KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖR KNIVSTA KOMMUNS SKOLOR Utbildningsnämnden 14 mars 2012 Kerstin Eskhult Strategiskt Ledningsstöd

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. INLEDNING.. 3 3. VERKSAMHETENS MÅL 3 4. FÖRUTSÄTTNINGAR. 4 4.1 Allmänt om Knivsta kommun. 4 4.2 Organisation. 5 4.3 Ledning och administration.. 5 4.4 Personal 6 4.5 Ekonomi 7 4.6 Investeringar 8 5. ARBETET I VERKSAMHETEN. 8 5.1 Kommunens arbete. 8 6. FÖRSKOLA. 10 6.1 Beskrivning av verksamheten. 10 6.2 Förutsättningar 11 6.3 Resultat och måluppfyllelse. 11 6.4 Sammanfattning 12 7. GRUNDSKOLA..13 7.1 Beskrivning av verksamheten. 13 7.2 Förutsättningar 14 7.3 Resultat och måluppfyllelse. 14 7.4 Sammanfattning 30 8. GYMNASIESKOLA... 32 8.1 Beskrivning av verksamheten. 32 8.2 Förutsättningar 33 8.3 Resultat och måluppfyllelse. 33 8.4 Sammanfattning 34 9. FRITIDSHEM... 34 9.1 Beskrivning av verksamheten. 34 9.2 Förutsättningar 34 9.3 Resultat och måluppfyllelse. 35 9.4 Sammanfattning 35 10. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING.. 36 11. BILAGOR.. 37 1

1. SAMMANFATTNING KVALITETSREDOVISNING 2011 1.1 Förskola Förskolornas kvalitetsredovisningar för läsåret är betydligt mer koncentrerade med tyngdpunkten på resultat och analys, än genomförda aktiviteter. Flera förskolor beskriver ett tematiskt arbetssätt där planeringen utgår från en förväntad lärprocess i barngruppen. Det innebär att verksamheten i sin uppföljning, utvärdering och analys med större säkerhet kan bedöma barngruppens utveckling och lärande. I kvalitetsredovisningarna märks också en medvetenhet om resultatet och därmed kvaliteten i förskolornas arbete. 1.2 Grundskola Trots ett ständigt pågående värdegrundsarbete förekommer mobbning och kränkande behandling på skolorna. Det förebyggande arbetet sker på många sätt, där arbetet med kartläggning av skolans miljö utgör en viktig del. Uppföljning och utvärdering har gjorts genom egna enkäter på några skolor. Resultaten är övervägande positiva, men visar att mobbning och kränkande behandling ändå förekommer. Det är särskilt bland de äldre eleverna som mobbning och kränkningar sker i miljöer utanför skolan och blir därför ännu svårare att komma åt. Årets enkät Minnet av skolan visar att andelen elever som upplevt mobbning under sin skoltid har minskat, vilket förhoppningsvis är ett trendbrott och ett resultat av verksamhetens förebyggande arbete. Under läsåret har nationella prov i år 3 genomförts för tredje gången. Andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov är hög i svenska och något lägre i matematik. Resultatet är i stort sett likvärdigt med resultatet 2010. I en jämförelse med utfallet 2010, är det kommunövergripande resultaten av de nationella proven i år 5 i engelska och svenska i stort sett oförändrade. Resultatet i matematik visar ett sämre resultat än de två senaste åren, vilket är ett trendbrott. Det sammanlagda resultatet på de nationella proven i år 9 har förbättrats ytterligare i svenska, är ungefär likvärdiga i engelska medan resultatet försämrats i matematik jämfört med 2010. De försämrade resultaten i matematik på nationella proven i åk 5 och åk 9 måste bli föremål för en noggrann analys, vilket även gäller de stora skillnaderna mellan resultaten på nationella proven och slutbetygen i åk 9. Betygsstatistiken visar ett meritvärde med 216, vilket är en uppgång jämfört med 2010. Även behörigheten till gymnasieskolan har ökat, vilket innebär att 92 procent av eleverna (155 av 166 elever) har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Kvalitetsredovisningarna beskriver ett medvetet arbete för att öka och förstärka elevernas inflytande över sin vardag och sitt lärande. Här har arbetet med lokala pedagogiska planeringar inneburit en möjlighet för eleverna att öka sitt ansvarstagande och inflytande. Kvalitetsredovisning 2011 2

Samtliga verksamheter ger i sina kvalitetsredovisningar en tydlig bild av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Det strategiska tänkandet kring specialpedagogernas/lärarnas funktion och arbetet med kartläggningar och åtgärdsprogram, tydliggör hur varje skola möter elevernas olika behov. 1.3 Gymnasieskola Sjögrenska gymnasiet har utvecklats genom lärlingsprogram och lärlingsutbildning. Efter beslut i utbildningsnämnden fortsätter utbyggnaden av verksamheten med skolförlagda yrkesutbildningar från läsåret 2012-13. Ett medvetet pedagogiskt arbete, tydligt mentorskap och individuella lösningar utgör en viktig del i skolans fortsatta arbete. 1.4 Fritidshem Fritidshemmen är en integrerad verksamhet vad gäller lokaler och personal. Den kvalitetsgranskning som Skolinspektionen genomförde hösten 2009 och inspektionen av grundskola och fritidshem våren 2010, har lyft verksamheten. I kvalitetsredovisningarna beskrivs hur verksamheten arbetar med de utvecklingsområden som framkom vid granskning och inspektion. 2. INLEDNING Kommunen har ett generellt uppdrag att följa upp och kontrollera all kommunal verksamhet enligt kommunallagen 1. Varje skola, kommunalt bedriven förskola och kommunalt bedrivet fritidshem samt kommunens skolverksamhet som helhet har sedan 1997 varit skyldiga att varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten 2. Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag där detta krav är borttaget och ersatt med verksamheternas eget ansvar för ett systematiskt kvalitetsarbete. Kommunfullmäktige och utbildningsnämnden i Knivsta kommun har beslutat att verksamheterna ska fortsätta arbetet med kvalitetsredovisningar, men utformningen av dessa är inte ännu fastställd. Förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar för läsåret 2010/2011 följer Skolverkets allmänna råd, men är begränsade till sin omfattning. 3. VERKSAMHETENS MÅL 3.1 Nationell nivå Skollagen med timplaner samt läroplanerna och kursplanerna är de nationella måldokument som styr verksamheten i barnomsorg och skola. Under läsåret har verksamheterna arbetet med att implementera den nya skollagen, en reviderad läroplan i förskolan och ny läroplan, Lgr 11, i grundskolan, förskoleklass och fritidshem. 3.2 Kommunal nivå Kommunfullmäktiges mål I Knivsta kommunfullmäktiges Mål och Budgetdokument för 2011 är två av fullmäktiges övergripande mål till Utbildningsnämnden; Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) 3 1 SFS 1991: 900 2 Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, 1997:702

Betyg och skriftliga omdömen skall användas i den utsträckning som det statliga regelverket tillåter. Utbildningsnämndens mål I utbildningsnämndens verksamhetsplan 2011 ges följande uppdrag till förskola och grundskola; - Minska barngrupperna i förskolan med ett barn under 2011 och ytterligare ett barn under mandatperioden - Uppnå nolltolerans mot mobbing och kränkande behandling i verksamheterna - Undervisningen behöver utvecklas för att motsvara samhället ökande krav, bland annat genom ökad IT-användning - Målsättningen är att vara länets bästa skola vad avser resultat och meritvärden Utbildningsnämnden anger i sin verksamhetsplan följande mål för verksamheten; Förskola Säkerställa att alla barn ges förutsättningar till utveckling och lärande och social utveckling. Grundskola Verksamheten skall säkerställa att alla elever ges förutsättningar för att uppnå kunskapsmål och social utveckling. Knivsta skolor skall öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Knivstas skolor skall arbeta aktivt med satsningar på barns hälsa, goda kostvanor och fysisk aktivitet. Nämnden är positiv till att skolor, på rektors egna initiativ, inom ramen för budget och övriga planer inriktar sig på olika specialintressen för att locka elever till sin skola, tex. språk, musik och/eller matematik/naturvetenskap. Gymnasieskola Arbeta fram en strategi för gymnasieskolan i Knivsta Ta fram en plan för årlig uppföljning av Knivstaelevernas resultat 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänt om Knivsta Kommun Knivstas folkmängd uppgick den 31 december 2011 till 14 965 personer enligt Statistiska centralbyråns officiella siffror. Det innebär en ökning med 241 personer (1, 6 procent) jämfört med 2010. Medelåldern i Knivsta är 36,5 år vilket fortfarande är den lägsta i riket. Medelåldern i Uppsala län är 39,9 år och i hela riket 41,1 år. Knivsta räknas numera till kommungruppen förortskommuner, men mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbete i annan kommun. I Knivsta kommun är 27,9 procent av befolkningen i åldrarna 0-17 år. Endast 12,2 procent av befolkningen i Knivsta är 65 år eller äldre. 2,7 procent av befolkningen i Knivsta är 80 år eller äldre. Kvalitetsredovisning 2011 4

Det politiska ansvaret för kommunens utbildning finns hos Utbildningsnämnden. Ansvaret omfattar verksamheten inom förskola, förskoleklass, grundskola år 1 9, skolbarnsomsorg samt obl. särskola år 1-10. I kommunen finns också en Kulturskola med avgiftsbelagd, frivillig musik- och estetisk undervisning. För särskolans elever i år 1 år 6 samt för alla kommunens särskoleelever i år 7 år 10 anordnas skolgång via samverkansavtal med Uppsala kommun. Frivilliga utbildningar, gymnasie- och gymnasiesärskola är verksamheter som genom samverkansavtal köps av andra kommuner, främst Uppsala. Gymnasiets individuella program samt ett lärlingsprogram som successivt byggs ut, finns i kommunen på Sjögrenska gymnasiet. I kommunen finns 11 enskilda förskolor samt två fristående skolor, en F år 9 och en F år 6 skola. 4.2 Organisation pedagogisk verksamhet Den pedagogiska verksamheten var fram till halvårsskiftet organiserad i två skolområden. Från och med 1 juli utgör Knivsta ett skolområde med en skolchef för den kommunala verksamheten och en utvecklingschef som arbetar mot både den kommunala och den fristående förskole- och skolverksamheten. Dessa funktioner bildar tillsammans utbildningschefen och ledningen för Sjögrenska gymnasiet, Stöd o Konsultationsteamet samt vuxenutbildningen, en ledningsgrupp. Elever som saknar behörighet till gymnasiets nationella program erbjuds undervisning på individuellt program, som anordnas av kommunen vid Sjögrenska gymnasiet. Ett gemensamt resursteam för barn/elever i behov av särskilt stöd finns att tillgå för kommunala och enskilda förskolor och skolor. 4.3 Ledning och administration Utbildningsnämnden har under året bestått av sju ordinarie ledamöter och tre ersättare. Moderaterna har haft nämndens ordförandepost och Knivsta.nu vice ordförandeposten. Verksamheten leds av en utbildningschef som får sitt administrativa stöd från kommunens gemensamma administration. I administrationen finns samordnare för förskola och skola, barnomsorgskonsulent, debiteringsansvarig, skoladministratör, skolskjutssamordnare samt övriga stödfunktioner som ekonomi, IT, information och personalhantering. Någon fackförvaltning finns alltså inte. Rektorer och förskolechefer har tillgång till skoladministratörer som avlastar skolledningen de administrativa arbetsuppgifterna till förmån för det pedagogiska ledarskapet. 5

4.4 Personal 3 4.4.1 Personalstatistik per skolenhet Grundskolan Lärare m. pedagogisk högskoleexam. (%) Lärare m. specialped. högskoleexam. (%) Lärare per 100 elever Skolledning Lärare rektor Skola Heltidstjänst Heltidstjänst. Heltidstjänst Heltidstjänst Heltidstjänst Antal elever Alsike skola 1,7 28 94,1 3,6 6,3 446 Gredelby skola 0,6 9,5 99,2 0 7,8 121 Lagga skola 0,4 7,1 74,4 0 8,4 85 Långhundra skola 0,3 5,9 89,7 0 6,9 86 Segerstaskolan 1 14,7 84,8 6,8 7,8 188 Thunmanskolan 1,8 32 84,8 3,1 7,4 431 Ängbyskolan 0,9 19,4 90,6 2,6 7,0 277 Kommunen: (kommunala skolor) 6,6 116,5 88,8 3,0 7,1 1634 Länet: 86,6 5,1 7,8 Riket: 87,8 6,4 8,3 Statistiken är hämtad från Skolverkets databas SIRIS. Den senast publicerade statistiken gäller läsåret 2010/2011. Uppgifter för läsåret 2011/2012 publiceras i slutet av april 2012. 4.4.2 Sjukfrånvaro 4 Sjukdagar i % per yrkesgrupp 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% dagb.vård. barnskötare förskollärare elevass. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 lärare 1-7 lärare 4-9 Personalbokslutet för 2011 visar att sjukfrånvaron fortsätter att minska jämfört med tidigare år. Undantaget är förskollärare, barnskötare och dagbarnvårdare, som visar en ökning jämfört med 2010. 3 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2010, räknat i årsarbetare. 4 Personalbokslut 2011 Kvalitetsredovisning 2011 6

Den lägsta sjukfrånvaron har gruppen lärare 4-9. 4.4.3 Lärarbehörighet I samband med de nya behörighetskraven hos undervisande personal i förskola och skola har en kartläggning av personalens behörighet genomförts under hösten 2011. Kartläggningen visar att den högsta behörigheten finns i förskolan, där 93 procent av förskollärarna är behöriga att undervisa i verksamheten. I grundskola och gymnasieskola är lärare som undervisar i moderna språk, franska och tyska, samt textilslöjd behöriga till 100 procent. I övriga ämnen varierar behörigheten. I kärnämnena är behörigheten lägst i matematik med 47 procent. Ämnena trä- och metallslöjd, samhällskunskap och kemi saknar behöriga lärare. Andel behöriga lärare/ämne ht 2011 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Förskolan Svenska SVA Engelska Matematik Textilslöjd Trä o metall Hem-o konsumentkunskap Idrott o hälsa Bild Musik Geografi Historia Religion Samhällskunskap Franska Tyska Spanska Språkval sv-eng Kemi Fysik Teknik Biologi Speclärare/pedagoger 4.5 Ekonomi 4.5.1 Resursfördelning Resurserna till respektive verksamhet fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående förskolor och skolor. Resurserna fördelas via olika procentsatser som är relaterade till den barnpeng/elevpeng som fastställs i budget varje år. Modellen i förskolan bygger på åldersindelning och vistelsetid för barnen, där de yngre barnen med vistelsetid mer än 15 tim/vecka har den högsta ersättningen. Ersättningen till skolan fördelas i procent av elevpengen, där de äldsta eleverna år 6 9 får den högsta ersättningen. Resursfördelningen till gymnasiets individuella program följer samma principer som motsvarande verksamhet (= motsvarande gymnasieprogram) i Uppsala kommun. 4.5.2 Bokslutsanalys 5 Resultatet är negativt och det största underskottet visar skolans verksamhet. Resultatet förklaras huvudsakligen av att fler elever än beräknat valt skolor utanför kommunen vilket medfört att några skolor haft svårt att snabbt anpassa sig till den mindre kostymen med överskridanden som följd. 7 5 Utbildningsnämndens bokslut 2011

Förskoleverksamhetens överskott förklaras främst av att antalet heltidsplatser överskattats vilket lett till att mindre ersättning än planerat gått ut till förskolorna. Nämnden skulle ha kunnat höja ersättningen under slutet av 2011 men detta hade medfört att förskolan gått in i 2012 på fel nivå. Resultatet för obligatoriska särskolan förklaras av fler elever och högre ersättningsnivåer i Uppsala än budgeterat. Underskottet för gymnasieskolan beror på att 24 elever fler än budgeterat skrevs in i gymnasieskolan. Verksamhet (tkr) Kostnader Intäkter Resultat Förskola 128 066 130 354 2 390 Lokaler -102 Skolverksamhet (inkl förskoleklass 220 475 218 673-1 979 och fritidshem) Lokaler 177 Obl. särskola 9 718 8 626-1 092 Gymnasie- och gymnasiesärskola 72 912 71 957-966 Lokaler 11 Resultat verksamhet: 431 171 429 610-1 561 Lokaler 86 4.6 Investeringar Investeringar som gjorts under året gäller främst Active boards till några skolor samt inventarier till förskolorna. 5. ARBETET I VERKSAMHETEN 5.1 Kommunens arbete för att kvalitetssäkra och förbättra måluppfyllelsen 5.1.1 Fortbildning/kompetensutveckling Knivsta kommun och utbildningsnämnden avsätter årligen 1,8 procent av den totala lönekostnaden för verksamheten till central fortbildning. Under året har 3 personer deltagit i förskolelyftet och 11 personer i lärarlyftet. I övrigt går 2 rektorer på rektorsutbildning och 1 person har deltagit i rekryteringsutbildningen. Arbetslagsledare har tillsammans med rektorer och förskolechefer gått en arbetslagsledarutbildning. Fritidshemspersonalen har haft en utbildningsdag kring den nya läroplanen och genusarbetet i verksamheten. 5.1.2 Egentillsyner av förskolor och skolor I enlighet med Utbildningsnämndens internkontrollplan har kommunen genomfört egentillsyner vid egna förskolor och grundskolor. Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheten arbetar i riktning mot de nationella målen och tillse att gällande nationella styrdokument följs. Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontroller tillsammans med sakkunnig. Under året har egentillsyn genomförts vid Gredelby skola och fritidshem samt vid Spillkråkans förskola. Kvalitetsredovisning 2011 8

5.1.3 Kvalitetsarbete I utbildningsnämndens internkontrollplan finns beslut om granskningar och tillsyner av verksamheten. Under året har en granskning av skolornas arbete med skriftliga omdömen samt en granskning av kommunens Stöd och konsultationsteam genomförts. Kommunens verksamhetscontroller har också utarbetat anvisningar och funnits tillgänglig för handledning i verksamhetens arbete med kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. 5.1.4 Kvalitetsseminarium Utbildningsnämnden anordnar ett årligen återkommande kvalitetsseminarium. Där diskuterar politiker tillsammans med förvaltningsledning, rektorer och förskolechefer förskolans och skolans resultat och måluppfyllelse i syfte att vidareutveckla verksamheten. 5.1.5 Kvalitetsdeklarationer På uppdrag av kommunfullmäktige har kommunen tagit fram kvalitetsdeklarationer för förskola och skola. Syftet med deklarationerna är att skapa förtroende för kommunens verksamhet hos kommuninvånarna genom att beskriva vad elever och föräldrar kan förvänta sig av förskola och skola. Som ett led i kvalitetsarbetet finns också kommungemensamma rutiner för synpunkts- och klagomålshantering utarbetade för kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsdeklarationerna är framtagna genom arbete med fokusgrupper. En revidering av deklarationerna planeras under 2012. 5.1.6 Genomförda enkäter Elevenkät åk 9, Minnet av skolan 6 Enligt FN:s Barnkonvention har alla barn/ungdomar rätt till en trygg uppväxt och bra skolgång. För att få en bild av elevernas upplevelser av sin skoltid, har eleverna i år 9 i kommunens skolor fått ta ställning till hur de upplevt sin grundskoletid. Eleverna uppmanas i en enkät att försöka minnas skoltiden för skolåren 1-3, 4-6 och 7-9. Totalt har 147 av 164 elever besvarat enkäten, varav 65 flickor (Al 14, Thu 51) och 57 pojkar (Al 9, Thu 48). Svarsfrekvensen är 95 procent. Sammanfattning av resultatet; Trygghet Av alla elever är andelen trygga elever konstant över åren med drygt 60 procent som instämmer helt i påståendet. Flickorna upplever en något större otrygghet än pojkarna under alla skolår. Mobbning Andelen elever som instämmer helt i att de blivit mobbade är i årets enkät den lägsta sedan 2005, då enkäten genomfördes för första gången. I en jämförelse mellan pojkar och flickor, är det fler flickor som upplever att de mobbats helt eller delvis under sin skoltid. När man jämför på skolnivå, är det fler flickor på 9 6 Enkät genomförd i februari 2012, bilaga 11

Thunmanskolan som upplever att de mobbats helt eller delvis, än det är på Alsike skola. Av samtliga pojkar uppger 26 procent att de delvis mobbat andra elever under åren 7 9. Dessa pojkar finns enbart på Thunmanskolan. 15 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna på Thunmanskolan uppger att de helt eller delvis blivit mobbade av lärare under de sista skolåren. På Alsike skola uppger 7 procent av flickorna att delvis blivit mobbade av lärare, medan inga pojkar på Alsike skola delar den upplevelsen. Självkänsla Andelen elever totalt som tycker att de lärt sig att de duger som de är fortsätter att öka. I en jämförelse mellan pojkar och flickor är pojkarnas självförtroende större än flickornas. Flickornas självförtroende har dock ökat något. I en jämförelse mellan Alsike skola och Thunmanskolan är tendensen densamma. Minnet av skoltiden På påståendena som gäller hur eleverna ser tillbaka på sin skoltid just nu och senare som vuxna, är det 34 procent respektive 38 procent som instämmer helt i att de kommer att minnas sin skoltid med glädje. I en jämförelse mellan skolorna är det flickorna på Thunmanskolan som uttrycker en större missnöjdhet med sin skoltid medan pojkarna på Alsike skola är mindre nöjda än flickorna. 6. FÖRSKOLA 6.1 Beskrivning av verksamheten En fortsatt inflyttning av unga familjer med små barn gör att behovet av förskoleplatser i kommunen kvarstår, dock i någon mindre utsträckning än tidigare år. Vid årets slut fanns 13 kommunala och 11 enskilda förskolor i Knivsta kommun. Familjedaghem finns i centrala Knivsta samt i Lagga. Jämfört med 2010 har antalet barn i förskolan minskat med ca 40 stycken. Antalet barn i familjedaghem är samma antal som förra året. 2011 Antal snitt under året Barn i förskoleverksamhet 1156 Varav i förskola 734 Varav i familje- 39 daghem Varav i 0 familjenätverk Varav enskilda fsk 372 Varav i annan 12 kommun Kvalitetsredovisning 2011 10

6.2 Förutsättningar Resurserna till verksamheten fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående förskolor. Modellen i förskolan bygger på åldersindelning och vistelsetid för barnen, där de yngre barnen med vistelsetid mer än 15 tim/vecka har den högsta ersättningen. I förskolan fanns under läsåret 126 årsarbetare varav 45 procent hade pedagogisk högskoleutbildning och 43 procent annan utbildning för arbete med barn 7. Övriga saknar adekvat utbildning. Antal barn per årsarbetare uppgick till 5,9 vilket är lägre än förra läsåret men fortfarande över snittet för både kommungrupp (5,6) och rike (5,4). Under året har fortbildning för personalen koncentrerats till utbildningar i PIM 8 och NTA 9. Förskolorna har också arbetat med implementeringen av den reviderade läroplanen. 6.3 Resultat och måluppfyllelse 6.3.1 Normer och värden Förskolornas kvalitetsredovisningar beskriver ett strukturerat värdegrundsarbete som ofta genomförs i olika teman eller projekt, men också finns med i det vardagliga arbetet. Att skapa trygghet för både barn och föräldrar är en viktig del av förskolans uppdrag. Vikten av den kartläggning som ingår i förskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling nämns i flera av redovisningarna. Uppföljning och utvärdering sker främst genom medvetna observationer av barngrupperna, pedagogisk dokumentation samt vid samtal med barnen. Arbetslagen har i pedagogiska diskussioner format ett gemensamt synsätt och en väl förankrad värdegrund, vilket medfört ett medvetet förhållningssätt i personalgrupperna. Resultaten beskrivs utifrån att personalen genom observationer, intervjuer eller i det vardagliga arbetet upplever att barnen förstår och kan omsätta den gemensamma värdegrunden i praktiken. Familjedaghemmens arbete präglas i hög grad av att personalen har ett förhållningssätt gentemot barnen där en tydlig värdegrund ständigt finns med. Dagbarnvårdarna beskriver hur sammanhållningen i barngruppen stärkts, hur vardagliga rutiner är inarbetade och att barnen är trygga. 6.3.2 Utveckling och lärande Kvalitetsredovisningarna beskriver arbetet med språkutveckling och att väcka barnens intresse för matematik och matematiska begrepp. Flera förskolor använder ett tematiskt arbetssätt. På många av förskolorna delas barnen i s.k. lärgrupper, dels för att tydliggöra det pedagogiska arbetet men också för att skapa mindre barngrupper. 7 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2010, räknat i årsarbetare. 8 Praktisk IT och mediakompetens 11 9 Natur och teknik för alla

Uppföljning och utvärdering har skett genom medvetna observationer, enkäter, portfolio, pedagogisk dokumentation samt vid samtal med barnen. Samtliga förskolor beskriver i sina analyser att man uppnått eller är på god väg mot uppsatta mål och att arbetet ska fortsätta. Även här beskriver pedagogerna att man ser hur barnen och barngruppen har utvecklats utifrån de aktiviteter som varit. Familjedaghemmen arbetar aktivt med barnens språkutveckling. Här används dagligen sång och lek, rim och ramsor. Matematiken finns naturligt i det vardagliga arbetet. Ett utökat samarbete mellan dagbarnvårdarna och förskolan bidrar till en positiv utveckling. 6.3.3 Barns inflytande Förskolorna erbjuder barnen ett flertal möjligheter till inflytande över sin vardag. Det tematiska arbetssättet bygger på barnens intressen och delaktighet. Den demokratiska träningen sker genom omröstningar på olika sätt. Barnråd finns på de flesta förskolor. Förskolorna beskriver att barnens vardagsinflytande har ökat. Omröstningarna har också lett till att barnen godtar majoritetsbeslut på ett bättre sätt. I planeringen av teman och projekt fångas barnens intressen och idéer upp. 6.3.4 Barn i behov av särskilt stöd Förskolorna gör kartläggningar och upprättar åtgärdsprogram för de barn som är i behov av särskilt stöd. Verksamheten har ett nära samarbete med kommunens Stöd- och konsultationsteam för observationer och handledning av personalen. Indelningen av barnen i mindre lärgrupper underlättar för pedagogerna att möta och se varje barns behov. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd förutsätter ett nära samarbete med föräldrarna. Förskolans miljö beskrivs som den tredje pedagogen och hur viktig den är. 6.4 Sammanfattning Förskolornas kvalitetsredovisningar är betydligt mer koncentrerade än tidigare år, med tyngdpunkten på resultat och analys, mer än på genomförda aktiviteter. Flera förskolor beskriver ett tematiskt arbetssätt. Det innebär att man redan i planeringen av ett tema utgår från vad man vill att barnen ska få för erfarenheter och möjligheter att utveckla ett kunnande om. Planeringen blir en beskrivning av en förväntad lärprocess i barngruppen. Med den utgångspunkten blir både uppföljning, utvärdering och analys av arbetet lättare att göra och man kan med större säkerhet bedöma barngruppens utveckling och lärande. Genom att arbetslagen kontinuerligt dokumenterar, utvärderar och analyserar sitt arbete märks också en medvetenhet i kvalitetsredovisningarna om resultatet och därmed kvaliteten i förskolornas arbete. Förskolans kvalitet har länge utgått från de aktiviteter som genomförts och kopplingen att många planerade och genomförda aktiviteter innebär en god kvalitet på verksamheten. Hur det enskilda barnet och barnen som grupp har tillgodogjort Kvalitetsredovisning 2011 12

sig aktiviteterna har inte utvärderats och analyserats. I den reviderade läroplanen finns ett nytt målområde, Uppföljning, utvärdering och utveckling, som beskriver hur förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras. Det innebär ett särskilt ansvar för förskollärare att följa upp, dokumentera och analysera varje barns lärande för att kunna utvärdera förskolans arbete och kvaliteten på verksamheten. 7. GRUNDSKOLA 7.1 Beskrivning av verksamheten I kommunen finns åtta kommunala grundskolor. Brännkärrskolan har under läsåret haft förskoleklass, Gredelby skola har elever från F år 3, Lagga, Långhundra, Segersta och Ängby skolor har elever från F år 6. I Alsike skola och Thunmanskolan finns kommunens äldre elever, där Alsike skola har elever från F år 9 och Thunmanskolan omfattar år 4 år 9. Förskoleklass finns på samtliga skolor utom Thunmanskolan. Verksamheten är integrerad i grundskolan genom arbetslagen och även i åldersblandade grupper på en del skolor. Í kommunen finns två fristående skolor, Margarethaskolan F år 9 och S:ta Maria skola med F år 6. Elevtalet har ökat med 12 barn i förskoleklass och 77 elever i grundskolan jämfört med 2010. 2011 (snitt under året) Antal Skolform Antal Elever i grundskola inkl. förskoleklass Varav friskolor i kommunen 2250* Förskoleklass 296 209,5 Varav i friskolor i kommunen 26,5 Varav i annan kommun 135,5 Grundskola år 1 9 1954** *exkl. 21,5 från annan Varav friskolor i 183 kommun kommunen **exkl. 20 från annan kommun Varav i annan kommun*** ***år 1-9 inkl fristående Obl. Särskola 13 **** i egen kommun Varav i annan 12,5 exkl. fritidsklubben kommun Skolbarnsomsorg 942,5**** Varav friskolor i kommunen 86 67 13

7.2 Förutsättningar Resurserna till respektive verksamhet fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående skolor. Resurserna fördelas via olika procentsatser som är relaterade till den elevpeng som fastställs i budget varje år. Ersättningen till skolan fördelas i procent av elevpengen, där de äldsta eleverna år 6 9 får den högsta ersättningen. Skolan hade under läsåret 136 årsarbetare varav 13 i förskoleklass samt 123 tjänstgörande lärare. Andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen i grundskolan utgjorde 89 procent 10. Enligt den officiella statistiken är lärartätheten i kommunens skolor något lägre än tidigare år och var den 15 oktober 2010 7,1 lärare per 100 elever. Lärartätheten är fortfarande lägre än genomsnittet i länet (7,8) och riket (8,3). Under läsåret har fortbildning genomförts bl.a. via lärarlyftet, rektorsutbildning och arbetslagsledarutbildning. Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan har en egentillsyn genomförts på Gredelby skola och fritidshem vårterminen 2011. 7.3 Resultat och måluppfyllelse 7.3.1 Normer och värden Liksom tidigare år prioriteras elevernas trygghet och arbetsro, respekt för andra samt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Arbetet utgår från att skolans värdegrund genomsyrar verksamheten och att den är väl förankrad bland elever och personal. Flera skolor avsätter särskild tid för värdegrundsdiskussioner i personalgrupperna i förankringsprocessen. Att det finns en samsyn och kommunikation mellan skola och hem har också stor betydelse för elevernas trygghet. Arbetet med kartläggning av skolans miljö utgör en viktig del i det förebyggande arbetet. Några skolor arbetar med kamratstödjare, trygghetsgrupp och schemalagd undervisning i livskunskap. Gemensamma temadagar används också för att stärka vikänslan på skolan. Uppföljning och utvärdering har gjorts genom egna enkäter på några skolor. Resultaten är övervägande positiva, men visar också att mobbning och kränkande behandling ändå förekommer. Kommunens enkät Minnet av skolan, som genomfördes bland eleverna i år 9 under läsåret 2010/2011, finns med som underlag för uppföljning i redovisningarna från både Alsike skola och Thunmanskolan. Bägge skolorna konstaterar att resultatet visar att mobbning och kränkande behandling fortfarande är ett problem. Särskilt bland de äldre eleverna sker mobbning och kränkningar i miljöer utanför skolan och blir därför ännu svårare att komma åt. 10 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2010, räknat i årsarbetare Kvalitetsredovisning 2011 14

7.3.2 Kunskaper Grundskolans mål beskriver tillräckliga kunskaper hos eleverna på de nationella proven i år 3 och år 5 och att alla elever ska nå de nationella målen. Här finns också särskilda mål för elevernas kunskaper i matematik. Av de två skolorna med äldre elever har Thunmanskolan målet att alla elever ska nå målen i år 9 och höja meritvärdena jämfört med föregående år. På Alsike skola är målsättningen att eleven ska utveckla sitt eget sätt att lära och få tillit till sin förmåga, samt att en högre måluppfyllelse ska genomsyra läsåret. För att nå målen arbetar skolorna med lokala pedagogiska planeringar (LPP), tydliga målformuleringar och betygskriterier utifrån de nationella kunskapsmålen. Här nämns också implementeringen av ny skollag och läroplan, Lgr 11. Skolorna beskriver hur verksamhetens arbete med pedagogiska planeringar bidragit till en högre måluppfyllelse. Segerstaskolan är den enda skolan som har en redovisning av skolans måluppfyllelse för varje klass i samtliga ämnen Resultat av diagnostiska prov år 2 Under läsåret har kommungemensamma, standardiserade diagnoser i svenska och matematik genomförts i år 2. I svenska har provet DLS bas, Läskedjor och LPC stavningsprov använts. Proven mäter elevernas förmåga vad gäller läsning, läslust och skrivning. Provet i matematik är benämnt Diamant och mäter elevernas kunskaper i aritmetik, mätning och statistik. De resultat som redovisas visar att merparten av eleverna i år 2 har förväntade kunskaper. Samtliga skolor som genomfört proven, har i varierande grad analyserat sina resultat. Resultat av nationella prov år 3, våren 2011 11 Resultat, Knivsta totalt Resultatet av de nationella proven i svenska och matematik 2011, redovisas för varje skolenhet samt totalt för kommunen. Andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov är hög i svenska och något lägre i matematik. Resultatet är i stort sett likvärdigt med resultatet 2010. Ser man till andel elever som klarat samtliga delprov och/eller missat ett eller två delprov, är resultatet närmare 100 procent. I svenska varierar resultaten på delproven mellan 96 och 100 procent av eleverna som nått kravnivån. De moment som har lägst resultat handlar om att eleverna förmåga att läsa med flyt samt att kunna stava vanliga ord, använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken. 11 Resultat nationella prov år 3, bilaga 1 och 2 15

I matematik varierar resultaten på de olika delproven mellan 95 och 100 procent. Det lägsta resultatet är på det delprov som mäter elevernas kunskaper när det gäller massor och tid. Alsike skola Av 59 elever når 48 kravnivån i svenska. De lägsta resultaten ses på delproven som mäter att läsa med flyt och stavning. I matematik är det 39 elever som når kravnivån i samtliga delmomentet. De lägsta resultaten är i proven som mäter problemlösning och geometri. Analysen kommenterar inte läsningen men säger att läsförståelsen är god. Att kunna skriva läsligt är något som lätt prioriteras bort, enligt analysen. Provsituationen gör att några elever haft svårigheter med skrivreglerna (stor bokstav och punkt) I matematik behöver eleverna tränas på rimlighetstänk samt göra fler praktiska övningar i vikt, längd och volym, enligt analysen. Lärarna tycker också att proven i både svenska och matematik upplevdes vara väl enkla. Högre krav på eleverna kan ställas tidigare. Gredelby skola I svenska når 36 elever av 40 kravnivån på alla delprov. På delproven som mäter läsförmåga och skrivning/stavning är det en elev på varje prov som inte klarat kraven. I matematik når 39 elever kravnivån på samtliga delmoment. På ett delprov, som handlar om massa och mätning, är det en elev som inte nått kravnivån. I analysen nämns ett nytt läromedel i matematik samt att fokus legat på problemlösning som förklaringar till det goda resultatet. Man har också pratat mycket matematik och tränat på att förklara för varandra. De elever som inte nådde kravnivån i svenska har vid andra läs/skrivuppgifter visat ett bättre resultat. Lagga skola Av 16 elever når 15 kravnivån i både matematik och svenska. I svenska är det en elev på varje prov som inte nått kravnivån i läsning med flyt och skrivförmåga. I matematik är det en elev som inte nått kravnivån i momenten huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Enligt analysen har resultaten successivt förbättrats. Analysen pekar på klasstorleken, som innebär mer tid till varje elev. Långhundra skola 12 elever av 14 når kravnivån i både svenska och matematik. I svenska är det en elev på varje delprov som inte nått kravnivån på de avsnitt som gäller faktatexter, läsa med flyt och stavning. I matematik har två elever inte nått kravnivån på provet om massa och mätning. Alla elever utom en har uppnått skolans mål i svenska, punkt 15 på LUS, att kunna läsa flytande. Läsning varje dag och en stor arbetsro har bidragit till de goda resultaten enligt analysen. Kvalitetsredovisning 2011 16

Segerstaskolan Samtliga elever når kravnivån i både svenska och matematik. Analysen beskriver ett målmedvetet arbete med höga förväntningar på eleverna, ett gott klassrumsklimat, gemensamma genomgångar och interaktion med eleverna samt en nära kontakt med aktuell forskning som en del av förklaringen till det goda resultatet. Ängbyskolan Av 52 elever når 50 elever kravnivån i svenska och 48 elever i matematik. I svenska är det en elev som inte nått kravnivån i läsförståelse och skrivning. I matematik når inte alla elever kravnivån i momenten om massa och tid, huvudräkning och geometri. I analysen anges att de elever som inte nått kravnivån har åtgärdsprogram och att resultatet var väntat. Eleverna får fortsatt stöd av specialpedagog på skolan för att nå målen. Resultat av nationella prov år 5, våren 2011 12 Resultat, Knivsta totalt Resultatet av de nationella proven i svenska, matematik och engelska 2011, redovisas för varje skolenhet samt totalt för kommunen. I en jämförelse med utfallet 2010 är kommunresultaten i engelska och svenska i stort sett oförändrade med 87 respektive 83 procent av eleverna som når kravnivån på samtliga delprov Resultatet i matematik visar ett sämre resultat än de två senaste åren med 83 procent av eleverna som har tillräckliga kunskaper. (Tabell 1 och 2) Tabell 1; Nationella prov år 5, 2003-2011, andel elever (%) med tillräckliga kunskaper i Knivsta skolor Nat.prov år 5 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sv Ma Eng 17 12 Resultat nationella prov år 5, bilaga 3 och 4

Resultat på nationella prov år 5, per skolenhet Resultaten (tabell 2) redovisas i procent, vilket kan uppfattas som en nackdel för skolor med små elevgrupper. Faktiskt elevantal: Alsike 42 (1 elev=2%), Lagga 11 (1 elev=9%), Långhundra 17 (1 elev= 6%), Segersta 34 (1 elev=3%), Thunman 24 (1 elev=4%) och Ängby 36 (1 elev=3%) elever. På blanketten för sammanställning har resultaten på varje ämnes delprov redovisats, hur många elever som nått kravnivån på de olika momenten, vilket ger en detaljerad bild av måluppfyllelsen i respektive elevgrupp. Vid insamlingen av resultat har ansvariga pedagoger lämnat en analys av resultatet samt förslag till åtgärder. Alsike skola visar ett betydligt bättre resultat i engelska än 2010. Resultaten i svenska och matematik är sämre än förra året. Resultatet i svenska är det lägsta sedan skolan började med nationella prov 2006. Andelen elever med otillräckliga kunskaper i respektive ämne varierar mellan 1-9 elever. I analysen anges hörförståelse i engelska, brister i läsförståelse i svenska samt brister i de fyra räknesätten i matematik som områden där ytterligare träning behövs. Resultaten ligger under kommunsnittet i samtliga ämnen. Lagga skola har lägre resultat i engelska och matematik jämfört med 2010. I svenska har 10 av 11 elever uppnått kravnivån för årskursen. En elev har inte deltagit i proven, vilket försämrar resultatet. I analysen konstateras att eleverna har en ökad målmedvetenhet och förståelse för uppdraget. Små klasser har också en stor betydelse för ett gott resultat. Tydligheten vad gäller mål och förväntningar har ökat genom de lokala pedagogiska planeringarna. En elev har otillräckliga kunskaper i engelska och matematik och en elev har inte genomfört proven alls. Resultaten ligger under i engelska och matematik och över kommunsnittet i svenska. Långhundra skola har lägre resultat i samtliga ämnen jämfört med förra året. Antalet elever som inte nått kravnivån varierar mellan 1 3 elever. Analysen pekar på att delningen av årskurs 5 i en 4-5:a och en 5-6:a försvårat arbetet. Lektionerna har varit i olika hus, vilket skapat svårigheter för de elever som har problem med struktur. Resultaten i engelska och matematik ligger under kommunsnittet medan resultatet i svenska ligger över. Segerstaskolan har lägre resultat i engelska och matematik jämfört med tidigare år, medan samtliga elever nått kravnivån i svenska. Antalet elever som inte nått kravnivån varierar mellan 1 5 elever. I skolans analys beskrivs hur undervisningen varit mycket målfokuserad. Målen har styrt planering och utförande av undervisning. Eleverna har en positiv inställning till sitt lärande, de är motiverade och engagerade i arbetet med svenska, matematik och engelska. Eleverna vet att lärarna ställer höga krav och att de följer upp deras arbeten noga vilket i sin tur leder till att eleverna vill prestera sitt bästa. Resultaten överstiger kommunsnittet i samtliga ämnen. Thunmanskolan har lägre resultat i samtliga ämnen jämfört med 2010. Andelen elever med otillräckliga kunskaper i respektive ämne varierar mellan 1-7 elever. I analysen sägs att det vanligaste felet som eleverna gör är att inte följa instruktionerna. Resultaten i engelska visar att några elever läser för lite engelska och att de inte skrivit så många texter som krävs för att nå målen. Fortfarande är det ett antal elever vars svårigheter slår igenom på alla ämnesproven. Samtliga resultat ligger under kommunsnittet. Kvalitetsredovisning 2011 18

Ängbyskolan har förbättrat resultaten i engelska och svenska, men ligger något lägre i matematik jämfört med förra året. Andelen elever med otillräckliga kunskaper i respektive ämne varierar mellan 1-3 elever. Analysen av resultatet framhåller att pedagogerna är insatta i läroplanens mål och konsekvent jobbar mot dessa. Elever med åtgärdsprogram har klarat proven i mycket stor utsträckning, vilket är ett gott betyg till de stödinsatser som genomförts. Samtliga resultat ligger över kommunsnittet. Tabell 2; Nationella prov år 5, 2011, andel elever (%) med tillräckliga kunskaper. 120 100 80 60 40 20 0 Alsike Lagga Långhundra Segersta Thunman Ängby sv ma eng Jämförelse med nationella prov i åk 3 2009 åk 3, 2009 åk 5, 2011 åk 3, 2009 åk 5, 2011 ma sv Alsike 62 81 85 60 Gredelby/ 53 71 93 71 Thunman Lagga 71 82 71 91 Långhundra 78 82 100 88 Segersta 67 85 93 100 Ängby 77 92 72 92 En jämförelse av resultaten på de nationella proven i åk 3, 2009 för samma elevgrupp, visar att resultaten har förbättrats utom i ämnet svenska på Alsike skola och på Långhundraskolan. 19

Resultat av nationella prov år 9, våren 2011 13 Resultaten har förbättrats ytterligare i svenska, är ungefär likvärdiga i engelska medan resultatet försämrats i matematik jämfört med 2010 (Tabell 3). I en jämförelse mellan skolorna har Alsike skola högre resultat än Thunmanskolan i samtliga ämnen. I svenska och engelska har samliga elever i Alsike nått målen, medan eleverna på Thunmanskolan har likvärdiga resultat i engelska men bättre resultat i svenska jämfört med förra året. Den största skillnaden i resultat, både mellan skolorna men också mellan åren, ses i matematik. (Tabell 4) År 9 har även genomfört nationella prov i NO (Thunmanskolan) och i fysik (Alsike skola). I NO genomförde 132 av 136 elever det nationella provet. Av dessa uppnådde 94 godkänd, väl godkänd eller mycket väl godkänd nivå. På fysikprovet deltog 29 av 30 elever varav 28 uppnådde godkänd, väl godkänd eller mycket väl godkänd nivå. I Alsikeskolans analys av resultaten i matematik framhåller att det var många av eleverna som inte tog sig tid att tänka och utnyttja tiden. Eleverna har också en bristande tilltro till sin matematiska förmåga, enligt analysen. Resultatet visar ingen skillnad mellan flickor och pojkar i engelska och fysik, medan det i svenska och matematik är flickor som nått de bästa resultaten. Thunmanskolan kommenterar endast att det är en högre andel av eleverna som har nått målen för godkänt i Sv, En och NO, medan det är fler elever som inte når målen för godkänt i matematik. Tabell 3; Nationella prov år 9, 2003 2011, totalt antal elever (%) med tillräckliga kunskaper Nat.prov år 9 120 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Svenska Matematik Engelska 13 Resultat nationella prov år 9, bilaga 5 Kvalitetsredovisning 2011 20

Tabell 4; Nationella prov år 9, jfr andel (%) elever med tillräckliga kunskaper, Alsike skola och Thunmanskolan 2010-2011 120 100 80 60 40 20 0 Eng -10 Eng -11 Ma -10 Ma -11 Sv -10 Sv -11 Alsike Thunman En jämförelse av resultaten utifrån kön visar att flickorna når bättre resultat än pojkarna i samtliga ämnen. Jämför man skolornas resultat når flickorna på Alsike skola bättre resultat än flickorna på Thunmanskolan. Pojkarna på Thunman har bättre resultat än Alsike skolas pojkar i matematik och svenska men något lägre resultat i engelska. (Tabell 5) Tabell 5; Nationella prov år 9, jfr skolor och kön NP år 9, 2011 120 100 80 60 40 Ma Sv Eng 20 0 Flickor Al Flickor Thu Pojkar Al Pojkar Thu Betyg åk 8 och åk 9 14 Åk 8 vt 11 Vårterminen 2011 fanns 136 elever årskurs 8, 111 på Thunmanskolan och 25 på Alsike skola. Av dessa hade 15 elever inte nått målen i engelska, 18 i svenska och 32 elever i matematik. 21 14 Bilaga 6-9

Åk 9 ht 11 På höstterminen fanns 102 elever på Thunmanskolan och 26 elever på Alsike skola. Av dessa hade 9 elever inte nått målen i engelska, 10 elever i svenska och 22 elever i matematik. Antalet elever som inte nått målen i kärnämnena är 24, vilket utgör 18,8 procent av elevgruppen. Åk 8 ht 11 Det nya betygssystemet används för första gången ht 2011. Av de 27 eleverna i åk 8 i Alsike skola saknar 2 elever helt betyg och 1 elev har ofullständiga betyg. Inga A är utdelade. I matematik finns 4 F (ej godkänt). Bland 107 elever i åk 8 på Thunmanskolan finns 40 F utdelade varav 9 i matematik, 6 i kemi och 5 i engelska. 1 elev har anpassad studiegång och 1 elev har inte fått något betyg. Åk 9 ht 10 Eleverna i år 9 har förbättrat sina resultat jämfört med betygen i år 8 från vårterminen -10. Andelen ännu ej godkända betyg eller inga betyg alls är 4,5 procent (8,1 procent vt). Antal elever som det gäller är 12 st (22 st vt) vilket utgör 7,3 procent (13,4 procent vt) av alla elever i år 9. Avgångsbetyg åk 9, vt 11 Av 165 elever har 13 elever eller 7,8 procent inte nått målen i ett eller flera av ämnena engelska, svenska och matematik. Resultatet är likvärdigt jämfört med betygsresultaten från höstterminen. Behörigheten till gymnasiet baserar sig för första gången på att eleverna ska nå godkända resultat i 12 ämnen istället för tidigare endast tre kärnämnen, för att komma in på gymnasiets nationella program. För att nå behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i 8 ämnen. Behörigheten till gymnasiets nationella program med de nya intagningsreglerna är 92 procent, vilket är en förbättring jämfört med 2010. I den officiella statistiken redovisas behörigheten till olika programinriktningar. Andel behöriga till naturvetenskap/teknikprogram är 84,9 procent, till ekonom- humanist och samhällsprogram är 90,4 procent behöriga. Till estetiska och yrkesprogram är 91 procent av eleverna i Knivsta behöriga. (Tabell 6) Tabell 6: Gymnasiebehörighet vt 2011 Gy-behörighet 100 90 80 70 60 50 natur/teknik ek/hum/sh estetik yrkesprogr. Knivsta Länet Riket Kvalitetsredovisning 2011 22

Meritvärdet är 216,4, vilket är en förbättring jämfört med förra årets nedgång. Andelen elever som ej uppnått målen i ett, två eller flera ämnen ligger på samma nivå som 2010 och uppgår till 18 procent. (Tabell 7) Tabell 7: Betygsjämförelse 2003-2011 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Meritvärde, genomsnitt 206 209 208 217 209 214 224 207 216 Gymnasiebehörighet 93% 89% 90% 89% 89% 93% 95% 88% 92%* Andel ej godkända i ett, två eller flera ämnen 36% 25% 28% 22% 27% 15% 13% 18% 18% Andel ej betyg 1% 0% 0,5% 0% 0% 0% 0% 0,6% 0% * Skolverkets statistik redovisar endast behörighet per program I en jämförelse mellan skolorna har Alsike ett genomsnittligt meritvärde på 215,7 (2010;216,4) varav flickor 240,9 (2010; 215,7) och pojkar 186,8 (2010;217,1). Gymnasiebehörigheten är 96,7 (2010; 93,1) procent, vilket innebär att en elev inte har gymnasiebehörighet. Denna elev börjar dock på sitt program men måste läsa upp sitt betyg som i detta fall är matematik, samtidigt som de ordinarie ämnena på programmet. Alsike skola pekar i sin analys på det anmärkningsvärda i att det skiljer så mycket i meritvärden mellan flickor och pojkar. Flickornas meritvärde är 240,9 och pojkarnas 186,8. Skolan menar att det funnits en tendens i klassen att pojkarna inte sporrat varandra till att stärka varandra utan nästan tvärt om. Man har arbetat mycket med attityder under året som gått, men ändå inte lyckats. Motsvarande resultat för eleverna på Thunmanskolan är ett meritvärde på 217 (2010;208), varav flickor 224 (2010;217) och pojkar 210 (2010;197). Andelen gymnasiebehöriga har ökat från 87,6 till 92,9 procent. Thunmanskolan har haft som målsättning att samtliga elever som lämnar skolan skall ha minst godkänt i alla ämnen och att meritvärdena skulle höjas i förhållande till föregående år. Pojkarnas meritvärde skulle vara minst 210, vilket nåddes precis. Flickornas meritvärde skulle nå 2009 års nivå (237), men det uppnåddes inte. I kvalitetsredovisningen beskrivs hur eleverna erbjudits extra hjälp i matematik, svenska och engelska av specialpedagog före och efter ordinarie skoldag. Det har vid flera tillfällen erbjudits fördjupnings/komma i kapp dagar med schemabrytande undervisning. Lärarna har också haft resurstid att fördela i de olika klasserna för elever i behov av stöd. I Thunmanskolans kvalitetsredovisning görs reflektionen att ökningen i meritvärde kan hänga samman med att behörighetskraven till gymnasiet har ändrats. Då det från och med hösten 2011 krävs fler godkända betyg för att bli antagen till de nationella programmen, kan det ha ökat motivationen hos eleverna att prestera bättre samt även delvis förändrat elevernas fokus. (Tabell 8) 23

Tabell 8: Preliminärt utbildningsresultat år 9, jfr Alsike skola och Thunmanskolan Alsike Thunman Knivsta Antal elever 30 136 166 Meritvärde 216 217 216 - varav flickor 241 224 227 - varav pojkar 187 210 206 Andel (%) gy-behöriga 96,7 92,9 92 Andel (%) som ej nått 3,3 7,3 7,2 målen i ett ämne - varav flickor 0 5,1 4,2 - varav pojkar 6,6 2,2 3 Andel (%) som ej nått 10 17,6 16,2 målen i ett, flera eller alla ämnen - varav flickor 0 9,5 8,1 - varav pojkar 10 8,1 8,1 Fysik är det ämne som har flest ej godkända betyg, 14 st. Därefter kommer matematik med 8 och engelska och kemi med 7 ej godkända betyg. (Tabell 9) Tabell 9: Antal ännu ej godkända betyg - per ämne, år 9 vt 2011 Antal ej godkända betyg 20 15 10 5 0 BL EN HHK IDH MA MSP MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SV TK 2008 2009 2010 2011 I Alsike skola är det två elever som inte fått godkända betyg i ett eller flera ämnen. Övriga elever har godkända betyg i alla ämnen. På Thunmanskolan är det 24 elever som inte nått målen i ett, två eller flera ämnen. (Tabell 10) Kvalitetsredovisning 2011 24

Tabell 10: Antal ännu ej godkända betyg år 9, jfr Alsike och Thunman 2011 Antal ej godkända betyg 14 12 10 8 6 4 2 0 Bild Eng Hhk Idr Ma Språkv. Mu Bi Fy Ke Geo Hi Re Sh Sl Sv Tk Alsike Thunman Resultaten på de nationella proven och slutbetygen överensstämmer ganska väl i engelska och svenska på de bägge skolorna. Däremot finns stora skillnader mellan provresultat och betyg i matematik på både Alsike skola och Thunmanskolan. Det är främst antalet elever som inte nått målen på provet, men som fått godkänt i slutbetyget. I Thunmanskolans analys sägs att skillnaden i betygsättningen framför allt beror på att de elever som inte klarat nationella provet har på andra sätt visat sina kunskaper på provräkningar och i undervisningen. Specialpedagogen har också haft intensivundervisning med de elever som inte klarat provet och varit ganska nära G-gränsen Alsike skola har inte kommenterat skillnaden i sin redovisning och analys. (Tabell 11) Tabell 11:Resultat från nationella prov jämfört med slutbetyg i åk 9 Thunman Ej betyg G VG MVG NatProv Betyg NatProv Betyg NatProv Betyg NatProv Betyg Engelska 9 7 31 40 71 64 23 24 Matematik 40 7 45 76 35 34 15 18 Svenska 2 2 54 63 63 51 13 18 NO 38 6 69 62 21 44 4 16 Alsike Ej betyg G VG MVG NatProv Betyg NatProv Betyg NatProv Betyg NatProv Betyg Engelska 0 0 8 10 18 14 4 6 Matematik 5 1 20 14 3 12 3 3 Svenska 3 0 8 12 15 13 4 5 Fysik 1 1 17 15 10 12 1 2 Totalt Ej betyg G VG MVG Nat.Prov Betyg Nat.Prov Betyg Nat.Prov Betyg Nat.Prov Betyg Engelska 9 7 39 50 85 78 27 30 Matematik 45 8 65 90 38 46 18 21 Svenska 5 2 62 75 78 64 17 23 25

Jfr merit- Alsike Thunman Totalt poäng Nat.Prov Betyg Nat.Prov Betyg Nat.Prov Betyg Engelska 14,3 14,3 13,7 13,6 13,8 13,8 Matematik 10,9 12,7 9,4 12,1 9,7 12,2 Svenska 13,7 13,8 13,7 13,1 13,1 13,2 15 Bilaga 10 Jämförelsen i beräkningen av meritpoäng visar i vilken utsträckning resultaten på de nationella proven överensstämmer med betygen i de olika ämnena. Jämförelse riket, länet och andra kommuner 15 Våren 2011 lämnade 24 procent av Sveriges samtliga elever och 25 procent av länets elever grundskolan utan att ha uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. I Knivsta kommun var andelen 18 procent. Av samtliga elever som lämnade den svenska grundskolan hade 6,6 procent av eleverna inte nått målen i engelska, 9,1 procent i matematik och 3,1 procent i svenska. Motsvarande resultat för länet är 6 procent i engelska, 8,6 procent i matematik och 32 procent i svenska. I Knivsta kommun uppnådde inte 4,2 procent målen i engelska, 4,8 procent i matematik och 1,2 procent i svenska. Det genomsnittliga meritvärdet 2011 var i riket 207,7 och i länet 204,1. Eleverna i Knivsta kommun hade ett genomsnittligt meritvärde på 216,4 vilket är ett bättre resultat än 2010. Skillnaden i meritvärden mellan pojkar (207) och flickor (225,9) har minskat och pojkarnas meritvärden är betydligt bättre än tidigare år. Öppna jämförelser 2011, SKL Öppna jämförelser Grundskola erbjuder kommunerna ett statistiskt underlag som stimulerar till diskussion och analys av grundskolans verksamhet. I rapporten redovisas resultat- och resursindikatorer, som utgår från samtliga skolor som är belägna i kommunen, oavsett om de är kommunala eller fristående. Resultaten som redovisas rör nationella ämnesprov, betyg och meritvärden i åk 9, andel elever som nått målen i samtliga ämnen i åk 9, gymnasiebehörighet samt resultat på DN:s nutidsorientering. Samtliga resultat härrör sig från 2010. Knivstas sammanvägda resultat ger plats 103 i rankingen bland Sveriges kommuner, vilket är en försämring jämfört med 2010, då placeringen var 21 av Sveriges kommuner. Jämförelseprojekt Femklövern Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom olika kommunala verksamheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Bland Femklöverkommunerna har Knivsta den lägsta andelen elever som inte nått målen i alla ämnen med 18 procent. Av eleverna i Trosa når 20,9 procent inte målen i alla ämnen. Håbo har förbättrat sina resultat jämfört med tidigare år och redovisar att 21,9 procent av eleverna inte når målen. Högst andel elever som inte når målen i alla ämnen har Gnesta kommun, med 29 procent. Kvalitetsredovisning 2011 26

Knivsta uppvisar det högsta meritvärdet med 216,4. Även här har Håbo nått betydligt bättre resultat än tidigare år, och har ett meritvärde på 209,8. Meritvärdena i Trosa och Gnesta är 207,7 respektive 204,9. Gy-behörighet, jfr andra kommuner 100 90 80 70 60 50 natur/teknik ek/hum/sh estetik yrkesprogr. Knivsta Gnesta Håbo Trosa Gymnasiebehörigheten redovisas i den officiella statistiken för de olika nationella programmen. I en jämförelse mellan kommunerna i Femklövern har Håbo den högsta gymnasiebehörigheten tätt följd av Knivsta. I samtliga kommuner är behörigheten till natur/teknikprogrammen lägre än behörigheten till ek/hum/samhällsprogrammen. SALSA Bakgrund SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. I SALSA redovisas residualer 16, faktiska betygsvärden och modellberäknade betygsvärden samt bakgrundsfaktorer. De modellberäknade betygsvärdena är framräknade genom att de faktiska betygsvärdena sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer i en statistisk modell. De bakgrundsfaktorer som har ett statistiskt samband med betygsresultaten är: Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Andelen pojkar av avgångseleverna i skolan/kommunen. Andel avgångselever i skolan/kommunen födda utomlands. Andel avgångselever i skolan/kommunen som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Resultat Knivsta kommun Beräkningarna i SALSA genomförs separat för kommunnivå och skolnivå. Kommunerna har alltså jämförts med samtliga kommuner, medan skolorna har jämförts med samtliga skolor i kommunen, både kommunala och fristående. 16 En statistisk term, i SALSA är residualen (R) = faktiskt betygsvärde (F) modellberäknat betygsvärde (M). 27

Skolresultat och skolbeskrivning i Knivsta kommun vt 2011 Skola Andel Andel elever med Föräldrars Andel Modellberäknat Avvikelse/ pojkar utländsk bakgrund sammanvägda elever som värde Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå uppnått målen Rikssnitt 51% 8% 9% 2,23 77% Alsike skola 47% 0% 0% 2,33 90% 87% 3 Margarethaskolan 27% 5% 5% 2,81 91% 100% -9 Thunmanskolan 51% 4% 2% 2,25 80% 82% -2 Andelen elever som uppnått målen överstiger det förväntade värdet på Alsike skola medan Thunmanskolan, liksom Margarethaskolan, når ett sämre värde än förväntat. Skolresultat och skolbeskrivning i Knivsta kommun vt 2011 Skola Andel Andel elever med Föräldrars Faktiskt Modellberäknat Avvikelse/ pojkar utländsk bakgrund sammanvägda genomsnittligt värde Residual födda födda i utbildningsnivå meritvärde utomlands Sverige Rikssnitt 51% 8% 9% 2,23 211 Alsike skola 47% 0% 0% 2,33 217 222-5 Margarethaskolan 27% 5% 5% 2,81 234 262-29 Thunmanskolan 51% 4% 2% 2,25 216 213 3 Vad gäller meritvärden är resultatet sämre än det förväntade modellvärdet för Alsike skola, medan Thunmanskolan når ett bättre resultat än förväntat. Margarethaskolan visar den största skillnaden mot modellberäknat värde. Kvalitetsredovisning 2011 28

I en jämförelse över tid överstiger resultaten 2008, 2009 och 2010 förväntade värden. Resultatet 2011 når förväntat värde. Meritvärdena överstiger förväntat värde och är en kolar förbättring jämfört med 2010. Jämförelse Femklövern I jämförelsen med Femklöverkommunerna når Knivsta, Håbo och Trosa resultat som når förväntade meritvärdena. Gnesta är den enda kommunen som inte når förväntat resultat när det gäller andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Övriga kommuner med Trosa i spetsen, når förväntade resultat i den jämförelsen. 29

7.3.3 Elevernas ansvar och inflytande Kvalitetsredovisningarna beskriver hur arbetet med lokala pedagogiska planeringar och matriser har bidragit till att ökat elevens möjlighet till inflytande och ansvartagande över sina studier och det egna arbetet. På flera skolor arbetar eleverna utifrån individuella arbetsscheman i veckoplaneringar. De äldre eleverna har getts möjlighet att välja olika redovisningsformer för sitt arbete. Det är dock svårare att låta eleverna vara med och påverka planering och innehåll i undervisningen. Traditionella former som klassråd och elevråd fungerar väl och elevernas åsikter tas tillvara. 7.3.4 Barn i behov av särskilt stöd Samtliga skolor beskriver arbetet med barn i behov av särskilt på ett tydligt sätt. I redovisningarna finns beskrivningar av specialpedagogernas och speciallärarnas arbete med eleverna. Här beskrivs olika pedagogiska metoder för att ge individuellt anpassat stöd till eleverna. Skolorna beskriver också arbetet med den pedagogiska kartläggningen och åtgärdsprogram. Barn med annat modersmål får undervisning i svenska som andra språk. Modersmålsundervisning köps via avtal med Språkskolan i Uppsala. 7.4 Sammanfattning Kvalitetsredovisningarna beskriver ett ständigt arbete för att skapa en gemensam värdegrund i verksamheten, en trygg miljö fri från mobbing och kränkande behandling. Flera skolor framhåller hur viktigt arbetet med planen mot kränkande behandling är och då särskilt kartläggningen tillsammans med eleverna. Enkäter som genomförts visar att det, trots allt arbete, ändå finns elever som upplever mobbing på skolorna. Under läsåret genomfördes kommungemensamma diagnoser i svenska och matematik i år 2 och resultaten kommenteras och analyseras i olika utsträckning av skolorna. De elever som i diagnoserna visat behov av särskilt stöd, får det tillgodosett enligt kvalitetsredovisningarna. Nationella prov i år 3 har genomförts för tredje gången. Resultaten på proven är i stort sett likvärdiga med tidigare år. Även i år är resultat i matematik lägre än i svenska. Segerstaskolan är den enda skola där samtliga elever klarat kravnivån i bägge ämnena. Varje klasslärare har kommenterat och analyserat elevernas resultat. Som läsare upplever man att pedagogerna känner sig mera hemma med proven i år, vilket också avspeglar sig i analyserna. Kvalitetsredovisning 2011 30

Det kommunövergripande resultatet av de nationella proven i år 5 ligger i stort sett på samma nivå i engelska och svenska, medan resultatet i matematik har försämrats jämfört med 2010. Här har en uppåtgående trend brutits, vilket innebär att 83 procent av alla elever har nått kravnivån på provet jämfört med 93 procent förra året. Skolorna har i kvalitetsredovisningen lämnat analyser till provresultaten, samt att varje klasslärare har analyserat sitt resultat på resultatblanketten. Analyserna är av varierande kvalitet, allt från grundliga reflektioner till kortare analyser. Av de enskilda skolornas resultat är Ängbyskolan den skola som har de jämnaste resultaten över tid. Både Lagga skola och Segerstaskolan har förbättrat sina resultat från tidigare låga nivåer. Segersta är den enda skola där samtliga elever nått kravnivån i svenska. Alsike skola har för andra året i rad försämrade resultat, framförallt i svenska där endast 60 procent av eleverna uppnår kraven. Också Thunmanskolan visar påfallande låga resultat i samtliga tre ämnen. Från och med nästa läsår kommer de nationella proven att genomföras i åk 6, vilket innebär att samma elevkull gör proven även vt 2012. Det sammanlagda resultatet på de nationella proven i år 9 är bättre i svenska, i stort sett likvärdigt i engelska, men betydligt sämre i matematik, jämfört med 2010. Det är 77 procent av eleverna som når målen i ämnet jämfört med 83 procent vt 2010 och 91 procent vt 2009. I en jämförelse mellan skolorna har Alsike skola bättre resultat i samtliga ämnesprov. I svenska och engelska har alla elever som deltagit klarat kunskapsnivåerna. I matematik har sex elever av 30 inte uppnått kravnivån. Thunmanskolan har 40 elever av 136 som inte nått kunskapsnivån i matematik, vilket är betydligt fler än förra året. Slutbetygen stämmer ganska väl med resultaten på de nationella proven. De skillnader som finns gäller betygen i matematik på både Thunmanskolan och Alsike skola. I Thunmanskolans kvalitetsredovisning anges att skillnaden i betygsättningen framför allt beror på att de elever som inte klarat nationella provet, på andra sätt visat sina kunskaper på provräkningar och i undervisningen. Specialpedagogen har också haft intensivundervisning med de elever som inte klarat provet och varit ganska nära G-gränsen. Alsike skola har inte kommenterat skillnaderna. Betygsstatistiken visar ett meritvärde med 216, vilket är betydligt bättre resultat än 2010. Behörigheten, med vilket menas andelen elever med godkända betyg i 12 respektive 8 ämnen i slutbetyget, till gymnasieskolan totalt har ökat, vilket innebär att 96,7 procent av eleverna på Alsike skola och 92,9 procent av eleverna på Thunmanskolan har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Behörigheten för Knivsta är 92 procent. Thunmanskolan tror i sin analys att skärpta behörighetskrav kan ha ökat motivationen hos eleverna att prestera bättre. Kvalitetsredovisningarna beskriver ett medvetet arbete för att öka och förstärka elevernas inflytande över sin vardag och sitt lärande. Genom arbetet med lokala pedagogiska planeringar har målen tydliggjorts, vilket ökat elevernas möjligheter till eget ansvar och inflytande. 31

Samtliga verksamheter ger i sina kvalitetsredovisningar en tydlig bild av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Det strategiska tänkandet kring specialpedagogernas/lärarnas funktion och arbetet med kartläggningar och åtgärdsprogram, tydliggör hur varje skola möter elevernas olika behov. Efter att ha tagit del av skolornas kvalitetsredovisningar kan konstateras att trots att vikten av att analysera resultaten i skolans verksamhet lyfts som en primär fråga för att nå bättre resultat, är de analyser som finns i skolornas redovisningar fortfarande av varierande kvalitet. Det saknas ofta konkreta åtgärder utifrån analysen. Ett exempel är de försämrade resultaten i matematik på de nationella proven i både åk 5 och åk 9 samt stora skillnader mellan provresultat och slutbetyg i ämnet som inte kommenteras nämnvärt. Ett annat exempel är om man tittar på avgångsbetygen i åk 9 från 2003 och fram till 2011, där det i snitt varit 16 elever varje år som i sina slutbetyg från åk 9 inte nått godkända resultat i svenska, engelska eller matematik. Var finns analysen av det samlade resultatet? Den genomförda kartläggningen av lärarbehörigheten i kommunens skolor visar bl.a. att det endast är 47 procent av lärarna som har behörighet att undervisa i matematik. Det ligger nära till hands att koppla ihop detta med skolornas sjunkande resultat i matematik. Även behörigheten inom de naturvetenskapliga ämnena är låg, vilket kan kopplas ihop med antal ej godkända betyg inom NO-området och den lägre gymnasiebehörigheten till de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Trender och tendenser i resultaten över tid måste lyftas fram och åtgärder vidtas. Här kan vikten av ett tydligt pedagogiskt ledarskap med en sammanhållen bild av resurser, elevsyn, kunskapssyn och kunskapsutveckling i verksamheten inte nog betonas. För att nå de politiska målen om bättre rankingresultat för skolan i ett nationellt perspektiv, är det pedagogiska ledarskapet en springande punkt. 8. GYMNASIESKOLA 8.1 Beskrivning av verksamheten Kommunens eget gymnasium är indelat i tre delar; det individuella programmet, ett specialutformat lärlingsprogram samt försöksverksamhet med lärlingsutbildning. Vid läsårets slut fanns 53 elever inskrivna i verksamheten. Övrig gymnasial utbildning sker genom avtal med andra kommuner, främst Uppsala kommun. Lå 2010/2011 (snitt) Antal Gymnasieskola 672 varav i annan kommun 622 Gymnasiesärskola 8,5 varav i annan kommun 8,5 Varav Sjögrenska gy IVprogram o lärlingsutbildning 50 Kvalitetsredovisning 2011 32

8.2 Förutsättningar Resursfördelningen till gymnasiet följer samma principer som motsvarande verksamhet i Uppsala kommun. Vid gymnasieskolan finns 6 heltidstjänstgörande lärare, där 73 procent har pedagogisk högskoleutbildning. Utöver det finns 0,6 tjänst som studievägledare och skolledning 17. I skolans kvalitetsredovisning anges att verksamheten har 5,5 heltidsanställda lärare med full gymnasiebehörighet. Skillnaden mellan den officiella statistiken och egna uppgifter bör uppmärksammas. 8.3 Resultat och måluppfyllelse 8.3.1 Normer och värden Verksamheten genomsyras av etiska diskussioner i undervisningen liksom i den ständiga kontakten mellan personal och elever utanför lektionstid. En likabehandlingsgrupp bestående av två elevrepresentanter per klass och tre personal har införts under året. På mötena har struktur, arbetsform och centrala värden fastställts. Eleverna har deltagit i en föreläsning kring rasism i samhället. En elevenkät som genomförts på skolan visar att majoriteten av eleverna är mycket nöjda med sin situation, med lärarna och med de andra eleverna. Frågorna gällande ömsesidig respekt visar att eleverna upplever att alla på skolan visar hänsyn och omtanke. Resultatet visar dock på enstaka avvikelser gällande trivseln på skolan. Personalen på skolan upplever också att det råder en god stämning mellan elever och mellan elever och personal. I skolans analys förklaras detta med att personalen hela tiden finns nära eleverna och alltid reagerar när något inträffar. 8.3.2 Kunskaper Verksamhetens mål för skolans elever på det individuella programmet är att de ska nå godkänt i de ämnen som krävs för behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Målsättningen för eleverna på lärlingsprogrammet är att de ska nå minst godkänt i de kurser som ingår i utbildningen. Eleverna ska också genomföra standardiserade diagnoser i svenska under läsåret. Resultat gymnasieskolans individuella program Individuella programmet hade vid vårterminens slut 18 elever. Av dessa nådde 14 behörighet för nationellt program. För de fyra som inte nått behörighet har två antagits till ett programinriktat individuellt val och för de övriga två har individuella studieplaner upprättats. Resultat lärlingsutbildning På lärlingsprogrammet har 12 av 13 elever tagit studenten, dvs. fått ett slutbetyg från gymnasieskolan. Eleverna i årskurs 1 och 2 har till övervägande del nått godkänt eller mer i kärn- och karaktärsämnena. Diagnoserna visade att två elever i årskurs 1 behövde åtgärdsprogram kring läsning. 33 17 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2010, räknat i årsarbetare

8.3.3 Elevernas ansvar och inflytande Verksamhetens mål har varit att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Elevrådets möten har systematiserats och elevernas möjlighet att påverka har ökat. Kursupplägget har diskuterats tillsammans med eleverna. Elevernas medvetenhet om sin yrkesutbildning har ökat. 8.3.4 Barn i behov av särskilt stöd Undervisningen är individualiserad och klasserna nivågrupperas vid behov. På grund av sjukskrivning kunde djupintervjuerna med specialpedagog genomföras först i början av vårterminen. En följd av detta blev att eleverna med behov av särskilt stöd fick hjälp senare än önskat. Den fördröjda starten kan ha lett till att resultatet för eleverna försämrades och motivationen sänktes. 8.4 Sammanfattning Sjögrenska gymnasiet har utvecklats genom lärlingsprogram och lärlingsutbildning. Den första studentkullen som lämnade gymnasiet våren 2011 är historisk. Efter beslut i utbildningsnämnden fortsätter utbyggnaden av verksamheten med skolförlagda yrkesutbildningar från läsåret 2012-13. Införandet av Gymnasieskola 2011 kommer att ställa stora krav på verksamheten under kommande läsår. Ett medvetet pedagogiskt arbete, tydligt mentorskap och individuella lösningar utgör en viktig del i skolans fortsatta arbete. 9. FRITIDSHEM 9.1 Beskrivning av verksamheten Kommunen tillhandahåller skolbarnsomsorg för åldrarna 6 9 år i fritidshemsverksamhet som är integrerad i grundskolan. För de äldre barnen 10-12 år finns en fritidsklubb på Alsike skola och på Thunmanskolan samt möjlighet att ingå i ordinarie fritidsverksamhet på övriga skolor. Under läsåret har i snitt 938 elever deltagit i fritidshemmens verksamhet i åldrarna 6-9 år. Fritidsklubben hade 209 inskrivna elever hösten 2010 och 181 inskrivna elever hösten 2011. Det är en ökning med 78 elever i snitt under året jämfört med förra läsåret 9.2 Förutsättningar Ersättningen till verksamheten utgår från den gemensamma resursfördelningsmodellen. Fritidsverksamheten har under året haft 38 årsarbetare, där 59 procent har en pedagogisk högskoleexamen. Antal inskrivna barn per årsarbetare var i oktober 2010, 23,3 barn, vilket är mer än snittet i kommungruppen, (20,5) och riket (21). Fritids är integrerad i skolans verksamhet, både vad gäller lokaler och personal. På Alsike skola innebär samverkan att alla elever i F år 3 har en skoldag som pågår till kl. 14.00 tisdag torsdag. Samarbete med förskolan kring öppning och stängning finns på några enheter. Kvalitetsredovisning 2011 34

9.3 Resultat och måluppfyllelse 9.3.1 Normer och värden Arbetet i fritidshemmen betonar värdegrundsarbetet, där barnens trygghet är av största vikt. Aktiviteterna är praktiska och skapande och genusperspektivet betonas vid val av olika aktiviteter. Här beskrivs idrottsfritids, snickeri, trädgårdsodling, sygrupper, klubbar med olika innehåll mm. Där fritids har en nära samverkan med skolan, har fritidspedagogerna ett stort ansvar för värdegrundsarbete. I analyserna beskriver fritidshemmen att resultat och måluppfyllelse är bra, men att arbetet med värdegrunden ständigt pågår. 9.3.2 Kunskaper Målen för fritidshemmen är en förlängning av skolans mål och aktiviteterna bidrar till den kunskapsutveckling som skolorna beskriver. Fritidshemmets verksamhet är tydligt länkad till skolans verksamhet genom gemensamma lokaler och personal. 9.3.3 Elevernas ansvar och inflytande Fritidshemmen strävar efter att barnen ska vara delaktiga i planeringen av verksamheten och kunna påverka innehållet. Arbetet sker i fritidsråd och genom dagliga samtal 9.3.4 Barn i behov av särskilt stöd Inga särskilda insatser för barn i behov av särskilt stöd har redovisats inom fritidshemmen verksamhet. 9.4 Sammanfattning Fritidshemmen är en integrerad verksamhet vad gäller lokaler och personal. Personalen finns i arbetslag, antingen egna eller tillsammans med skolans personal. Verksamheten har egen planeringstid och deltar i gemensamma arbetslagsträffar. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning hösten 2009, framhålls den pedagogiska verksamheten och att ge barnen en meningsfull fritid som utvecklingsområden. Här betonas också vikten av att anpassa verksamheten för de äldre barnen. Vid Skolinspektionens inspektion våren 2010 finns flera av dessa områden med som utvecklingsområden i beslutet för kommunen. Kvalitetsredovisningarna beskriver hur verksamheten arbetat och fortsätter att arbeta med de utvecklingsområden som framkom vid granskning och inspektion. 35