsaker, bär, frukt, oljeväxter, plantskolor. 1,0 2,0 kg/ha i 400 liter vatten. Slampulver blandas i sprutan, eftersträva god täckning. Kumulus DF 80 % svavel Mjöldagg. Stråsäd, sockerbetor, prydnadsväxter, frilandsgurka, frukt, jordgubbar, konservärt, morot, palsternacka, kålrot, vinbär och krusbär samt skogsplantskolor. 4,0 6,0 kg/ha förebyg gande i stråsäd 6,0 10 kg/ha i sockerbetor. Konv. sprutteknik, vattenlösligt granulat. Minst 400 l vatten/ha. Serenade Aso Mot mjöldagg och gråmögel. Jordgubbar, mot bladfläckar och mjöldagg i morötter, mot gråmögel i tomat, paprika och au bergine samt gråmögel i sallat. 4 8 l, den höga dosen i höga och täta kulturer. Vattenmängd mellan 250 1500 l beroende på grådla. Se etikett. Konventionell sprutteknik. Sluxx Järnfosfat 3 viktprocent Sniglar. I odlingar på åkermark samt i frukt- och humleodlingar. Mot sniglar i växthus eller frilandsodlingar av grönsaker, prydnadsväxter och vin. 4 7 kg/ha. Granulat i pelletsform, sprides med handelsgödselspridare, pendelspridare eller radspridare. Raptol Rapsolja och pyretriner Mot insekter och kvalsterangrepp. Lantbruksgrödor, främst mot insekter i höstraps och bladlöss i spannmål. 4 24 l/ha. Behandlingsintervall 3 7 dagar. Växtskyddsspruta. 2 % lösning. Hög vätskemängd ger bättre effekt. OBS bi-giftig, ingen behandling på blommande gröda! a) Kontakta din säljare på Lantmännen för information om doser till grödor som inte nämns i tabellen. Läs alltid etiketten Våra rekommendationer ersätter inte texten på förpackningens etikett. Läs alltid etiketten noggrant före användning. 60 Eko 2017 Eko 2017 61

SPANNMÅLSODLING Satsa på ekologisk spannmålsodling Med skicklighet och god kunskap kommer man långt som växtodlare. Att satsa på ekologisk produktion ger en extra utmaning. Växtföljden ger grunden Grunden för att lyckas med ekologisk odling är en bra växtföljd. Många är också eniga om att nyckeln till hög skördenivå i övriga grödor är bra klövervallar. Klövern bidrar till att binda kväve från luften samtidigt som den konkurrerar effektivt mot ogräs. Det optimala är att vallen ligger i 2 3 år och skördas eller putsas minst 2 3 gånger per säsong. Då hålls den produktiv samtidigt som rotogräsen missgynnas. KRAVs regler är dessutom att det måste finnas minst 20 procent vall i växtföljden. Efter vallen väljs med fördel en gröda som kräver lite mer kväve. Höstoljeväxter är ett bra val för att ta till vara på kvävet och minska risken för växtnäringsläckage. Väljer man att odla vete efter vallen ska den brytas så sent som möjligt för att minska risken för läckage under vintern. Grunden för att lyckas med ekologisk odling är en bra växtföljd Efter höstoljeväxter odlas med fördel vete. För bästa resultat väljs sedan ärt eller åkerböna vilka i sin tur är bra förfrukter till stråsäd. I slutet av växtföljden när kvävestatusen i marken är lägre är en mindre krävande gröda, som exempelvis havre, ett bra val. Insådd av vall kan ske i de flesta grödor, men var lite försiktig med utsädesmängden av skyddsgrödan om kvävetillgången är god så att grödan inte kväver insådden. Rotogräs hotar Rotogräs är ett rejält hot mot den ekologiska spannmålsodlingen. Grunden för en lyckad bekämpning är en bra växtföljd och att hålla en god status på jorden i form av ph och dränering. Men det finns fler betydande insatser för att hålla rotogräsen på avstånd, som att planera jordbearbetningen för att motverka uppförökningen. En annan viktig strategi är att kultivera alla fält som inte är insådda så fort som möjligt efter skörd. Plöjningen sker sedan så sent innan sådd som möjligt, alternativt så sent på hösten som möjligt. Lättare jordar kan med fördel plöjas på våren eftersom tisteln missgynnas av detta. Friskt utsäde bästa starten För en gynnsam start i odlingen, välj ett utsäde av högsta möjliga kvalitet. Lantmännen arbetar ständigt med att säkerställa att utsädet ger en bra etablering i fält. Numera är en stor del av utsädet vi erbjuder våra ekologiska kunder behandlat med ThermoSeed eller någon av de biologiska utsädesbehandlingarna Cedomon och Cerall. I kvalitetsarbetet ingår också att alla partier av vårsäd skjutkraftstestas. Vårt skjukrafts-test innebär att utsädet testas under mer realistiska förhållanden i jord och vid låg temperatur. Det säkraste sättet att undvika problem med oönskade skadegörare är att välja sorter som är motståndskraftiga mot sjukdomarna. Utbudet till ekologisk odling är smalare, men anpassat för att ge bra resultat efter odlingsförutsättningarna. Växtnäring till ekologiska grödor På grund av hårdnande konkurrens om råvara och därmed ett stigande pris är det nu viktigare än någonsin att gödsla så klokt som möjligt. Försök visar att bäst effekt uppnås vid ordentlig myllning på våren, till exempel som kombisådd Biofer 10-3-1 i vårsäd eller myllad med skivbillsmaskin i höstsäden. För bästa effekt mylla ner till minst 4 5 cm djup. På lätta jordar bör man vara extra uppmärksam på kaliumtillförseln. Eventuell proteinhöjande komplettering görs i stråskjutningen med ett ammoniumhaltigt gödselmedel. Var uppmärksam på markvärden och eventuella bristsymtom så problem kan åtgärdas. Välj rätt sort Det ekologiska utbudet av sorter är förhållandevis smalt i många grödor. En anledning är att vissa egenskaper måste prioriteras hårdare för att sorten ska ingå i det ekologiska sortimentet. Stava höstvete och Dacke vårvete är några favoriter inom ekologisk odling. Vårt ekologiska utsäde är unikt behandlat med ThermoSeed, som sanerar smitta från utsädet. Att starta med ett utsäde som gror snabbt, är friskt och utan förekomst av flyghavre ger bästa utgångsläge. Under växtsäsongen I den ekologiska odlingen finns få genvägar. Därför gäller det att skapa förutsättningar för grödan att klara eventuella påfrestningarna under säsongen så bra som möjligt. En grundpelare är att ordna växtföljden så att förfrukterna utnyttjas maximalt. Samtidigt gäller det att starta med de bästa förutsättningarna och inte snåla på insatserna. SPANNMÅLSODLING Starka grödor står sig bättre i konkurrensen mot ogräsen och dagens ekologiska gödselmedel ger grödan den skjuts den behöver. Basprodukten är Biofer som efter förändrat recept fungerar bra att radmylla. För att utnyttja produkten fullt ut är det viktigt att den får god jordkontakt och tillgång till markfukt. Lantmännens ekologiska utsäde är unikt behandlat med ThermoSeed, som sanerar utsädet från smitta Kontroll av skadegörare Vallen är motorn i den ekologiska växtodlingen. Med en noggrann etablering får du förutom ett värdefullt grovfoder en gröda som hjälper till i ogräskontrollen, som bygger struktur och bidrar med vallbaljväxternas kvävefixerande förmåga. Rena växtodlare utan behov av grovfoder odlar kanske en frövall i stället. Oavsett användning bör vallen inte ligga mer än två eller max tre år eftersom långliggande vallar ökar risken att kvickrot och andra perenna ogräs uppförökas. Bästa sättet att etablera en grovfoder- eller frövall är under en gröda som går till helsädesensilage. Vid högt ogrästryck kan radhackning eller ogräsharvning vara den komplettering som behövs för att grödan ska vinna kampen. 62 Eko 2017 Eko 2017 63

EKOMARKNADEN Ekomarknaden är i stark tillväxt och det behövs fler ekoodlare i Sverige Marknaden för ekologiska livsmedel växer otroligt starkt i Sverige. De senaste två åren har tillväxttakten legat på ca 40 procent* om året och prognosen för de kommande åren är ca 20 procent per år. Andelen ekologisk försäljning i dagligvaruhandeln, inklusive Systembolagets försäljning är nu upp i ca 9 pro cent. Det är den näst högsta andelen efter Danmark i världen, men deras tillväxttakt är betydligt lägre än Sveriges. I andra länder runt Östersjön sker det också en stark tillväxt, även om den inte är lika stor som i Sverige. Prognosen för världsmarknadens ökning för ekologisk försäljning ligger på ca 10 procent och beräknas idag till ett värde av ca 450 500 miljarder. Det innebär att utsikterna för den ekologiska marknaden är ljus på många håll i världen. Utmaningen är dock att den ekologiska produktionen inte växter lika snabbt som konsumtionen. Det gäller i Sverige och i de flesta västeuropeiska länder. Växtråd på Lantmännen har dock under flera år i rad konstaterat, i sina jämförande kalkyler att lönsamheten för ekologisk odling är betydligt bättre än i den konventionella. Ryssland och andra östeuropeiska länder som produktionen ökar som mest av ekologisk spannmål. Länder som satsar mer på att exportera, än att producera för sina egna länders förbrukning. Effekten av nuvarande höga tillväxttakt och låga produktionsökning i Sverige är att importen har ökat, speciellt under det senaste året. Då det under många år varit starkast tillväxttakt på konsumentmarknaden för mejeriprodukter, ägg och delvis kött, så används den största delen av den svenska ekologiska spannmålsproduktionen till foder. Av den anledningen är det just för tillverkning av olika foderprodukter som importen används. Positivt för utvecklingen, för stabila och bra priser är att det finns exportalternativ för den svenska ekospannmålen. Inte minst under det senaste halvåret har allt fler potentiella exportkunder dykt upp och börjar efterfråga spannmål från Lantmännen. Det är en bra utveckling för de odlare som satsar på ekologisk inför framtiden. 2017 ser ljust ut Nuvarande balans för ekologisk spannmål, oljeväxter och trindsäd är mycket tight. Det finns inga stora överskott och alla grödor är lika efterfrågade. Det finns risk för underskott under våren/sommaren innan skörd 2017, speciellt för de som inte har ett importalternativ. Priserna har stiget mer eller mindre för samtliga KRAV grödor av skörd 2016 jämfört med 2015 och prisgapet mot konventionella grödor har ökat. Vi ska dock komma ihåg att på alla marknader går det upp och ned. Frågan är när det vänder för EKO? Kortsiktigt ser det dock ljust ut inför 2017. Det visar inte minst de terminspriser för KRAV grödorna som Lantmännen ställer ut för skörd 2017 varje dag. EKOMARKNADEN Det är fortsatt höstvete och grynhavre som är basen för Lantmännen, de ekologiska bulkråvarorna med en marknad både i Sverige och med stort intresse från våra exportkunder i både Europa och Nordamerika. Det finns dock grödor som sticker ut extra och där behovet rusat iväg mest. Det är framförallt maltkorn och det syns i stigande priser. Lantmännen kommer att öka sitt inköpsbehov från några hundra ton 2015 till kanske upp mot 10 000 ton till skörd 2018. En lyckad skörd leder till en lycklig ekobonde En annan gröda som haft problem och brottats med överskott, är KRAV-rågen. Men, nu har efterfrågan kommit ifatt, lagren är som bortblåsta och rågodlarna kan räkna med betydligt bättre priser till skörd 2017. Rapsen har varit ekoodlingens cash crop och allt pekar på fortsatt höga priser och stor efterfrågan, inte bara i Sverige utan i Europa. Fortsätt att odla ekologisk höstraps! En lyckad skörd leder till en lyckad ekobonde. Och det behöver vi många av! Det innebär att utsikterna för den ekologiska marknaden är ljus på många håll i världen Trots stor efterfrågan och positiva prognoser om marknaden inför framtiden har inte omställningstakten ökat i Sverige de senaste åren. Det är istället i de Baltiska länderna, Ökad efterfrågan både på spannmål och kvarnprodukter Inför kommande år räknar Lantmännen med fortsatt ökad efterfrågan på ekologisk spannmål till våra foderfabriker, men också att tillväxten tar ännu högre fart bland kvarnarna. Lantmännen kommer att lansera många nya konsumentprodukter och det kommer också att öka efterfrågan på svensk KRAV-certifierad spannmål till den svenska och övriga nordiska livsmedelsindustrin. * ekoweb.nu 64 Eko 2017 Eko 2017 65

LM 2 Snart är ditt nya digitala verktyg här LM 2 LM 2 är idén om ett digitalt lantbruk. Det kommer att ge dig helhetskoll och rätt förutsättningar för att optimera din affär. Med lantbruksföretaget i centrum utvecklar vi ett verktyg med digitala tjänster som hjälper dig att få ökad produktivitet och lönsamhet. Genom att tillvarata de möjligheter som digitaliseringen ger kommer vi tillsammans att både stärka ditt företag och det svenska lantbrukets konkurrenskraft. Alla Lantmännens digitala tjänster kommer att samlas under en inloggning och verk tyget kommer att fungera i mobila enheter. Under våren kommer du att kunna skapa din inloggning och vara med i vår gemensamma resa mot framtiden. Välkommen till LM 2. 66 Eko 2017