Skolbibliotekarie lyftet

Skolbibliotekarie lyftet Rätt kompetens i skolbiblioteket? kartläggning av kompetens och kompetensutvecklingsbehov hos skolbibliotekspersonal av Inga Andersson projektledare, Skolbibliotekarielyftet

Rätt kompetens i skolbiblioteket? - kartläggning av kompetens och kompetensutvecklingsbehov hos skolbibliotekspersonal av Inga Andersson projektledare, Skolbibliotekarielyftet

2

Innehållsförteckning Sammanfattning s. 4 1. Bakgrund s. 7 2. Om Skolbibliotekarielyftet s. 9 3. Skolbibliotekarielyftets kartläggning s. 9 3.1 Kartläggning av bibliotekspersonal samt rektorer i de fem deltagande länen s. 9 3.1.1. Antal svarande, totalt, per län s. 9 3.1.2. Ålder och kön s. 11 3.1.3. Tidigare kompetensutveckling samt antal arbetare år i skolbiblioteksverksamhet s. 12 3.1.4. Skol- och biblioteksverksamhet s. 13 3.2. Bibliotekspersonal och rektorer går åsikterna isär? s. 15 3.3. Synpunkter från elever s. 18 3.4. Synpunkter från myndigheter och organisationer inom området skola och funktionshinder s. 20 4. Viktig kompetens i skolbiblioteket kontra behovet av kompetensutveckling s. 22 4.1. Kompetensområde: Skolans styrdokument s. 22 4.2. Kompetensområde: Pedagogik och lärande s. 26 4.3. Kompetensområde: Litteratur och läsning i skolan s. 35 4.4. Kompetensområden: Informationskompetens s. 41 4.5. Kompetensområde: Digital kompetens s. 48 4.6. Kompetensområde: Tillgänglighet s. 54 4.7. Kompetensområde: Elever med utländsk bakgrund s. 59 4.8. Kompetensområde: Kulturella aktiviteter s. 62 4.9. Kompetensområde: Att driva och utveckla en skolbiblioteksverksamhet s. 64 4.10. Andra kompetenser s. 68 3

Sammanfattning Skolbibliotekarielyftet är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal verksamma vid grundskole- och gymnasiebibliotek i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län, som finansieras av Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet är bland annat att ta fram vilka behov av kompetenser bibliotekspersonal vid grund- och gymnasieskolor har nu och inför framtiden samt tillse att målgruppen, genom olika utbildningsinsatser tillförs dessa kompetenser. En större kartläggning ligger till grund för undersökningen kring önskad kompetens i skolbiblioteket samt behov av kompetensutveckling. Skolbibliotekspersonal samt rektorer i de fem deltagande länen har under våren 2012 svarat på en webbenkät. Dessutom har representanter från myndigheter och organisationer inom skola och funktionsnedsättning också gett sina synpunkter kring behov av kompetens i skolbiblioteket. Även elever i åldrarna 6-19 år har ingått i underlaget. Deltagare i Skolbibliotekarielyftets kartläggning av kompetenser i skolbiblioteket Totalt 181 st. skolbibliotekspersonal har svarat på Skolbibliotekarielyftets webbenkät vilket innebär en svarsfrekvens på 70 %. De 73 grundskolebibliotekarierna utgör undersökningens största yrkesgrupp (40 %) medan gymnasiebibliotekarierna utgör ca en fjärdedel (26 %). Gruppen av folkbibliotekarier med ansvar för kommunens skolbiblioteksverksamhet uppgår till 15 % medan 13 % tillhör yrkesgruppen biblioteksassistenter. Lärarbibliotekarier utgör 5 % medan bibliotekspedagogerna endast är 3 stycken totalt (1 %). Flest antal svarande av skolbibliotekspersonalen kommer från Kalmar (27 %) och Östergötlands (26 %) län. Antal svarande från Kronobergs län uppgår till 22 % medan antal svarande från Blekinge och Jönköpings län uppgår till 12 % respektive 14 %. Ungefär 40 % av skolbibliotekspersonalen har arbetat 11 år eller mer inom skolbiblioteksverksamhet. Flest antal år inom verksamheten har yrkesgrupperna gymnasiebibliotekarier och biblioteksassistenter. Av rektorerna har 108 st. besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 27 %. Var tredje rektor representerar gymnasiet (29 %) medan resten representerar grundskolan (71 %). Även när det gäller antal svarande av rektorerna kommer flest från Kalmar (31 %) och Östergötlands (29 %) län. Rektorer från Kronobergs och Blekinge län uppgår till 20 % respektive 16 % medan endast 5 % av deltagande rektorer kommer från Jönköpings län. De svarande, oavsett om det är skolbibliotekspersonal eller rektorer, representerar framför allt kommunala skolor och de flesta av dem arbetar på F-6-skolor. I undersökningen ingår även ca 300 elever i åldrarna 6-19 från de fem deltagande länen samt representanter från TPB, Skolverket, Migrationsverket, Skoldatateket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Handisam samt FSO/HSO. Viktiga kompetenser i skolbiblioteket samt behov av kompetensutveckling Bibliotekspersonal, rektorer och representanter från myndigheter/organisationer är vid en första anblick ganska överens i sin syn på viktiga kompetensområden i skolbiblioteket för att det ska fungera som pedagogisk resurs. Kompetensområdena informationskompetens samt litteratur och läsning i skolan utgör, enligt alla tre grupperna, de allra viktigaste. Därefter utkristalliserar sig större skillnader mellan undersökningens deltagare, se tabell nedan. 4

Viktiga kompetensområden i skolbiblioteket Skolbibliotekspersonal Medelvärde Rektorer Medelvärde Myndigheter/ anisationer Medelvärde Informationskompetens 5, 57 Informationskompetens 5, 44 Litteratur och läsning i 5, 69 skolan Litteratur och läsning i 5, 42 Litteratur och läsning i 5, 33 Informationskompetens 5, 67 skolan skolan Att driva och utveckla 5, 25 Skolans styrdokument 5, 18 Elever med utländsk 5, 67 skolbiblioteksverksamhet bakgrund Tillgänglighet 5, 17 Elever med utländsk 5, 12 Driva och utveckla 5, 63 bakgrund skolbiblioteksverksamhet Elever med utländsk 5, 17 Att driva och utveckla 5, 08 Kulturella aktiviteter 5, 56 bakgrund skolbiblioteksverksamhet Pedagogik och lärande 5, 1 Digital kompetens 4, 98 Digital kompetens 5, 51 Skolans styrdokument 5, 06 Tillgänglighet 4, 98 Pedagogik och lärande 5, 48 Digital kompetens 5, 04 Pedagogik och lärande 4, 92 Skolans styrdokument 5, 46 Kulturella aktiviteter 4, 68 Kulturella aktiviteter 4, 62 Tillgänglighet 5, 44 De stora skillnaderna uppdagas vid en granskning av de olika kompetenser som ingår i respektive kompetensområde. Framför allt rankar rektorsgruppen kompetens kring skolans värdegrunds- och jämställdhetsuppdrag samt digitalt lärande, kännedom om digitala medier och verktyg högre än bibliotekspersonalen. Skillnader i syn på kompetens kan även kopplas till olika yrkesgrupper inom bibliotekspersonalen; bland annat har gruppen folkbibliotekarier en annan uppfattning än sina fackutbildade kollegor. Större skillnader mellan undersökningens deltagande grupper framgår i synen på behov av kompetensutveckling. Kompetensutveckling inom området informationskompetens rankas högst av både bibliotekspersonal samt rektorer men därefter upphör likheterna. Överlag har rektorsgruppen dessutom rankat behovet av kompetensutveckling högre än bibliotekspersonalen. Mest behov av kompetensutvecklingsområden Skolbibliotekspersonal Medel- Rektorer värde Medelvärde Myndigheter/ anisationer Medelvärde Informationskompetens 4, 6 Informationskompetens 4, 66 Att driva och utveckla en 5, 56 skolbiblioteksverksamhet Tillgänglighet 4, 35 Digital kompetens 4, 63 Digital kompetens 5, 42 Att driva och utveckla 4, 33 Elever med utländsk 4, 51 Tillgänglighet 5, 37 skolbiblioteksverksamhet bakgrund Digital kompetens 4, 33 Tillgänglighet 4, 5 Litteratur och läsning i 5, 35 skolan Elever med utländsk 4, 29 Pedagogik och lärande 4, 38 Informationskompetens 5, 33 bakgrund Pedagogik och lärande 4, 2 Litteratur och läsning i 4, 37 Pedagogik och lärande 5, 32 skolan Litteratur och läsning i 4, 04 Att driva och utveckla 4, 34 Elever med utländsk 5, 28 skolan skolbiblioteksverksamhet bakgrund Skolans styrdokument 4, 04 Skolans styrdokument 4, 27 Skolans styrdokument 5, 22 5

Kulturella aktiviteter 3, 76 Kulturella aktiviteter 4, 09 Kulturella aktiviteter 5, 22 Vid en jämförelse av hur de olika grupperna rankat kompetensutvecklingsbehov inom respektive kompetensområde syns stora skillnader. Bibliotekspersonal och rektorer är överens ibland. I jämförelse med bibliotekspersonalen särskiljer sig rektorerna dock tydligt i synen på behovet av kompetensutveckling i bemötande och förhållningssätt samt i alla kompetensområden som på något sätt berör digitalt lärande eller digital kompetens. Även i synen på kompetensutvecklingsbehov kan man se skillnader bland de olika yrkesgrupperna inom bibliotekspersonalen. Framför allt utmärker sig gymnasiebibliotekarierna genom att man anser sig ha väldigt stort kompetensutvecklingsbehov av så gott som allt. Elevundersökningen visar på behov av följande kompetenser i skolbiblioteket: bred allmänbildning, god litteraturkännedom, förmåga att undervisa kring informationssökning, förmåga att hålla litteraturcirklar, digital kompetens, gärna specifik ämneskompetens i något passande ämne samt social kompetens. Andra viktiga kompetenser hos personalen i skolbiblioteket som framkommer i Skolbibliotekarielyftets kartläggning är social kompetens, empatisk förmåga och förmåga att bemöta alla utifrån deras individuella förutsättningar. Andra viktiga kompetenser är att man måste tycka om att arbeta med barn och ungdomar, flexibilitet och samarbetsförmåga. Dessutom trycker man på den breda allmänbildning som på något sätt utgör en slags yrkesmässig bas för bibliotekarieyrket. Att vara drivande, kunna arbeta självständigt och ha förmågan att ha flera bollar luften samtidigt är andra kompetenser som framförs. 6

1. Bakgrund Utbildningsbibliotek på grund- och gymnasieskolor har under årens lopp inte alls haft samma starka ställning som universitets- och högskolebiblioteken. Även om flera av läroplanerna från 1900-talet underförstått har pekat på behov av bibliotek har det inte funnits något egentligt krav på skolbibliotek eller för ändamålet särskilt utbildad personal. anisationen av skolbiblioteksfunktionen har utvecklats i en allt annat än homogen riktning och konsekvensen har blivit att landets elever inte har kunnat erbjudas likvärdig tillgång till skolbibliotek och för ändamålet adekvat utbildad personal som stöd för sitt lärande. Kulturrådets undersökningar stödjer bilden. Sista undersökningen är i skrivande stund (början av juni 2012) ännu inte klar men enligt den preliminära rapport som publicerades i april 2012 saknar fyra av fem skolenheter helt och hållet tillgång till skolbibliotek. Samtidigt visar Kulturrådets undersökningar att det finns skolbibliotek som är rena drömmen när det gäller tillgång till personal och medier och med ett föredömligt arbete när det gäller att stödja elever med utbildning i mediesökning och lässtimulerande aktiviteter. Skolans styrdokument I samband med att nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011 ändrades förutsättningarna för grundskole- och gymnasiebibliotek en del. I 2 kap 36 står följande formulering: eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek På grund av ovan nämnda formulering i skollagen ställs helt andra krav på skolledare än tidigare när det gäller att tillgodose elevers tillgång till skolbibliotek som stöd för lärande under sin utbildning. De nya läroplanerna i grund- och gymnasieskola innehåller dessutom tydligare skrivningar kring utvecklande av elevers informationskompetens, digitala kompetens samt språkliga kompetenser, vilket ställer krav på en bred skolbiblioteksverksamhet för att elever ska kunna erbjudas det erforderliga stöd de har rätt till. Förändrat arbetssätt i den svenska skolan Sedan 1990-talet har den svenska skolan genomgått en mängd förändringar. Bland annat har man gått från en behavioristisk kunskapssyn till ett konstruktivistiskt och sociokulturellt arbetssätt med eleven i fokus. Undervisningen har gått från att vara lärarstyrd till ett elevcentrerat arbetssätt, där det senare bygger på elevers självständiga kunskapssökande, ansvarstagande samt planering av eget arbete. Parallellt har digitaliseringen i skolan ökat och många skolor befinner sig idag i en situation där varje lärare och elev har en egen dator. Forskning som gjorts kring elevers lärande i samband med ett undersökande arbetssätt visar på att stora krav ställs på eleven och att stödstrukturer från både lärare och bibliotekarier ger ett bättre lärande. Speciellt viktig blir samverkan mellan lärare och bibliotekarier i en alltmer digitaliserad skola, där bibliotekarien med sina specialkunskaper kring informationssökningsprocessens koppling till lärandesituationen kompletterar lärarens specifika ämneskunskaper. Skolbibliotekets förutsättningar och funktion Skrivelsen i skollagen ger ingen tydlig definition på vad ett skolbibliotek egentligen innebär vare sig när det gäller geografisk placering i förhållande till elever, utrustning vad gäller analoga eller digitala medier, tekniskt utrustning eller personal vilket både kan innebära möjligheter och begränsningar. Skolinspektionen har följande rekommendationer för att det ska anses att elever har tillgång till skolbibliotek: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller i anslutning till dessa. 7

Biblioteket används kontinuerligt som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket har litteratur och annan information för detta syfte. Biblioteket omfattar såväl böcker som informationsteknik och andra medier. Biblioteket innehåller både facklitteratur och skönlitteratur för att fylla sina olika funktioner. Biblioteket är anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och andra minoriteters särskilda behov. Ytterligare försök till definitioner har gjorts, bland annat av Skolverket och Dik. Den senare lyder som följer: Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Både Skolinspektionen och Dik betonar skolbibliotekets pedagogiska funktion, något som egentligen, i dessa digitala dagar, är oberoende av ett fysiskt rum. Kompetensen i skolbiblioteket Utifrån Kulturrådets skolbiblioteksstatistik vet vi att det är si och så med bemanningen i landets skolbibliotek. Antalet timmar skiftar från några få per vecka till över fyrtio timmar och yrkesgrupperna består av fackutbildade bibliotekarier, bibliotekspedagoger, lärarbibliotekarier och biblioteksassistenter. För att ett skolbibliotek överhuvudtaget ska kunna utgöra någon form av pedagogisk funktion är det dock viktigt att det bemannas av kompetent personal samt att denna personal ges det antal arbetstimmar som faktiskt krävs för att driva och utveckla en bred skolbiblioteksverksamhet som svarar mot både läroplaner och skollag och som ger eleverna adekvat stöd i sin kunskapsinhämtning. 8

2. Om Skolbibliotekarielyftet Skolbibliotekarielyftet är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal verksamma vid grundskole- och gymnasiebibliotek i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län, som finansieras av Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet är bland annat att ta fram vilka behov av kompetenser bibliotekspersonal vid grund- och gymnasieskolor har nu och inför framtiden samt tillse att målgruppen, genom olika utbildningsinsatser tillförs dessa kompetenser. Dessutom syftar projektet till att definiera vilka kompetenser som krävs för att leda och utveckla en skolbiblioteksverksamhet som utgör en pedagogisk resurs. 3. Skolbibliotekarielyftets kartläggning En större kartläggning ligger till grund för undersökningen kring önskad kompetens i skolbiblioteket samt behov av kompetensutveckling. Skolbibliotekspersonal samt rektorer i de fem deltagande länen har under våren 2012 svarat på en webbenkät. Dessutom har representanter från myndigheter och organisationer inom skola och funktionsnedsättning också gett sina synpunkter kring behov av kompetens i skolbiblioteket. Även elever i åldrarna 6-19 år har ingått i underlaget. Inför kartläggningen har en webbenkät arbetats fram. Innehållet är uppbyggt kring olika kompetensområden som identifierats i dialog med den skolbibliotekspersonal som finns i de deltagande länens nätverk men även via omvärldsbevakning kring skolans förändrade arbetssätt, den ökade digitaliseringen, forskning kring elevers lärande och läsförmåga, tillgänglighet samt skolbibliotekets ändrade förutsättningar. Inom varje kompetensområde har man rankat hur pass viktig man anser en särskild kompetens är för att skolbiblioteket ska fungera som pedagogisk resurs samt hur pass stort kompetensutvecklingsbehov man anser sig ha/anser att bibliotekspersonalen har. Graderingsskalan går från 1 till 6, där 1 motsvarar instämmer inte alls och 6 motsvarar instämmer helt och hållet. I de redovisade tabellerna används genomgående följande förkortningar: Bip = bibliotekspersonal i alla län Gyb = gymnasiebibliotekarier i alla län Gsb = grundskolebibliotekarier i alla län Fob = folkbibliotekarier med ansvar för skolbiblioteksverksamhet i alla län Bped = bibliotekspedagoger i alla län Läb = lärarbibliotekarier i alla län Bas = biblioteksassistenter i alla län R = rektorer i alla län Gyr = gymnasierektorer i alla län Gsr = grundskolerektorer i alla län My/ = myndigheter och organisationer (Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Migrationsverket, TPB, Handisam, Hso/Fso samt Skoldatateket) 3.1 Kartläggning av bibliotekspersonal samt rektorer i de fem deltagande länen 3.1.1 Antal svarande; total, per län Ungefär 260 enkäter har skickats ut bibliotekspersonal, verksamma vid grundskole- och gymnasiebibliotek i de fem deltagande länen. De kontaktnät som finns i länen är dock på intet sätt heltäckande vilket innebär att grupper, som egentligen tillhör kartläggningens målgrupp, har missats i undersökningen. Företrädesvis är det fackutbildade bibliotekarier som finns i befintliga kontaktnät 9

samt de bibliotekspedagoger, lärarbibliotekarier och biblioteksassistenter som är knutna till dessa. I kartläggningen ingår t ex inte den stora grupp lärarbibliotekarier som arbetar på grundskolebiblioteken i Jönköpings kommun. 181 stycken av ovanstående bibliotekspersonal har svarat på enkäten inom utsatt tid, vilket ger en svarsfrekvens på ca 70 %. Inom gruppen av svarande är grundskolebibliotekarierna i majoritet. Ett stort antal grundskolebibliotekarier finns bland annat i Växjö, Linköping och Motala, vilket ger utslag i underlaget. Samma enkät har distribuerats till ungefär 400 skolledare och rektorer i de fem länen. Utskicken har vänt sig inte bara till en rektor per skola, utan i de fall kontaktuppgifter har funnits har information om projektets samt även webbenkäten skickats ut till flera rektorer per skolenhet. Tanken bakom har varit att sprida information om projektet och därigenom förhoppningsvis även skapa diskussion och samtal kring skolbiblioteksfrågan. Svarsfrekvensen bland rektorerna är inte särskilt hög, 108 rektorer har svarat inom utsatt tid, vilket ger en svarsfrekvens på 27 %. Även inom rektorsgruppen är antalet grundskolerektorer i majoritet de utgör ca 67 %. Ett större bortfall av grundskolerektorer finns dessutom, då man inom en av grundskoleorganisationen utsåg en person som svarade för alla. Antal svarande per yrkesgrupp Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr 181 st. 47 st. 26 % 73 st. 40 % 28 st. 15 % 3 st. 1 % 9 st. 5 % 21 st. 13 % 108 st. 31 st. 29 % 72 st. 71 % Av gruppen skolbibliotekspersonal arbetar 12 % i Blekinge län, 14 % i Jönköpings län, 27 % i Kalmar län, 22 % i Kronobergs län samt 26 % i Östergötlands län. Tittar man på respektive yrkesgrupp är Östergötland väl representerat bland både gymnasie- och grundskolebibliotekarier. Stora satsningar har gjorts på fackutbildade grundskolebibliotekarier i Linköping och Motala, vilket slår igenom i undersökningen. Kronoberg är också väl representerat bland grundskolebibliotekarierna med 32 %. I Växjö har man också en stor satsning på grundskolan med många fackutbildade bibliotekarier. Dessutom spelar naturligtvis länens och kommunernas storlek samt antal skolor roll för utfallet. Vad gäller svaren från rektorerna har Jönköping lägst representation med 5 %. Av dessa fem procent kommer största andelen svarande från gymnasiet och vi vet, av de nätverk som finns, att många kommuner i Jönköpings län inte har någon fackutbildad gymnasie- eller skolbibliotekarie eller ens någon särskild kontakt på folkbiblioteket. Kalmar och Östergötlands län är högst representerat med 31 % respektive 29 %. Arbetar i vilket län Län Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr Blekinge 12 % 15 % 7 % 18 % 0 % 11 % 14 % 16 % 10 % 17 % Jönköping 14 % 19 % 10 % 29 % 0 % 11 % 0 % 5 % 16 % 1 % Kalmar 27 % 21 % 25 % 36 % 0 % 44 % 33 % 31 % 26 % 36 % Kronoberg 22 % 15 % 32 % 14 % 33 % 0 % 19 % 20 % 23 % 18 % 10

Östergötland 26 % 30 % 27 % 4 % 67 % 33 % 33 % 29 % 26 % 28 % 3.1.2 Ålder och kön Att det råder dominans av kvinnor inom gruppen av bibliotekspersonal kommer inte som någon överraskning. Endast 14 % är män och majoriteten av dessa finns inom gruppen av grundskolebibliotekarier. Samma könsstruktur finns även inom rektorsgruppen där 38 % är män. Lärarjobbet, precis som bibliotekariejobbet, är kvinnodominerat och det visar sig även bland rektorerna. Antal män och kvinnor Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr Män 14 % Män 11 % Män 21 % Män 7 % Män 0 % Män 33 % Män 5 % Män 38 % Män 48 % Män 35 % Kvinnor 86 % Kvinnor 89 % Kvinnor 79 % Kvinnor 93 % Kvinnor 100 % Kvinnor 67 % Kvinnor 95 % Kvinnor 62 % Kvinnor 52 % Kvinnor 65 % Gruppen av bibliotekspersonal har en ganska jämn spridning åldersmässigt. Få inom gruppen är yngre än 30 år (11 %) och sedan fördelar sig åldrarna enligt följande; 30 % är mellan 31-40 år, 20 % är mellan 41-50, 24 % är mellan 51 60 och 15 % är över 60. Jämför man yrkesgrupperna emellan ser man att det är en lite äldre åldersstruktur hos gymnasiebibliotekarierna än hos grundskolebibliotekarierna. 51 % av dem är över 41 år medan samma siffra hos grundskolebibliotekarierna är 43 %. Biblioteksassistenterna är en yrkesgrupp med ganska hög ålder; alla är över 40 år och 71 % är över 50 år. Man kan ställa sig frågan om åldern på något sätt är avgörande för svaren kring behovet av kompetensutveckling; t ex när det kommer till digitalt lärande. Det är dock inte alltid en generationsfråga. Av rektorerna är flest i åldern 51-60 år. Frågan är dock om åldern påverkar rektors inställning i skolbiblioteksfrågor? Det är inte nödvändigtvis en generationsfråga; många går genom en alldeles ny och färsk lärarutbildning och många arbetar som lärare i många år utan att skolbiblioteksverksamhet nämns, diskuteras eller ingår i den dagliga verksamheten. Istället är rektors inställning till skolbiblioteksfrågor ofta en fråga om personlig inställning utifrån kunskap om skolbiblioteksverksamhet, tidigare erfarenheter, intresse osv. Ålder Ålder Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr 25 2 % 0 % 5 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 26-30 9 % 13 % 10 % 11 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 31-40 30 % 30 % 41 % 29 % 33 % 11 % 0 % 12 % 23 % 10 % 41-50 20 % 23 % 16 % 21 % 33 % 11 % 29 % 18 % 10 % 21 % 51-60 24 % 19 % 16 % 21 % 33 % 44 % 52 % 45 % 48 % 42 % 11

61-15 % 15 % 11 % 18 % 0 % 33 % 19 % 23 % 19 % 25 % 3.1.3 Tidigare kompetensutveckling samt antal arbetade år i skolbiblioteksverksamhet Strax under hälften av skolbibliotekspersonalen har inte tidigare genomgått någon kompetensutveckling av den typ som tas upp i enkäten, dvs. högskolekurser med innehåll riktat mot skolbiblioteksverksamhet, Smile/MångaSmile samt SökaSpråkaLära. De anger inte heller att de har deltagit i annan fortbildning riktad mot skolbiblioteksverksamhet. Jämför man de olika yrkesgrupperna är det fler folkbibliotekarier än skol- och gymnasiebibliotekarier som inte har deltagit i denna typ av kompetensutveckling. En stor del av biblioteksassistenterna har inte heller deltagit i någon form av utbildning (dessa utgör ca 11 % av skolbibliotekspersonalen). Under annat har man angett alltifrån högskole- och universitetskurser kring litteratur / kultur / informationssökning / psykologi / pedagogik till endagsutbildningar kring informationssökning, läsning, konferenser kring skolbiblioteksfrågor m.m.) Deltagit i kompetensutveckling riktad mot skolbiblioteksverksamhet Deltagit i Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas kompetensutveckling Nej 46 % 41 % 45 % 57 % 0 % 17 % 75 % Kurs vid högskola 28 % 22 % 38 % 20 % 75 % 33 % 5 % Smile 3 % 0 % 5 % 3 % 0 % 8 % 0 % SökaSpråka 4 % 10 % 1 % 7 % 0 % 0 % 0 % Lära Annat 18 % 27 % 10 % 13 % 25 % 42 % 20 % Inom yrkesgruppen finns en stor grupp personal som har arbetat länge; hela 40 % har arbetat 11 år eller mer inom verksamheten. Av gymnasiebibliotekarierna har t ex strax över en fjärdedel arbetat 15 år eller mer och har därmed kanske varit med om flera läroplaner tidigare. Även inom gruppen av folkbibliotekarier med ansvar för skolbiblioteksverksamhet har många lång erfarenhet, 29 %. Beroende på hur skolbiblioteksverksamheten är organiserad i de olika kommunerna är det dock inte säkert att denna långa erfarenhet i branschen innebär att man har så mycket erfarenhet av att praktiskt arbeta i ett skolbibliotek. Antal arbetade år inom grundskole- eller gymnasiebiblioteksverksamhet Antal år Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas 0-2 23 % 21 % 29 % 21 % 0 % 11 % 19 % 3-5 17 % 13 % 15 % 18 % 67 % 44 % 14 % 6-10 20 % 6 % 25 % 25 % 33 % 0 % 33 % 11-15 18 % 34 % 15 % 7 % 0 % 11 % 10 % 15-22 % 26 % 16 % 29 % 0 % 33 % 24 % 12

3.1.4 Skol- och biblioteksverksamhet Nästan en tredjedel (27 %) av totala andelen skolbibliotekspersonal anger att man i sin tjänst ansvarar för fler skolor än en. I svaren varierar det mellan 2 till 6 skolor upp till ett totalt ansvar för hela skolbiblioteksverksamheten i kommunen. Tittar man på hur svaren fördelar sig inom de olika yrkesgrupperna är det folkbibliotekarierna som oftast har ansvar för ett flertal skolor; ofta har man då ett samordnande ansvar m.m. Undersökningen visar inte alls på i vilken utsträckning dessa bibliotekarier bemannar skolbibliotek ute på skolorna eller om det innebär att man hjälper till med boklådor, tar emot klasser på folkbiblioteket m.m. Bland grundskolebibliotekarierna är det strax över en tredjedel (33 %) som i sin tjänst har ansvar för skolbiblioteksverksamheten på flera skolor. En anledning till detta är att flera mindre skolor delar på en bibliotekarietjänst. Ansvarar du för skolbiblioteksverksamhet på fler skolor inom ramen för din tjänst? Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas Ja 27 % 13 % 33 % 46 % 11 % 24 % Nej 73 % 87 % 67 % 54 % 100 % 89 % 76 % Strax över hälften av bibliotekspersonalen (53 %) ägnar mer än 30 timmar/veckan av sin tjänst åt skolbiblioteksverksamhet. Tittar man på varje yrkesgrupp för sig är andelen med högst antal timmar i skolbiblioteksverksamhet störst hos gymnasiebibliotekarierna och oftast är det inom gymnasiet det finns heltidstjänster på biblioteken. I gruppen av folkbibliotekarier med ansvar för skolbiblioteksverksamheten är det endast 4 % som arbetar mer än 30h/vecka med skolbiblioteksfrågor medan hälften av yrkesgruppen har mellan 11-20h inom den verksamheten. Detta är typiskt för en organisation där folkbiblioteket har ansvar för skolbiblioteksverksamheten i en kommun och kan innebära ganska splittrade tjänster. Undersökningen visar dessutom på en mängd olika organisationer av skolbiblioteksverksamheten i de olika kommunerna. Denna undersökning fokuserar dock inte på detta, snarare är det KB:s uppgift, utan konstaterar bara att så är faktum. Antal timmar i skolbiblioteksverksamhet: Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas 10 13 % 2 % 8 % 32 % 0 % 33 % 19 % 11-20 20 % 6 % 18 % 50 % 33 % 11 % 24 % 21-30 14 % 9 % 14 % 14 % 33 % 11 % 24 % 30-53 % 83 % 60 % 4 % 33 % 44 % 33 % Inom gruppen av skolbibliotekspersonal finns en ganska jämn spridning mellan de olika bibliotekstyperna: 38 % återfinns på grundskolebibliotek, 29 % på gymnasiebibliotek samt 21 % på integrerade bibliotek. De fackutbildade bibliotekarierna befinner sig i majoritet inom respektive 13

bibliotekstyp, d.v.s. grundskolebibliotekarier är i majoritet på grundskolebibliotek, gymnasiebibliotekarier på gymnasiebibliotek och folkbibliotekarier på integrerade bibliotek medan lärarbibliotekarier samt biblioteksassistenter är tämligen jämnt fördelade på de olika bibliotekstyperna, med drygt eller knappt en tredjedel på respektive typ av bibliotek. Skolor med alla typer av årskurser är representerade i undersökningen, inklusive grundsärskola. Störst andel av bibliotekspersonalen tjänstgör på f-6-skolor. Vilken typ av bibliotek tjänstgör du vid? Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas Grundskolebibliotek 38 % 5 % 71 % 17 % 67 % 33 % 29 % (alla årskurser, inkl särskola) Gymnasiebibliotek 29 % 74 % 5 % 33 % 44 % 33 % Gymnasiesärskola 3 % 10 % Integrerat bibliotek 21 % 3 % 16 % 67 % 22 % 29 % Annat 9 % 8 % 8 % 17 % 8 % Av de rektorer som svarat på enkäten tillhör majoriteten, 58 %, grundskolan. En fjärdedel representerar gymnasieskolan och 11 % representerar vidare organisationer där man även inkluderar Komvux, SFI m.m. Skolor med alla typer av årskurser är representerade i undersökningen, inklusive grundsärskola. Störst andel av rektorerna tjänstgör vid F-6-skolor. Vilken typ av skola tjänstgör du vid? Rektorer i alla län Gymnasierektorer i alla län Grundskolerektorer i alla län Grundskola (alla 58 % 5 % 94 % årskurser inkl. särskola) Gymnasieskola 25 % 76 % 3 % Gymnasiesärskola 6 % 12 % Annat 11 % 7 % 4 % Företrädesvis anställda vid kommunala skolor ingår i undersökningen, oavsett om det gäller bibliotekspersonal eller rektorer. Detta är dock inte så konstigt. Undersökningen har företrädesvis skickats ut till personal i kommunala organisationer eftersom det helt enkelt varit lättast att hitta dessa. Nätverk mellan bibliotekspersonal finns ibland via region- och länsbibliotek och via dessa kanaler når man förhoppningsvis bibliotekspersonal som arbetar på friskolor. Adresser till rektorer är definitivt lättast att nå via barn- ungdomsförvaltningar i de olika kommunerna. Samma typ av organisation finns inte för friskolorna. Vilken huvudman har skolan du arbetar vid? Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr 14

Kommunal skola 98 % 98 % 100 % 100 % 100 % 89 % 90 % 99 % 97 % 99 % Friskola 2 % 2 % 0 % 0 % 0 % 11 % 10 % 1 % 3 % 1 % Tittar man på bibliotekspersonalen totalt, oavsett yrkesgrupp, är strax över hälften, 52 %, anställd av den förvaltning som organiserar skolverksamheten medan 32 % är anställda av Kultur/Fritid eller liknande. Dessutom förekommer andra lösningar; 15 % säger sig vara anställda av gymnasieförbund, förvaltningar som består av både utbildning och kultur, kommundelar m.m. Granskar man yrkesgrupp för yrkesgrupp blir skillnaderna tydligare; gymnasiebibliotekarier samt lärarbibliotekarier är i störst utsträckning anställda av skolan. Av grundskolebibliotekarierna är 58 % anställda av skolförvaltningen medan 30 % är anställda av kultur/fritid och 12 % tillhör någon annan typ av organisation. Av folkbibliotekarier med ansvar för skolbiblioteksverksamhet är endast 14 % anställda av en skolförvaltning medan 64 % är anställd av kultur/fritid. En del anser det vara bättre att man som skolbibliotekspersonal har samma huvudman som kommunens folkbibliotek; man riskerar då inte att slukas av skolan, att bli bortprioriterad vid sparbeting och dessutom har man andra bibliotekariekollegor. Andra anser att det är bättre att vara anställd av skolan man tjänstgör på; skolan tar tydligare sitt medieansvar och skolbiblioteket är en del av skolan. Som bibliotekarie blir man kollega med skolans lärare, man bjuds in till möten och all samverkan blir lättare eftersom man oftast befinner sig i samma hus. Vilken förvaltning är du anställd av? Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas Barn-ungdom 52 % 72 % 58 % 14 % 33 % 67 % 38 % /utbildningsförvaltning Kultur/fritid 32 % 13 % 30 % 64 % 33 % 22 % 43 % Annan 15 % 15 % 12 % 21 % 33 % 11 % 19 % 3.2 Bibliotekspersonal och rektorer går åsikterna isär? Vid en första anblick är det egentligen inte mycket som skiljer skolbibliotekspersonal från rektorer när det gäller syn på kompetens som behöver finnas i skolbiblioteket för att det ska fungera som en pedagogisk resurs samt behovet av kompetensutveckling hos skolbibliotekspersonalen. När det gäller synen på vilken kompetens man anser vara viktig i ett skolbibliotek har man överlag rankat dem högt, medelvärdet för de olika kompetensområdena ligger generell över 5 eller strax under. Medelvärdet för behovet av kompetensutveckling rankas dock lite lägre; det är större spridning i rankningarna och medelvärdet hamnar som högst runt 4, 6 ner till 4. Skolbibliotekspersonal samt rektorer har följande nio-i-topp-lista över viktiga kompetenser i skolbiblioteket: Skolbibliotekspersonal Medelvärde Rektorer Medelvärde Informationskompetens 5, 57 Informationskompetens 5, 44 Litteratur och läsning i 5, 42 Litteratur och läsning i 5, 33 15

skolan skolan Att driva och utveckla 5, 25 Skolans styrdokument 5, 18 skolbiblioteksverksamhet Tillgänglighet 5, 17 Elever med utländsk 5, 12 bakgrund Elever med utländsk 5, 17 Att driva och utveckla 5, 08 bakgrund skolbiblioteksverksamhet Pedagogik och lärande 5, 1 Digital kompetens 4, 98 Skolans styrdokument 5, 06 Tillgänglighet 4, 98 Digital kompetens 5, 04 Pedagogik och lärande 4, 92 Kulturella aktiviteter 4, 68 Kulturella aktiviteter 4, 62 Både skolbibliotekspersonal samt rektorer anser att kompetens kring informationskompetens samt litteratur och läsning i skolan är ungefär lika viktiga och att kompetensen definitivt hör hemma i ett skolbibliotek för att det ska fungera som pedagogisk resurs. Rektorer rankar kompetens kring skolans styrdokument som lite viktigare än skolbibliotekspersonalen medan de senare bedömer att kompetens kring att driva och utveckla en skolbiblioteksverksamhet är viktigare än vad rektorerna anser. Tittar man på hur de olika yrkesgrupperna sinsemellan har rankat de olika kompetensområdena ser man dock lite fler nyanser i rankningarna. Folkbibliotekarier med ansvar för skolbiblioteksverksamhet är den yrkesgrupp som anser att kompetens kring skolans styrdokument är minst viktig (medelvärde 4, 88). Samma grupp ligger också lägst i sin rankning av kompetens kring informationskompetens (medelvärde 5, 31) men högst i sin rankning av kompetens kring litteratur och läsning i skolan (5, 63). Speglar deras rankning det sätt på vilket man som folkbibliotekarie oftast arbetar gentemot skolan med litteraturförsörjning och läsfrämjande metoder och inte så mycket i direkta undervisningssituationer? Nedanstående tabell visar medelvärdet per yrkesgrupp för de olika kompetensområdena man anser vara viktiga i ett skolbibliotek Grupp/ medelvärde Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr Fråga/ Önskvärd kompetens Skolans Styrdokument Pedagogik och lärande Litteratur och läsning i skolan Informationskompetens Digital kompetens 5, 06 5, 16 4, 95 4, 88 6 5, 44 5, 11 5, 18 4, 96 5, 25 5, 1 5, 29 5 5, 07 5, 94 5, 11 4, 95 4, 92 4, 9 4, 94 5, 42 5, 38 5, 4 5, 63 5, 93 5, 16 5, 38 5, 33 5, 08 5, 39 5, 57 5, 84 5, 54 5, 31 5, 78 5, 67 5, 35 5, 47 5, 55 5, 46 5, 04 5, 19 4, 99 5, 07 5, 67 5, 18 4, 7 4, 98 4, 81 5, 04 16

Tillgänglighet 5, 17 5, 13 5, 12 5, 17 6 5, 19 5, 35 4, 98 4, 88 5, 02 Elever med utländsk bakgrund Kulturella aktiviteter Driva & utveckla verksamhet 5, 17 5, 27 5, 14 5, 3 5, 83 4, 89 4, 95 5, 12 4, 98 5, 21 4, 68 4, 68 4, 53 5 5, 33 4, 78 4, 62 4, 79 4, 61 4, 86 5, 25 5, 38 5, 19 5, 32 5, 78 5, 52 4, 87 5, 08 4, 88 5, 13 Medelvärdet för behovet av kompetensutveckling rankas lite lägre av både skolbibliotekspersonal och rektorer, även om de senare ligger lite högre än skolbibliotekspersonalen. Så här ser nio-i-topplistan ut när det gäller behov av kompetensutveckling: Skolbibliotekspersonal Medelvärde Rektorer Medelvärde Informationskompetens 4, 6 Informationskompetens 4, 66 Tillgänglighet 4, 35 Digital kompetens 4, 63 Att driva och utveckla 4, 33 Elever med utländsk 4, 51 skolbiblioteksverksamhet bakgrund Digital kompetens 4, 33 Tillgänglighet 4, 5 Elever med utländsk 4, 29 Pedagogik och lärande 4, 38 bakgrund Pedagogik och lärande 4, 2 Litteratur och läsning i 4, 37 skolan Litteratur och läsning i 4, 04 Att driva och utveckla 4, 34 skolan skolbiblioteksverksamhet Skolans styrdokument 4, 04 Skolans styrdokument 4, 27 Kulturella aktiviteter 3, 76 Kulturella aktiviteter 4, 09 Rektorsgruppen rankar behovet av kompetensutveckling kring informationskompetens och digital kompetens som allra viktigast medan skolbibliotekspersonal rankar informationskompetens och tillgänglighet högst. Behov av kompetensutveckling kring att driva och utveckla en skolbiblioteksverksamhet kommer ganska långt ner på rektorernas lista och som nummer tre på skolbibliotekspersonalens de har dock ungefär samma medelvärde. Granskar man de olika yrkesgruppernas olika rankningar ser man även här större skillnader; bland annat upptäcker man att gymnasiebibliotekarierna respektive gymnasierektorerna emellanåt har högst respektive lägst medelvärde. Så är t ex fallet när det gäller behovet av kompetensutveckling inom informationskompetens, där gymnasiebibliotekarierna har medelvärdet 4, 74 (vilket är högst av yrkesgrupperna förutom bibliotekspedagogerna men de är så få att utfallet inte är statistiskt säkerställt) medan gymnasierektorerna har medelvärdet 4, 34 (vilket är det lägsta medelvärdet). Samma förhållande gäller området Att driva och utveckla en skolbiblioteksverksamhet, som gymnasiebibliotekarierna har gett medelvärdet 4, 6 medan deras rektorer ger det medelvärdet 3, 96. Beror rektorernas betydligt lägre medelvärde på att man anser att kompetensen redan finns hos bibliotekarierna? Eller att den inte är så viktig? Beror gymnasiebibliotekariernas höga medelvärde på 17

att man är har en lite äldre åldersstruktur, med lång erfarenhet och ett nästan desperat behov av fortbildning och input? De enskilda siffrorna per yrkesgrupp visar också att folkbibliotekarierna, tillsammans med biblioteksassistenterna, är den yrkesgrupp som har högst medelvärde när det gäller behov av kompetensutveckling kring skolans styrdokument. Kanske ett utslag av att man till större del är anställd av en annan förvaltning och har sin tillhörighet i en annan typ av verksamhet? Nedanstående tabell visar medelvärdet per yrkesgrupp för de behov av kompetensutveckling som finns hos skolbibliotekspersonalen Grupp/ medelvärde Bip Gyb Gsb Fob Bped Läb Bas R Gyr Gsr Fråga/ Önskvärd kompetens Skolans Styrdokument Pedagogik och lärande Litteratur och läsning i skolan Informationskompetens Digital kompetens 4, 02 4, 07 3, 8 4, 32 4, 22 3, 7 4, 33 4, 27 3, 84 4, 43 4, 2 4, 53 4, 26 3, 97 3, 88 3, 56 3, 85 4, 38 4, 1 4, 47 4, 04 4, 29 3, 83 4, 03 4, 39 3, 56 4, 4 4, 37 3, 83 4, 61 4, 6 4, 74 4, 45 4, 57 5, 56 5, 04 4, 54 4, 66 4, 34 4, 8 4, 33 4, 47 4, 16 4, 38 4, 8 4, 93 4, 26 4, 63 4, 38 4, 71 Tillgänglighet 4, 35 4, 55 4, 24 4, 29 4, 22 4, 11 4, 49 4, 5 4, 23 4, 64 Elever med utländsk bakgrund Kulturella aktiviteter Driva & utveckla verksamhet 4, 29 4, 43 4, 22 4, 36 6 3, 5 4, 21 4, 51 4, 19 4, 66 3, 76 4, 02 3, 45 4, 04 3, 33 4, 22 3, 71 4, 09 3, 71 4, 22 4, 33 4, 6 4, 06 4, 37 4, 89 4, 41 4, 48 4, 34 3, 96 4, 5 3.3 Synpunkter från elever En enklare enkät har via skolbibliotekspersonal i de deltagande länen distribuerats till elever vid grund- och gymnasieskolor för att ge skolbibliotekens användare möjlighet att ge synpunkter på behovet av kompetens i skolbiblioteket. Av 355 svarande elever är 30 % pojkar och 70 % är flickor. Majoriteten av eleverna går på gymnasiet, 83 %, medan 3 % går i åk 7-9, 13 % går i åk 4-6 och 1 % går i åk F-3. Bland gymnasieeleverna är det större andel än bland eleverna på grundskolan som önskar hjälp med att granska källor, hitta artiklar m.m., vilket naturligtvis har att göra med att man i betydligt högre utsträckning arbetar undersökande. Oavsett vilken årskurs man går i är det allra viktigast att få hjälp att hitta bra böcker, oavsett om det är skön- eller facklitteratur. Däremot anser man sig inte, oavsett ålder, behöva särskilt mycket hjälp med att hitta bra material på Internet. Här 18

hade det varit intressant att jämföra deras egen uppfattning kring sökning på internet med deras lärares samt bibliotekariers uppfattning frågan är om den skulle vara detsamma? Bland elevernas egna synpunkter utmärker sig några uttalanden: Eventuellt skulle de kunna hjälpa eleverna att lära sig hitta böcker och dylikt på Internetsidor. Eller eventuella studiecirklar där eleverna kan, på given tid, samlas för att diskutera litteratur såväl som skolarbete. Det är alltid bra om personalen är allmänbildad och kan svara på många olika frågor. Att kunna ställa upp när jag behöver det och kunna svara på frågor som rör fakta och skönlitteratur och olika studiemedel Det viktigaste är just dator hanteringen speciellt när det gäller att skriva uppsatser olika sätt att skriva på och vilka program och dess funktioner som e bäst. Alltså med andra ord så är det bättre om dem kan hantera IT-tekniken på ett mer professionellt sätt. Utnyttja biblioteket till fullo, t. ex genom att förklara olika förteckningar, för att jag ska få ut mest av det jag gör där. Jag tycker det är bra om bibliotekarien har några huvudämnen som den då kan lära ut till elever. Att bibliotekarien är utbildad i något/några specifika kurser eller ämnen, så som Historia, Samhällskunskap, Svenska, etc. Veta vilka böcker som finns och var de finns i biblioteket. Veta vilka böcker som passar till vilket ämne och arbete. Vara allmänbildade för att kunna förstå oh tipsa om uppgifter. Ibland krånglar datorerna och då är det bra om en bibliotekarie kan hjälpa till och hitta felet. Vi använder oss mycket av datorerna och när de inte fungerar som de ska så blir läxor/uppgifter försenade. Lite social kompetens är aldrig fel! Synpunkterna visar på behov av följande kompetenser i skolbiblioteket: bred allmänbildning, god litteraturkännedom, förmåga att undervisa kring informationssökning, förmåga att hålla litteraturcirklar, digital kompetens, gärna specifik ämneskompetens i något passande ämne samt social kompetens. Vad tycker du att personalen i skolbiblioteket ska kunna hjälpa dig med? Vad tycker du att personalen i skolbiblioteket ska kunna hjälpa dig med? Totalt alla elever Grundskoleelev antal % som anser att man behöver hjälp med Att hitta bra skönlitterära böcker som passar mig både när det gäller innehåll och svårighetsgrad på texten Gymnasieelev antal % som anser att man behöver hjälp med just detta just detta 82, 25 % 76, 67 83, 39 Att visa hur man hittar bra och användbara faktaböcker för att jag ska kunna lösa olika uppgifter i skolan Att visa hur man hittar bra och lämplig information på Internet för att jag ska kunna lösa olika uppgifter i skolan 83, 66 % 66, 67 % 87, 12 43, 66 % 35 % 45, 42 19

Att visa hur man hittar bra och lämpliga tidningsartiklar för att jag ska kunna lösa olika uppgifter i skolan Att visa hur jag granskar mina källor innan jag använder dem Att hjälpa mig att få tag på ljudböcker (böcker att lyssna på) om jag behöver det Att visa mig hur olika program på datorn fungerar Att visa mig hur man scannar och kopierar 57, 75 % 35 % 62, 37 43, 48 % 36, 67 % 44, 75 55, 21 % 36, 67 % 58, 98 23, 66 % 28, 33 % 22, 71 48, 17 % 33, 33 % 51, 19 3.4 Synpunkter från myndigheter och organisationer inom området skola och funktionshinder Även representanter från myndigheter och organisationer inom området skola och funktionshinder har fått möjlighet att ge sina synpunkter på behov av kompetens i skolbiblioteket. Viktigt att påtala är dock att de personer som svarat på intet sätt ger myndighetens uppfattning i frågan utan naturligtvis är det individuella svar, utifrån sina specifika ämneskunskaper och specifika erfarenhet från området. För att kunna jämföra underlaget har dessa personer svarat på exakt samma enkät som skolbibliotekspersonal och rektorer. I kartläggningen har representanter från Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Migrationsverket, TPB, Handisam, Hso/Fso samt Skoldatateket ingått. Procentuellt fördelar de sig enligt följande: Myndighet/anisation Antal % Handisam 11 % HSO/FSO 33 % Migrationsverket 11 % Nationellt centrum för svenska som 11 % andraspråk Skoldatateket 11 % Skolverket 11 % Tpb 11 % Medelvärdet för de kompetenser myndigheter/organisationer inom skola och funktionshinder anser bör finnas i skolbiblioteket är högt och väldigt jämnt fördelat det är bara tio- och hundradelar som skiljer dem åt. Liksom skolbibliotekspersonalen och rektorerna rankar man Litteratur och läsning i 20

skolan samt Informationskompetens högst. Lite anmärkningsvärt kan det kanske vara att området tillgänglighet faktiskt hamnar längst ner på deras nio-i-topp-lista. Nedanstående tabell visar medelvärdet, i nio-i-topp-lista, över de kompetenser som bör finnas i skolbiblioteket Myndigheter/ Medelvärde anisationer Litteratur och läsning i skolan 5, 69 Informationskompetens 5, 67 Elever med utländsk bakgrund 5, 67 Driva och utveckla 5, 63 skolbiblioteksverksamhet Kulturella aktiviteter 5, 56 Digital kompetens 5, 51 Pedagogik och lärande 5, 48 Skolans styrdokument 5, 46 Tillgänglighet 5, 44 När det gäller behov av kompetensutveckling för skolbibliotekspersonalen byter de olika kompetensområdena plats. Medelvärdet är fortfarande högt, över 5, och det är fortfarande endast tiooch hundradelar som skiljer dem åt. Högst rankas behovet av kompetensutveckling kring att driva och utveckla en skolbiblioteksverksamhet, tätt följt av områdena digital kompetens och tillgänglighet. Att dessa två områden kommer så högt och att de följer varandra är inte konstigt mycket av den digitala tekniken idag går ut på att underlätta för elever i behov av särskilt stöd och kunskap om denna innebär större tillgänglighet för alla. Nedanstående tabell visar medelvärdet, i nio-i-topp-lista, för de behov av kompetensutveckling som finns hos skolbibliotekspersonalen Myndigheter/ Medelvärde anisationer Att driva och utveckla en 5, 56 skolbiblioteksverksamhet Digital kompetens 5, 42 Tillgänglighet 5, 37 Litteratur och läsning i skolan 5, 35 Informationskompetens 5, 33 Pedagogik och lärande 5, 32 Elever med utländsk bakgrund 5, 28 Skolans styrdokument 5, 22 21

Kulturella aktiviteter 5, 22 4. Viktig kompetens i skolbiblioteket kontra behovet av kompetensutveckling Som nämnts tidigare rankar både skolbibliotekspersonalen samt rektorerna viktig kompetens i skolbiblioteket högre än behovet av kompetensutveckling. Dessutom är de båda grupperna tämligen överens över vilka områden som är viktigast. De större kompetensområdena, som tidigare redovisas, har i undersökningen delats och specificerats ytterligare. 4.1 Kompetensområde: Skolans styrdokument Vilka kompetenser tycker du är viktigast hos skolbibliotekspersonal för att skol- och gymnasiebiblioteket ska kunna utgöra en pedagogisk resurs i skolan? Ha kännedom om skolans styrdokument (skollag, läroplaner, kurs- och ämnesplaner): Att ha kännedom om skolans styrdokument anser all skolbibliotekspersonal vara viktigt. Totalt 74 % av bibliotekspersonalen graderar det som 5 eller 6. Tittar man på de fackutbildade bibliotekarierna är det dock färre antal folkbibliotekarier som anser det vara lika viktigt som gymnasie- och skobibliotekarier. Detta är kanske inte så konstigt jobbar man i en folkbiblioteksmiljö med ansvar för skolan ser yrkesrollen helt annorlunda ut jämfört med om man deltar i den pedagogiska verksamheten dagligen. Det dock viktigt att man, även som folkbibliotekarie med ansvar för skolan, har insikt i de styrdokument som finns för en lagstadgad verksamhet som skolan och denna insikt är en förutsättning för att kunna utveckla och driva en skolbiblioteksverksamhet som har möjlighet att integreras i den pedagogiska vardagen i skolan. Skolans styrdokument 1 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 0 % 2 2 % 2 % 3 % 0 % 0 % 0 % 5 % 1 % 0 % 1 % 0 % 3 7 % 6 % 0 % 21 % 0 % 0 % 19 % 4 % 6 % 1 % 0 % 4 16 % 9 % 22 % 11 % 0 % 22 % 19 % 19 % 29 % 15 % 22 % 5 24 % 26 % 29 % 29 % 0 % 22 % 5 % 33 % 29 % 33 % 22 % 6 50 % 57 % 47 % 39 % 100 % 56 % 52 % 43 % 35 % 47 % 56 % 22

Ha kännedom om skolans värdegrunds- och jämställdhetsuppdrag: Att känna till skolans värdegrunds- och jämställdhetsuppdrag anses inte lika viktigt som att känna till skollag, ämnes- och läroplaner bland bibliotekspersonalen. Totalt 69 % bland personalen rankar denna kompetens som 5 eller 6. Gymnasiebibliotekarierna anser den vara viktigast bland de fackutbildade. Lärarbibliotekarier och bibliotekspedagoger anser också frågan vara viktig. Rektorerna rankar kompetensen högt; 56 % rankar den som 6 och av grundskolerektorerna är det 61 % som anser kompetensen vara mycket viktig. Skolans värdegrundsarbete är ständigt återkommande och en av hörnstenarna i skolans verksamhet vilket kan vara anledningen till att rektorsgruppen rankar kompetensen så högt. Skolans värdegrunds- och jämställdhetsuppdrag 1 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 2 3 % 4 % 4 % 0 % 0 % 0 % 0 % 2 % 3 % 1 % 0 % 3 10 % 11 % 8 % 18 % 0 % 0 % 10 % 4 % 10 % 1 % 0 % 4 18 % 11 % 29 % 18 % 0 % 0 % 10 % 11 % 13 % 11 % 22 % 5 28 % 30 % 26 % 29 % 0 % 56 % 19 % 28 % 32 % 25 % 22 % 6 41 % 45 % 33 % 36 % 100 % 44 % 62 % 56 % 32 % 61 % 56 % Ha kännedom om elevers möjlighet till delaktighet i skolbiblioteksverksamheten utifrån skolans styrdokument samt FN:s barnkonvention: Även kunskapen om elevers möjlighet till delaktighet anses vara en viktig kompetens. Både skolbibliotekspersonal och rektorer rankat kompetensen ungefär lika högt; 75 % av bibliotekspersonalen rankar kompetensen som 5 och 6 och procentsatsen för rektorsgruppen är 76 %. Granskar man yrkesgrupperna sinsemellan syns däremot vissa skillnader; gymnasiebibliotekarier rankar kompetensen högre än t ex grundskolbibliotekarierna. Lärarbibliotekarier och bibliotekspedagoger rankar kompetensen högt och frågan man kan ställa sig är om det har att göra med att man har en annan grundexamen än de fackutbildade, som i högre utsträckning trycker på elevens möjlighet till delaktighet? 1 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 2 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 3 % 3 % 4 % 0 % 3 8 % 9 % 8 % 11 % 0 % 0 % 10 % 7 % 13 % 4 % 0 % 4 19 % 15 % 22 % 25 % 0 % 0 % 19 % 14 % 10 % 17 % 22 % 5 27 % 28 % 32 % 21 % 0 % 44 % 14 % 28 % 35 % 26 % 22 % 6 48 % 49 % 37 % 43 % 100 % 56 % 57 % 48 % 39 % 49 % 56 % 23