Dagvattenutredning Alfred Nobels Allé PM
2 (35) Fel! Hittar inte referenskälla.
PM Beställare: Botkyrka Kommun/Fakt Fack 760280 106 37 Stockholm Beställarens representant: Lisa Bodinger Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm Marta Juhlén Nicolas Schoeffler, Kristina Berglund Uppdragsnr: 104 03 01 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\03\1040301\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\dagvattenutredning alfred nobels allé.doc Norconsult AB
g alfred nobels allé.doc 4 (35) Innehåll 1 Orientering... 7 1.1 Geoteknik och grundvatten... 7 1.2 Recipient... 8 1.3 Befintliga markföroreningar... 10 1.4 Skyddsvärda intressen i området... 10 1.5 Förutsättningar från kommunen... 10 2 Befintlig dagvattenhantering... 11 2.1 Dagvattenflöde... 11 2.1.1 Flöde mot Blickavägen... 12 2.1.2 Flöde till Alfred Nobels Allé... 12 3 Framtida dagvattenhantering... 13 3.1 Dagvattenflöde... 14 3.1.1 Alternativ 1... 14 3.1.2 Alternativ 2... 15 3.1.3 Alternativ 3... 16 3.2 Erforderlig magasinsvolym... 17 3.2.1 Alternativ 1... 17 3.2.2 Alternativ 2... 17 3.2.3 Alternativ 3... 18 3.3 Dagvattenföroreningar... 18 3.4 Föreslaget dagvattensystem... 19 3.4.1 Kommunal mark... 19 3.4.2 Fastighetsmark... 23 4 Slutsats... 32 Litteraturförteckning... 33 Bilagor Bilaga 1 Befintliga avrinningsområden Bilaga 2 Alternativ 1: Framtida avrinningsområden och dagvattensystem Bilaga 3 Alternativ 2: Framtida avrinningsområden och dagvattensystem Bilaga 4 Alternativ 3: Framtida avrinningsområden och dagvattensystem
5 (35) Sammanfattning Denna rapport består av en dagvattenutredning som tagits fram i samband med planerad bebyggelse av ett industriområde längs med Alfred Nobels Allé i Botkyrka kommun. Industriområdet, inklusive parkeringsytor och lokalgata, beräknas uppta ca 1,42 ha av det totalt 6 ha stora planområdet som i dag utgörs av kuperad skogsmark och berg i dagen. I befintligt läge avrinner merparten av dagvattnet från planområdet norrut till ett flackt skogsområde längs med Blickavägen. Ett befintligt dike avleder dagvatten längs med södra sidan av Blickavägen. En del dagvatten avrinner även söderut mot Alfred Nobels Allé. I dag finns det en dagvattenledning längs med Alfred Nobels Allé. Dagvattnet antas infiltreras samt delvis avrinna mot en befintlig dagvattenbrunn längre ner i Alfred Nobels Allé. Ytvattnet från hela planområdet avrinner så småningom till Tullingesjön. I samband med framtida bebyggelse av industriområdet så ökar avrinningen väsentligt jämfört med befintlig situation, på grund av ökad andel hårdgjord yta. Tre olika alternativ har tagits fram som förslag på framtida dagvattenhantering. I alternativ 1 föreslås dagvattnet att avledas både norrut till det flacka skogsområdet mot Blickavägen och söderut till befintlig dagvattenledning i Alfred Nobels Allé. Flödet vid ett statistiskt 20-årsregn med varaktighet 10 min beräknas i detta alternativ att öka från 195 l/s till 383 l/s mot Blickavägen och från 29 l/s till 202 l/s mot Alfred Nobels Allé på grund av planerad exploatering. För alternativ 2 föreslås dagvattnet att avledas norrut till det flacka skogsområdet mot Blickavägen. Flödet vid ett statistiskt 20-årsregn med varaktighet 10 min beräknas i detta alternativ att öka från 195 l/s till 585 l/s. I ovanstående två alternativ föreslås dagvattnet från lokalgatan att avvattnas via dagvattenbrunnar och dagvattenledningar. I alternativ 3 föreslås dagvattnet att avledas både norrut till det flacka skogsområdet och söderut till befintlig dagvattenledning, likt i alternativ 1. I detta alternativ föreslås dagvattnet från lokalgatan i stället att avledas via svackdiken. Flödet vid ett statistiskt 20-årsregn med varaktighet 10 min beräknas i detta alternativ att öka från 195 l/s till 383 l/s mot Blickavägen och från 29 l/s till 182 l/s mot Alfred Nobels Allé som följd av exploateringen.
6 (35) Den del av dagvattnet, som i alla tre alternativ föreslås ledas norr ut, avleds mot skogsområdet och ett begränsat område där infiltration är möjlig. Det ökade dagvattenflödet från området beror på byggnation inom fastighetsmark och ska, enligt Botkyrka kommuns dagvattenstrategi, omhändertas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar alltså för fördröjning av dagvatten från takytor samt erforderlig rening av dagvatten från parkeringsytor inom fastigheten. Kommunen ansvarar för att omhänderta dagvattnet från lokalgatan.
7 (35) 1 Orientering På uppdrag av Botkyrka kommun har Norconsult AB gjort denna dagvattenutredning för framtida bebyggelse av ett industriområde vid Alfred Nobels Allé i Tullinge. Planområdet består av ca 6 ha skogsmark varav ca 0,2 ha består av en industrifastighet med tillhörande parkeringsplatser. Området är tänkt att planläggas kring en ny lokalgata norr om befintliga Alfred Nobels allé, se figur 1. De framtida industrierna bedöms uppta totalt ca 0,96 ha av planområdet. Figur 1: Planområde för utbyggnad av industrier och kontorer vid Alfred Nobels Allé 1.1 Geoteknik och grundvatten Planområdet består till största del av berg i dagen. Planområdet består även av morän på berg i den nordvästliga och sydvästliga delen av området, se figur 2. I den södra delen av området finns en svacka bestående av torv och skogsmull ned
8 (35) till ca 0,2-0,6 m djup och av silt mellan ca 0,8-2,6 m djup. Jordlagret under består även där av morän på berg. (GM Consult AB, Anders Grén, 1999) Ifrån den geotekniska undersökningen att bedöma har det inte kunnat påvisas någon grundvattenförekomst i området. (GM Consult AB, Anders Grén, 1999) Viss infiltration bedöms vara möjlig i det sandiga moränområdet i nordvästra delen av planområdet. Figur 2: Jordarter över planområdet (underlag från Botkyrka Kommun) 1.2 Recipient Merparten av dagvattnet från planområdet avrinner norrut mot befintligt dike längs med Blickavägen. Dagvattnet avrinner också delvis söderut mot Alfred Nobels Allé, se bilaga 1. Allt dagvatten avleds slutligen vidare via befintligt ledningsnät till södra delen av Tullingesjön, se figur 3. Denna del av Tullingesjön ingår i inre skyddsområdet för Tullinge vattentäkt.
9 (35) Figur 3: Dagvattnet från planområdet avrinner mot Tullingesjön. De gula områdena utgör områden med kommunala dagvattensystem, i dagvattenstrategin kallade tekniska avrinningsområden (Botkyrka kommun, 2012) För att kunna ange krav på ett vattens kvalitet i olika avseenden används miljökvalitetsnormer. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god ekologisk och kemisk status till år 2015 och att statusen inte får försämras det så kallade Icke försämringskravet (Vattendirektivet). Det betyder att man måste genomföra alla åtgärder som är nödvändiga enligt 2 kap 7 Miljöbalken för att förebygga en försämring, samt förbättra och återställa alla vatten som riskerar att inte nå målet. Tullingesjön klassas som ett naturligt vatten då det idag inte bedöms vara kraftigt modifierat eller konstgjort (Länsstyrelsen, 2014). Följande status gäller för vattenförekomsten: Ekologisk status Tullingesjöns ekologiska status klassas som god.
10 (35) Kemisk status Den kemiska statusen på vattnet uppnår ej god status. Detta gäller både om kvicksilver inkluderas i bedömningen eller inte. Kvicksilver anses vara ett allmänt problem i vatten i hela Sverige och tillförs via atmosfärisk deposition. Förutom kvicksilver är förekomsten av tribyltenn-föreningar (TBT) orsaken till att god status ej uppnås. TBT är en giftig organisk förening som använts i bland annat skeppsbottenfärger. En tidsfrist för att uppnå en god kemisk status gällande TBT har satts till 2021. (Länsstyrelsen, 2014) 1.3 Befintliga markföroreningar Inga markföroreningar har påvisats i området. 1.4 Skyddsvärda intressen i området Botkyrka kommun har inom planområdet tänkt bevara en ravin i nordöstra delen av planområdet och gröna kilar bestående av skog i sydöstra delen. 1.5 Förutsättningar från kommunen Dagvattenhantering ska följa kommunens dagvattenstrategi. Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. I samband med detaljplanearbetet har kommunen ställt följande krav inför en omdaning av området: Avrinningen från tomtmarker bör inte öka efter exploatering. Förorenat dagvatten ska tas om hand och renas inom tomtmark. Flödet till befintliga dagvattensystem ska inte öka jämfört med idag. Flödet till nedströms liggande partier ska utjämnas genom fördröjning. Fördröjningsmagasin och ledningar ska vara dimensionerat för 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Inga instängda områden får skapas. Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem
11 (35) 2 Befintlig dagvattenhantering I befintligt läge avrinner dagvattnet från planområdet i fyra olika riktningar, se bilaga 1. Dagvattnet från hela planområdet avleds slutligen till Tullingesjön. Avrinning mot Blickavägen Merparten av dagvattnet från planområdet avrinner norrut till ett flackt skogsområde med en bredd på mellan 10-60 m längs med Blickavägen. I de bredaste partier infiltrerar dagvattnet i ett område bestående av morän. I de smalare partier avrinner dagvattnet mot det befintlig dagvattendiket längs med Blickavägen. Dagvattnet antas också tas upp av växter i det flacka skogsområdet. Takvatten från den befintliga industrifastigheten avleds via en dagvattenledning till en stenkista norr om parkeringen. Dagvatten från den befintliga parkeringsytan avleds först via oljeavskiljare och tillåts sedan också infiltrera i stenkistan. Stenkistan fungerar som fördröjningsmagasin både för takvattnet och för dagvattnet från parkeringen, vattnet tillåts sedan flöda vidare mot Blickavägen. Avrinning till Alfred Nobels Allé En del av dagvattnet avrinner söderut mot Alfred Nobels Allé. I befintligt läge finns det varken diken eller dagvattenbrunnar anlagda längs med denna del av Alfred Nobels Allé. Dagvattnet antas infiltrera i morän, torv och mossa samt avrinna längs med gång/cykelvägen västerut och ner mot en dagvattenbrunn vid infarten till Tullinge Gymnasium. Avrinning till Fysikern och Tullinge Gymnasium En del av dagvattnet i planområdet avrinner ut från planområdet mot det bebyggda området Fysikern och mot Tullinge Gymnasium, se avrinningsområdena i bilaga 1. Dagvattnet som avrinner mot Tullinge Gymnasium antas vidare avledas mot det flacka skogsområdet längs med Blickavägen. Eftersom inga industrifastigheter planeras att bebyggas i dessa avrinningsområden så förväntas inte dagvattenflödet mot Fysikern eller Tullinge Gymnasium att öka i framtiden. 2.1 Dagvattenflöde Enligt krav från Botkyrka kommun har dagvattenflöde beräknats för ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet, vilket motsvarar en regnintensitet på 277 l/s*ha.
12 (35) Avrinningskoefficient för skogsmark, fastighetstak och parkeringsytor har bestämts efter vad som anges i Svenskt Vattens P90. För att beräkna dagvattenflödet har följande ekvation använts: Q= φ *i*a där: Q: flödet i utloppet (l/s) φ: avrinningskoefficienten (dimensionslös) i: regnintensiteten (l/s*ha) A: avrinningsområdets area (ha) 2.1.1 Flöde mot Blickavägen I tabell 1 redovisas beräknat befintligt dagvattenflöde mot Blickavägen. Tabell 1: Befintliga dagvattenflöde mot Blickavägen A (ha) φ Q (l/s) Naturmark (skog) 3,35 0,10 93 Takytor 0,20 0,90 51 Parkeringsytor 0,23 0,80 51 Totalt 3,79 195 Det befintliga dagvattenflödet som avrinner mot Blickavägen har beräknats till 195 l/s. 2.1.2 Flöde till Alfred Nobels Allé Befintlig avrinningsareal till Alfred Nobels Allé består av 1,03 ha skogsmark vars avrinningskoefficient har satts till 0,10. Det befintliga dagvattenflödet som avrinner mot Alfred Nobels Allé har beräknats till 29 l/s.
13 (35) 3 Framtida dagvattenhantering I samband med planerad exploatering ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta gör att ytavrinningen ökar på grund av minskade infiltrationsmöjligheter och ett snabbare avrinningsförlopp. För att hantera den ökade ytavrinningen har tre olika alternativ tagits fram för framtida dagvattenhantering i området. Beräkning av framtida flöden samt av erforderliga magasinsvolym har genomförts för alla tre alternativ. I alternativ 1 och 2 föreslås dagvattnet från lokalgatan att avledas via dagvattenbrunnar och dagvattenledningar. I alternativ 3 föreslås dagvatten från lokalgatan att avledas via svackdiken. Slutligen avrinner allt dagvatten från området vidare till recipienten Tullingesjön. Alternativ 1 I alternativ 1 föreslås dagvatten från takytor av de fyra industribyggnader väst om lokalgatan att fördröjas innan det infiltreras i området bestående av morän mot Blickavägen, se bilaga 2. Dagvatten från fastigheternas parkeringsytor föreslås att både renas och fördröjas innan det infiltreras i samma område. Det föreslås att dagvatten från takytor av industribyggnader öst om lokalgatan fördröjs innan det kopplas på den befintliga dagvattenledningen (300 mm) längs med Alfred Nobels Allé. Dagvatten från fastigheternas parkeringsytor föreslås att både fördröjas och renas innan det kopplas på den befintliga dagvattenledningen. Alternativ 2 I alternativ 2 föreslås dagvatten från samtliga fastigheter att fördröjas innan det infiltreras i området bestående av morän mot Blickavägen, se bilaga 3. Dagvatten från fastigheternas parkeringsytor föreslås att både renas och fördröjas innan det infiltreras i samma område. I detta alternativ föreslås att inget dagvatten kopplas på den befintliga dagvattenledningen längs med Alfred Nobels Allé. Alternativ 3 I alternativ 3 föreslås dagvatten hanteras likt alternativ 1, med undantag för dagvattnet från lokalgatan som föreslås att fördröjas med hjälp av ett öppet dagvattensystem i form av svackdiken. Dagvattnet fördröjs och infiltrerar i
14 (35) svackdikena före anslutning till befintliga dagvattenledningen längs med Alfred Nobels Allé. 3.1 Dagvattenflöde Enligt krav från Botkyrka kommun har framtida dagvattenflöde beräknats för ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet, vilket motsvarar en regnintensitet på 277 l/s*ha. Enligt Svenskt Vattens publikation P104 bör man vid flödesberäkningar ta hänsyn till att nederbörden förväntas öka i framtiden i och med förväntade klimatförändringar. Flödet efter exploateringen har därför beräknats inklusive en klimatfaktor på 1,2. Avrinningskoefficienter har bestämts efter vad som anges i Svenskt Vattens P90. För att beräkna dagvattenflödet har följande ekvation använts: Q= φ *i*a*kf där: Q: flödet i utloppet (l/s) φ: avrinningskoefficient (dimensionslös) i: regnintensiteten (l/s*ha) A: avrinningsareal (ha) Kf: klimatfaktor (dimensionslös) 3.1.1 Alternativ 1 Flöde mot Blickavägen I tabell 2 redovisas beräknat framtida dagvattenflöde mot Blickavägen, se bilaga 2 för uppdelning av avrinningsområden.
15 (35) Tabell 2: Framtida dagvattenflöde mot Blickavägen, alternativ 1 A (ha) φ Q (l/s) Naturmark (skog) 2,77 0,10 92 Takytor 0,64 0,90 192 Parkeringsytor 0,37 0,80 99 Totalt 3,79 383 Efter byggnation beräknas flödet som avrinner mot Blickavägen att öka från befintliga 195 l/s till 383 l/s vid ett statistiskt 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. Flöde till Alfred Nobels Allé I tabell 3 redovisas beräknat framtida dagvattenflöde till Alfred Nobels Allé, se bilaga 2 för uppdelning av avrinningsområden. Tabell 3: Framtida dagvattenflöde till Alfred Nobels Allé A (ha) φ Q (l/s) Naturmark (skog) 0,64 0,10 21 Takytor 0,32 0,90 96 Lokalgata 0,25 0,80 67 Parkeringsytor 0,07 0,80 18 Totalt 1,28 202 Efter byggnation beräknas flödet som avrinner mot Alfred Nobels Allé att öka från befintliga 29 l/s till 202 l/s vid ett statistiskt 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 3.1.2 Alternativ 2 I alternativ 2 avleds allt dagvatten från framtida fastigheter och dess parkeringsplatser mot Blickavägen. I tabell 4 redovisas beräknat framtida dagvattenflöde mot Blickavägen, se bilaga 3 för gällande avrinningsområde.
16 (35) Tabell 4: Framtida dagvattenflöde mot Blickavägen, alternativ 2 A (ha) φ Q (l/s) Naturmark (skog) 3,44 0,10 115 Takytor 0,96 0,90 287 Lokalgata 0,25 0,80 67 Parkeringsytor 0,44 0,80 117 Totalt 5,09 585 Efter byggnation beräknas flödet som avrinner mot Blickavägen att öka från befintliga 195 l/s till 585 l/s vid ett statistiskt 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 3.1.3 Alternativ 3 Flöde mot Blickavägen I alternativ 3 beräknas flödet som avrinner mot Blickavägen efter byggnation att öka från befintliga 195 l/s till 383 l/s, dvs lika stor ökning som för alterntiv 1, se stycke 3.1.1. Flöde till Alfred Nobels Allé I alternativ 3 föreslås att dagvatten från lokalgatan avvattnas via svackdiken före påkoppling på befintligt ledningsnät. I tabell 5 redovisas beräknat dagvattenflöde till Alfred Nobels Allé. För avrinningsområdesindelning och placering av svackdiken se bilaga 4. I beräkningarna har ett svackdike med en bredd på 4,5 m föreslagits längs med lokalgatan. Tabell 5: Framtida dagvattenflöde till Alfred Nobels Allé med svackdiken längs med lokalgatan -Alternativ 3 A (ha) φ Q (l/s) Naturmark (skog) 0,64 0,10 21 Takytor 0,32 0,90 96 Lokalgata 0,16 0,80 44 Svackdike 0,09 0,10 3
17 (35) Parkeringsytor 0,07 0,80 18 Totalt 1,28 182 Efter byggnation i detta alternativ har hårdgjord yta minskat jämfört med alternativ 1. Framtida dagvattenflödet som avrinner mot Alfred Nobels är alltså mindre än i alternativ 1 och har beräknats att öka från befintliga 29 l/s till 182 l/s vid ett statistiskt 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. 3.2 Erforderlig magasinsvolym Erforderlig magasinsvolym har beräknats för ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet enligt krav från Botkyrka Kommun. I beräkningen har en säkerhetsfaktor på 1,2 inkluderats för de framtida flödena. 3.2.1 Alternativ 1 Flöde mot Blickavägen Magasinsvolymen har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde som bildas inom avrinningsområdet, så att det motsvarar dagens utflöde på 195 l/s. Den erforderliga magasinsvolymen har beräknats till 120 m 3. Flöde till Alfred Nobels Allé I dagsläget avrinner ca 29 l/s till Alfred Nobels Allé. Hur stort flöde av dessa 29 l/s som tillförs ledningssystemet via dagvattenbrunnen vid infarten till Tullinge Gymnasium och hur stor del infiltrerar i grunden är okänt. Ett vägledande riktmärke är att maximum 5 l/s av nytt dagvatten tillåts kopplas på till ett rör med dimension 300 mm (Oslo Kommune, 2015). Den erforderliga magasinsvolymen har alltså beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde som bildas inom avrinningsområdet, så att det motsvarar ett flöde på 5 l/s till det befintliga ledningsnätet. Den erforderliga magasinsvolymen har beräknats till 123 m 3. 3.2.2 Alternativ 2 Magasinsvolymen har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde som bildas inom avrinningsområdet, så att det motsvarar dagens utflöde på 195 l/s. Den erforderliga magasinsvolymen har beräknats till 246 m 3.
18 (35) 3.2.3 Alternativ 3 Flöde mot Blickavägen Magasinsvolymen har beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde som bildas inom avrinningsområdet, så att det motsvarar dagens utflöde på 195 l/s. Den erforderliga magasinsvolymen har beräknats till 120 m 3. Flöde till Alfred Nobels Allé Den erforderliga magasinsvolymen har, likt i alternativ 1, beräknats för att fördröja framtida dagvattenflöde som bildas inom avrinningsområdet så att flödet ut från området begränsas till 5 l/s till ledningsnätet. Den erforderliga magasinsvolymen har beräknats totalt till 111 m 3 vilket är lägre än i alternativ 1 eftersom förslaget med svackdikena tagit gatumark i anspråk. Hur stor del av den totala erfoderliga magasinsvolymen som kan utgöras av svackdiken beror på val av utformning. Uppskattningsvis kan ett svackdike med bredd 4,5 m, djup 1 m och längd 150 m (lokalgatans längd) magasinera mer än hela den erforderliga magasineringsvolymen på 111 m 3. 3.3 Dagvattenföroreningar Generellt bör behovet av dagvattenrening bedömas för varje fastighetsägare utifrån den verksamhet som ska bedrivas. Krav på tillräcklig rening föreslås ställas av kommunen och fastighetsägaren anordnar erforderlig rening inom fastighet, innan fastigheten tillåts ansluta till kommunalt dagvattensystem. Erforderlig rening kan exempelvis vara att brunnar med dagvattenfilter eller oljeavskiljare installeras. Dagvattnet i området kan delas in i takvatten, dagvatten från framtida lokalgatan och dagvatten från framtida parkeringsytor. Takvattnet bedöms innehålla låga föroreningshalter och ingen rening anses nödvändig före infiltration eller utsläpp till kommunalt dagvattennät. Låga föroreningshalter motsvarar halter på en sådan nivå som kan förväntas återfinnas i opåverkat dagvatten. I Botkyrka kommuns dagvattenstrategi anges att vid ny- eller ombyggnation av parkeringsplatser och vägar ska oljeavskiljning, filter i dagvattenbrunnar eller annan rening av dagvattnet utföras. Totalt planeras ca 2100 m 2 ny parkeringsyta och 2500 m 2 ny lokalgata i området. Dagvattenföroreningar kopplade till parkeringar och vägar kommer främst från fordonstrafik. Föroreningarna tillförs vattnet via avgaser, oljespill, korrosion och slitage på vägbanor och däck. Reningen
19 (35) föreslås ske genom installation av oljeavskiljare alternativt filterbrunn för dagvatten från större parkeringsytor, läs mer om detta i avsnitt 3.4.2. Rening av dagvatten från lokalgatan och parkeringsytor öst från lokalgatan föreslås ske via svackdiken i alternativ 3. 3.4 Föreslaget dagvattensystem Framtida dagvattensystem kan delas in i två delar, åtgärder på fastighetsmark som fastighetsägaren ansvarar för, respektive åtgärder på kommunal mark. Det ökade dagvattenflödet från området beror på byggnation inom fastighetsmark och ska, enligt Botkyrka kommuns dagvattenstrategi, omhändertas av fastighetsägaren. 3.4.1 Kommunal mark Likt i befintligt läge bedöms dagvatten från norra delen av planområdet i alternativ 1, 2 och 3 kunna infiltrera i ett område där jorden består av morän. Dagvattnet antas också tas upp av växter i det flacka skogsområdet längs med Blickavägen. Då lokalgatan planeras att förses med kantsten föreslås att dagvattenbrunnar och dagvattenledningar anläggs längs med gatan i alternativ 1 och 2. I alternativ 1 föreslås dagvatten som avrinner från nya lokalgatan till Alfred Nobels Allé att ledas via dagvattenledningar samt renas med filterbrunnar och fördröjas via utjämningsmagasin före avledning till det befintliga ledningsnätet, se bilaga 2. I alternativ 2 föreslås dagvatten som avrinner från nya lokalgatan att ledas via dagvattenledningar norrut mot området bestående av morän. Eftersom lokalgatan lutar söderut mot Alfred Nobels Allé krävs det att en del av dagvattenledningen i alternativ 2 anläggs med fall i motsatt riktning, alltså norrut. De befintliga höjdkurvor närmast lokalgatan tyder på att detta alternativ är genomförbart med tanke på höjder och fall. Dagvattnet föreslås renas med filterbrunnar och fördröjas via utjämningsmagasin alternativt öppna fördröjningsdammar före det infiltreras i moränområdet och det flacka skogspartiet längs med Blickavägen, se bilaga 3. Alternativ 2 rekommenderas dock att revideras efter fastställning av höjder på lokalgatan. I alternativ 3 föreslås lokalgatan och parkeringsytor öst från lokalgatan avvattnas med hjälp av ett svackdike, se bilaga 4. I detta alternativ föreslås kantstenen ha öppningar mot svackdiket med jämna mellanrum. Slutligen avleds dagvattnet från svackdiket till det befintliga ledningsnätet. I samtliga alternativ föreslås gröna öar vid parkeringsytor.
20 (35) Svackdiken Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 4. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning. Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel samt lekande barn. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. Fördelen är även att avrinningshastigheten minskar jämfört med transport i ledningar, och på så sätt minskar även flödestopparna nedströms. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc. I planområdet kan svackdiken anläggas längs med framtida lokalgatan. Meningen är att det ska fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet. Svackdikena kan förses med strypt utlopp för att vidaregående flöde skall begränsas. Se bilaga 4 för förslag på placering av svackdike längs med lokalgatan. Figur 4: Svackdike Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 5 och 6.
21 (35) Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Figur 5: Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Varje grönyta föreslås förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Se bilaga 2,3 och 4 för förslag på placering av gröna öar i parkeringsytor och framtida rondellen.
22 (35) Figur 6: Exempel på gröna öar med träd på parkeringsplats, observera utformning av kantsten Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bland annat ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik. Träd i svackdiken och gröna öar Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten eller parkeringsytor. För att öka förutsättningarna för utjämning av dagvatten och skapa bättre förutsättningar för trädens rotsystem att utvecklas, föreslås träd planteras i s.k. skelettjord. Skelettjord består vanligen av fukthållande anläggnings- eller planteringsjord som förstärks med grov makadam, lecablock eller liknande för att kunna komprimeras.
23 (35) Träd kan med fördel planteras i svackdiken eller i gröna öar för omhändertagande av dagvatten, se figur 6 och 7. Figur 7: Exempel på planterade träd längs med gata På eventuella platser där träd och ledningar riskerar komma i konflikt, och rötter kan orsaka problem i form av rotinträngning, föreslås en skyddsskärm av packad samkross anläggas mellan växtbädden och ledningsgraven. 3.4.2 Fastighetsmark Utjämningsmagasin Inom fastighetsmark föreslås erforderliga magasinsvolymer att fördröjas med hjälp av utjämningsmagasin. Utjämningsmagasin föreslås att fördröja all takvatten och all dagvatten från parkeringsytor. Utjämningsmagasin kan anläggas i form av exempelvis makadammagasin, dagvattenkassetter eller fördröjningsdammar. Makadammagasin har en våtvolym på ca 20-30% och kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor, de har främst en fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadammagasin är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta. Magasin med dagvattenkassetter fördröjer, liksom makadammagasin, dagvattnet och tillåter viss infiltration till underliggande mark, se figur 8. Kassetterna har en våtvolym på ca 95 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvatten-
24 (35) kassetter jämfört med makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Kostnaden för att anlägga kassettmagasin är dock högre än för makadammagasin. Se bilaga 2,3 och 4 för föreslagen placering av utjämningsmagasin. Figur 8: Exempel på utjämningsmagasin i form av dagvattenkassetter Fördröjningsdammar, se figur 9, kan anläggas som en del av parkytor eller inom tomtmark om utrymme finns. Genom att förse dessa anläggningar med strypta eller reglerade utlopp kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt.
25 (35) Figur 9: Fördröjningsdamm Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid skall ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm, vilket gynnar förutsättningarna för sedimentering. Fördelar med fördröjningsdammar är att man effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten samtidigt som de kan ha god reningseffekt. En nackdel är att de kräver stort utrymme. Dessutom måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. Filterbrunnar Filterbrunnar kan anläggas på fastigheten, innan fördröjningsmagasinet, se figur 10. I brunnsfilter omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt. De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt
26 (35) en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtrets sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst 60-70 % för metaller och ännu högre för olja. Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Se bilaga 2,3 och 4 för föreslagen placering av filterbrunnnar. Figur 10: Principskiss filterförsedd rännstensbrunn Takvatten Takvattnet bedöms vara rent och kan därför avledas utan föregående rening. Detta förutsätter att goda materialval görs vid byggnation. För att minska avrinningen från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak, se figur 11. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75
27 (35) % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 11: Bostadshus med gröna tak. Källa: Vegtech Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Ett alternativt sätt att fördröja takvattnet kan exempelvis vara att anlägga så kallade Rain Gardens, se figur 12. Rain Gardens utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvattnet. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. I botten av varje Rain Garden föreslås en dräneringsledning anläggas för avtappning av utjämnat dagvattenflöde till de föreslagna framtida dagvattenledningarna längs med lokalgatan alternativt till svackdiket. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive Rain Garden regleras. Se bilaga 2,3 och 4 för föreslagen placering av rain gardens.
28 (35) Figur 12: Rain gardens kan bli ett grönt inslag i miljöer med stor andel hårdgjorda ytor Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor, kan ytor som vanligtvis beläggs med asfalt istället förses med så kallade genomsläppliga beläggningar. Exempel på genomsläppliga material är permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 13. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Nackdelen med genomsläppliga beläggningar är, i de fall där man exempelvis anlagt en filterbrunn för att rena dagvattnet, att alla dagvattenföroreningar inte avleds till filtret utan fastläggs i marken och därmed sprids över ett större område.
29 (35) Figur 13: Parkeringsyta med genomsläpplig beläggning Släckvattenhantering Släckvatten från bränder är ofta mycket förorenat och hamnar många gånger i dagvattennätet. Föroreningarna kommer både från själva branden och från de produkter som används för att släcka branden. Lösningar för omhändertagande av släckvatten bör utformas så enkla som möjligt. Detta för att de ska fungera vid en brand, där det primära syftet är att släcka branden och inte att omhänderta dagvattnet. En sådan utformning kan vara att dagvattenbrunnar förses med avstängningsanordning så att dagvattnet inte kan nå recipient. Avstängningsanordningen kan vara i form av exempelvis en avstängningsventil eller ett brunnstätningslock, se figur 14. För att kunna handla effektivt, bör fastighetsförvaltaren ha en karta över dagvattenbrunnarnas placering så att de kan stängas vid ett utsläpp. Skyltning av dagvattenbrunnar och parkeringsförbud ovanpå underlättar avstängningsarbetet. Avstängning av dagvattenbrunnar kräver manuell insats vid brand, vilket kan vara svårt att genomföra i praktiken.
30 (35) Figur 14: Exempel på brunnstätning med matta (Källa: med tillåtelse av (PK ProdukterAB, 2014)) Då det inte planeras några verksamheter med särskild föroreningsbelastning i planområdet, föreslås utöver detta inga åtgärder för rening eller kvarhållande av släckvatten. Om verksamheten i området förändras i framtiden bör hanteringen av släckvatten dock utredas vidare. Höjdsättning För en lyckad dagvattenhantering är höjdsättning grundläggande. Vid byggnation bör höjdsättning tillåta att avrinningen sker bort från byggnader. Genom en god höjdsättning undviker man att instängda områden uppstår. Instängda områden är lågpunkter i topografin, varifrån vattnet ej kan ta sig vidare och som därigenom riskerar att översvämmas. I en ny publikation från Svenskt Vatten, P110 - avledning av spill-, drän- och dagvatten som finns ute på remiss, anges att vid dimensionering av nya dagvattensystem, ska marköversvämning med skador på byggnader ske mer sällan än vart 100:e år. Vidare anges att nya dagvattensystem ska anläggas så att när kapaciteten överskrids i rörledningar, ska vattnet kunna avledas på ytan utan att husgrunder och byggnader översvämmas. Detta innebär att stort hänsyn måste tas till byggnadernas höjdsättning för att skapa nödvändiga marginaler.
31 (35) De industrifastigheter som planeras att bebyggas ligger alla i högt belägna delar av planområdet. Tre fastigheter planeras dock att bebyggas lägre än omkringliggande skogsmark, se de fastigheter med ytareal på 2200 m 2, 1000 m 2 samt 630 m 2 i bilaga 2, 3 och 4. Avrinningsytorna från dessa högre omkringliggande skogsmarksområden bedöms dock vara relativt små och avrinning till planerade fastigheter bedöms vara marginell. Det föreslås likväl att i förebyggande syfte anlägga grusytor längs med fasaderna på dessa planerade fastigheter samt att anlägga ett grundligt dräneringssystem av underbyggnader.
32 (35) 4 Slutsats Dagvattenflödet från planområdet kommer att öka i och med byggnation enligt föreslagen exploatering. För att uppfylla Botkyrka kommuns krav om att flödet från planområdet ska fördröjas motsvarande flödet vid ett befintligt 20-årsregn, måste stora volymer fördröjas inom planområdet. Norconsult har tagit fram tre alternativ för hur framtida dagvattenhantering och fördröjning kan anordnas. Alla alternativ syftar till att fördröja och infiltrera dagvattnet så att flödet ut från området inte ökar jämfört med idag, samt att dagvattnet från parkeringsytorna renas inom området. I alternativ 1 avleds merparten av dagvattnet norrut till det flacka skogsområdet vid Blickavägen för infiltration, medan dagvattnet från södra delen av planområdet avleds via dagvattenledningar till befintlig dagvattenledning i Alfred Nobels Allé. I alternativ 2 avleds i princip allt dagvatten norrut mot skogsområdet vid Blickavägen för infiltration. I alternativ 3 avleds dagvattnet likt i alternativ 1, skillnaden är att dagvatten från lokalgatan avleds via svackdiken. Fördelen med alternativ 2 jämfört med alternativ 1 och 3 är att en större andel dagvatten infiltreras i området samt att dagvattenledningen vid Alfred Nobels Allé inte belastas med mer dagvatten än idag. Nackdelen med alternativ 2 är att det kan krävas djupa schakter längs lokalgatan för att avleda dagvattnet norrut. Fördelen med alternativ 3 jämfört med alternativ 1 är att dagvattnet från lokalgatan renas till viss del via svackdiken före det kopplas på till befintlig dagvattenledning. Fördelen är också att dagvattnet uppskattningsvis kan magasineras och fördröjas i svackdiket. Det ökade dagvattenflödet från området beror på byggnation inom fastighetsmark och ska, enligt Botkyrka kommuns dagvattenstrategi, omhändertas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar alltså för fördröjning av dagvatten från takytor samt erforderlig rening av dagvatten från parkeringsytor inom fastigheten. Kommunen ansvarar för rening och fördröjning av dagvatten från lokalgatan.
33 (35) Litteraturförteckning Botkyrka kommun. (2012). Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Tumba: Botkyrka kommun. GM Consult AB, Anders Grén. (1999). Blickaberget Botkyrka kommun, Nybyggnad av industriområde, Översiktlig geoteknisk undersökning. Stockholm: GM Consult AB. Länsstyrelsen. (2014). www.viss.lansstyrelsen.se. Hämtat från http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se591800-181360 den 06 10 2014 Vattendirektivet. (u.d.). Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Svenskt Vatten P90. (2004). Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten. Norconsult AB Väg och VA-teknik Stockholm Nicolas Schoeffler nicolas.schoeffler@norconsult.com Kristina Berglund kristina.berglund@norconsult.com Marta Juhlén marta.juhlén@norconsult.com
34 (35)
Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm +46 (0)8-462 64 30 www.norconsult.se