BRUKARREVISION 2014 AV CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård 1
Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Syfte... 4 Avgränsning... 5 Case Management... 5 Case Management i Jönköpings län... 6 Verksamheterna... 7 Metod... 8 Enkätundersökning... 10 Tolkning... 18 Återkoppling... 18 Tystnadsplikt... 19 Slutkommentarer/Diskussion... 19 Förslag att jobba vidare med... 20 Bilagor: Uppdragsbeställning Överenskommelse 2
Inledning Det här är en revisionsrapport av Case Managers-verksamhet i Jönköpings län. Revisionen är ett uppdrag från psykiatrinätverket vid FoUrum, Regionförbundet i Jönköpings län till Jönköpings läns brukarråd för missbruk- och beroende och har genomförts av brukarrevisorer. Att arbeta med att utvärdera med brukarrevisioner ingår bl.a. i SKLs utvecklingsarbete KtP, som syftar till att förstärka brukarmedverkan inom missbruksvård. Brukarrevision är en granskning som utförs av brukare av en verksamhet som ger stöd, vård eller service till människor. Sammanfattning Revisionen genomfördes under våren- sommaren 2014 av revisorer från Länsbrukarrådet 1 för missbruk. Uppdraget bestod av att göra en brukarrevision av Case managers - verksamhet. I Jönköpings län finns ett länsavtal gällande Case Management (CM) för samsjuklighetsgruppen. I nämnda avtal är det reglerat att brukarrevision är en av kontrollfunktionerna för att kontrollera att avtalet följs och för att kvalitetssäkra vård och stöd som erbjuds i CM verksamheterna. Beställare av brukarrevisionen är länsnätverket för område psykiatri vid FoUrum, Regionförbundet och finansieras därifrån med PRIO-medel. Case Management är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Länets CM - verksamheter ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både Landsting och Kommun. Länet har fyra CM - verksamheter och finns i Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, och i Jönköping. Totalt var sjuttiotre brukare inskrivna vid tiden då revisionen utfördes. Den metod som används vid revisionerna benämns Brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. I Jönköpings län finns två revisorsutbildare; Isabell Mortensen och Mats Vikhed, som utbildats via SKL. För uppdraget har ytterligare revisorer utbildats. Den enkät som tagits fram utgår från uppdraget och ställer frågor om bl.a. bakgrundsfaktorer, samverkan, inflytande, bemötande, tillgänglighet, att bli lyssnad på och förändringar i livssituationen. Totalt var antalet brukare med CM-insats 73 stycken och utav dessa har 49 stycken (66 %) svarat på enkäten. Fördelning mellan könen är att det är några fler män än kvinnor. Svaren i enkäterna visar att man upplever bättre livskvalitet idag än före insatsen, brukarna upplever att de får hjälp med sin psykiatriska problematik och majoriteten av brukarna är nöjda med den hjälp de får med sin beroendeproblematik samt så upplevs bemötandet av personal som professionellt. de brister som lyfts är att det behövs förbättring gällande delaktighet i vårdplanering, tillgång till kontaktpersoner behöver ökas, förbättring gällande läkarkontakt lyfts, kontakt vid akuta behov behöver utökas samt förbättring gällande tillgänglighet och kontakt på kvällar och helger. 1 http://www.regionjonkoping.se/web/brukarmedverkan.aspx. Internet 2014-08-21 3
I psykiatriöverenskommelsens handlingsplan nämns målet att vård ska ske samtidigt, och svaren i enkäten visar också att brukaren är nöjd över den hjälp man får för både den psykiska hälsan och för beroendeproblemen. Bakgrund Det nationella SKL- projektet Kunskap till praktik som pågått sedan 2008, handlar om att utveckla Sveriges missbruksvård och ett av målen är att förstärka brukarmedverkan. Ett sätt kan vara att utvärdera genom brukarstyrda revisioner. Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till människor. Med brukarstyrd menas att brukare själva har formulerat frågor i t.ex. en enkät. En utbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län 2009. Denna skedde i samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö. I länet finns sedan en tid två brukarrevisorsutbildare och totalt elva brukarrevisorer har utbildats som tar löpande uppdrag från främst kommuner och landsting via Regionförbundet FoUrum i Jönköpings län. Uppdraget Tillsammans med Cecilia Strandlund, processledare för Kunskap till Praktik och Katarina Landin, samordnare av CM- verksamheter i länet, skrev Länsbrukarrådet för missbruk/ beroende och verksamhetschef vid FoUrum på en överenskommelse gällande att revidera CM-verksamheterna i länet. Till grund för uppdraget ligger Psykiatriöverenskommelse för Jönköpings län 2 där det anges att brukarrevision ska vara en av kontrollfunktionerna för att följa upp efterlevnad av avtalet kring Case Management 3 (CM) för samsjuklighetsgruppen för att kvalitetssäkra den vård och det stöd som erbjuds i CM verksamheterna. Arbetsätt och utförande i CM-verksamheterna styrs av överenskommelser/avtal som formulerats inom psykiatri och beroendevård i länet. Revisionen gäller för CM-verksamheterna i Nässjö, Vetlanda, Sävsjö och på Bop-teamet i Jönköping. Sammantaget fanns det vid tillfället sjuttiotre brukare inskrivna på de aktuella verksamheterna. Syfte Det övergripande syftet med att göra en brukarstyrd brukarrevision är att belysa människors erfarenheter av verksamheter de använder sig av genom ett brukarperspektiv samt kvalitetsundersöka, påverka och förbättra de reviderade verksamheterna. Revisionens syfte är att få en översikt och beskrivning av klienternas upplevelse av sin livsituation före insats av CM och hur den har förändrats under tiden insatsen pågår, vad det är som upplevs hjälpsamt och som påverkar missbruk/psykisk hälsa i en positiv riktning utifrån de delar som ingår i arbetssättet med ACT- modell och Case managment. 2 http://plus.lj.se/info_files/infosida41751/lansoverenskommelse_psykiatri_okt2013.pdf 3 Case Management, Landstinget i Jönköpings län,http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeid=41755 4
Avgränsning I revisionen finns flera avgränsningar och bl.a. ställs inte frågor utifrån barnperspektivet, suicidrisk eller anhörigstöd trots att det är viktigt att ta upp i samband med målgruppen. Vi vet dock att CM- teamen har med de olika perspektiven men vi har pga. tid och uppdraget i sig inte tittat närmare på dessa områden i denna revision. Case Management - metoden Case management, 4 är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Verksamheterna ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både Landsting och Kommun. Målgrupp Beroendesjukdom med minst en av följande psykiatriska diagnoser Psykossjukdomar (ej drogpsykoser) Biopolär sjukdom Egentlig depression med melankoli Schitzotypal personlighetsstörning Emotionellt instabil personlighetsstörning Arbetsmetod/Behandling Case managment enligt ACT Insatser genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer Aktivt uppsökande verksamhet Klienternas behov styr, hög tillgänglighet 10 deltagare/case manager Kontinuitet i personalgruppen Beslutsmandat i teamet Sammansättningen i teamet är multi-disciplinär Ett nära samarbete med klientens sociala stödsystem Case managerns arbetsuppgift Ansvar för planering, genomförande och uppföljning av insatser Hålla kontinuitet och säkerhetsställa klientens sociala kontakter Primärteamet ansvarar för diskussion och processen till beslut om insatser Samlat ansvar för stöd, behandling och insatser Vara Ombudsman för klienten och bevaka lagliga rättigheter Hålla kontakt med sociala, medicinska, psykiatriska insatser som inte kan erbjudas från teamet 4 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/casemanagement 5
Case Management i Jönköpings län CM - verksamheter finns i Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, och i Jönköping och styrs av nationella riktlinjer5, Länsriktlinjer 6 och överenskommelser inom både psykiatri och missbruk. I Jönköpings län finns länsavtal 7 gällande Case Management (CM) för samsjuklighetsgruppen. Ett mål i avtalet är att vården ska ges samtidigt. I avtal är det även reglerat att brukarrevision är en av kontrollfunktionerna för att kontrollera att det följs och för att kvalitetssäkra vård och stöd som erbjuds i CM verksamheterna. Riktlinjer säger: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom/störning.. Överenskommelse samverkan psykiatri beskriver målgrupp utifrån psykiatrisk problematik. Om hälso- och sjukvården misstänker att en patient med psykiatrisk diagnos och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks- och beroendeproblem har psykisk eller somatisk sjukdom ska, med klientens samtycke, omedelbar kontakt tas med primärvård eller öppenvårdspsykiatri för en bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att en patient med psykiatrisk diagnos och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med patientens samtycke, omedelbart kontakt tas med kommunens missbruksvård och kommunen är skyldighet att ta emot. Riktlinjerna slår fast att behandlingen ska ske samtidigt och i samförstånd Inom kommunerna ska det finnas lokala riktlinjer för samarbete och samordning att behandla patienter med psykisk/somatisk störning/sjukdom och samtidig missbruks- /beroendeproblematik. Alla identifierade patienter/klienter ska ha upprättade individuella vårdplaner (SIP) som är samordnade mellan kommunens socialtjänst och primärvården alternativt psykiatrins öppenvård. Vårdriktlinjer för samverkan mellan psykiatri och primärvård för vuxna: Primärvården handlägger missbruksrelaterade somatiska problem Missbruksrelaterade somatiska problem som inte kan skötas inom primärvården remitteras till den somatiska sjukvården d.v.s. specialistsjukvården Missbruk/beroende i kombination med lätt till måttlig psykisk störning handläggs inom primärvården. 5 http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/casemanagement 6 http://plus.lj.se/info_files/infosida41753/riktlinjer_riskbruks_missbruks_och_beroendevard_jonkopings_lan_2013.pdf 7 Case Management, Landstinget i Jönköpings län, http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeid=41755 6
Missbruk/beroende i kombination med allvarlig psykiatrisk störning handläggs vid psykiatrisk öppen- eller slutenvård. Abstinensbehandling i slutenvård för alkohol, blandmissbruk eller narkotikamissbruk sker på avdelning E, Länssjukhuset Ryhov. ACT-modellen ACT, Assertive Community Treatment står för uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling. Modellen riktar sig till vuxna personer som på grund av samtidig psykisk sjukdom/störning och missbruk/beroende har ett utökat behov av samtidig vård och stöd från ett flertal myndigheter och där andra insatser/behandlingar ej varit verksamma. Arbetet bedrivs av ett multidisciplinärt team där Case Managern (CM) har den centrala rollen i kontakten med klienten/patienten. I CM-teamet ska det finnas Case managers både från kommunens beroendevård och specialistpsykiatrin för att på ett optimalt sätt behandla beroendet och den psykiatriska sjukdomen/störningen samtidigt. CM ansvarar för klientens/patientens insatser och säkerställer att hjälpen når fram till denne. CM är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. Varje CM kan ha högst 10 aktuella klienter/patienter samtidigt. Personer med psykisk sjukdom eller störning och med samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och/eller somatisk sjukdom och med komplexa vårdbehov där man provat andra insatser utan framgång ska erbjudas s.k. Case Manager. Verksamheterna I Jönköpings län finns det fem Case managment verksamheter, de olika verksamheterna består av: GGVV-teamet Mellan Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner och psykiatriska kliniken vid Värnamo sjukhus har ett lokalt avtal 8 träffats 2013-08-23 gällande Case Management. Denna ingår inte i revisionen pga att den är relativt nystartad. BoP-teamet i Jönköping Personalstyrkan i BoP - teamet består av sex heltidsanställda, tre från Kommunen och tre från Landstinget. Fyra är utbildade Case managers med inriktning på samsjuklighet. Till professionen är landstingspersonalen specialistsjuksköterskor med inriktning inom psykiatri. Från socialtjänsten är det en socionom, en Fil.kand. en behandlingspedagog och en socialpedagog. Bop är en egen arbetsplats med egen budget och eget personalansvar. Bop teamet har anpassade lokaler i centrala Jönköping. Dom har öppen verksamhet mellan kl. 9-12 måndag-fredag. Teamet har tre bilar till sitt förfogande. Lokalt avtal 9. 8 http://plus.lj.se/info_files/infosida41755/lokalt_samverkansavtal_cm_ggvv.pdf Internet 2014-08-22 9 http://plus.lj.se/info_files/infosida41755/lokalt_samverkansavtal_bop_jkpg.pdf Internet 2014-08-22 7
Nässjö-teamet Nässjö teamet består av tre Case managers, två från socialförvaltningen och en från höglandets psykiatriska klinik. Två beroende-/ psykiatrisjuksköterskor, en specialist i psykiatri från psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset och en biståndshandläggare från socialförvaltningen. SPÖT (socialpsykiatriska öppenvårdsteamet) är en mottagning som drivs i samverkan mellan socialförvaltningen och psykiatriska kliniken/höglandssjukhuset Nässjömottagningen. Verksamheten består av två delar, Case managment samt en specialistmottagning för beroende/psykiatri. Lokalt avtal 10 Sävsjö-teamet I Sävsjö arbetar två skötare som Case Managers från kommunen som delar på tjänsten och en Psykiatri sjuksköterska som är anställd av Landstinget. Teamet arbetar 40 % och detta fungerar till stor del eftersom de flesta har en kontakt med boendestödet i Sävsjö som arbetar alla dagar utom söndagar. Lokalt avtal 11 Vetlanda-teamet I Vetlanda finns en sjuksköterska som är anställd av Landstinget och en behandlingsassistent som är anställd av kommunen. Båda är utbildade Case Managers och arbetar heltid. Alla klienter har en ansvarig socialsekreterare vid socialförvaltningen som arbetar nära CM teamet. Mottagningen har öppet från kl. 8.00 dit brukarna kommer efter bokad tid. De har en bil till förfogande för sin verksamhet. Lokalt avtal 12 Metod Den metod som används vid revisionerna benämns Brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. Isabell Mortensen har fått utbildning i Stockholm utifrån Verdandis metod 13 i brukarstyrd brukarrevision och är utbildare tillsammans med Mats Vikhed, som har fått sin utbildning av Linneauniversitetet. Mats och Isabell har arrangerat en utbildning under våren för att utbilda nya revisorer inför CM- revisionen. I utbildningen deltog sex representanter från brukarrådet Jönköpings län varav fyra som har varit aktiva i revisionen. Följande punkter ingick i utbildningen: Gällande lagstiftning i kommuner och landsting Bemötande och etik Sekretess inom vård och behandling Att presentera sitt uppdrag och sig själv inför revision Genomförande och datainsamling Tolka enkätdata och sammanställa 10 http://plus.lj.se/info_files/infosida41755/lokalt_samverkansavtal_cm_nassjo.pdf Internet 2014-08-22 11 Case Management, Landstinget i Jönköpings län, http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeid=41755 Internet 2014-08-25 12 Case Management, Landstinget i Jönköpings län,http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeid=41755 Internet 2014-08-25 13 Brukarstyrd brukarrevision - NBV, http://www.nbv.se/studiematerial/brukarstyrd-brukarrevision/ Internet 2014-08-21 8
Beskriva syfte, metod och tillvägagångsätt Metod, kvalitativ och kvantitativt Tillvägagångsätt Efter fullföljd utbildning träffades brukarrevisorerna för att ta fram en tidsplan kring CMrevisionen. Därefter togs enkätfrågorna fram av revisorerna som grundar sig på uppdraget. Arbetet fortsatte sedan med ett första besök till CM-coachar i Vetlanda för att presentera oss. Därefter var revisorerna ute i de övriga verksamheterna för att boka in ytterligare träffar och för presentation på mottagningarna i respektive kommun av de revisorer som skulle utföra revisionen på respektive enhet. Vi var fyra brukarrevisorer som arbetade två och två. Under våren 2014 var revisorerna på plats v.14-15 då det fanns möjlighet att ta emot brukarna för att svara på enkäterna och kunna ge stöd om det efterfrågades. På BoP- teamet i Jönköping satt revisorerna med vid fikarummet och träffade brukarna. Valet av att kunna svara på enkäten mer avskilt fanns för de som ville det. Revisorerna var på plats mellan kl. 8.45 12.00 och bekantade sig med verksamheten och brukarna under två veckor vid fyra tillfällen. Mötet mellan revisorerna och brukarna var uppskattat. Bop- teamet har trettiosju brukare inskrivna vid tillfället och av dessa personer svarade tjugofyra, åtta avböjde, två ingen kontakt, en var inte tillbaka skickad och två var inte i skick att svara på enkäten. I Nässjö fick vi ett eget rum där vi kunde bjuda på fika och kaffe. Rummet var beläget på mottagningen och där kunde vi erbjuda en lugn och trygg miljö. Av sjutton brukare träffade vi åtta brukare som fyllde i enkäterna och vi möttes av ett stort intresse där samtalen blev mycket uppskattade. Vi fick ta del av deras upplevelser och erfarenheter som brukare av verksamheten. Till Sävsjö åkte två revisorer och besökt mottagningen. Där träffade revisorerna två brukare som svarade på enkäter, de tre andra inskrivna valde att svara vid annat tillfälle. De brukare som svarade på enkäter vid ett senare tillfälle lämnade sina svar i ett adresserat kuvert som skickades till angiven adress. Sävsjö har fem brukare inskriva i sin CM verksamhet. I Vetlanda ordnade Case manager så vi fick ett rum, vi bjöd på lite tilltugg i en lugn och trygg miljö. Revisorerna var behjälpliga med enkäterna under mötet. Vi hade en timme avsatt tid för varje brukare som var uppskattat då samtalet blev en respons på och förståelse kring hur upplevelser av vården kan vara. Vid ett tillfälle följde en av revisorerna med på hembesök för att lämna över en enkät, där var samtalet positivt. Av fjorton brukare svarade tolv. Av sjuttiotre inskrivna brukare i länets CM verksamhet svarade fyrtionio på enkätundersökningen. Vi försökte få med så många brukare som möjligt under de veckorna vi var på plats. I vissa fall önskade brukaren att få svara vid ett annat tillfälle vilket var möjligt genom att vi lämnade enkäter och frankerade kuvert till mottagningen som sedan postade dem tillbaka till oss. När brukarna hade svarat på enkäten lades den i ett kuvert som förseglades och togs med av revisorerna. Enkätsvaren har bara varit tillgängliga för revisorerna. Beroende på hur dagsformen var för brukarna kunde de utebli från inbokade tider eller avboka med kort varsel. Vi som revisorer fick vara flexibla och försöka hitta andra alternativ för möte med brukarna. 9
Mottagande av revisionsgruppen Revisorerna har vid besök och intervjutillfällen fått ett gott bemötande. Samarbetet med personalen på varje verksamhet har varit positiv. Bra bemötande vid presentation och delaktiga för planeringen av att boka in brukarna då revisorerna var på plats. Personalen ordnade med fika och lånade ut ett rum att förfoga över under revisionen. Enkätundersökningen Enkäten är designad i statistikprogrammet Esmaker. Revisorerna har haft tillgång till Esmaker via FoUrum, Regionförbundet. Enkätens frågor följer uppdraget och täcker områden som, Bakgrundsfaktorer, Samverkan, Inflytande, Delaktighet, Förtroende, Bemötande, Tillgänglighet, Respekt, Trygghet att bli lyssnad på och Förändringar i livssituationen. Svarsfrekvens: Totalt var antalet brukare med CM-insats 73 stycken och utav dessa har 49 stycken (66 %) svarat på enkäten. Se fördelning i tabell nedan: BoP Teamet 65 % (24/37) Nässjö 44 % (8/17) Vetlanda 87 % (12/14) Sävsjö 100 (5/5) 1. Kön. Bild 1. Fördelningen mellan könen totalt, är att det är några fler män än kvinnor vilket också avspeglar fördelning i de enskilda verksamheterna Man 28 12 5 7 4 Kvinna 21 12 3 5 1 Total 49 24 8 12 5 10
2. Jag får hjälp med min psykiatriska problematik Bild 2. En stor del av brukarna på BoP-teamet i Jönköping upplever att de får den hjälp de är i behov av. Dock anger några att de inte är helt nöjda. I Nässjö svarar hälften av brukarna att de inte tycker sig få den hjälp de är i behov av. I Sävsjö och Vetlanda är majoriteten av brukarna nöjd med den hjälp de får. Även här finns en liten del som inte är helt nöjda. Stämmer helt 25 13 3 5 4 Stämmer till stor del 13 8 1 4 Stämmer till viss del 11 3 4 3 1 Stämmer inte alls Total 49 24 8 12 5 3. Jag får hjälp med min beroendeproblematik Bild 3. En stor del av brukarna på BoP-teamet i Jönköping känner att de får den hjälp de är i behov av. Även här anger några att de inte är helt nöjda. I Nässjö är majoriteten av brukarna rätt nöjda, men även här finns en viss del som inte är helt nöjda. I Sävsjö och Vetlanda är majoriteten av brukarna nöjd med den hjälp de får. Stämmer helt 23 11 2 8 2 Stämmer till stor del 16 9 3 2 2 Stämmer till viss del 9 5 2 2 Stämmer inte alls 2 1 1 Total 50 25 8 12 5 11
4. Jag får hjälp i min vardag när det uppstår olika problem Bild 4. På frågan om hjälp i vardagen svarade en stor del av brukarna på alla verksamheterna att de får den hjälp de är i behov av. Stämmer helt 24 14 5 2 3 Stämmer till stor del 14 6 1 5 2 Stämmer till viss del 11 4 2 5 Stämmer inte alls 1 1 Total 50 24 8 13 5 5. Jag känner att jag får vara med att bestämma hur mitt stöd skall se ut Bild 5. På frågan om delaktighet i planeringen av sitt stöd svarade till stor del av brukarna att de får det stöd de är i behov av. I Vetlanda är brukarna inte helt nöjda med sin delaktighet i planeringen. Stämmer helt 24 13 3 4 4 Stämmer till stor del 13 7 3 2 1 Stämmer till viss del 10 3 1 6 Stämmer inte alls 2 1 1 Total 49 24 8 12 5 12
6. Jag känner att jag har förtroende till personalen Bild 6. De flesta brukarna på samtliga verksamheter känner förtroende till personalen. Stämmer helt 28 16 4 4 4 Stämmer till stor del 16 6 2 7 1 Stämmer till viss del 4 2 1 1 Stämmer inte alls 1 1 Total 49 24 8 12 5 7. Jag får ett bra bemötande av personalen Bild 7. De flesta brukarna på samtliga verksamheter upplever att de får ett gott bemötande Stämmer helt 33 19 5 6 3 Stämmer till stor del 12 4 2 5 1 Stämmer till viss del 4 1 1 1 1 Stämmer inte alls Total 49 24 8 12 5 13
8. Jag har bra tillgång till mina kontaktpersoner Bild 8. Brukarna på BoP-teamet och i Nässjö är till stor del nöjda med sin tillgång till sina kontaktpersoner, medan brukarna i Vetlanda känner viss saknad Stämmer helt 24 15 4 2 3 Stämmer till stor del 20 9 3 7 1 Stämmer till viss del 4 1 1 2 Stämmer inte alls 2 1 1 Total 50 25 8 12 5 9. Jag har en bra tillgång till min läkare Bild 9. Tillgång till läkare efterfrågas i samtliga verksamheter. Stämmer helt 15 8 1 3 3 Stämmer till stor del 7 4 1 2 Stämmer till viss del 18 9 2 5 2 Stämmer inte alls 7 3 3 1 Total 47 24 7 11 5 14
10. Jag känner att personalen lyssnar på mig Bild 10. På samtliga enheter upplever brukarna att de blir lyssnade på Stämmer helt 25 14 4 3 4 Stämmer till stor del 18 8 2 8 Stämmer till viss del 3 2 1 Stämmer inte alls 2 1 1 Total 48 24 8 11 5 11. Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver Bild 11. I Vetlanda och BoP-teamet upplever brukarna att de får den hjälp de behöver. I Sävsjö och i Nässjö är dock brukarna mer tveksamma. Stämmer helt 21 13 3 3 2 Stämmer till stor del 17 9 1 6 1 Stämmer till viss del 7 2 2 2 1 Stämmer inte alls 3 2 1 Total 48 24 8 11 5 15
12. Jag känner att stödet jag får leder till en bättre livssituation Bild 12. På BoP-teamet, Vetlanda och Sävsjö känner brukarna att stödet leder till en bättre livssituation medan brukarna i Nässjö upplever att förändringen inte är lika stor. Stämmer helt 20 12 2 4 2 Stämmer till stor del 18 9 2 5 2 Stämmer till viss del 5 3 1 1 Stämmer inte alls 4 3 1 Total 47 24 8 10 5 13. Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver med min eventuella medicin? Bild 13. På frågan gällande eventuell medicin är de flesta brukare till stor del nöjda. En del brukare i Nässjö upplever dock att de behöver ett bättre stöd. Stämmer helt 23 11 3 7 2 Stämmer till stor del 15 8 2 3 2 Stämmer till viss del 4 4 Stämmer inte alls 5 3 1 1 Total 47 23 8 11 5 16
14. Jag har möjligheten att få kontakt vid akut behov? Bild 14. Möjligheterna att få kontakt vid akuta behov upplevs ganska bra på alla enheter. Stämmer helt 15 11 2 1 1 Stämmer till stor del 16 6 1 6 3 Stämmer till viss del 13 6 2 4 1 Stämmer inte alls 3 1 2 Total 47 24 7 11 5 15. Jag upplever att jag kan få kontakt kvällar och helger när jag behöver det? Bild 15. På samtliga enheter upplever brukarna att det saknas möjlighet till kontakt med enheterna på kvällar och helger. Stämmer helt 6 2 1 1 2 Stämmer till stor del 4 3 1 Stämmer till viss del 14 6 1 4 3 Stämmer inte alls 24 12 5 7 Total 48 23 8 12 5 17
Tolkning På de berörda CM verksamheter skiljer sig resultatet då mottagningar har olika förutsättningar. Beroende på hur personaltillgången ser ut och hur många som finns tillgängliga för brukarna påverkar insatserna och stödets möjligheter. BoP i Jönköping har haft igång sin verksamhet i många år och byggt upp en bra grund och en trygghet för brukarna vilket blir tydligt i enkätundersökningen. Vetlanda har efter förutsättningar en bra relation till sina brukare vilket beror på ett nära sammarbete mellan personalen till brukarna. Vid sjukdomar eller ledigheter/semester blir det ensamarbete för den av personalen som jobbar vilket kan upplevas som ett problem vissa gånger beroende på hur mycket personalen har att göra. Här kan vi tolka att på grund av personalbrist blir ibland insatsen påverkad och brukaren får inte alltid den tid som behövs till att vara delaktig i sin planering kring vardagen. Nässjö har med resultat av revisionen visat att vissa brukare inte riktigt är tillfreds med sin insats. Vad är det som gör att det trots goda förutsättningar finns ett visst missnöje. Vi vet av erfarenhet att miljön har en stark påverkan på individen. Enligt brukarnas egen uppfattning har Nässjö större tillgång till droger jämfört med övriga kommuner i länet. Efter en lång tid eller i början av en behandling måste vi ta hänsyn till hur brukaren upplever sitt stöd. En gemensam nämnare i undersökningen visar att alla verksamheter har en brist på att brukarna får en personlig kontakt med samma läkare. Hur kan mottagningarna hjälpa brukarna att få den kontakt de behöver. Det saknas möjlighet till kontakt vid kvällar och helger, i Vetlanda har de kunnat erbjuda vissa brukare en tid de kan höras av på helger eller kvällar då behovet finns men det är en provisorisk lösning. Boendestöd i Sävsjö kan brukaren vända sig till alla dagar utom söndag. Mötet mellan brukarrevisorerna och brukarna var starkt och med mycket känslor. Dialogen vi hade tillsammans gav oss möjligheten att förstå och bli insatta i individens uppfattning om hur deras livssituation och vårdinsatser är. Att vi revisorer med egen erfarenhet av vården och psykisk ohälsa har en likvärdig förståelse om hur det kan kännas att vara brukare av vården, gav respekt och ödmjukhet inför samtalet. Vi hade en timme inbokade för varje möte, då vi fick stort engagemang kunde vi ha suttit längre och samtalat. Återkoppling Personalen på CM- verksamheterna får ta del av sammanställningen och resultatet inom avtalad tid. Brukarna får möjlighet att enskilt få rapporten i sin helhet av revisorerna och kunna samtal kring resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till varje enhet samt en länsövergripande rapport med kommentarer till Länsnätverken Psykiatri och Missbruk. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. 18
Tystnadsplikt Beställaren bör se till så att utföraren har fått information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Slutkommentarer/Diskussion Case managment enligt ACT modellen bygger på flera delar. I uppdraget ingick att titta på hur metoden följs och vi kan se att modellen följs till stor del i de olika verksamheterna. Dock visar revisionen att det finns några brister. Enligt ACT- modellen och de lokala avtalen ska CM- verksamheter hålla hög grad av tillgänglighet och det anges även att det ska finnas mobilt krisstöd dygnet runt. Det svar vi fått visar att detta saknas helt. Några kommuner har viss tillgänglighet kvällar och helger. Ett mål i avtalet är att vården ska ges samtidigt. I psykiatriöverenskommelsens handlingsplan nämns målet att vård ska ske samtidigt, och svaren i enkäten visar också att brukaren är nöjd över den hjälp man får för både den psykiska hälsan och för beroendeproblemen Syftet med revisonen var också att få en översikt och beskrivning av brukarnas upplevelse av sin livsituation före insats av CM och hur den har förändrats under tiden insatsen pågår. På frågan om livskvalitet har 38 av 47 svarat att man upplever bättre livskvalitet idag än före insatsen. Gällande bakrundsfaktorer ställdes enbart frågor om ålder och kön och ett förslag är att revisorerna formulerar fler frågor kring psykisk hälsa och beroende. Vi valde att inte ta med ålder på grund av lågt antal svaranden, då det är ytterst viktigt att bevara anonymiteten. Ett ytterligare syfte var att ta reda på vad brukarna upplever vara hjälpsamt och vad som påverkar missbruk/psykisk hälsa i en positiv riktning utifrån de delar som ingår i arbetssättet med ACT och Case Management. Här betonas vikten av att få vara delaktig i vården, bli professionellt bemött och ha god tillgång till kontaktpersoner. I tolkningen av resultatet framgår tydligt behov för, tillgänglighet på kvällar och helger då brukaren kan behöva kontakt för att få stöd just då det efterfrågas. Även om boendestöd finns tillgängliga inom vissa verksamheter så borde man se över hur man kan erbjuda brukarna en trygghet och ett stöd då mottagningarna har stängt. Den andra delen är kontakt med läkare, i vissa fall har relationen mellan brukaren och läkare uteblivit, brukaren uppger att den kontakt som har varit är under telefon kontakt vilket inte känns rätt. Olika läkare under kortare tid gör att brukaren känner sig otrygg. Förtroendet på många av mottagningarna när det gäller just läkarkontakt kan bli bättre. Vi vet att det är brist på läkare inom psykiatrin- och missbruk i hela Landstinget vilket kanske blir svårt att ändra. Det varierar mellan verksamheterna och hur brukarna upplever sitt stöd, men att ha kontakt med CM- verksamhet är en viktig del i brukarens vardag för att den ska fungera. För människor som kämpar med sitt beroende och en psykisk ohälsa så betyder kontakten med verksamheterna och kontaktpersonerna mycket och med hjälp av stödet kunna jobba med sig 19
själva och så småningom få livskvalitet genom självkännedom, sysselsättning, planering och rutiner. Svaren i enkäterna visar att man upplever bättre livskvalitet idag än före insatsen brukarna upplever att de får hjälp med sin psykiatriska problematik majoriteten av brukarna är nöjd med den hjälp de får med sin beroende problematik förbättring gällande delaktighet i vårdplaneringen krävs bemötandet av personal uppfattas professionellt tillgång till kontaktpersoner behöver ökas förbättring utifrån visst missnöje med läkarkontakt krävs kontakt vid akuta behov behöver utökas förbättring gällande tillgänglighet/kontakt på kvällar och helger krävs Förslag att jobba vidare med Efter genomför brukarrevision i Jönköpings län visar resultatet vissa brister. Hur kan CMverksamheter och ledning genom revisionen jobba vidare med resultatet? Genom att tydliggöra för varje enskild CM-verksamhet resultatet av deras mottagning och hur brukarna upplever vårdinsatserna. Kontakt på kvällar och helger saknas Hur kan läkarkontakten bli mer kontinuerlig Bemanning och resurser Delaktighet i stödet Resursdag för personalen- utbildning 20
SIST MEN ABSOLUT INTE MINST Ett stort tack till alla brukare och personal som gjorde denna revision möjlig 21