Ungdomars väg från skola till arbetsliv Nordiska erfarenheter Jonas Olofsson & Alexandru Panican (red.) TemaNord 2008:584
Innehållsförteckning Generalsekreterarens förord 11 Förord av projektansvarig 13 Författarpresentationer 15 Sammanfattning 17 Kapitel 1. Ungdomars etableringsförhållanden i de nordiska länderna -en bakgrund 21 En jämförelse av de nordiska länderna 23 Ekonomier 23 Arbetsmarknadsförhållanden 25 Sociala trygghetssystem 27 Ungdomars arbetsmarknadsvillkor i de nordiska länderna 30 Arbetslöshetens orsaker 30 Är ungdomsarbetslösheten ett socialt problem?.*... 32 Absolut och relativ ungdomsarbetslöshet i de nordiska länderna.' 32 Sysselsättning bland ungdomar 35 Arbetsmarknadens reglering 36 Relativa löner 39 Arbetsmarknadspolitiska insatser 41 Arbetslöshet och inaktivitet 42 Utbildningssystem och elevgenomströmning i de nordiska länderna 44' Utbildningens organisation på gymnasial nivå 44 Yrkesutbildning på gymnasial nivå 45 Elevgenomströmning 46 Fortsatt framställning 49 Litteraturlista 50 Kapitel 2. Et dansk regime for övergång fra uddannelse til arbejde? 53 Hvordan forklare det danske system for övergång? 54 Forskning i produktionsregimer og arbejdsorganisering 60 Forskning i kultur og livsforteb 62 Andre tilgange til forskning i overgange 64 Overgange i det danske uddannelsessystem 67 Udviklingen i overgange fra 1980 til 2005 70 Forlaengede overgange 74 Erhvervsuddannelser: Den danske model - det duale system 76
- Nordiska erfarenheter Modellens styrker og svagheder 78 Erhvervsuddannelseme og praktikpladsproblemet 80 En fremtid for erhvervsuddannelseme? 83 Gennemstramning på erhvervsuddannelserne 86 Status og ligevasrd i ungdomsuddannelserne 89 Frafald og fravalg 90 Restgruppen af unge uden uddannelse 93 Initiativer mod frafald 98 Arbejdsmarkedet og de unges övergång 101 Den aktive arbejdsmarkedspolitik 103 Uddannelsespolitiske dilemmaer og erfaringer fra Danmark 108 Ni uddannelsespolitiske dilemmaer for ungdomsuddannelserne 110 Sammenfatning af nogle gode erfaringer fra Danmark 121 Litteraturliste 124 Kapitel 3. Övergång från skola till arbetsliv i Finland - utveckling och trender 131 Inledning - Forskning om övergångsproblematiken 131 Utbildningens betydelse och roll och de ungas situation i Finland 136 Utbildningsvägarna i ett nötskal 140 Yrkesutbildningen 144 Finansieringen 147 Specialundervisningen 148 Särdrag i det finländska utbildningssystemet 151 Avbrott i utbildningen 152 Övergången från utbildning till arbetsmarknad 158 Andelen unga utanför systemen? 161 Arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken en fråga om arbetskraftsutbud och strukturarbetslöshet 163 Policyåtgärder mot utsatthet bland unga 170 Policy reformer under 2000-talet 170 Hur effektiva är stödsystemen och sysselsätmingsåtgärderna? Vilka är nyckelfaktorerna? 176 Övergången från skola till arbetsliv - Den finska modellens slagkraft och kritiska punkter 180 Litteraturlista 185 Internetkällor 189 Kapitel 4. From School to Work: The Case of Iceland 191 Introduction: General context and previous research 191 Characteristics and Changes in the Labour Märket 195 Persistently high demand for labour 195 Occupational and Educational Upgrading of the Labour Force 202 Educational Attainment and the Vocational Subsystem 206 General Educational Framework 206 Vocational education and the training system 208 Patterns of educational attainment 213 Drop-out and its consequences 223 The extent and characteristics of drop-out 223
Ungdomars väg från skola till arbetsliv Consequences of Dropping Out 227 Educational and Employment Policies 232 Conclusions: Explaining the Icelandic transition regime 239 References 243 Kapitel 5. Veier fra yrkesopplaering til arbeidsliv. En studie av det norske overgangsregimets effektivitet 249 Innledning 249 Norsk forskning om övergång skole - arbeidsliv 251 Et institusjonelt perspektiv på norske overgangssystemer 253 Norsk yrkesutdanning f0r Reform 94 257 Endringer i utdanningsstrukturen 257 Yrkesutdanningen og lasrlingordningen 260 Ungdoms tilgang til lasrlingplass, fagbrev og fagarbeiderstatus 262 Ungdomsdemografi, planlegging og dimensjonering 263 Reform 94: Enhetliggjoring av videregående opplasring og standardisering av ungdommens utdanningsbiografier 264 Stor ökning i antall terekontrakter - faglig og geografisk ekspensjon 270 Geografisk ekspansjon 272 Sektormessige forskjeller - et segmentert ungdomsarbeidsmarked 272 Betydningen av endringene i nasringsstruktur 274 Lasrlingordningen som grunnlag for inngang i arbeidslivet? 275 Lasrlinger og ufaglasrte under 20 år 276 Fagterte og ufaglasrte 20-24 år 277 Oppsummering: tre segmenter i arbeids- og lserlrngmarkedet 278 Kontinuitet og endring i fagopplajringens rekruttering.*... 280 Hvilke åldersgrupper blir rekruttert som lajrlinger? > 280 Fagbrev som praksiskandidat 283 Fagfordeling 284 Aldersfordeling 284 Rekruttering mellom plan og marked 286 Ikke mindre konjunkturstyrt 286 Dimensjonering 287 Formidling 288 Styrker og svakheter i den norske utdanningsmodellen 289 Gjennomstrennning og drop-out 291 Fra yrkesfag til studiekompetanse 293 Frafallet i yrkesfag 295 Lajrlingordningens betydning 297 Veier ut av problemene? 299 Legge lavere list for noen - "praksisbrevet" 299 Forbedre gjeldende lep 300 Strukturelle endringer - flere ordinasre veier til mål 302 Ungdomsarbeidsmarked og arbeidsmarkedstiltak 303 Ungdom i utdanning og på arbeidsmarkedet 303 Yrkesfrekvens 304 Antall ungdommer i arbeidsmarkedet 306
- Nordiska erfarenheter Yrkesaktivitet som hovedbeskjeftigelse 308 Lserlinger og faglasrte under 20 år 309 De som verken er i utdanning eller arbeid 309 Arbeidsledighet 310 Ungdom og aktiv arbeidsmarkedspolitikk 312 Effekter av ungdomstiltak 313 Revidert ungdomsgaranti for 16-19 åringer 315 Organisering, tariffering og kran 317 Konklusjon 320 Referanser 326 Kapitel 6 Arbetslinje eller utbildningslinje? Om övergången från skola till arbete i Sverige 333 En svensk regim för övergången från skola till arbete 335 Några olika samband inom den svenska regimen 337 Yrkesutbildningssystemet 342 Programgymnasiet och arbetsmarknaden 349 Parternas inflytande 352 Kritik mot programgymnasiets yrkesförberedande utbildning 354 Finansiering 357 Några experiment inom gymnasieskolans ram 357 Fristående skolor 361 De nya gymnasiala yrkesprogrammen 363 I stället för individuellt program 364 Dropoutproblemet 365 Effekterna av avhopp från gymnasieskolan 369 Arbetsmarknadspolitik 370 Ökningen av det kommunala inflytandet stärkte sannolikt utbildningslinjen 372 Samarbete mellan olika institutioner 375 Ungdomsprogrammen feltänkta? 376 Förändringar efter maktskiftet 378 Arbetsmarknadsutbildning 379 Bortom traditionell arbetsmarknadspolitik 381 Ungdomars normer och värderingar 384 Ungdomar mellan skola och arbetsmarknad 388 Sammanfattning och slutsatser 391 Åtgärder 395 Litteratur- och källförtecken 398 Kapitel 7. Framåtblickande slutsatser 403 Sammanfattande slutsatser 404 Skillnader i yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik 405 Ett rättviseperspektiv 406 Forskning om ungdomsarbetslöshet och övergången från skola till arbetsliv 408 Social exkludering 409 Betydelsen av motverkande insatser 410 Förändrade övergångsmönster ställer nya krav 413
Ungdomars väg från skola till arbetsliv Förtroende och social sammanhålming 414 Rättvisa och likvärdiga förutsättningar 415 Grunderna för en rättvis utbildningspolitik 416 Vad betyder likvärdiga förutsättningar? 417 Uppnås rättvisemålen? 419 Olika rättvisestrategier 423 Insatser som öppnar dörrar 424 Litteraturlista 425 Abstract '. 427 Similarities in vocational education and employment policy 428 Differences in vocational education and employment policy 428 Conclusions 430