Förslag till mål och budget

Förslag till mål och budget 2012-2013 Utbildningsnämnden samhällsuppdraget Dnr: Ubn 2011/56 2011-05-21, rev 2011-06-07

2011-05-21 1 Innehåll SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...4 TEKNISKA ANVISNINGAR...4 FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR BUDGET 2012 OCH 2013...5 Bokslut 2010...5 Budget 2011...5 RAMAR FÖR 2012 OCH 2013...6 Vision för Järfälla och kommungemensamma mål...6 Investeringsbudget...7 Osäkerhetsanalys...7 Jämställdhetsintegrering...7 Miljö 7 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET - SAMMANFATTNING...8 Förslaget till driftbudget för 2012...8 Förslaget till driftbudget för 2013...8 POLITISK LEDNING...8 Beskrivning av verksamhetsområdet...8 Förslag till budget verksamhetskonsekvenser...8 NÄMNDKANSLI...8 Förslag till budget verksamhetskonsekvenser...8 GYMNASIEUTBILDNING...9 Beskrivning av verksamhetsområdet...9 Budgetförutsättningar 2012 2013 omvärldsbevakning...9 Gymnasiereformen Gy - 11...9 Länsprislistan...10 Särskilt stöd...10 Minskade volymer...11 Förslag till budget verksamhetskonsekvenser...12 Mål...13 Plan för uppföljning och utvärdering...13 Nyckeltal/volymer/kostnadsmått...14 Åtaganden...14 Investeringsbudget...14 VUXENUTBILDNING...15 Beskrivning av verksamhetsområdet...15 Budgetförutsättningar 2012 2013 omvärldsbevakning...15 Förslag till budget verksamhetskonsekvenser...15 Mål 16 Plan för uppföljning och utvärdering...17

2011-05-21 2 Nyckeltal/volymer/kostnadsmått...17 Åtaganden...17 Investeringsbudget...17 STUDIEFÖRBUND...17 Beskrivning av verksamhetsområdet...17 Förslag till budget verksamhetskonsekvenser...17 SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG TILL BESLUT AVSEENDE BUDGETRAMAR 2012...18 SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG TILL BESLUT AVSEENDE BUDGETRAMAR 2013...19 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH BERÄKNADE EFFEKTER AV KOSTNADSMINSKNING OCH/ELLER AVGIFTSHÖJNING 2012...20 PLANERAD PRODUKTION...21 Volymer gymnasieutbildning...21 Volymer vuxenutbildning...21 Äskanden om fastighetsinvesteringar samt planerat underhåll och inventarieinköp år 2013...22 MÅL OCH STYRDOKUMENT...24 ÅTAGANDEN...25 GYMNASIEUTBILDNING...25 Mål och styrning...25 Vi åtar oss...25 VUXENUTBILDNING...25 Mål och styrning...26 Vi åtar oss...26 SVENSKA FÖR VUXNA INVANDRARE (SFI)...26 Mål och styrning...26 Vi åtar oss...26 Bakgrund...28 PRÖVNING AV VERKSAMHETER...28 Kansliet 28 Studieförbund...28 Vuxenutbildning...28 Gymnasieskolan...29

2011-05-21 3 SAMMANFATTNING Gymnasieutbildningen I budgetarbetet inför 2012 och 2013 har det funnits mycket nytt att ta hänsyn till och också en hel del osäkerheter. Den nya gymnasiereformen (Gy -11) träder i kraft from 1 juli 2011 med ny programstruktur. De fem introduktionsprogram inom Gy -11 som ersätter det gamla IVprogrammet kommer att innebära en del förändringar när det gäller innehåll och struktur. Kostnader för de olika introduktionsprogrammen är idag en osäkerhetsfaktor då flera av dem innehåller individuella lösningar som medför olika priser beroende på insats. Vägledningscentrum för obehöriga elever kommer att starta 1juli 2011 som en konsekvens av reformens introduktionsprogram och där eleverna ska ha möjlighet till vägledning, studieplanering, kurativt stöd, uppföljning mm. En utvecklad och tydligare uppföljning av Järfällas gymnasiestuderandes resultat och måluppfyllelse både för de som studerar utanför kommunen och i kommunen efterfrågas i målen för samhällsuppdraget vilket känns mycket bra och tillfredställande. Det medför dock en ambitionshöjning för det nya vägledningscentrumet när det gäller uppföljningsansvar. Under 2011 har vi gått över till en gemensam länsprislista som gäller interkommunala priser för gymnasieutbildning. Kansliet föreslår att från och med 2012 ska den gemensamma prislistan också gälla gymnasieutbildning i egen regi. Länsprislistan kommer att fastställas under hösten av KSL. Detta är en osäkerhet i budgetarbetet Kostnader för elever med särskilda behov har ökat under de senaste åren. Vi har under 2011 haft en utredning kring detta som redovisar kostnadsökningar och som också visar att vi inom förvaltningen behöver utveckla rutiner för utredning och uppföljning av de studerande som idag är i behov av särskilt stöd och som också erbjuds detta av kommunen. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har under de senaste åren haft statsbidrag motsvarande ca 7 miljoner för yrkesvux. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av vår gymnasiala vuxenutbildning. Det är därför oroande att dessa medel förväntas försvinna från om med 2012. En annan osäkerhet i budgetarbetet 2012 och 2013 är om vi kommer att göra en ny upphandling av den del av vuxenutbildningen som bedrivs av entreprenörer. Våra avtal kommer att gå ut juli 2012 och beslut om ny upphandling eller eventuell förlängning måste fattas under hösten 2011. Det är viktigt för vår förvaltning när det gäller både ungdomar och vuxna att vi samverkar och bedriver samarbetande utvecklingsarbete med övriga förvaltningar som

2011-05-21 4 arbetar med våra målgrupper. De närmaste åren ser vi det som det viktigaste utvecklingsområdet för alla våra verksamheter för att nå den måluppfyllelsen vi vill ha. Flera processer är idag redan igång när det gäller arbete över förvaltningsgränserna vilket är både utmanande och oerhört viktigt men det finns mycket mer att utveckla för att bli ännu bättre för våra brukare. Kansliet har utformat ett förslag till budget för 2012 och 2013. Där återfinns förslag till driftbudget, mål, plan för uppföljning och utvärdering, konkurrensplan, investeringar och åtaganden. Annika Ramsell Utbildningsdirektör BAKGRUND Kommunstyrelsen fastställde 2010-11-29 riktlinjer, tidplan och preliminära budgetramar för 2012 och 2013. Ramarna räknades upp med 2 procent för båda åren. Nämnderna ska inkomma senast den 1 juli med förslag till mål och budget. Kommunstyrelsens beredning beräknas ske den 17 oktober och kommunfullmäktiges fastställande av mål och budget den 7 november. TEKNISKA ANVISNINGAR Kommunledningskontoret har gett ut tekniska anvisningar som innehåller tidplan, blanketter och direktiv för nämnderna. Anvisningarna beskriver vilket material som ska lämnas till kommunstyrelsen. Där framgår att nämnderna ska redovisa förslag till: driftbudget för år 2012 2013 investeringsäskanden för år 2012, 2013 och förslag till investeringsplan för år 2014 2015 fastighetsinvesteringar, planerat underhåll och inventarier 2012, 2013, 2014, 2015 inriktningsmål och effektmål konkurrensplan plan för utvärdering och uppföljning externa intäkter (och kostnader) för egenregin åtaganden mål- och styrdokument Nämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt budgetförstärkningarna åstadkoms genom rationaliseringar begränsningar i åtagande ökad avgiftsfinansiering eller nya avgifter

2011-05-21 5 I underlaget ska det framgå vilka ekonomiska, verksamhetsmässiga och kvalitativa konsekvenser förslaget får för kommuninvånare och brukare. I budgetärendet ska nämnderna lämna förslag till beslut som kommunfullmäktige ska fatta. Egna beslut kan också tas med. Nämnden får inte komma med begäran om medel utöver nettoram även om nämnden får ta på sig ytterligare ansvar från stat eller landsting. Personalomkostnadspålägget är oförändrat 40 procent och internräntan för investeringar är 4 procent. FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR BUDGET 2012 OCH 2013 Bokslut 2010 Bokslutet för utbildningsnämnden redovisade ett underskott om 0,4 mnkr. Efter volymreglering inom gymnasieutbildning och vuxenutbildning har nämnden ett överskott om 4,0 mnkr. Nämnden har då ett eget kapital om 7,4 mnkr inför 2011. Vuxenutbildningen redovisade ett överskott trots att volymerna inom sfi ökat kraftigt. Överskottet berodde på att kommunen erhållit statsbidrag och att upphandlingen inom vuxenutbildningen inneburit sänkta priser. Inom gymnasieutbildningen har kostnaderna för elever med särskilda behov ökat de senaste åren. En utredning är tillsatt för att se över systemet. Kansliet redovisade ett underskott om 0,6 mnkr. Underskottet beror på utökade arbetsuppgifter och behöver ses över. Budget 2011 Länsprislistan träder i kraft 2011 och är en överenskommelse mellan kommuner i Stockholms län om en gemensam prislista. Prislistan ska användas när kommunerna köper platser av varandra och som betalning till friskolor. På längre sikt beräknas länsprislistan ha en positiv effekt på ekonomin för Järfälla. Elevernas val av program är en osäkerhetsfaktor som påverkar ekonomin. Länsprislistan gäller inte ersättningen till egenregin under år 2011. Inom gymnasieutbildningen beräknas kostnaderna för elever med särskilda behov att öka även detta år. En utredning inom kansliet har sett över systemet. Volymerna inom gymnasieutbildningen beräknas minska de kommande åren med början 2011. Anslaget har minskats med 2,2 mnkr och budgeterat antal elever minskats med 70. Gymnasiereformen träder ikraft med början 1 juli. Reformen innebär en ny programstruktur framför allt när det gäller Introduktionsprogrammen. En ny organisation för

2011-05-21 6 studievägledning och stöd inrättas. Reformen beräknas inte innebära någon ökad kostnad. Inom vuxenutbildningen kommer priserna för upphandlingen att slå igenom på helårseffekt. Volymerna inom sfi beräknas ligga på en fortsatt hög nivå därför har anslaget ökats med 3 mnkr. RAMAR FÖR 2012 OCH 2013 Kommunstyrelsen fastställde 2010-11-29 preliminära budgetramar för 2012 och 2013. Nämndernas kostnadsramar räknades upp med 2 procent och intäkterna räknades upp med 1 procent för båda åren. För utbildningsnämnden gäller följande nettokostnadsramar 2012 316 689 tkr 2013 323 642 tkr Enligt direktiven har nämnden till uppgift att anpassa de olika verksamheterna till nettokostnadsramen. Om anpassningen av verksamheten innebär negativa förändringar för nyttjare/brukare ska nämnden föreslå förändringar av mål och åtaganden så att målen anpassas till resurserna. Nämnden ska också informera kommunstyrelsen/kommunfullmäktige om verksamhetsförändringar som från servicesynpunkt kan vara väsentliga. Vision för Järfälla och kommungemensamma mål Kommunfullmäktige fastställde 2004 en vision för Järfälla. Visionen ska vara utgångspunkt för de kommungemensamma målen och utifrån dessa ska nämnderna ta fram förslag till mål för verksamheterna och åtaganden. Inriktningsmål har ett långsiktigt perspektiv är allmänt formulerade och anger inriktningen på verksamheten. Effektmål beskriver önskade tillstånd och är specificerade vad gäller kvalitet. De ska uppnås under en viss tidsperiod, vara orienterade mot brukare eller kommuninvånare och de ska vara mätbara. Målen ska vara relevanta, genomförbara och realistiska, något som nämnden kan påverka. De bör vara mätbara med avseende på kvalitet, kvantitet och produktivitet. Det ska framgå vilket inriktningsmål som effektmålet har bärighet på. Nytt för i år är att kommunstyrelsen fattat beslut om preliminära kommungemensamma mål som ska vara utgångspunkten för nämndernas effektmål. Det ska tydligt framgå vilket inriktningsmål som effektmålen har bärighet på. Därför redovisas det kommungemensamma målet i förslagen till mål under respektive verksamhet.

2011-05-21 7 Investeringsbudget En investering är ett objekt som har en ekonomisk livslängd på minst 3 år och som kostar minst 20 tkr. Nämnden kan äska medel för att göra investeringar för år 2012, 2013 och planerade investeringar för 2014-2015. Fastighetsinvesteringar redovisas separat. Huvudprincipen är att investeringarnas kapitalkostnader ska bäras av nämndens driftbudget. Osäkerhetsanalys Priserna mellan de olika programmen i gymnasieutbildning varierar kraftigt. Skillnaden mellan lägsta och högsta pris i länsprislistan är 96 000 kronor för en elev. Om 10 elever väljer det dyraste programmet istället för det billigaste innebär det en kostnadsökning om ca 1 mnkr. Elevernas val av utbildningsprogram har mycket stor betydelse för de totala kostnaderna för gymnasieutbildning. En osäkerhet i budgetarbetet har varit att länsprislistan för år 2012 inte är fastställd ännu. Elever som har behov av extraordinära stödinsatser varierar mellan läsåren och utgör en osäkerhetsfaktor när det gäller att prognostisera kostnaderna. När det gäller Introduktionsprogrammen inom den nya gymnasieskolan råder viss osäkerhet om kostnaderna. Utgångspunkten har varit utgå från tidigare ersättning. Inom vuxenutbildning finns två faktorer som skapar prognososäkerhet. Den ena är omfattningen på statsbidrag till insatser inom vuxenutbildningen, t ex Yrkesvux. Tilldelade medel kan skilja betydligt mellan åren. En annan faktor är effekter som upphandling ger. Avtalen som gäller nuvarande upphandling upphör 2012-06-30, med möjlighet till två års förlängning. Om en ny upphandling görs under 2012 kan prisbilden (uppåt eller neråt) vara en helt annan än 2010. Jämställdhetsintegrering I linje med kommunens direktiv kommer verksamheterna i uppföljningarna att så långt som det är möjligt, redovisas med avseende på kön. Miljö Utbildningsnämnden har inom gymnasieutbildningen begränsad möjlighet att påverka utförarna. Det är eleven som genom sitt val väljer skola. Inom vuxenutbildningen har nämnden större möjlighet att påverka utförarna i och med att stor del av verksamheten upphandlas. Det är dock viktigt att kommunen utformar gemensamma riktlinjer för miljökrav vid upphandlingar. Det är svårt att ställa specifika verksamhetskrav i de upphandlingar som nämnden genomför.

2011-05-21 8 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET - SAMMANFATTNING Förslaget till driftbudget för 2012 Driftbudgeten föreslås räknas upp med 2 procent och att länsprislistan används som ersättning för egenregin från och med 2012. Kansliets budget föreslås ökas med 200 tkr som finansieras genom omfördelning från vuxenutbildningsanslaget. Förslag till budgetförändringar 2012 mnkr Kansliet 0,2 Vuxenutbildning -0,2 Summa 0 Förslaget till driftbudget för 2013 Driftbudgeten uppräknas med 2 procent. I övrigt föreslås inga förändringar. POLITISK LEDNING Beskrivning av verksamhetsområdet Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieutbildning, vuxenutbildning och stöd till studieförbund. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Budgeten för politisk ledning föreslås räknas upp med 2 procent båda åren och i övrigt vara oförändrad. NÄMNDKANSLI Nämnden har till sitt förfogande ett kansli vars uppgift är att arbeta med planering, prognoser, budget, beställningar/upphandling/kundval samt kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Under 2010 delades Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen upp i två förvaltningar. Utbildningsförvaltningen bildades 1 juli och en tjänst som utbildningsdirektör

2011-05-21 9 inrättades. Kostnaden för kansliet var inte fullt finansierat utan hade gått med underskott under flera år. Dessa kostnader måste balanseras i budget. Hälften av förvaltningschefens lön fördelas på kansliet och hälften på utförarsidan i rollen av förvaltningschef/driftchef. Förutom föreslagen uppräkning föreslås att kansliets budget ökas med 200 tkr för att täcka nuvarande kostnader. GYMNASIEUTBILDNING Beskrivning av verksamhetsområdet Gymnasial utbildning för järfällaungdomar bedrivs av - Järfälla gymnasieskolor - andra kommuners gymnasieskolor - fristående gymnasieskolor. Administrationen av intagning till gymnasieutbildningar beställs från den länsgemensamma intagningsenheten på Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). Budgetförutsättningar 2012 2013 omvärldsbevakning Gymnasiereformen Gy - 11 Den reformerade gymnasieskolan Gy -11 bedöms inte innebära en totalt ökad kostnad. Den mest osäkra faktorn kostnadsmässigt är ersättningsnivåerna till de fem olika Introduktionsprogrammen som från och med 2011-07-01 ersätter det nuvarande Individuella programmet (IV). Nämnden har tagit ett preliminärt beslut om ersättningsnivåer för ht -11 för Preparandutbildning och Språkintroduktion med en gemensam peng beräknad med utgångspunkt från tidigare ersättning. För de övriga programmen blir ersättningsnivåerna skiftande utifrån olika individuella upplägg av studieprogrammen. Det ska noteras att det råder en stor osäkerhet kring hur de olika programmen ska utformas och hur många elever som väljer vilka program. Av det skälet finns det anledning att vara öppen för att det efter att erfarenheter vunnits kan finnas behov av att korrigera beställningar och ersättningsnivåer. Inrättandet av de fem Introduktionsprogrammen har vidare medfört att en omorganisation av formerna för studievägledning och kurativt stöd för de obehöriga eleverna genomförs så att från och med 2011-07-01 ligger den funktionen som en egen enhet från att tidigare legat i Kvarngymnasiets organisation. Den nya organisationen kommer troligen att benämnas Vägledningscentrum.

2011-05-21 10 Länsprislistan Inom ramen för KSL sker ett kontinuerligt arbete som syftar till att Stockholms län blir en gemensam gymnasieregion. Det har resulterat i att det sedan två år finns ett samverkansavtal mellan länets kommuner som medger att elever kan söka utbildningar fritt i hela länet och att antagning till gymnasieutbildning sker via en central antagningsenhet i Stockholm. Det har också lett till att KSL har tagit fram prislistor för de olika programmen, vilka kommunerna enligt avtalet ska använda när man tar betalt av varandra, så kallad interkommunal ersättning. I Järfälla har den gemensamma prislistan börjat att användas från och med vårterminen 2011. Det är ännu för tidigt att se de ekonomiska effekterna över tid av införandet av prislistan. Enligt de preliminära beräkningar som gjorts bör dock påverkan inte bli av någon större omfattning. Den största osäkerheten är elevens val av program eftersom programpriserna varierar så kraftigt. Från och med vårterminen 2012 föreslås att den gemensamma prislistan också ska användas vid ersättning till Järfällas egna gymnasieskolor. Då garanteras lika villkor för samtliga utförare. Preliminära beräkningar tyder på att prislistan inte innebär någon förändring av det totala bidraget men kommer att göra skillnad för de enskilda skolorna. I länsprislistan ingår ersättning för undervisning, läromedel, lokaler, skolmåltider, skolbibliotek, hälsovård, särskilt stöd och administration. Det innebär att de ersättningar som egenregin tidigare fått som separata anslag t ex lokalbidrag upphör och ersätts av prislistan. Prislistan innehåller inte reseersättning, inackorderingstillägg och tillägg för elever med extraordinärt stöd behov. Dessa ersättningar prövas separat för respektive elev och ersätts av beställaren precis som tidigare. Länsprislistan gäller inte för introduktionsprogrammen. En konsekvens av att den gemensamma prislistan kommer att användas för såväl interkommunala ersättningar som ersättningar till egen regi är att det inte längre blir möjligt att påverka ersättningsnivåerna (elevpengen) för gymnasieutbildning för den enskilda kommunen. Länsprislistan kommer att årligen justeras av KSL mot bakgrund av kommunernas kostnadsutveckling eller alternativt skatteutveckling. Prislistan för 2012 kommer att fastställas under hösten. Detta är en osäkerhet i budgetarbetet. Särskilt stöd Under de senaste åren har gymnasieutbildningen gått med underskott på mellan 1,7 2,7 mnkr. En orsak till underskotten har varit ökade kostnader för elever med behov av extraordinärt stöd. För att få en tydlig bild av kostnadsutvecklingen och handläggningsrutinerna har kansliet genomfört en utredning kring frågan. (Särskilt stöd för elever i gymnasieskolan kostnader och hantering av extraordinärt stöd/tilläggsbelopp, Dnr Ubn 2011/54. Under 2006-2010 har kostnader för extraordinärt stöd ökat med totalt 2,8 mnkr och den totala kostnaden är nu uppe i 4,6 mnkr. Någon kompensation för denna merkostnad har inte getts i anslaget till gymnasieutbildning.

2011-05-21 11 En trend är också att många skolor numera erbjuder utbildningar inom IVprogrammet som riktar sig till elever med olika former av funktionsnedsättning t ex Aspergers syndrom och för dessa elever sätts en hög elevpeng. Sammantaget innebär det en kostnad på 4,0 mnkr utöver en ordinär elevpeng för de 57 Järfällaungdomar som under 2010 gick i sådana utbildningar. Av utredningen framgår också att den nuvarande resursen för att handlägga frågor kring extra stöd inte är tillräcklig. Kravet på Lika villkor som ställs när det gäller ersättningar till såväl egen regi som externa utförare ställer krav på en noggrann hantering av ansökningar om extra stöd så att likvärdighet upprätthålls. Likaså skulle större resurs behövas för att göra uppföljningar av om beviljade stödmedel används på ett adekvat sätt. Sammantaget vill kansliet härmed anmäla att ersättningarna till extra stöd tenderar att gröpa ur anslaget samtidigt som det med anledning av länsprislistan inte finns någon möjlighet att minska övriga kostnader för att täcka de ökande kostnaderna till extra stöd. För att utifrån kraven på lika villkor säkerställa en likvärdig bedömning och tilldelning av extraordinära stödmedel till olika skolor måste kansliet förstärka resursen för handläggning av dessa ärenden. Likaså kräver ett ökat uppföljningsansvar, bland annat av Järfällaungdomar i andra kommuner och friskolor, en ökad resurs. Kansliet bedömer därför att två nya tjänster behöver inrättas under 2012. En pedagogkonsult med ansvar för elever i behov av extra stöd och en utvecklingsledare med ansvar för uppföljning av Järfällaungdomars studieresultat oavsett om de går i egenregi eller i annan kommun/friskola och för kommunens uppföljning av de ungdomar som inte går i gymnasieskolan Det motsvarar en kostnad av ca 1,2 mnkr. Kansliet kan med nuvarande budgetläge inte föreslå någon finansiering av dessa tjänster. Minskade volymer 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Befolkningsprognos - Antal ungdomar 16-19 år 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

2011-05-21 12 Enligt den senaste befolkningsprognosen minskar antalet ungdomar i åldern 16 till 19 år från och med 2011 fram till år 2015 då vi har den lägsta nivån. Då har antalet ungdomar minskat med drygt 400 personer i förhållande till 2010. Därefter ökar antalet fram till 2019 till samma nivå som 2010 för att sedan öka ytterligare. Andelen elever som läser i andra kommuner och friskolor har ökat stadigt över åren. Etableringen av friskolor fortsätter. Det kommer att göra att konkurrensen om eleverna ökar. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Budgeten för gymnasieutbildning föreslås räknas upp med 2 procent i enlighet med anslagsuppräkningen. Kansliet föreslår att länsprislistan från och med 2012 används som prislista även för egenregin.

2011-05-21 13 Mål Kommungemensamt mål: Hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen elever som går från Programinriktat individuellt val (PRIV) till ett nationellt program inom 1 år ska öka Genom en noggrann uppföljning av elever från Vägledningscentrums sida Kontinuerligt med en sammanfattande redovisning läsårsvis Andelen elever som går från Preparandutbildning till ett nationellt program inom 1 år ska öka Andelen elever som avslutar Språkintroduktion för fortsatta studier inom ett år ska öka Andelen elever som fullföljer sin Yrkesintroduktion och går vidare till arbete eller studier inom ett år ska öka. Målet följs upp först år 2013 Genom en noggrann uppföljning av elever från Vägledningscentrums sida Målet följs upp först år 2013 Genom en noggrann uppföljning av elever från Väglednings- centrums sida Målet följs upp först år 2013 Genom en noggrann uppföljning av elever från Vägledningscentrums sida Målet följs upp först år 2013 Kontinuerligt med en sammanfattande redovisning läsårsvis Kontinuerligt med en sam manfattande redovisning läsårsvis Kontinuerligt med en sam manfattande redovisning läsårsvis Andelen elever som inom Individuellt alternativ går vidare till arbete eller studier inom ett år ska öka. Andelen Järfällaungdomar som påbörjar ett nationellt program ska öka. Andelen Järfällaungdomar som får slutbetyg inom tre resp. fyra år efter påbörjade gymnasiestudier ska öka Andelen Järfällaungdomar vars sysselsättning vi har vetskap om ska öka Genom en noggrann uppföljning av elever från Vägledningscentrums sida Målet följs upp först år 2013 Statistik, redo visad per åldersgrupp 16 18 år Statistik Statistik Kontinuerligt med en sam manfattande redovisning läsårsvis Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen Kontinuerligt med en sammanfattande rapport mars/ april Plan för uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av verksamheten kommer att ske dels genom uppföljning av effektmålen, dels genom redovisning av nyckeltal, volymer och kostnadsmått.

2011-05-21 14 Nyckeltal/volymer/kostnadsmått Följande nyckeltal kommer att redovisas årligen: - Andel elever som går högskoleförberedande program/yrkesprogram /introduktionsprogram - Andel elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år - Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg - Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan (av elever med slutbetyg) - Andel Järfällaungdomar i egenregi/annan regi - Elevkostnad egen regi/annan regi/standardkostnad - Betygsresultat (på flera betygsnivåer) Statistik och nyckeltal kommer, så långt det är möjligt, att redovisas med ett genusperspektiv Åtaganden För gymnasieutbildningen har vissa förändringar gjorts i förhållande till tidigare fastställda åtaganden. Investeringsbudget Nämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att fortsatt utreda konceptet Barkarby College. Kansliet bedömer att en första projekteringsfas bör inledas senast under 2013. Investeringsmedel på 5,0 mnkr bör avsättas för förprojektering och kostnader för bland annat arkitekt. Vid beräkningar som gjordes 2006 bedömdes kostnaden för en ny gymnasieskola till drygt 300 mnkr. I direktiven för den fortsatta utredningen sägs dock att förvaltningen ska genomlysa möjligheten av att få andra intressenter och finansiärer än kommunen knutna till Barkarby College. Det omöjliggör att i dagsläget föreslå investeringsmedel för 2014 2015.

2011-05-21 15 VUXENUTBILDNING Beskrivning av verksamhetsområdet Utbildningsnämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning i form av grundläggande vuxenutbildning (motsvarande grundskolan) och gymnasial vuxenutbildning. Under nämndens ansvar ligger också undervisning för vuxna utvecklingsstörda (särvux) och svenska för vuxna invandrare (sfi). Vuxenutbildningen genomförs dels i egen regi av Järfälla lärcentrum, dels av externa utförare. Järfälla lärcentrum genomför kommunens grundläggande vuxenutbildning, sfiundervisningen, en viss del av den gymnasiala vuxenutbildningen och från och med ht -08 Särvux. Efter en ny upphandling våren 2010 har Lernia fått uppdraget att genomföra allmänna ämnen på gymnasienivå och InfoKomp distansutbildningar från och med 2010-07-01. Budgetförutsättningar 2012 2013 omvärldsbevakning Avtalen som gäller nuvarande upphandling av vuxenutbildning upphör 2012-06-30, med möjlighet till två års förlängning. En ny upphandling kan därför bli aktuell under budgetperioden Under 2011 erhåller kommunen 7,2 mnkr i statsbidrag till yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen, Yrkesvux. För närvarande finns inga uppgifter från regeringen om statsbidraget ska bibehållas, trappas ner eller helt upphöra under budgetperioden. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förslaget till budget innebär en uppräkning av anslaget med 2 procent vartdera året och att 200 tkr överförs till kansliets budget 2012. Osäkerheten kring statsbidrag och eventuell ny upphandling kommer att påverka hur många studieplatser som kommer att kunna genomföras. I dag har kommunen totalt 448 heltidsstudieplatser inom gymnasial vuxenutbildning. Av dessa är 144 finansierade av statsbidrag (yrkesvux). Om statsbidraget helt upphör minskar således kommunens gymnasieplatser med en tredjedel.

2011-05-21 16 Mål Kommungemensamt mål: God välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen studerande som är nöjda med kvalitén på sin utbildning ska öka. Enkät. Redovisningen sker både totalt och för varje verksamhet (Gy, Gruv, Sfi) för sig Verksamhetsberättelsen Andelen studerande som anser att kursen utvecklar dem ska öka Enkät. Redovisningen sker både totalt och för varje verksamhet (Gy, Gruv, Sfi) för sig Verksamhetsberättelsen Kommungemensamt mål: Hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt ska öka Andelen elever med godkänt i sfi ska ligga över länssnittet Andelen elever som två år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka. Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete ska minska Andelen Järfällabor som efter kontakt med Studievägledningen inom vuxenutbildningen känner sig nöjda ska öka Statistik Redovisningen sker både totalt och för varje verksamhet (Gy, Gruv, Sfi) för sig Statistik Statistik eventuellt kompletterad med uppföljning via brev/telefon Enkät Enkät Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen

2011-05-21 17 Plan för uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av verksamheten kommer att ske dels genom uppföljning av effektmålen, dels genom redovisning av nyckeltal, volymer och kostnadsmått. Nyckeltal/volymer/kostnadsmått Följande nyckeltal kommer att redovisas årligen: -Grundläggande vuxenutbildning antal heltidsstudieplatser kostnad per plats -Svenska för invandrare antal heltidsstudieplatser kostnad per plats -Gymnasial vuxenutbildning - antal heltidsstudieplatser kostnad per plats -Särvux - antal heltidsstudieplatser kostnad per plats - Betygsresultat (på flera betygsnivåer) Statistik och nyckeltal kommer, så långt det är möjligt, att redovisas med ett genusperspektiv Åtaganden Endast smärre justeringar av tidigare fastställda åtaganden har gjorts. Investeringsbudget Inga förslag till investeringar finns. STUDIEFÖRBUND Beskrivning av verksamhetsområdet Verksamhetsområdet innefattar bidrag till studieförbunden. Förslag till budget verksamhetskonsekvenser Förslaget till budget innebär en uppräkning av anslaget med 2 procent vardera åren.

2011-05-21 18 SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖR- SLAG TILL BESLUT AVSEENDE BUDGETRAMAR 2012 Tkr Kostn Intäkter Netto Politisk ledning 690 0 690 Kansli 2832 0 2832 Gymnasieutbildning 340984 60843 280141 Vuxenutbildning 32926 0 32926 Studieförbund 106 6 100 Summa 377538 60849 316689

2011-05-21 19 SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖR- SLAG TILL BESLUT AVSEENDE BUDGETRAMAR 2013 Tkr Kostn Intäkter Netto Politisk ledning 704 0 704 Kansli 2889 0 2889 Gymnasieutbildning 347808 61451 286357 Vuxenutbildning 33590 0 33590 Studieförbund 108 6 102 Summa 385099 61457 323642

2011-05-21 20 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH BERÄKNADE EFFEKTER AV KOSTNADSMINSKNING OCH/ELLER AVGIFTSHÖJNING 2012 Förslag till budgetförändringar 2012 mnkr Kansliet 0,2 Vuxenutbildning -0,2 Summa 0

2011-05-21 21 PLANERAD PRODUKTION Volymer gymnasieutbildning 2011 2012 2013 Järfällaungdomar i gymnasieutbildning 16-18 år 2893 2893 2893 varav Egen regi 1410 1410 1410 Extern regi 1483 1483 1483 Gymnasiesärskola 48 48 48 Volymer vuxenutbildning Vuxenutbildning, heltidsstudieplatser Grundläggande 190 190 190 Gymnasial 190 190 190 Svenska för invandrare 500 500 500 Särvux 60 60 60

2011-05-21 22 Äskanden om fastighetsinvesteringar samt planerat underhåll och inventarieinköp år 2013 Nämnd/Förvaltning : Utbildningsnämnden Projektbenämning : Barkarby College Åtgärd Utgift mnkr Kap. kostn. År 1 A. INVESTERINGAR (avskrivningstid 33 år, internränta 4,0 %) A:1 Verksamhetsrelaterade 5,0 0,2 A:2 Fastighetsrelaterade Delsumma B. INVENTARIER (äskas separat, avskrvntid 10 år, internränta 4,0 %) C. UNDERHÅLL Kostnad - Yttre underhåll och underhåll av fastighetstekniska installationer - Inre underhåll (ytskikt; golv, väggar, tak) Delsumma SUMMA 5,0 Nämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att fortsatt utreda konceptet Barkarby College. Kansliet bedömer att en första projekteringsfas bör inledas senast under 2013. Investeringsmedel på 5,0 mnkr bör avsättas för förprojektering och kostnader för bland annat arkitekt.

2011-05-21 23 Äskanden om fastighetsinvesteringar samt planerat underhåll och inventarieinköp år 2014 Nämnd/Förvaltning : Utbildningsnämnden Projektbenämning : Barkarby College Åtgärd Utgift mnkr Kap. kostn. År 1 A. INVESTERINGAR (avskrivningstid 33 år, internränta 4,0 %) A:1 Verksamhetsrelaterade 300,0 21 A:2 Fastighetsrelaterade Delsumma B. INVENTARIER (äskas separat, avskrvntid 10 år, internränta 4,0 %) C. UNDERHÅLL Kostnad - Yttre underhåll och underhåll av fastighetstekniska installationer - Inre underhåll (ytskikt; golv, väggar, tak) Delsumma SUMMA 300,0 Vid beräkningar som gjordes 2006 bedömdes kostnaden för en ny gymnasieskola till drygt 300 mnkr. I direktiven för den fortsatta utredningen sägs dock att förvaltningen ska genomlysa möjligheten av att få andra intressenter och finansiärer än kommunen knutna till Barkarby College. Det omöjliggör att i dagsläget föreslå investeringsmedel för 2014 2015.

2011-05-21 24 MÅL OCH STYRDOKUMENT Nämnden ska ange vilka mål- och styrdokument som nämnden föreslår ska gälla för budgetperioden. Kansliets föreslår att följande dokument ska gälla tills vidare: Handlingsplan för barn- och ungdomsarbetet (FN:s barnkonvention) 1997-06-16. Trygghet och arbetsro handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola.

2011-05-21 25 ÅTAGANDEN (En ny version presenteras till arbetsutskottets möte) GYMNASIEUTBILDNING Järfälla kommun har fem gymnasieskolor i egen regi: SAM-gymnasiet (samhällsvetenskaplig och estetisk utbildning) NT-gymnasiet (naturvetenskaplig och teknisk utbildning) HTS-gymnasiet (yrkesinriktade utbildningar inom handel, tjänster och service) YTC (yrkesinriktade utbildningar inom bygg-, el-, energi- och industrisektorn) Kvarngymnasiet (individuella studieprogram, gymnasiesärskola) I Järfälla kan eleverna fritt välja gymnasieutbildning. Det betyder att du kan söka till någon annan kommuns gymnasieskola eller en fristående gymnasieskola. Mål och styrning Staten styr verksamheten genom läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skollag och gymnasieförordning kursplaner i de olika ämnena. Kommunen har ansvar för hur utbildningen genomförs och för kvaliteten i utbildningen. Den ansvariga nämnden, utbildningsnämnden, har fastställt mål för verksamheten. Vi åtar oss Skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att tillägna sig och utveckla kunskaper. Eleverna ska vara delaktiga i och kunna påverka sin utbildning. Skolan har en god arbetsmiljö, där arbetsro, gemenskap och trygghet råder. Alla tendenser till våld, mobbning, rasism, drogmissbruk och diskriminering motarbetas tidigt och kraftfullt. Relationerna mellan elever och vuxna präglas av kommunikation och ömsesidig förståelse och respekt. Skolan strävar efter att eleverna ska ha hög närvaro i skolan och passa tider. Du får tillgång till studie- och yrkesvägledning. VUXENUTBILDNING Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning (motsvarande grundskolan), gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. I Järfälla genomförs grundläggande vuxenutbildning, sfi och viss gymnasial utbildning i egen regi i Järfälla Lärcentrum. Andra anordnare i kommunen är Lernia och InfoKomp. Utbildningen är avgiftsfri.

2011-05-21 26 Du som vill studera vänder dig till Centrum för vuxenutbildning i Utbildningscentrum. Mål och styrning Staten styr verksamheten genom: läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skollag och vuxenutbildningsförordning kursplaner i de olika ämnena Kommunen har ansvar för vilka utbildningar som ska erbjudas och för kvaliteten i utbildningen. Den ansvariga nämnden, utbildningsnämnden, har fastställt mål för verksamheten. Vi åtar oss Vuxenutbildningen erbjuder ett brett utbud av allmänna ämnen och yrkesinriktade utbildningar. Du får tillgång till studie- och yrkesvägledning. Studierna läggs upp utifrån en individuell studieplan. Undervisningen är flexibel och anpassas till eleverna. SVENSKA FÖR VUXNA INVANDRARE (SFI) Svenska för vuxna invandrare (sfi) ska ge grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Kommunen har ansvar för att alla invandrare som behöver sfi-utbildning får det. Utbildningen är avgiftsfri. När du vill studera, vänder du dig till Järfälla Lärcentrum i Utbildningscentrum. Mål och styrning Staten styr verksamheten genom läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skollag och förordning om svenskundervisning för invandrare kursplaner. Kommunen ansvarar för kvaliteten i utbildningen. Den ansvariga nämnden, utbildningsnämnden, har fastställt mål för verksamheten. Vi åtar oss Studierna läggs upp utifrån en individuell studieplan.

2011-05-21 27 Undervisningen är flexibel och anpassas till eleverna. Lärare och övrig personal har den nödvändiga kompetensen. Du får tillgång till studie- och yrkesvägledning.

2011-05-21 28 KONKURRENSPLAN Bakgrund Varje nämnd ska i samband med budget- och verksamhetsplanering upprätta en konkurrensplan. Nämnden fastställer konkurrensplanen men ska lämna den som information till kommunstyrelsen. Som grund för konkurrensplanen finns kommunens konkurrenspolicy och riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige 2009-03-23. Förutom kundval och konkurrensupphandling infördes utmaningsrätt. Riktlinjerna för avknoppning/försäljning förtydligades. PRÖVNING AV VERKSAMHETER Kansliet har prövat verksamheterna inom nämndens ansvarsområde. Prövningen har bland annat innefattat lagrummet för konkurrensutsättning, vad som är myndighetsutövning, strategiska funktioner, behovet av verksamhetsutveckling, förmågan att svara mot de behov som finns, effektivitet, kvalitet, förekomsten av aktörer på marknaden. Kommunens behov av att upprätthålla kompetens, beredskap och att undvika monopolsituationer har tagits med i bedömningen. Kansliet Delar av kansliets arbetsuppgifter kan utan lagliga hinder konkurrensutsättas. En hel del av arbetsuppgifterna inom kansliet är ren myndighetsutövning, t ex diariet, nämndadministrationen, gymnasieantagningen samt vissa beslut rörande barn i behov av särskilt stöd. Myndighetsuppgifter kan inte konkurrensutsättas. Stor del av det arbete som utförs inom kansliet är en strategisk ledningsfunktion och är av mindre omfattning. Kansliet bör därför inte konkurrensutsättas. Studieförbund Kommunens villkor är att bidrag ska användas till folkbildningsarbete i form av specialdestinerade medel till ABF och Studieförbundet Vuxenskolan för handikappverksamhet. Beloppen (fn 50 000 kr till vardera förbundet) är av så ringa omfattning att någon konkurrensutsättning inte är meningsfull. Vuxenutbildning Inget i lagstiftningen hindrar konkurrensutsättning av all vuxenutbildning. Kommunen ska erbjuda vuxenutbildning i egen eller i extern regi. För närvarande används såväl egen regi som externa anordnare som utförare av den kommunala vuxenutbildningen.

2011-05-21 29 En ledande princip för fördelningen av verksamheter mellan egen regi och externa utförare har varit att det som är en rättighet för medborgaren att erhålla av kommunen (dvs grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare) i första hand genomförs i egen regi. Under 2010 har en ny upphandling genomförts. Upphandlingen följde samma principer som tidigare fastställts och omfattade därför samma objekt som tidigare, dvs gymnasial vuxenutbildning. Avtalet är tecknat för två år med början 2010-07-01. Gymnasieskolan Gymnasieskolan har ett kundvalssystem med peng och undantas därför från konkurrens genom upphandling. Gymnasiesärskolan har i princip kundval, även om pengen inte är enhetlig (behovsprövad). Gymnasieantagningen drivs centralt i länet av KSL. Kvar i kommunen är viss myndighetsutövning vilken inte kan konkurrensutsättas.