KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 1 Upprop Bakgrund 1:e vice ordförande Kenneth Eriksson (S) gör upprop av ledamöter och ersättare. xx ordinarie ledamöter och xx ersättare är på plats. x av ersättarna tjänstgör.
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 2 Val av justerare Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - till justerare välja XX (S) och XX (X) - protokollet justeras onsdag 15 februari klockan 11.00
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 3 Kulturskolan underhåller Bakgrund Musikterapeut Anki Löwenhamn med sångelever underhåller.
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 4 Kommunkompassen 2016, genomgång av resultat KS 2016/273 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - notera informationen Bakgrund Forshaga kommun har genomfört utvärderingar genom SKL:s Kommunkompassen vid tre tillfällen, 2008, 2013 och 2016. Inför 2016 års utvärdering gjordes en handlingsplan för att arbeta med de förbättringsområden som lyftes inom Kommunkompassen 2013. Under oktober 2016 genomfördes den senaste utvärderingen genom Kommunkompassen. Resultatet blev bättre än de två tidigare omgångarna. Några av de områden där kommunen gör extra goda resultat är inom offentlighet och demokrati. Det finns också förbättringsområden, exempel på detta är inom området ledarskap, ansvar och delegation. Kommunutredare Madeleine Nyvall som ansvarat för genomförandet av de två senaste utvärderingarna går igenom resultatet vid kommunfullmäktiges sammanträde. Beslutsunderlag Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänsteskrivelse, 2017-02-02 Kommunkompassens rapport, utvärdering 2016
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 5 Länsstyrelsens beslut: ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige KS 2016/378 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - Länsstyrelsens beslut antecknas till protokollet Bakgrund Länsstyrelsen utser Ingemar Larsson till ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 29 december till och med den 14 oktober 2018. Beslutsunderlag Protokoll KF 2016-12-13, 167 Länsstyrelsens beslut 2016-12-29 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2016-12-30
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 6 Länsstyrelsens beslut: ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige KS 2016/379 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - Länsstyrelsens beslut antecknas till protokollet Bakgrund Länsstyrelsen utser Hanna Sundholm till ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 29 december till och med den 14 oktober 2018. Beslutsunderlag Protokoll KF 2016-12-13, 170 Länsstyrelsens beslut 2016-12-29 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2016-12-30
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 7 Annika Åkerlind (S): avsägelse politiska uppdrag som ledamot i Hjälpmedelsnämnden och ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning KS 2017/28 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - avsägelserna godkänns - välja Ulrika Rodin (S) till ledamot i Hjälpmedelsnämnden från och med 2017-02-14 till och med 2018-12-31 - välja Ulrika Rodin (S) till ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning från och med 2017-02-14 till och med 2018-12-31 Bakgrund Annika Åkerlind (S) har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i Hjälpmedelsnämnden och ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning. Ulrika Rodin (S) föreslås som ny ledamot i Hjälpmedelsnämnden och ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning. Beslutsunderlag Annika Åkerlinds avsägelse, 2017-01-15 Sekreterare Maj-Britt Westlunds tjänsteskrivelse, 2017-02-01
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 8 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens KS 2016/375 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - med stöd av 12 kap 8 plan- och bygglagen (2010:900) samt 27 kap 1 miljöbalken (1998:809) anta redovisat förslag till taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens - taxan föreslås gälla från och med 1 mars 2017 Bakgrund Miljö- och byggnämnden får varje kalenderår besluta att höja den i denna taxa antagna timkostnaden och därmed avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 20 %) och lönekostnadsindex (till en del av 80 %) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är december månad 2016. Beslutsunderlag Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänsteskrivelse 2016-11-15 Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänstemannayttrande 2016-11-15 Taxa för lov och strandskyddsdispens Taxetabeller Tidsuppskattningar, bilaga 1-20 Protokoll MBN 2016-11-22, 63 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2016-11-30 Protokoll KsAu 2016-12-05, 252 Protokoll KS 2016-12-20, 232
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 9 Höjning av renhållningstaxan KS 2016/438 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - renhållningstaxan höjs med 13 % från och med 1 april 2017 - höjningen gäller alla tariffer Bakgrund Forshaga kommun har tillsammans med Kil, Grums och Hammarö kommun genomfört en upphandling för hämtning av hushållsavfallet. Efter avslutad upphandling har priset stigit med totalt 23 % på entreprenaden, vilket innebär cirka 425.000 kronor/år i ökad kostnad. Under år 2016 har också priset för att bli av med träavfallet från återvinningscentralen stigit kraftigt, från en nollkostnad till cirka 350.000 kronor/år. 2016 öppnade kommunen också en ny modern återvinningscentral på Kvarntorp. En modern ÅVC innebär också en ökad driftskostnad för skötseln med mer personal och framförallt fler borttransporter av inkommit material. Med den nya ÅVC:n i drift i snart ett år ser vi en ökad driftkostnad på cirka 400.000 kronor/år mot nuvarande budget. Totalt innebär detta en kostnadsökning på cirka 1.175.000 kronor. För att renhållningskostnaderna ska taxefinansieras till 100 % behövs en taxehöjning med 13 % från och med 1 april 2017. Detta innebär för normalvillan en höjning med 267 kronor/år eller 22 kronor/månad. Efter höjning blir taxan för den vanligaste tariffen (190 liters kärl/14-dag): Forshaga 2.324 kronor/år Grums 2.328 kronor/år Hammarö 2.350 kronor/år Kil 2.848 kronor/år Karlstad 2.028 kronor/år Senaste höjning av taxan gjordes 2009. Beslutsunderlag Teknisk chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-12 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 9 Protokoll KS 2017-01-31, 5
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 10 Nytt sopsorteringssystem KS 2016/439 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - kommunteknik och service föreslår att en avsiktsförklaring antas för att gemensamt införa fastighetsnära insamling av hushållsavfall samt att införa optisk sortering av kärlavfall i Forshaga kommun och att upphandling ska inledas för detta. Avsiktsförklaringen ska även beslutas i Grums, Kil och Hammarö kommuner. - slutgiltigt beslut av fullmäktige om införande av optisk sortering ska ske först när upphandling skett och slutliga kostnadskalkyler finns framme. Innehålls inte kalkylerade kostnader kan upphandlingen avbrytas. Bakgrund Hammarö, Forshaga och Grums har som målsättning att sortera ut matavfall från övrigt kärlavfall. Syftet är att bättre tillvarata avfallet som resurs genom att behandla det biologiskt istället för att förbränna det. Kils kommun sorterar ut matavfallet sedan många år. I våra kommuner Kil, Grums, Forshaga och Hammarö finns även målsättningar om att förbättra sorteringen av avfall, öka andelen materialåtervinning och minska mängden avfall som går till förbränning. En metod att arbeta mot dessa mål är att införa utsortering av matavfall i Hammarö Grums och Forshaga, samt fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i samtliga kranskommuner. För att sortera ut matavfall finns flera alternativa insamlingsmetoder, som på olika sätt kan kombineras med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Efter jämförelse av ett antal insamlingsmetoder har tjänstemän i Hammarö, Grums, Forshaga och Kil gemensamt kommit överens om att optisk sortering av avfall är det bästa alternativet, förutsatt att detta görs i samverkan mellan de fyra kommunerna. Bedömningen att optisk sortering är den mest fördelaktiga metoden har gjorts utifrån ekonomi, service till kommuninvånare och förväntad utsorteringsgrad av avfall. Se mer i tjänstemannayttranden samt övriga bilagor! Beslutsunderlag Tekniske chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-12 2 tjänstemannayttranden Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 10 Avsiktsförklaring Protokoll KS 2017-01-31, 6
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 11 Renhållningsordning 2017-2027 (avfallsplan och lokala föreskrifter för avfallshantering) KS 2014/99 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - Renhållningsordning för Forshaga kommun innehållande avfallsplan för åren 2017-2027 med bilagor samt lokala föreskrifter för avfallshantering antas Bakgrund Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner har tillsammans arbetat fram en ny renhållningsordning som består av avfallsplan inklusive bilagor för åren 2017-2027 samt lokala föreskrifter för avfallshantering. Avfallsplan och föreskrifter för respektive kommun ställdes ut under perioden 17 oktober till 13 november 2016. Utställningen kungjordes i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad fredag 14 oktober 2016. En separat inbjudan skickades även ut via mail till berörda myndigheter och föreningar. Inkomna yttranden och synpunkter har beaktats vid upprättandet av slutversion av renhållningsordningen. Inkomna synpunkter och yttranden finns sammanställda i bilaga 6 till avfallsplanen. Beslutsunderlag Teknisk chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-09 Avfallsplan för 2017-2027 inklusive bilagor Lokala föreskrifter om avfallshantering Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 11 Protokoll KS 2017-01-31, 7
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 12 Inköp av ny sarg till Ängevi Ishall KS 2017/22 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - kommunteknik och service genomför upphandling för att köpa en ny sarg med montering samt tillhörande plexiglas och bås till Ängevi ishall - projektet finansieras genom att ombudgetera 620.000 kronor från projekt 1307 noder samt 397.700 kronor från projekt 1069 infrastruktursatsningar. Resterande 182.300 kronor tas från eget kapital. Total kostnad är 1.200.000 kronor - projektet skrivs av på 20 år och årlig kapitalkostnad debiteras Forshaga IF inom ordinarie anläggningsbidrag Bakgrund Ängevi ishall byggdes 1984 och ägs av Forshaga IF. Föreningsbidrag utgår för drift av anläggningen. En ishall medför en stor driftskostnad främst på grund av hög elförbrukning. Nuvarande sarg är sedan starten 1984 och är en träkonstruktion. Den har reparerats ett flertal gånger, främst bakom målen. Det har visat sig att skaderisken är bland de största i Värmlands hallar på grund av sin styvhet och sin konstruktion. Främst ungdomar drabbas då en farlig hylla finns mellan plexiglas och sarg på cirka 1,20 meters höjd. Sargen är helt enkelt uttjänad efter 32 år. De nya sargarna är av ett plastmaterial och är mycket mer eftergivliga vid tacklingar. Även plexiglaset är av säkrare typ och skyddar publiken mer än tidigare. Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 12
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 13 Budgetuppföljning 2016, preliminärt resultat för budgetåret 2016 KS 2015/401 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - notera budgetuppföljning med preliminärt resultat för 2016 samt uppföljningsmall över verksamheternas utveckling vad gäller ekonomi och volymer per december 2016 - uppdrag lämnas som tidigare under ärendepunkten avstämning åtgärdsplaner 2017 Bakgrund Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 har upprättats av ekonomikontoret. Framtagen uppföljningsmall med utveckling vad gäller volymer och ekonomi har tagits fram och inrapporterats. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 Uppföljningsmall avseende utveckling vad gäller volymer och ekonomi per december 2016 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 21 Protokoll KS 2017-01-31, 10
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 14 Budget 2018 och flerårsplan för 2019 och 2020 KS 2017/17 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - överföra 19.858.400 kronor från barn- och utbildningsnämnden och 535.000 kronor från vård- och omsorgsnämnden, totalt 20.469.100 kronor, till lärande- och arbetsnämnden i 2017 års IFO-budget Tidigare beslut Kommunstyrelsen beslutade 2017-01-31 om planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020, uppdra till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2018 och förslag till investeringsbudget samt uppdra till kommunens förvaltningschefer att ta fram underlag till beslut om över- och underskott 2016, samt förslag till reviderad budget för 2017. Bakgrund Arbetsutskottet såsom budgetberedning behandlar ärendet 2017-01-23. Beslut ska också fattas om IFO-budget 2017. Beslutsunderlag Underlag planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 Underlag för beslut om IFO-budget 2017 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 23 Protokoll KS 2017-01-31, 11
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 15 Rapport från kommunrevisorerna: information KS 2017/41 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - notera informationen Bakgrund Kommunrevisorerna informerar om två nya granskningar som gäller debiteringsrutiner för barnomsorgs- respektive äldreomsorgsavgifter.
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 16 Uppdaterade föreningsbidragsregler KS 2016/338 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - godkänna de uppdaterade föreningsbidragsreglerna daterade 2016-12-10 - reglerna börjar gälla från 2017-03-01 Bakgrund Kultur-, fritids- och näringslivsförvaltningen har uppdraget att uppdatera föreningsbidragsreglerna i Forshaga kommun. En referensgrupp bestående av tjänstemän och politiker bildades och har tillsammans tagit fram det uppdaterade regelverket. Referensgruppen har vid två tillfällen träffat ansvarig tjänsteman från Värmlands idrottsförbund som delat med sig av erfarenheter och kunskap inom det aktuella området. Vidare har en tjänsteman från Forshaga kommun gjort omvärldsbevakning i frågan som gruppen fått ta del av. Det sista och viktigaste inspelet kom från representanter från det lokala föreningslivet under ett dialogmöte där relevanta frågor lyftes och inhämtades under mötet. Målsättningen med kunskaps- och informationsinhämtningen har varit att skapa en kunskapsbank för att kunna ta fram regler som är applicerbara och relevanta för den tid vi lever i nu. Förutom några kosmetiska ändringar i föreningsbidragsreglerna så föreslås några större ändringar i regelverket. - Forshaga kommuns verksamhetsbidrag harmonisera med statens riktlinjer med LOK-stödet. - Handlingsplan för en Trygg och säker förening kommer att vara ett krav för att vara berättigad bidrag. Gäller från 2018. - Större fokus på barn- och ungdomsverksamhet i bidragssystemet. - Mer fokus på dialog i bidragssystemet. - Utbildningsbidraget gäller för ledare från 15 år och uppåt. - Miljökrav på investeringar som görs med bidraget från Forshaga kommun. - Trossamfund inkluderas i föreningsbidragsreglerna. Beslutsunderlag Förvaltningschef Marcus Ekholms tjänsteskrivelse, 2016-12-12 Uppdaterade föreningsbidragsregler Protokoll KS 2016-12-20, 230
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 17 Nya Moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld KS 2016/225 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - motionen bifalls Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Barn och familj och vuxengruppen har ett gemensamt arbete kring handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som kommer att revideras och utvecklas även med hedersrelaterat våld tillsammans med extern expertis under 2017. Yttrandet har skickats till Tomas Nilsson för kännedom. Lärande- och arbetsnämnden beslutade 2016-11-28 ställa sig bakom Henrica Liljenzins yttrande och godkänna informationen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2016-12-13 bifalla motionen. Beslutsunderlag Nya moderaternas motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 95 IFO-chef Henrica Liljenzins yttrande, 2016-11-04 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2016-12-06 Protokoll BUN 2016-12-13, 108 Protokoll LAN 2016-11-28, 89 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 14 Protokoll KS 2017-01-31, 17
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 18 Nya Moderaterna: Motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente KS 2016/399 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta - bifalla motionen - uppdra åt kommunledningskontoret att inför kommunfullmäktiges sammanträde i april införa bestämmelser om fullmäktigeberedning i kommunfullmäktiges arbetsordning Bakgrund Thomas Nilsson (M) har motionerat om att införa regler om fullmäktigeberedningar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Bestämmelser kring fullmäktigberedningar tas in i kommunfullmäktiges arbetsordning och reglerar exempelvis rätten att yttra sig med mera. Fullmäktigeberedningar kan tillsättas för att bereda ett ärende eller en grupp av ärenden. Fullmäktigeberedningar omfattas av val med proportionellt valsätt. En fullmäktigeberedning kan också väcka ärenden i fullmäktige. Beslutsunderlag Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänstemannayttrande, 2017-01-16 Motion från Thomas Nilsson (M) motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente, 2016-12-07 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 15 Protokoll KS 2017-01-31, 18
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 19 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt KS 2016/226 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - motionen bifalls Bakgrund Gunnar Lindgren (KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs/inhyrs om behovet påvisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2017-01-17 tillstyrka motionen. Beslutsunderlag Gunnar Lindgrens motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 96 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2017-01-10 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänstemannayttrande, 2101-01-10 Protokoll BUN 2017-01-17, 6 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 16 Protokoll KS 2017-01-31, 19
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse 20 Peter Lingman (KB): Enkel fråga avseende tidigare motion om belysningsförstärkning vid skolor KS 2017/12 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - frågan anses besvarad Bakgrund Peter Lingman (KB) har ställt en enkel fråga avseende tidigare motion om belysningsförstärkning. I motionen bad Kommunens Bästa kommunteknik och service att se över utebelysning på några av kommunens skolområden/parkeringar. Peter Lingman ställer nu frågan varför det bland annat på Olsätersskolan inte har skett någon förbättring och anser att säkerheten för barn är åsidosatt i kommunens vision barnkommun. Kommunstyrelsens ordförande Per Lawén har besvarat frågan och skickat svaret till Peter Lingman. Beslutsunderlag Peter Lingmans enkla fråga, 2017-01-01 Per Lawéns svar på den enkla frågan 2017-02-02 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-02-02
KommunKompassen ANALYS AV FORSHAGA KOMMUN 2016 Anders Dryselius, Hylte kommun Anders Bergenek, Anders Bergenek AB
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 2 (25) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Forshaga kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattning... 4 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 5 Område 1 Offentlighet och demokrati... 7 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 9 Område 3 Politisk styrning och kontroll... 10 Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation... 12 Område 5 Resultat och effektivitet... 14 Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik... 16 Område 7 Ständiga förbättringar... 18 Område 8 Kommunen som samhällsbyggare... 20 4. Översikt av poängfördelning... 22
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 3 (25) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år 2002. Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Ständiga förbättringar Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 4 (25) 2 Forshaga kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Forshaga kommun genomfördes i oktober år 2016 och var kommunens tredje utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Nedan visas Forshaga kommuns totaltpoäng samt poängfördelningen per område. 100 Forshaga kommun 2016-494p 80 60 67 73 67 60 64 74 43 45 40 20 0
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 5 (25) I nedanstående diagram illustreras Forshaga kommuns resultat från de två senaste utvärderingarna. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart mellan 2013 och 2016. Utvärderingen 2016 är genomförd med en ny uppdaterad Kommunkompass där kraven har höjts. Område 7, som tidigare benämndes Verksamhetsutveckling, benämns nu Ständiga förbättringar och är helt omarbetad jämfört med den tidigare versionen. 2013 hade Forshaga totalt 431 poäng. 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Ständiga förbättringar (Verksamhetsutveckling) 1. Offentlighet och demokrati 100 80 60 40 20 0 2. Brukarfokus, tillgänglighet och bemötande 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Forshaga 2016 Forshaga 2013 Jämförelser Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se/kvalitet. Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner. Sammanfattande kommentar Forshaga är en värmländsk kommun vid Klarälven med en genuin brukshistoria. Dagens Forshaga är närmast en kombination av landsortskommun och förstad till Karlstad. Det finns ett gediget samarbetsklimat i Karlstadsregionen och man arbetar mycket med gemensamma lösningar på de utmaningar som man står inför. Karlstad blir på så sätt mer av ett storstads-område och småkommunerna förmår expandera inom ramen för detta. Kommunalpolitiskt utnyttjar man de samverkansmöjligheter som finns för att hitta effektiva lösningar. Detta samverkansklimat verkar också finnas inom Forshaga kommun. I intervjuerna för Kommunkompassen betonas helheten och det gemensamma. Det politiska klimatet präglas också av
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 6 (25) förmåga att samtala och en vilja att gemensamt representera kommunen. Närheten mellan politikerna och invånarna är slående och beror inte enbart på att kommunen är liten utan också på en tydlig vilja att pröva otraditionella vägar för möten och påverkan. Forshaga har skapat en vision med ett mycket tydligt barn- och framtidsperspektiv. Den är lätt att kommunicera och arbeta med. Den har också ett tydligt genomslag i det praktiska arbetet. Till visionen finns knuten en värdegrund som sätter mötet med invånarna i centrum. Även denna har fått tydligt genomslag. Till detta läggs sedan en resultatstyrningsmodell som är renodlad och enkel. Antalet mål är begränsat och verksamhetscykeln fungerar både för planering och uppföljning. Ytterligare en sak som sticker ut är Forshagas satsning på kommunikation med invånarna. Kommunen ger ut en ambitiös och informativ tidning, Kontakten, sex gånger per år. Webbplatsen är bra och det finns också ett aktivt Facebook-konto. Med tanke på kommunens storlek och samlade resurser är detta mycket bra. Det är uppenbart att Forshagas ekonomiska utfall under några år har varit svagt. Detta har gett anledning till beslut som har begränsat delegering/decentralisering på ett sätt som långsiktigt kan få negativa konsekvenser. Det är viktigt att kommunen kan arbeta med effektiviseringar i verksamheten för att med fortsatt hög servicenivå skapa mer stabila ekonomiska resultat. Ett mer systematiskt arbete med ständiga förbättringar och förenklingar skulle kunna bidra till detta liksom ännu mer intensivt arbete i jämförande nätverk. Närheten till Universitetet i Karlstad bör också innebära möjligheter till samverkan i syfte att stimuleras till mer effektiva arbetsformer.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 7 (25) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi för demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 67 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Forshagabornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information Området är tydligt utpekat i den övergripande strategiska planen med målformulering att invånarna ska vara delaktiga genom information och öppen dialog. Det är också ett område i kommunens tillväxtstrategi, Forshaga en attraktiv kommun. Kommunens tidning, Kontakten, delas ut sex gånger per år och riktar sig till invånare och företagare i Forshaga. Tidningen används strategiskt för att informera kring olika aktuella teman. Exempelvis finns teman som årets årsbokslut, medborgarundersökning och flyktingmottagande. Till detta finns också bebisuppvaktningen som ger ytterligare en dimension i kontakten mellan förtroendevalda och invånare. Forshaga är i det här arbetet ett föredöme för många andra kommuner i landet. Information till medborgarna Till grund för informationsarbetet finns en kommunikationspolicy som är antagen av kommunfullmäktige. Genom kommunens webbdiarium finns dagordningar, protokoll och handlingar tillgängliga på Forshagas webbportal. Kommunfullmäktiges möten annonseras i Forshaga/Dejebladet och på kommunens webb. Fullmäktiges sammanträden sänds sedan både på närradio och webbradion. Kommunen har också flera lättillgängliga skrifter för exempelvis
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 8 (25) kommunens värdegrund, årsredovisning, budget samt hur medborgarna kan framföra klagomål och synpunkter. Information om resultat Det här är ett område som markant har förbättrats sedan den senaste utvärderingen 2013. Resultat från medborgar- och brukarundersökningar finns tillgängliga på kommunens webb. Resultaten kommuniseras även i Kontakten och i kommunens facebookgrupp. En fortsatt utveckling skulle kunna vara att ge medborgarna en mera direkt överblick över kommunens resultat utan att behöva gå vidare till olika länkade sammanställningar eller externa webbsidor. Medborgardialog och deltagande Forshaga har en väl utvecklad dialog med sina medborgare. Politiker på plats är en inarbetad modell som man har jobbat vidare med sedan flera år tillbaka. Till det har kommunen också haft tematiska dialoger kring exempelvis trygghet, boende för äldre, landsbygdsutveckling i strandnära områden samt kultur och fritid. Kommunen har också ett aktivt ungdomsråd (FUR) och råd för pensionärer och funktionshindrade (KRPF) samt ett Näringslivsråd. Motverka korruption Kommunen har en antagen etisk policy från 2013. Däremot saknas rutiner för hur man internt eller externt kan anmäla och framföra uppgifter om oegentligheter, samt rutiner för hur man ska hantera dessa. Styrkor Kommunens tidning Kontakten Webbdiarium Bebisuppvaktning Politiker på plats Förbättringsmöjligheter Lättillgängliga redovisningar av kommunens resultat Rutiner för att anmälning och hantering av uppgifter om oegentligheter Etisk policy
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 9 (25) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 73 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Forshaga kommun har en övergripande värdegrund och vision. Den finns beskriven i Värdegrunden, i Kvalitets- och styrningsmodell 2016 samt i Strategisk plan 2016. Barnkommunen Forshaga ska genomsyra hela organisationen. Värdskapsutbildningar har genomförts för i stort sett samtliga medarbetare. Fokus på invånaren är tydlig både i den externa kommunikationen som i den interna. Även här utmärker sig Forshaga i förhållande till andra kommuner i landet för sin tydliga brukarorientering. Tillgänglighet och bemötande Värdegrunden sitter i organisationen, och varje förvaltning och enhet ansvarar för att beskriva vem man är till för. Detta understöds genom en fokusgrupp på värdskap, utbildningar i tillgänglighet och bemötande, värdskapstränare samt i kriterier vid nyrekrytering och information i introduktionsmaterial. Kommunen deltar också i mätningar av tillgänglighet och bemötande inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) sedan 2015. Information om service och tjänster Kommunikation ses som en strategiskt område för Forshaga. Kommunen har en väl utvecklad webbportal som utvärderas regelbundet utifrån SKL:s undersökning Information till alla. Kommunen har sedan flera år tillbaka arbetat systematiskt med Lättläst för att öka tillgängligheten på webben, vilket också har givit tydliga resultat. Kompletterande informationsmaterial finns också på sociala media som kan tillgodose olika specifika behov. E-tjänster utvecklas i samarbete med andra kommuner i Värmland. Detta är ett område som kan utvecklas vidare. Genom att öka andelen reella e-tjänster som går direkt in i kommunens verksamhetssystem så kan både invånare och verksamheterna vinna på detta.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 10 (25) Brukarundersökningar Forshaga kommun genomför brukarundersökningar inom i stort sett alla verksamheter. Resultaten används för att justera mål, mått och aktiviteter i den övergripande resultatstyrningen. Andra metoder som används är Prata med rektorn inom SFI:n och Snödagboken med information från Tekniska. Här skulle ett utvecklingsområde vara att mera systematiskt jämföra resultat mellan olika serviceområden och mellan olika enheter. Kommungemensamma mått på tillgänglighet och bemötande kan med fördel användas i detta syfte. De eftersökta effekterna är att systematiskt börja använda resultaten från undersökningarna i verksamheternas förbättringsarbete och för att stimulera till ett internt lärande i organisationen. System för service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts-/klagomålshantering Vård- och omsorgsförvaltningen har värdighetsgarantier och inom barn- och utbildningsförvaltningen finns servicedeklarationer. Ett uppdrag finns att övriga verksamheter ska ta fram garantier. De befintliga kan vara förebilder för övriga förvaltningar som fortfarande saknar serviceeller kvalitetsdeklarationer. Synpunktshanteringen fungerar bra men är inte heltäckande. Bland annat saknas det rutiner inom Miljö- och hälsa. Styrkor Värdegrundsarbetet med värdskapet i fokus Brukarorientering ( Prata med rektorn, Snödagboken ) Lättläst Värdighetsgarantier för vård- och omsorg samt barn- och utbildnings servicedeklarationer Förbättringsmöjligheter E-tjänster Systematiska jämförelser mellan serviceområden och enheter Service- eller kvalitetsdeklarationer för samtliga verksamheter Heltäckande synpunktshantering Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 67 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyr-
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 11 (25) ning. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning Forshaga kommun har en ny, renodlad och enkel styrmodell från 2016. I jämförelse med tidigare utvärdering är detta en klar förbättring. Styrmodellen i sin helhet utgörs av vision, strategisk plan och värdegrund. Delarna hänger ihop på ett bra sätt och beskriver på en övergripande nivå hur den kommunala verksamheten ska styras, följas upp och utvärderas. Både visionen och värdegrunden har ett tydligt genomslag i organisationen. Den strategiska planen är överskådlig och beskriver hur styrkedjan ska fungera. Antalet övergripande mål är begränsat och utgör en röd tråd som lätt kan följas från budget- och plandokument till uppföljningen i delårs- och årsbokslut. Tydliga politiska mål I och med att de övergripande målen har begränsats i antal och att styrmodellen har förenklats så har också de politiska målen blivit tydligare. De övergripande målen är antagna i kommunfullmäktige och gäller hela organisationen, även de kommunala bolagen. Målen är kopplade till nyckeltal och blir på så sätt uppföljningsbara utifrån specifika nivåer. Verksamheternas planer utgår från fullmäktiges mål, och till dessa sätter verksamheterna åtaganden alternativt aktiviteter. Kopplingen mellan de politiska målen och resursfördelningen är fortfarande svag, men kommunen har kommit en bit på väg för att förstärka detta. Bland annat kan satsningen på barn ses i resursfördelningen/budgetarbetet. Uppföljning och rapportering Måluppföljning rapporteras till politisk nivå två gånger per år i samband med delårs- och årsbokslut. Nämnderna använder olika typer av månadsuppföljningar. Fokus ligger på ekonomi och volymer. Utöver det används kostnad per brukare (KPB) och kommunens kvalitet i korthet (KKiK) i olika utsträckning. Redovisning av kvalitativa resultat per enhet används till viss del. En ny uppföljningsmodell är på gång som ska ge standardiserade anvisningar kring hur månadsuppföljningarna ska se ut. Analyser görs på helårsresultaten, men också där ligger fokus på de finansiella målen, bland annat kostnadsutveckling och jämförelser av standardkostnader. Förvaltningsrevisionen fungerar väl. Handlingsplaner tas fram och följs upp. Ett rapporteringssystem, Stratsys, finns som stöd men utnyttjas möjligen inte fullt ut. Ett utvecklingsområde för Forshaga är att, med stöd i rapporteringssystemet, förbättra uppföljning och återrapportering till den politiska nivån med analyser och jämförelser som ger politiken ett bra underlag inför beslut om eventuella åtgärder som behöver genomföras. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän, samspel och dialog Rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän anses från båda håll fungera i stort sett bra. Vad som är VAD- och HUR-frågor kan vara flytande, men kommunen har flera arenor för en kontinuerlig dialog kring roller och ansvarsfördelning. Även riktade insatser har genomförts, exempelvis i ett gemensamt seminarium under temat Att styra och leda framtiden tillsammans i Forshaga kommun, som arrangerades med hjälp av SKL för ledande politiker och tjänstemän i organisationen. Den nya styrmodellen har också bidragit med en ökad tydlighet.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 12 (25) Kommunen arbetar på flera sätt för att ansvariga förtroendevalda ska hålla sig informerade om verksamheterna. Bland annat avsätts tid för information från verksamheterna i samband med beredningar, arbetsutskott och styrelse/nämnder. Sammanträden förläggs ute på kommunens arbetsställen och gemensamma studiebesök arrangeras i samma syfte. Riktade nöjdhetsundersökningar till politiker genomförs sedan 2015 för att utveckla tjänstemannaorganisationens stöd till de förtroendevalda. Styrkor Enkel styrmodell som håller ihop styrningen Vision, strategisk plan och värdegrund Begränsat antal mål på övergripande nivå som är mätbara och uppföljningsbara Tydlig rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän Nöjdhetsundersökningar hos politiker av tjänstemannaorganisationen Förbättringsmöjligheter Tydligare koppling mellan politiska mål och resursfördelning Månadsuppföljningar Systematisk rapportering som även inkluderar analys av resultat och jämförelser med andra kommuner och mellan egna verksamheter och enheter Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 43 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 13 (25) Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Forshaga har en medarbetar- och ledarpolicy sedan 2015 som tydliggör vad värdegrunden innebär för medarbetare och ledarskapet i organisationen. Policyn har tydliga kopplingar till visionen och till den strategiska planen. Resultatenheternas ansvar Chefernas delegerade ansvar är till viss del begränsat. I dagsläget förs vare sig överskott eller underskott över till kommande år. Allt nollställs vid årsskiftet. Ett beslut att detta ska ske fattades i budgetbeslutet 2015 och kommer att tillämpas på 2016 års bokslut.omdispositioner kan göras inom verksamheterna, men anställningar och återbesättningar prövas av nämnden. Det här kan ha att göra med de svaga ekonomiska resultaten i kommunen, vilket leder till ett behov av ökad kontroll på utgifterna. På kort sikt är dessa begränsningar i delegeringen naturliga åtgärder som kommunen har vidtagit för att få kontroll på den aktuella situationen, men på längre sikt kan det även få oönskade, negativa konsekvenser. Gränsen mellan VAD och HUR förskjuts: till en utökad politisk kontroll över hur verksamheterna bedrivs på bekostnad av minskat utrymme för professionens egna förmåga att arbeta med effektiviseringar i verksamheten. Chefernas och verksamheternas handlingsfrihet kan utökas inom ramen för en tydligare mål- och resultatstyrning som ställer tydligare krav på måluppfyllelse både vad avser ekonomi som kvalitet. Tvärsektoriellt samarbete Kommunen har ingen sammanställning över kommunövergripande projekt eller processer. Flera av de större projekten och processerna som kommunen arbetar med ryms inom de övergripande målen. Arbetet leds oftast genom kommunens ledningsgrupp. Inom andra områden, t.ex. Karlstad Business Region (KBR) finns kartläggningar på gemensamma processer mellan kommunerna. Kommunövergripande projekt eller processer bör sammanställas och beskrivas med uppföljningsbara mål i syfte att undvika dubbelarbete och att ha en kontroll över pågående tvärsektoriellt arbete, vilka resurser som de kräver och vilka resultat organisationen uppnår. Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunen använder inte chefskontrakt eller chefsavtal där resultatförväntningar formuleras. Chefsutvärderingar görs via medarbetarenkät. Chefskontrakt eller -avtal kan bidra till en tydligare styrning genom att chefernas individuella uppdrag definieras och därmed också kan utvärderas. Samtidigt klargörs även chefens uppdrag och vad som förväntas av dem. Kontrakt eller avtal kan med fördel kopplas till de verksamhetsplaner som respektive chef är ansvarig över. Kommunledningens kommunikation Kommun- och förvaltningschefer är tydliga bärare av kommunens vision, mål och värdegrund. Mål, uppdrag och ansvar sprids och förankras internt inom tjänstemannadelen av organisationen. Stöd finns för att hjälpa chefer då det uppstår problem. Ledarutveckling Forshaga arbetar för att utveckla arbetet med ledarskapet inom kommunen. Det görs genom strukturerade ledardagar fyra gånger per år med teman som knyter an till vision, strategisk plan och värdegrund.. Kommunen har också initierat en ledarutbildning för chefer i organisationen.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 14 (25) Styrkor Medarbetar- och ledarpolicy som kopplas till vision, strategisk plan och värdegrund Tematiska ledardagar som knyter an till vision, strategisk plan och värdegrund Kommunens chefer som bärare av organisationens mål och värderingar Förbättringsmöjligheter Utökad delegation till cheferna förenat med tydligare krav på resultat Chefskontrakt eller chefsavtal som inkluderar förväntade resultat Sammanställningar av pågående projekt och processer Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 60 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Forshaga kommun beskriver själv att man är i en inledande fas mot högre grad av resultatstyrning. Med den nya styrmodellen har man tagit ett påtagligt steg framåt mot ökad resultatstyrning jämfört med utvärderingen 2013. De övergripande målen följs upp via mått som till övervägande del är kopplade till nationella mätningar. Mål och mått fokuserar på resultat utifrån brukarens perspektiv. Till dessa ska sedan också volym- och kostnadsmått läggas. Den röda tråden i processen har blivit tydligare, och den inledande fasen har lagt en bra grund för det fortsatta arbetet. Ett bra stöd i det fortssatta är insatser och aktiviter som exempelvis gemensamma underlag för verksamhetsplanering och en central resurs som ska driva övergripande processer kring delaktighet hos medarbetare.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 15 (25) Kostnader och resultat i budgetprocessen Kostnader redovisas i budgetprocessen, inklusive kapitalkostnader och personalkostnader. Kostnader för kommunens tjänster används framför allt inom äldreomsorgen som redovisar kostnad per brukare (KPB). Den här delen kan utvecklas vidare genom att inkludera samtliga förvaltningar, och en förbättrad analys som inkluderar både kostnader och resultat. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Avvikelser hanteras kontinuerligt både på förvaltningsnivå som på enhetsnivå. Rapportering till nämnd varierar mellan förvaltningarna. Kommunstyrelsens arbetsutskott följer upp ekonomin varje månad. Sammanställningar redovisas för kommunfullmäktige i samband med delårs- och årsbokslut. Kommunikation kring resurser och resultat Alla chefer har möjlighet att följa både resurser och resultat under löpande budgetår i kommunens rapporteringssystem Stratsys. Resultat, analys och åtgärder diskuteras i varierande utsträckning både på kommunövergripande nivå som på förvaltnings- och enhetsnivå. Analysdelen upplevs vara ett utvecklingsområde för kommunen. Jämförelser På övergripande nivå arbetar kommunen med att jämföra övergripande mål och standardkostnader samt annat jämförelsematerial kopplat till omvärldsspaning. Jämförelser görs framför allt med andra Värmlandskommuner. På förvaltnings- och enhetsnivå används olika jämförelsekommuner beroende på verksamhet. Jämförelser mellan kommunens egna enheter förekommer i liten utsträckning. Jämförelser med ickekommunala enheter förekommer framför allt i de få fall där det finns privata alternativ till den kommunala servicen. Extern samverkan Forshaga samverkar i hög grad inom flera verksamheter både med andra offentliga organisationer samt med civilsamhället. Det här är ett starkt område i kommunen sedan tidigare. Listan på samverkansområden är lång och här är det svårt att nämna några goda exempel utan att man samtidigt utelämnar andra lika goda exempel. Forshaga kommun är i sin helhet ett gott exempel på extern samverkan för andra kommuner i landet. Styrkor Styrmodellen Övergripande mål och mått med fokus på brukaren Samverkan med andra kommuner och offentliga organisationer Samverkan med frivilligkrafterna i civilsamhället Förbättringsmöjligheter Fortsatt utveckling av resultatstyrningen Förbättrad analys som inkluderar både kostnader och resultat Förstärk jämförelsearbetet för att utveckla servicen och effektiviseringen
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 16 (25) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 64 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi I den strategiska planen för Forshaga kommun finns två interna perspektiv. I Medarbetar- och arbetsgivarperspektivet finns fem övergripande mål där medarbetarnas delaktighet, inflytande och individuella utveckling pekas ut som särskilt viktiga. En god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och trivsel anges som faktorer som även påverkar den kommunal servicen på ett positivt sätt. Sedan 2015 har kommunen också en medarbetar- och ledarpolicy som utgår från värdegrunden. I policyn anges vad som förväntas av medarbetare och chefer. Flera delar är redan förankrade i organisationen genom värdegrundsarbetet. Bland annat finns ett underlag för medarbetarsamtal framtaget. Kopplat till förhållandet mellan medarbetare och chefer håller man på att ta fram flera stöd och vägledningar för hur policyn ska realiseras i verksamheterna vad avser det personalpolitiska området. Rekrytering Ingen övergripande rekryteringsplan finns, insatser görs inom grupper där rekryteringsbehoven är stora som exempelvis sjuksköterskor, socionomer, teknisk personal och behöriga lärare. Däremot finns en väl utbyggd struktur för själva rekryteringsprocessen: jobbannonser, intervjuguider och mallar för bedömning, urval och filtrering. Ett IT-stöd finns via My Network. Här är det en fördel att arbetsgivaren ser till att samarbetet med de fackliga organisationerna fungerar väl genom att tydliggöra processen. Forshaga kommun arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Ett bra exempel är introduktionen för nyanställda där fokus ligger på det goda värdskapet. Introduktionen hålls gemensamt av ledande politiker och tjänstemän och innehåller också ett moment med speed-dating, där nyanställda ges möjligheter till samtal, få information och ställa frågor.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 17 (25) Kompetens- och medarbetarutveckling Medarbetarnas förståelse och kompetens för sitt uppdrag är ett av de fem övergripande målen i den strategiska planens interna perspektiv kring medarbetare- och arbetsgivare. Medarbetarnas kompetens kartläggs, men kommunen gör ingen central analys eller sammanställning av enkätresultaten utifrån behovet av kompetensutveckling. De stora förvaltningarna har avsatt budget för kompetensutveckling, men uppföljningen är mager. Ett ökat fokus på kompetensanalys, sammanställning och uppföljning av komptenshöjande insatser skulle kunna vara ett steg i att nå det övergripande målet som anges i den strategiska planen. En insats som utmärker sig är Forshagas ambitiösa utvecklingsprogram med utbildningar i det goda värdskapet, där samtliga anställda var inbjudna. Utbildningarna upplevdes som väldigt bra och uppskattades mycket. Individuell lönesättning Forshaga tillämpar individuell lönesättning inom alla förvaltningar i kommunen. Medarbetarsamtal och lönesamtal genomförs regelbundet i hela kommunen. Inom vissa avtalsområden slås dessa ihop till ett samtal. De nuvarande lönekriterierna upplevs inte som särskilt konkreta. En ny modell för lönekriterier håller på att tas fram utifrån kommunens värdegrund. Arbetsmiljöarbete Kommunen genomför medarbetarundersökningar varje år baserade på HME. Vart annat år utökas HME-undersökningen med ytterligare frågor. Undersökningens resultat återkopplas till respektive verksamhet och utifrån dem ska handlingsplaner tas fram. Resultatet ligger också till grund för vilka satsningar som görs för att vidareutveckla chefsutbildningar i kommunen. Resultaten används också för att förbättra mål, mått och aktiviteter i verksamhetsplaner och i kvalitets- och styrmodellen. Mångfald Mångfald är ett av de fem övergripande målen i den strategiska planens interna perspektiv kring medarbetare- och arbetsgivare. Det är också en del i värdegrundsarbetet. Styrkor Medarbetar- och arbetsgivarperspektivet i den strategiska planen. Fem övergripande mål Medarbetar- och ledarpolicy Struktur för rekrytering Introduktion för nyanställda Värdegrundsarbetet Värdskapsutbildningar Förbättringsmöjligheter Tydliggör rekryteringsprocessen Ökat fokus på kompetensanalys och utbildningsbehov utifrån ett helhetsperspektiv
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 18 (25) Område 7 Ständiga förbättringar Rubriker Strategi för ständiga förbättringar Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Verksamheternas förbättringsarbete Metoder för förbättrad kvalitet Kreativitet och förbättringar Poäng 45 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Strategi för ständiga förbättringar Kvalitets- och styrmodellen från 2016 beskriver övergripande hur de kommunala verksamheterna i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Varje verksamhet skapar sedan verksamhetsplaner genom styr- och ledningsmodellen i Stratsys. Här finns både en central styrning av vad rapporterna ska innehålla och ett utrymme för verksamheterna att ta med det som är verksamhetsspecifikt. Genom arbetet med verksamhetsplanen och uppföljningen av den så ska arbete för att uppnå målen dokumenteras. I den fortsatta utvecklingen mot ökad resultatstyrning är det viktigt att förvaltningarna systematiskt gör sammanställningar av brister och avvikelser i resultat som uppkommer i förhållande till uppsatta mål. Till det kommer att analysera, prioritera och besluta om vilka förbättringar som ska vidtas. Ett sista led är att kommunicera hur kommunen arbetar/tänker sig arbeta med förbättringar utifrån de avvikelser och brister som uppstått. Kommunikationen bör ske såväl internt till politiken som externt till medborgarna för en ökad tranparens i hela organisationen. Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Omvärldsspaning används relativt aktivt som ett led i att förbättra kvaliteten på kommunens tjänster. Den höga graden av samverkan i olika nätverk bidrar också till detta. För att komma ett steg vidare skulle samarbetet med exempelvis Karlstads universitet, eller andra kunskapsorganisationer, med fördel kunna utvecklas från att inte bara handla om utbildningar och kurser utan att verkligen involvera forskningen i förbättringsarbetet. Antingen genom
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 19 (25) att ta stöd och tillämpa forskningsresultat eller att låta forskare följa, studera och utvärdera förbättringsarbetet. Verksamheternas förbättringsarbete, metoder för förbättrad kvalitet De två stora förvaltningarna, Vård- och omsorg samt Barn- och utbildning, har ett systematiskt kvalitetsarbete kopplat till krav från överordnade tillsynsmyndigheter. Metoder för förbättringsarbetet varierar stort mellan verksamheterna. Inom HVB-verksamheten driver man ett projekt tillsammans med 12 Värmlandskommuner för metodutveckling. På fastighetssidan har tre lokalförsörjningsgrupper skapats utifrån ett internt utvecklingsarbete som initierats av den kommunala revisionen. Inom skolan jobbar man med kollegiala samtal utifrån en given struktur för att stödja och utveckla läraren i klassrummet. Inom hemtjänsten ska ett förbättringsarbete påbörjas enligt Sundsvallsmodellen. Metoder ska/måste få variera beroende på verksamhetens art. Den utveckling som efterfrågas här är en tydligare systematik i förbättringsarbetet som baserar sig på beslut utifrån resultatuppföljning och analys. Uppföljning och analys bör då även beakta både de politika målen samt kraven på effektivitet som ställs på verksamheterna inför prioriteringar och beslut om vilka åtgärder om ska sättas in. Kreativitet och förbättringar Värdskapspriset delas ut centralt utifrån arbetsgruppernas arbete med värdegrunden och värdskapet. Verksamheterna uppmuntrar och engagerar medarbetarna i förbättringsarbetet i olika grad, men inte systematiskt. Hanteringen av värdskapspriset kan vara en förebild för verksamheterna i att uppmärksamma och uppmuntra medarbetarna till kreativa förslag till förbättringar. Styrkor Kvalitets- och styrmodell IT-stöd för uppföljning och analys Omvärldsspaning och samverkan ( Ingen spaning, ingen aning ) Värdskapspriset Förbättringsmöjligheter Systematiska sammanställningar av brister och avvikelser i resultat i förhållande till uppsatta mål Analyser av brister och avvikelser Kommunikation intern såväl som extern kring kommunens förbättringsarbete Involvera forskning i förbättringsarbetet Utveckla systematiken i förbättringsarbetet utgå från resultatuppföljning och analys
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 20 (25) Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling Poäng 74 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Strategier för samhällsbyggande samverkan med civilsamhälle, kultur- och näringsliv Forshaga kommun har ett stort engagemang i samarbetet med lokalsamhället, vilket också visar sig i utvärderingen. Kommunen samverkar på många olika sätt med föreningslivet såväl som kultur- och näringslivet. Den nuvarande tillväxtstrategin, Forshaga en attraktiv kommun, håller på att revideras. Förvaltningen för kultur, fritid och näringsliv har i uppdrag att ta fram handlingsplaner för näringslivs- och landsbygdsutveckling. Dessa kopplas till den reviderade tillväxtstrategin (en av tre hållbarhetsstrategier) under 2017. Ett uppdrag finns också att ta fram en landsbygdsutvecklingsplan som ska kopplas till tillväxtstrategin. Avtal tecknas med inbyggda ersättningar med föreningar som verkar för att upprätthålla viktiga mötesplatser på landsbygden. Det finns även en Bredbandsstrategi som ligger till grund för byggnationen av fiber i både tätort och landsbygd. Kommunen har ingen övergripande plan som reglerar samverkan och stödnivåer till kulturlivet. Under våren 2016 fick kultur, fritid och näringslivsförvaltningen uppdraget att under 2017 presentera en kulturplan som i reglerar stödnivåer och samverkansmodeller. I Forshaga tar kommunen en aktiv roll i utvecklingen av näringslivet. Sedan 2011 arbetar en näringslivssamordnare i ett team tillsammans med tjänstemän både från miljö- såväl som byggsidan i en företagslotsfunktion. Näringslivsenheten köper in tjänster som stödjer och utvecklar nyföretagande i kommunen. För att främja näringslivets utveckling sker en samverkan inom ramen för Karlstad Business Region (KBR). I dagsläget fokuserar man primärt på etableringsfrågorna i det samarbetet. Turismen främjas bland annat kring aktiviteter i den gamla Kraftstationen. Samarbete mellan skola och näringsliv drivs mestadels i projektform, bland annat i samarbete med Svenskt Näringsliv och Forshagaakademien.
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 21 (25) Internationella kontakter Kommunen har en internationell strategi/policy som är antagen 2013 och som ligger till grund för arbetet med internationella kontakter. Policyn är utformad i ett utvecklingsperspektiv och ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet. Det internationella arbetet ska skapa ett mervärde för Forshagas invånare och näringsliv, arbetet ska vara inriktat på att stödja demokratiska krafter och hållbar tillväxt samt fokusera på omvärldsbevakning och utveckling av kommunens egna verksamheter. Kommunen har vänorter, både i Norge och i Klütz i Tyskland. Ett årligt utbyte sker med vänorten i Tyskland genom personal på Räddningstjänsten i Forshaga. I övrigt är det i dagsläget en låg aktivitet på de internationella aktiviteterna. Hållbar utveckling Mål och mått kopplade till hållbar utveckling finns som en del i den strategiska planen. Beslut om att koppla tre hållbarhetsstrategier till styrmodellen finns. Hållbarhetsstrategierna ska vara inom områden tillväxt, folkhälsa och miljö och klimat. Inom miljö- och bygg finns en miljöoch klimatstrategi som behandlar arbetet med nationella, regionala och lokala miljömål. Här anges bland annat åtaganden kring giftfri miljö och biologisk mångfald. Åtagandena beskrivs i Kemikalieplanen samt Riktlinjer för hållbar upphandling. Styrkor Många kontaktytor med förenings-, kultur, och näringsliv Företagslots och stöd till nyföretagande Hållbar utveckling som en del i den strategiska planen Miljö- och klimatstrategi med mål och aktiviter kopplat till biologisk mångfald Förbättringsmöjligheter Kulturplan Ökat utbyte och aktiviteter med internationella kontakter Hållbarhetsstrategier, fortsatt utveckling med mål och aktiviteter
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 22 (25) 4. Översikt av poängfördelning Nedanstående tabeller visar Forshaga kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive område. 1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? 11 15 70% 1.2 Informeras invånarna om aktuella frågor i politiken? 16 20 81% 1.3 Informeras invånare om resultat? 17 25 67% 1.4 Främjas invånardialog och deltagande? 21 30 71% 1.5 Etik - Hur skapas tillit genom hög etisk standard? 3 10 30% 67 100 67% 2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarfokus? 2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? 14 15 90% 24 25 94% 2.3 Hur Informerar kommunen om service och tjänster? 13 20 64% 2.4 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? 11 20 53% 2.5 Hur arbetar kommunen med att förtydliga tjänsternas innehåll samt synpunkts- och klagomålshantering för medborgare/brukare? 13 20 65% 73 100 73%
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 23 (25) 3. Politisk styrning och kontroll Uppnått Max Procent 3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? 13 15 89% 3.2 Styrs kommunen av tydliga politiska mål? 18 25 70% 3.3 Rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och har politikerna möjlighet att utöva tillsyn över förvaltningen? 3.4 Finns det en tydlig delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.5 Finns det en ömsesidig förståelse av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän? 10 25 41% 14 20 69% 12 15 81% 67 100 67% 4. Ledarskap, ansvar och delegation Uppnått Max Procent 4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, ansvar och delegation? 4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal och organisation? 4.3 Beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen? 4.5 Sker central ledning för underställda avdelningar/enheter? 11 15 70% 2 10 15% 2 20 12% 4 15 29% 15 20 73% 4.6 Bedriver kommunens ledarutveckling? 10 20 50% 43 100 43%
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 24 (25) 5. Resultat och effektivitet Uppnått Max Procent 5.1 Finns en strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling? 5.2 Tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen? 5.3 Arbetar kommunen med utveckling uppföljning och kontroll? 5.4 Kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring resurser och resultat? 5.5 Används jämförelser aktivt som ett led i serviceutveckling och effektivisering? 5.6 Sker extern samverkan för att stärka serviceutbudet och öka effektivitet? 8 15 50% 11 20 53% 12 20 60% 13 15 89% 7 20 35% 10 10 100% 60 100 60% 6. Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Uppnått Max Procent 6.1 Finns en kommunövergripande personalstrategi? 12 15 80% 6.2 Tillvaratas befintliga och hur rekryteras nya medarbetare? Kommunen som attraktiv arbetsgivare. 6.3 Läggs stor vikt på kompetens- och medarbetarutveckling? 6.4 Sker individuell lönesättning och belöning av goda prestationer? 10 20 48% 15 25 59% 13 15 83% 6.5 Arbetar kommunen med medarbetarundersökningar? 13 15 87% 6.6 Arbetar kommunen med mångfald, (etnicitet, kulturellt och kön)? 2 10 20% 64 100 64%
Sveriges Kommuner och Landsting 2016-11-03 25 (25) 7. Ständiga förbättringar Uppnått Max Procent 7.1 Finns en strategi för ständiga förbättringar? 9 15 58% 7.2 Arbetar verksamheterna med analys av avvikelser, brister och problem? 7.3 Sker extern omvärldsspaning och samverkan för att förbättra kvaliteten på tjänsterna? 15 25 60% 8 20 42% 7.4 Finns metoder för att förbättra kvaliteten på tjänsterna? 8 20 38% 7.5 Arbetar kommunen med kreativitet och förbättringar? 6 20 28% 45 100 45% 8. Kommunen som samhällsbyggare Uppnått Max Procent 8.1 Finns övergripande planer/strategier för samhällsbyggande? 8.2 Samverkar kommunen med aktörer inom civilsamhället kring utveckling av lokalsamhället? 11 15 74% 10 15 65% 8.3 Samverkar kommunen med kulturlivet? 15 15 98% 8.4 Vilken är kommunens roll i utveckling av näringslivet? 11 15 74% 8.5 Arbetar kommunen med internationella kontakter? 5 10 53% 8.6 Arbetar kommunen med miljöfrågor? 13 15 85% 8.7 Hur främjas social hållbarhet? 9 15 60% 74 100 74%
Tjänsteskrivelse 2017-02-02 Kommunkompassen 2016 KS 2016/273 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - notera rapporten. Bakgrund Forshaga kommun har genomfört utvärderingar genom SKL:s Kommunkompassen vid tre tillfällen, 2008, 2013 och 2016. Inför 2016 års utvärdering gjordes en handlingsplan för att arbeta med de förbättringsområden som lyftes inom Kommunkompassen 2013. Under oktober 2016 genomfördes den senaste utvärderingen genom Kommunkompassen. Resultatet blev bättre än de två tidigare omgångarna. Några av de områden där kommunen gör extra goda resultat är inom offentlighet och demokrati. Det finns också förbättringsområden, exempel på detta är inom området ledarskap, ansvar och delegation. Kommunutredare Madeleine Nyvall som ansvarat för genomförandet av de två senaste utvärderingarna går igenom resultatet vid kommunfullmäktiges sammanträde. Madeleine Nyvall Kommunutredare 054-17 20 11 madeleine.nyvall@forshaga.se Anders Pettersson kommunchef Beslutsunderlag Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänsteskrivelse, 2017-02-02 Kommunkompassens rapport, utvärdering 2016 Beslut skickas för verkställighet till Kommunutredare Madeleine Nyvall
KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag 2016-12-13 1(1) 167 Gunilla Björk (S): avsägelse politiskt uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige KS 2016/378 Beslut Kommunfullmäktige beslutar - avsägelsen godkänns - hos Länsstyrelsen begära ny räkning avseende ledamot i kommunfullmäktige för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Bakgrund Gunilla Björk (S) har i skrivelse avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Gunilla Björks avsägelse, 2016-11-21 Sekreterare Maj-Britt Westlunds tjänsteskrivelse, 2016-12-01 Beslutet skickas för verkställighet till: Maj-Britt Westlund Beslutet skickas för kännedom till: Gunilla Björk, Länsstyrelsen, växeln, personalkontoret Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2016-12-30 Länsstyrelsens beslut: ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige KS 2016/378 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - Länsstyrelsens beslut antecknas till protokollet Bakgrund Länsstyrelsen utser Ingemar Larsson till ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 29 december till och med den 14 oktober 2018. Maj-Britt Westlund Sekreterare 054-17 20 08 maj-britt.westlund@forshaga.se Anders Pettersson Kommunchef Beslutsunderlag Protokoll KF 2016-12-13, 167 Länsstyrelsen beslut 2016-12-29 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2016-12-30 Beslut skickas för verkställighet till Maj-Britt Westlund Beslut skickas för kännedom till Ingemar Larsson, växeln, personalkontoret
KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag 2016-12-13 1(1) 170 Alf Andersson (KD): avsägelse politiska uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen KS 2016/379 Beslut Kommunfullmäktige beslutar - avsägelserna godkänns - hos Länsstyrelsen begära räkning avseende ny ledamot i kommunfullmäktige för Kristdemokraterna - välja Gunnar Lindgren (KD) till ny ersättare i kommunstyrelsen Bakgrund Alf Andersson har i skrivelse avsagt sig uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Alf Anderssons avsägelse, 2016-11-18 Sekreterare Maj-Britt Westlunds tjänsteskrivelse, 2016-12-01 Beslutet skickas för verkställighet till: Maj-Britt Westlund Beslutet skickas för kännedom till: Alf Andersson, Gunnar Lindgren, Länsstyrelsen, växeln, lönekontoret Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2016-12-30 Länsstyrelsens beslut: ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige KS 2016/379 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - Länsstyrelsens beslut antecknas till protokollet Bakgrund Länsstyrelsen utser Hanna Sundholm till ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 29 december till och med den 14 oktober 2018. Maj-Britt Westlund Sekreterare 054-17 20 08 maj-britt.westlund@forshaga.se Anders Pettersson Kommunchef Beslutsunderlag Protokoll KF 2016-12-13, 170 Länsstyrelsen beslut 2016-12-29 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2016-12-30 Beslut skickas för verkställighet till Maj-Britt Westlund Beslut skickas för kännedom till Hanna Sundholm, växeln, lönekontoret
Tjänsteskrivelse 2017-02-01 Annika Åkerlind (S): avsägelse politiska uppdrag som ledamot i Hjälpmedelsnämnden och ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning KS 2017/28 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta - avsägelserna godkänns - välja Ulrika Rodin (S) till ledamot i Hjälpmedelsnämnden från och med 2017-02- 14 till och med 2018-12-31 - välja Ulrika Rodin (S) till ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning från och med 2017-02-14 till och med 2018-12-31 Bakgrund Annika Åkerlind (S) har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i Hjälpmedelsnämnden och ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning. Ulrika Rodin (S) föreslås som ny ledamot i Hjälpmedelsnämnden och ersättare i Kommunala Rådet för Pensionärer och Personer med Funktionsnedsättning. Maj-Britt Westlund Kommunsekreterare 054-17 20 08 maj-britt.westlund@forshaga.se Anders Pettersson Kommunchef Beslutsunderlag Annika Åkerlinds avsägelse, 2017-01-15 Sekreterare Maj-Britt Westlunds tjänsteskrivelse, 2017-02-01 Beslut skickas för verkställighet till Maj-Britt Westlund Beslut skickas för kännedom till Annika Åkerlind, Ulrika Rodin, Hjälpmedelsnämnden, KRPF, växeln, lönekontoret
2016-11-15 Taxa för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet avseende bygglov och strandskyddsdispens Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar; 1. Att med stöd av 12 kap 8 plan- och bygglagen (2010:900) samt 27 kap 1 miljöbalken (1998:809) anta redovisat förslag till taxa för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet avseende bygglov och strandskyddsdispens. 2. Miljö- och byggnadsnämnden får varje kalenderår besluta att höja den i denna taxa antagna timkostnaden och därmed avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 20 %) och lönekostnadsindex (till en del av 80 %) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är december månad 2016. 3. Taxan föreslås gälla från och med 1 mars 2017. Bakgrund Taxan för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet avseende bygglov och strandskyddsdispens behöver ändras. Därför har ett nytt material arbetats fram, i syfte att få en tydligare och transparant taxa. Förslaget till ny taxa enligt Plan och bygglagen (PBL) bygger på Sveriges kommuners och landstings underlag från 2014. Den nya taxan bygger på fasta avgifter för olika typer av ärenden, och inte beroende på hur stort man bygger som den nuvarande taxan gör. Den nuvarande taxan har fått mycket kritik, och nämnden anser den inte vara rättvis eller särskilt tydlig. Därför har en ny taxa arbetats fram enligt den nya modellen från SKL. Den nya modellen är rimligare och anger den faktiska tidsåtgången för den genomsnittliga handläggningen av ärendetypen som den sökande får betala för. Efter revidering av miljö- och byggnadsnämndens beräkningsmodell för timtaxa samt justering av aktuella kostnader blir ny timtaxa 829 kr/timme. I Plan- och bygglagen 12 kap 8 och 27 kap 1 miljöbalken ges möjlighet för kommunen att besluta om en taxa för sin myndighetsutövning avseende Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
bygglov och strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Beslut om taxa tas av Kommunfullmäktige. Nuvarande taxa för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet avseende bygglov är beslutad av kommunfullmäktige 2011 och grundar sig på ett underlag som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram, planoch bygglovtaxa 2011. Sedan 2011 har en del förändringar skett inom området och denna modell har fått en del kritik, för att inte vara rättvis eller tydlig. Vår erfarenhet som vi fått med denna taxa gör att vi ser anledningar till att förändra modellen. Sveriges kommuner och landsting har därför 2014 tagit fram en ny modell (Underlag för konstruktion av PBL-taxa 2014). Den bygger på den faktiska tidsåtgången för olika typer av ärenden. Miljö- och byggnadsnämnden har arbetat fram ett förslag enligt SKL nya modell. Den nya modellen har till syfte att göra det tydligare och rättvisare, så att man betalar för den genomsnittliga tidsåtgången för olika typer av lov och anmälningar. Enligt SKL uppfattning bör taxeunderlaget innebära att kommunen kan ta ut ersättning för de kostnader man har för den myndighetsutövning och de övriga uppgifter man enligt PBL får ta ut avgifter för. Tidsuppskattningen ska ge möjlighet att ge kommunen ersättning för de timmar som läggs ned, och en framräknad handläggningskostnad per timme ska täcka lönekostnader och övriga kostnader som kan hänföras till området. Den genomsnittliga handläggningstiden har tagits fram genom en tidsredovisning samt vår erfarenhetsmässiga bedömningar. Samtliga handläggare har deltagit i arbetet med ny taxa, tillsammans med förvaltningschefen och förvaltningens ekonom. I den genomsnittliga arbetstiden ingår all tid som ingår i handläggningen av ett ärende från att de kommer in till kommunen till dess att ärendet är färdigbehandlat enligt plan- och bygglagen och ärendet har arkiverats. Den framräknande handläggningstiden multipliceras sedan med den handläggningskostnad per timme som räknats fram. Ett förslag till ny taxa har på så sätt arbetats fram för Forshaga-Munkfors kommuner. För att kvalitetssäkra bedömningar har jämförelser skett med andra kommuner såsom Örebro, Kristinehamn, Gävle och Norrtälje. Ny timkostnad är beräknad till 829 kr/ timme utifrån de faktiska kostnaderna för verksamheten. Konsekvenser av förändringar av taxan I förslaget till taxa som har arbetats fram behövs inga formler användas i varje enskilt ärende, utan en färdig avgift finns redan uträknad för varje ärendetyp. Det ger ett tydligare underlag att utgå från vid frågor från kunder, allmänhet och överprövande myndigheter, vilket bidrar till ökad rättssäkerhet. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
Taxeförslaget innebär att det blir mindre intäktsvariationer mellan åren. Den nuvarande modellen är baserad på hur stort man bygger och detta gör att intäkterna har varierat stort beroende på hur många och vilka typer av ärenden som kommer in under året. För de stora ytmässiga projekten kommer intäkterna för nämnden att bli lägre än nuvarande taxa och för de mindre ytmässiga projekten kommer intäkterna att bli något högre. Varje ärende skulle då i större utsträckning bära sina egna kostnader, vilket ger en mindre sårbar och mer förutsägbar ekonomi för kommunen. För handläggare i kommunen som ska ta ut avgifter i ärenden enligt taxan ger den nya taxan en avsevärt enklare hantering jämfört med den nuvarande modellen. I princip utgörs taxan av en färdig prislista som ger kunden ett klart besked om avgiften i förväg. För miljö- och byggnadsnämnden kommer intäkterna att öka. Exakt hur mycket är svårt att säga. På så sätt får förvaltningen möjlighet att finansiera egna tjänster utifrån den behovsutredning som gjorts och på sikt är målsättningen även att kunna minska skattefinansieringen. Slutsatsen är att den föreslagna taxan tydligare bidrar till ökad rättssäkerhet, är mer lättarbetad, är tydligare för kunden och ger en jämnare intäktsfördelning än nuvarande bygglovstaxa. Beslutsunderlag Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänsteskrivelse 2016-11-15. Taxa för bygglov och strandskyddsdispens Taxetabeller Tidsuppskattningar, bilaga 1-20. Miljö- och byggförvaltningen Urban Ledin Miljö- och byggchef Miljö- och byggförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
2016-11-15 Taxa för Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet avseende bygglov och strandskyddsdispens Inledande bestämmelser 1 Enligt denna taxa utgår avgift för; 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. framställning av arkivbeständiga handlingar, 6. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b, och 7. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. 8. beslut om strandskyddsdispens Allmänna bestämmelser 2 Beräkning av avgift Avgift enligt tabell Avgiften för en viss åtgärd framgår av tabellerna 1-20. Beloppen i tabellerna 1-20 har beräknats genom att en framräknad handläggningskostnad per timme för verksamheten har multiplicerats med en genomsnittlig tidsåtgång för den typ av ärende som åtgärden avser. Gällande taxa Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet inkommer. Reducerad avgift vid justering av gällande lov För ansökan om att göra justeringar i ett tidigare beviljat gällande lov utgår avgift enligt den tabell där åtgärden återfinns. Om miljö- och byggnadsnämnden finner att det är motiverat med avseende på arbetsinsatsen kan avgiften reduceras med 25, 50 eller 75 %. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
Timdebitering För vissa ärendetyper anges Timdebitering. I dessa fall beräknas avgiften genom att den framräknade handläggningskostnaden per timme multipliceras med antalet nedlagda timmar i ärendet. Gäller t ex ärenden som hanteras ytterst sällan. Handläggningskostnaden Handläggningskostnaden per timme är 829 kronor. Avgift vid avslag, avskrivning, avvisning Om en ansökan avslås, eller ett ärende avskrivs eller avvisas tas avgift ut för den handläggningstid som har lagts ner i ärendet genom att gå in i tabellen Tidsuppskattning och räkna samman de handläggningsåtgärder som har vidtagits. Tidsersättning Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar miljöoch byggnadsnämnden om skälig avgift grundad på tidsersättning. Anståndsbeslut Ingen avgift utgår för anståndsbeslut. Höjning/sänkning av avgift Finner miljö- och byggnadsnämnden att det finns skäl som motiverar en höjning eller sänkning av avgiften, äger nämnden för visst slag av ärende eller för särskilt uppdrag besluta om detta. 3 Ändring av taxan Miljö- och byggnadsnämnden beslutar om justering av beloppen i tabellerna 1-20 samt de belopp som ska utgå per timme handläggningstid i taxan med hänsyn till prisutvecklingen, under förutsättning att kommunfullmäktige har beslutat att delegera uppgiften till nämnden och på vilka villkor det sker. Övriga ändringar i taxan beslutas av kommunfullmäktige. 4 Betalning av avgift Avgift enligt denna taxa betalas av sökanden/beställaren mot faktura när denne tillställts miljö- och byggnadsnämndens beslut, beställd handling levererats eller beställd åtgärd vidtagits. Avgift kan alternativt tas ut i förskott. Betalas inte avgift vid i fakturan angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgift för avslagsbeslut återbetalas om beslutet upphävs. Avräkning ska ske mot eventuell avgift som ska utgå för den aktuella åtgärden. Denna taxa träder i kraft den 1 mars 2017, och gäller för ärenden inkomna från och med detta datum. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: mbn@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
MILJÖ- OCH BYGGNÄMND GEMENSAM FORSHAGA - MUNKFORS Protokollsutdrag 2016-11-22 1(1) 63 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens. Dnr: BYGG 2016-361 MBNG 2016/55 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige - med stöd av 12 kap 8 plan- och bygglagen (2010:900) samt 27 kap 1 miljöbalken (1998:809) anta redovisat förslag till taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens. - Taxan föreslås gälla från och med 1 mars 2017. Miljö- och byggnämnden får varje kalenderår besluta att höja den i denna taxa antagna timkostnaden och därmed avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 20 %) och lönekostnadsindex (till en del av 80 %) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är december månad 2016. Bakgrund Taxan för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens behöver ändras. Därför har ett nytt material arbetats fram, i syfte att få en tydligare och transparent taxa. Förslaget till ny taxa enligt plan och bygglagen (PBL) bygger på Sveriges kommuners och landstings underlag från 2014. Den nya taxan bygger på fasta avgifter för olika typer av ärenden, och inte beroende på hur stort man bygger som den nuvarande taxan gör. Den nuvarande taxan har fått mycket kritik, och nämnden anser den inte vara rättvis eller särskilt tydlig. Därför har en ny taxa arbetats fram enligt den nya modellen från SKL. Den nya modellen är rimligare och anger den faktiska tidsåtgången för den genomsnittliga handläggningen av ärendetypen som den sökande får betala för. Beslutsunderlag Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänsteskrivelse 2016-11-15. Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänstemannayttrande 2016-11-15. Taxa för lov och strandskyddsdispens Taxetabeller Tidsuppskattningar, bilaga 1-20 Beslutet skickas för verkställighet till: Kommunfullmäktige Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2016-11-30 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens KS 2016/375 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - med stöd av 12 kap 8 plan- och bygglagen (2010:900) samt 27 kap 1 miljöbalken (1998:809) anta redovisat förslag till taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens - taxan föreslås gälla från och med 1 mars 2017 Bakgrund Miljö- och byggnämnden får varje kalenderår besluta att höja den i denna taxa antagna timkostnaden och därmed avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 20 %) och lönekostnadsindex (till en del av 80 %) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är december månad 2016. Anders Pettersson Kommunchef anders.pettersson@forshaga.se Beslutsunderlag Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänsteskrivelse 2016-11-15 Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänstemannayttrande 2016-11-15 Taxa för lov och strandskyddsdispens Taxetabeller Tidsuppskattningar, bilaga 1-20 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2016-11-30 Beslut skickas för verkställighet till Miljö- och byggnämnden Beslut skickas för kännedom till
Ekonomikontoret
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2016-12-05 1(1) 252 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens KS 2016/375 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - med stöd av 12 kap 8 plan- och bygglagen (2010:900) samt 27 kap 1 miljöbalken (1998:809) anta redovisat förslag till taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens - taxan föreslås gälla från och med 1 mars 2017 Bakgrund Miljö- och byggnämnden får varje kalenderår besluta att höja den i denna taxa antagna timkostnaden och därmed avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 20 %) och lönekostnadsindex (till en del av 80 %) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är december månad 2016. Beslutsunderlag Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänsteskrivelse 2016-11-15 Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänstemannayttrande 2016-11-15 Taxa för lov och strandskyddsdispens Taxetabeller Tidsuppskattningar, bilaga 1-20 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2016-11-30 Beslutet skickas för verkställighet till: Miljö- och byggnämnden Beslutet skickas för kännedom till: Ekonomikontoret Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2016-12-20 1(1) 232 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens KS 2016/375 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - med stöd av 12 kap 8 plan- och bygglagen (2010:900) samt 27 kap 1 miljöbalken (1998:809) anta redovisat förslag till taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet avseende lov och strandskyddsdispens - taxan föreslås gälla från och med 1 mars 2017 Bakgrund Miljö- och byggnämnden får varje kalenderår besluta att höja den i denna taxa antagna timkostnaden och därmed avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 20 %) och lönekostnadsindex (till en del av 80 %) räknat fram till 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är december månad 2016. Beslutsunderlag Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänsteskrivelse 2016-11-15 Miljö- och byggchef Urban Ledins tjänstemannayttrande 2016-11-15 Taxa för lov och strandskyddsdispens Taxetabeller Tidsuppskattningar, bilaga 1-20 Protokoll MBN 2016-11-22, 63 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2016-11-30 Protokoll KsAu 2016-12-05, 252 Beslutet skickas för verkställighet till: Miljö- och byggnämnden Beslutet skickas för kännedom till: Ekonomikontoret Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-12 Höjning av renhållningstaxan KS 2016/438 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut: - renhållningstaxan höjs med 13 % fr.o.m. 1 april 2017 - höjningen gäller alla tariffer Bakgrund Forshaga kommun har tillsammans med Kil, Grums och Hammarö kommun genomfört en upphandling för hämtning av hushållsavfallet. Efter avslutad upphandling har priset stigit med totalt 23 % på entreprenaden vilket innebär c:a 425 000 kr/år i ökad kostnad. Under år 2016 har också priset för att bli av med träavfallet från återvinningscentralen stigit kraftigt, från en nollkostnad till c:a 350 000 kronor/år. 2016 öppnade kommunen också en ny modern återvinningscentral på Kvarntorp. En modern ÅVC innebär också en ökad driftskostnad för skötseln med mer personal och framförallt fler borttransporter av inkommit material. Med den nya ÅVC:n i drift i snart ett år ser vi en ökad driftkostnad på c:a 400 000 kr/år mot nuvarande budget. Totalt innebär detta en kostnadsökning på c:a 1 175 000 kronor. För att renhållningskostnaderna ska taxefinansieras till 100 % behövs en taxehöjning med 13 % fr.o.m. 1 april 2014. Detta innebär för normalvillan en höjning med 267 kr/år eller 22 kr/månad. Efter höjning blir taxan för den vanligaste tariffen (190 liters kärl/14-dag): Forshaga 2324 kr/år Grums 2328 kr/år Hammarö 2350 kr/år Kil 2848 kr/år Karlstad 2028 kr/år Senaste höjning av taxan gjordes 2009. Morgan Häggbom Teknisk chef 054-17 20 33
morgan.haggbom@forshaga.se Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteskrivelse Beslut skickas för verkställighet till Teknisk chef Tina Henriksson
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 9 Höjning av renhållningstaxan KS 2016/438 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - renhållningstaxan höjs med 13 % från och med 1 april 2017 - höjningen gäller alla tariffer Bakgrund Forshaga kommun har tillsammans med Kil, Grums och Hammarö kommun genomfört en upphandling för hämtning av hushållsavfallet. Efter avslutad upphandling har priset stigit med totalt 23 % på entreprenaden, vilket innebär cirka 425.000 kronor/år i ökad kostnad. Under år 2016 har också priset för att bli av med träavfallet från återvinningscentralen stigit kraftigt, från en nollkostnad till cirka 350.000 kronor/år. 2016 öppnade kommunen också en ny modern återvinningscentral på Kvarntorp. En modern ÅVC innebär också en ökad driftskostnad för skötseln med mer personal och framförallt fler borttransporter av inkommit material. Med den nya ÅVC:n i drift i snart ett år ser vi en ökad driftkostnad på cirka 400.000 kronor/år mot nuvarande budget. Totalt innebär detta en kostnadsökning på cirka 1.175.000 kronor. För att renhållningskostnaderna ska taxefinansieras till 100 % behövs en taxehöjning med 13 % från och med 1 april 2017. Detta innebär för normalvillan en höjning med 267 kronor/år eller 22 kronor/månad. Efter höjning blir taxan för den vanligaste tariffen (190 liters kärl/14-dag): Forshaga 2.324 kronor/år Grums 2.328 kronor/år Hammarö 2.350 kronor/år Kil 2.848 kronor/år Karlstad 2.028 kronor/år Senaste höjning av taxan gjordes 2009. Beslutsunderlag Teknisk chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-12 Beslutet skickas för verkställighet till: Teknisk chef, Tina Henriksson Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 5 Höjning av renhållningstaxan KS 2016/438 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - renhållningstaxan höjs med 13 % från och med 1 april 2017 - höjningen gäller alla tariffer Bakgrund Forshaga kommun har tillsammans med Kil, Grums och Hammarö kommun genomfört en upphandling för hämtning av hushållsavfallet. Efter avslutad upphandling har priset stigit med totalt 23 % på entreprenaden, vilket innebär cirka 425.000 kronor/år i ökad kostnad. Under år 2016 har också priset för att bli av med träavfallet från återvinningscentralen stigit kraftigt, från en nollkostnad till cirka 350.000 kronor/år. 2016 öppnade kommunen också en ny modern återvinningscentral på Kvarntorp. En modern ÅVC innebär också en ökad driftskostnad för skötseln med mer personal och framförallt fler borttransporter av inkommit material. Med den nya ÅVC:n i drift i snart ett år ser vi en ökad driftkostnad på cirka 400.000 kronor/år mot nuvarande budget. Totalt innebär detta en kostnadsökning på cirka 1.175.000 kronor. För att renhållningskostnaderna ska taxefinansieras till 100 % behövs en taxehöjning med 13 % från och med 1 april 2017. Detta innebär för normalvillan en höjning med 267 kronor/år eller 22 kronor/månad. Efter höjning blir taxan för den vanligaste tariffen (190 liters kärl/14-dag): Forshaga 2.324 kronor/år Grums 2.328 kronor/år Hammarö 2.350 kronor/år Kil 2.848 kronor/år Karlstad 2.028 kronor/år Senaste höjning av taxan gjordes 2009. Beslutsunderlag Teknisk chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-12 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 9 Beslutet skickas för verkställighet till: Teknisk chef, Tina Henriksson Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-12 Nytt sopsorteringssystem KS 2016/439 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut: - Kommunteknik och service föreslår: - anta en avsiktsförklaring för att gemensamt införa fastighetsnära insamling av hushållsavfall samt att införa optisk sortering av kärlavfall i Forshaga kommun och att upphandling skall inledas för detta. Avsiktsförklaringen ska även beslutas i Grums, Kil och Hammarö kommuner. - Slutgiltigt beslut av fullmäktige om införande av optisk sortering skall ske först när upphandling skett och slutliga kostnadskalkyler finns framme. Innehålls inte kalkylerade kostnader kan upphandlingen avbrytas. Bakgrund Hammarö, Forshaga och Grums har som målsättning att sortera ut matavfall från övrigt kärlavfall. Syftet är att bättre tillvarata avfallet som resurs genom att behandla det biologiskt istället för att förbränna det. Kils kommun sorterar ut matavfallet sedan många år. I våra kommuner Kil, Grums, Forshaga och Hammarö finns även målsättningar om att förbättra sorteringen av avfall, öka andelen materialåtervinning och minska mängden avfall som går till förbränning. En metod att arbeta mot dessa mål är att införa utsortering av matavfall i Hammarö Grums och Forshaga, samt fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i samtliga kranskommuner. För att sortera ut matavfall finns flera alternativa insamlingsmetoder, som på olika sätt kan kombineras med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Efter jämförelse av ett antal insamlingsmetoder har tjänstemän i Hammarö, Grums, Forshaga och Kil gemensamt kommit överens om att optisk sortering av avfall är det bästa alternativet, förutsatt att detta görs i samverkan mellan de fyra kommunerna. Bedömningen att optisk sortering är den mest fördelaktiga metoden har gjorts utifrån ekonomi, service till kommuninvånare och förväntad utsorteringsgrad av avfall. Se mer i bifogade tjänstemannayttranden samt övriga bilagor!
Morgan Häggbom Teknisk chef 054-17 20 33 morgan.haggbom@forshaga.se Beslutsunderlag Tekniske chefens tjänsteskrivelse Tjänstemannayttrande Beslut skickas för verkställighet till Tekniske chefen Beslut skickas för kännedom till Gatuingenjör Ola Blomgren Miljö- och byggkontoret Tina Henriksson
Tjänstemannayttrande 2017-01-12 Nytt sopsorteringssystem KS 2016/439 Bakgrund Hammarö, Forshaga och Grums har som målsättning att sortera ut matavfall från övrigt kärlavfall. Syftet är att bättre tillvarata avfallet som resurs genom att behandla det biologiskt istället för att förbränna det. Kils kommun sorterar ut matavfallet sedan många år. I våra kommuner Kil, Grums, Forshaga och Hammarö finns även målsättningar om att förbättra sorteringen av avfall, öka andelen materialåtervinning och minska mängden avfall som går till förbränning. En metod att arbeta mot dessa mål är att införa utsortering av matavfall i Hammarö Grums och Forshaga, samt fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i samtliga kranskommuner. Den nya avfallsplanen som gemensamt tagits fram av våra kommuner har bl.a som mål att gå i denna riktning, d.v.s att återvinna mer material och förbränna mindre. I våra kommuner utgör den brännbara fraktionen som skall gå till förbränning endast 20-30% av den totala vikten i ett sopkärl. Övriga 70-80 % är förpackningar, tidningar, trädgårdsavfall m.m. som inte borde gå till förbränning. Här finns en oerhörd miljö och samhällsekonomisk vinst att arbeta med. För att sortera ut matavfall finns flera alternativa insamlingsmetoder, som på olika sätt kan kombineras med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Efter jämförelse av ett antal insamlingsmetoder har tjänstemän i Hammarö, Grums, Forshaga och Kil gemensamt kommit överens om att optisk sortering av avfall är det bästa alternativet, förutsatt att detta görs i samverkan mellan de fyra kommunerna. Bedömningen att optisk sortering är den mest fördelaktiga metoden har gjorts utifrån ekonomi, service till kommuninvånare och förväntad utsorteringsgrad av avfall.
Utsortering av matavfall kommer att medföra ökade kostnader oavsett vilken insamlingsmetod som används. För att hålla nere kostnaderna för den nya insamlingen, sorteringen och behandlingen är det fördelaktigt att samarbeta i våra kommuner och med eventuellt fler kommuner. Ju större antal hushåll och mängd avfall som grund för upphandling, desto bättre förutsättningar finns det för lyckade upphandlingar. Utifrån de förutsättningar som är kända i dagsläget har en kalkyl gjorts för respektive kommun. Utfallet vad gäller ekonomi skiljer sig åt mellan samtliga fyra kommuner beroende på olika förutsättningar. För att införa optisk sortering av kärlavfall i våra kommuner återstår en del jobb även efter att politiskt inriktningsbeslut tagits. Förutom upphandling av sorteringstjänsten behöver även upphandlingar för insamling och behandling av det insamlade avfallet genomföras. För att förbättra konkurrensen bör möjlighet finnas att lämna anbud som innebär att entreprenör står för nybyggnation och drift av en sorteringsanläggning. I upphandlingsprocessen behöver därför jurist konsulteras för att få till en godkänd upphandling med långa avtal. Detta innebär att fastighetsnära insamling inte kan påbörjas innan byggnationen är klar. Under arbetet med upphandlingarna behöver samarbetsformen mellan kommunerna formuleras. Det s samarbete kan komma att se olika ut beroende på vart sorteringsanläggningen hamnar och i vilken driftform det skall ske. Troligt är att insamling med optisk sortering kan påbörjas år 2019. En utredning omfattande tre alternativ skall tas fram vad gäller placering och driftform av en sorteringsanläggning: Alt 1, En egen anläggning med egen drift. Gemensam organisation mellan kommunerna Alt 2 Externt företag bygger och sköter drift av anläggningen mot ersättning på ett långt avtal. (10-15 år) Alt 3 Ett samarbete med Karlskoga Energi & Miljö, (om intresse finns från Karlskoga) där de bygger en anläggning och våra fyra kranskommuner betalar en avgift för sortering. Det finns intresse på tjänstemannanivå från ytterligare kommuner, utöver Hammarö, Grums, Kil och Forshaga, om att införa optisk sortering av kärlavfall. Hur ett samarbete med dessa kommuner skulle fungera bör utredas i samband med upphandling av tjänsten.
Den 9 september genomfördes en studieresa med styrelse och nämndledamöter samt tjänstemän från våra kommuner till Eskilstuna, där Eskilstuna Energi & Miljö har optisk sortering av sex fraktioner. Denna typ av sortering är tänkt i våra fyra kommuner. Optisk sortering har funnits länge, sedan 90- talet, och finns idag i ett trettiotal kommuner i Sverige. Morgan Häggbom 054-17 20 33 morgan.haggbom@forshaga.se
Tjänstemannayttrande 2017-01-12 Nytt sopsorteringssystem KS 2016/439 Optisk sortering, bakgrund och framtid. Om vi studerar den plockanalys som vi gemensamt genomförde i maj 2014 (där hushållsavfallet sorteras i sina beståndsdelar av ett externt företag) så kan vi konstatera att hushållen inte sorterar så bra som man kan förledas att tro. I våra fyra kommuner (Kil, Forshaga, Hammarö och Grums) så borde endast 20-30% av det som vi slänger i soptunnan egentligen ha hamnat där! Resten skulle ha sorterats som pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, tidningar och matavfall. Detta är inte unikt, utan så ser det ut i hela Sverige.
Bilder från plockanalys: Övrigt brännbart 21,0% Villa tätort Forshaga kommun Farligt avfall 0,09% El & elektronik 0,11% Matavfall 26,7% Inert material 4,2% Trädgårdsavfall 3,6% Tidningar och förpackningar 44,3%
Hur kan vi lösa det här? Är situationen med dålig utsortering av hushållsavfallet en helt hopplös uppgift? Svaret är, absolut inte. Men hushållen kan behöva lite hjälp för att komma vidare i sin sortering. I dagsläget finns det system för att utöka sorteringen genom fastighetsnära insamling kallat FNI, där man källsorterar hemma hos sig själv. Det system vi tittat på som är ekonomiskt mest fördelaktigt är optisk sortering. Optisk sortering innebär att hushållen sorterar i olikfärgade påsar som man sedan lägger i sopkärlet, kärlet töms sedan av en sopbil med samma intervall, dvs varannan vecka. Hur fungerar optisk sortering? Optisk sortering innebär att man sorterar sitt avfall i olika påsar, totalt sex stycken. Fem stycken har olika färger, den sjätte som ska innehålla icke återvinningsbart brännbart avfall är en vanlig plastkasse. De olika påsarna innehåller då matavfall, tidningar och returpapper, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackning och brännbart avfall. Glasförpackningar ingår inte i systemet så dessa kommer att fortsätta samlas in på återvinningsstationerna. Sorteringen kan med fördel göras under diskbänken. En ofta förekommande invändning är att det inte får plats under diskbänken. Bilderna på nästa sida säger att det inte är riktigt sant. Det går alldeles utmärkt att göra det. Vill man sortera sitt avfall på annat ställe än under diskbänken går detta naturligtvis lika bra. Går det att utöka systemet med fler fraktioner i framtiden Ja, i exemplet Eskilstuna som nämns senare kommer man att införa textilier som en sjunde fraktion inom en snar framtid.
Exempel Eskilstuna där man sorterar ut sex fraktioner:
Vad händer när jag har slängt mina påsar i kärlet? De sorterade soporna hämtas varannan vecka av en vanlig sopbil. De tas emot i en automatiserad sorteringsanläggning där påsarna sorteras efter färg för att skilja på de olika materialen. Innehållet i alla färgade påsar går till återvinning eller framställning av biogas. Endast påsen för restavfall går till förbränning. Positiva delarna med optisk sortering Ett enkelt system Systemet är oerhört enkelt, olika färger för olika material. Man använder i de allra flesta fall avfallskärlet man redan har. Där slängar man alla påsar, oavsett färg. I exemplet Eskilstuna är anslutningsgraden till systemet mycket högt. Utsorteringen ökar markant med systemet. Låga insamlingskostnader Insamlingskostnaderna kan hållas på en låg nivå jämfört med andra system för fastighetsnära insamling. Detta bl.a tack vare att det inte behövs några specialsopbilar. I Grums, Forshaga och Hammarö kommuner kan systemet med hämtning varannan vecka behållas medan Kils kommun kan minska sina tömningsturer från tre till två eftersom dom övergår till ett sopkärl istället för två. Alla kan vara med I systemet med optisk sortering kan man sortera sitt hushållsavfall
och alla förpackningar utom glas i samma tunna hemma hos sig eller utanför sin lägenhet. Man behöver inte bil för att kunna källsortera. Detta gör att de allra flesta kan tillgodogöra sig systemets fördelar. Kundvänligt De flesta som källsorterar idag förvarar sina tidningar, förpackningar, plåtburkar mm på lite olika ställen. Under diskbänken i klädgarderoben eller i garaget är det vanligaste. Nu kan man sortera allt på ett ställe och slipper åka till återvinningsstationen. Återvinningsstationerna finns kvar Återvinningsstationerna kommer att finnas kvar som ett komplement eftersom alla hushåll har olika mängder förpackningar och det är svårt att ha ett system som uppfyller allas krav, det kan också finnas tillfällen under året när sopkärlet inte räcker till t.ex. vid högtider. Minskat matsvinn Vi slänger en hel del mat som egentligen är ätbar. Optiskt sortering ger en synlighet av mängden matavfall som kastas. I Eskilstuna som har exakt det här systemet kan konstateras att mängden matavfall från hushållen minskar när det blir mera synliggjort vad man slänger. En ren vinst för hushållen när man slänger mindre mängd inköpt mat. Liten investering i nya sopkärl Bedömningen är att kunna använda samma kärl som i nuläget. Erfarenheter från Eskilstuna visar att mängderna inte ökar utan istället omfördelas så mängden brännbart minskar och utsorteringen av förpackningar ökar. För de hushåll som behöver ett större sopkärl kommer den möjligheten självklart att finnas. Kostnad vi gör det tillsammans Avfallshanteringen inom Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner sker sedan ett flertal år tillbaka genom en väl etablerad samverkan på tjänstemannanivå och så önskar vi även göra med ett nytt insamlingssystem. Vi ser stora ekonomiska och resursmässiga vinster i vårt sätt att samverka. Optisk sortering En tjänst för optisk sortering behöver upphandlas och detta kommer att ske enligt gällande LOU lagstiftning. Alternativen är att en extern aktör bygger och driver en anläggning och vi betalar
en sorteringsavgift/ton eller att vi tillsammans bygger och sköter driften. Ett tredje alternativ är att se om en annan kommun med bra geografiskt läge vad gäller många invånare i närheten kan vara vägen framåt. Avfallstaxan Avfallstaxan och dess konstruktion i respektive kommun behöver justeras för att anpassas till optisk sortering. Här kommer vi att titta på hur man byggt upp taxan i Eskilstuna. Morgan Häggbom 054-17 20 33 morgan.haggbom@forshaga.se
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 10 Nytt sopsorteringssystem KS 2016/439 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - kommunteknik och service föreslår att det fattas ett inriktningsbeslut om optisk sortering av kärlavfall i Forshaga kommun och att upphandling skall inledas för detta. Upphandling och införande av optisk sortering av kärlavfall ska ske i samarbete med Grums, Kil och Hammarö kommuner. - slutgiltigt beslut av kommunfullmäktige om införande av optisk sortering ska ske först när upphandling skett och slutliga kostnadskalkyler finns framme. Innehålls inte kalkylerade kostnader kan upphandlingen avbrytas. Bakgrund Hammarö, Forshaga och Grums har som målsättning att sortera ut matavfall från övrigt kärlavfall. Syftet är att bättre tillvarata avfallet som resurs genom att behandla det biologiskt istället för att förbränna det. Kils kommun sorterar ut matavfallet sedan många år. I våra kommuner Kil, Grums, Forshaga och Hammarö finns även målsättningar om att förbättra sorteringen av avfall, öka andelen materialåtervinning och minska mängden avfall som går till förbränning. En metod att arbeta mot dessa mål är att införa utsortering av matavfall i Hammarö Grums och Forshaga samt fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i samtliga kranskommuner. För att sortera ut matavfall finns flera alternativa insamlingsmetoder, som på olika sätt kan kombineras med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Efter jämförelse av ett antal insamlingsmetoder har tjänstemän i Hammarö, Grums, Forshaga och Kil gemensamt kommit överens om att optisk sortering av avfall är det bästa alternativet, förutsatt att detta görs i samverkan mellan de fyra kommunerna. Bedömningen att optisk sortering är den mest fördelaktiga metoden har gjorts utifrån ekonomi, service till kommuninvånare och förväntad utsorteringsgrad av avfall. Se mer i bifogade tjänstemannayttranden! Beslutsunderlag Tekniske chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-12 2 tjänstemannayttranden Beslutet skickas för verkställighet till: Tekniske chefen Beslutet skickas för kännedom till: Gatuingenjör Ola Blomgren, Miljö- och byggkontoret, Tina Henriksson Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
1(2) Forshaga 2017-01-23 Avsiktsförklaring Att gemensamt införa fastighetsnära insamling med optisk sortering i Kil, Hammarö, Grums och Forshaga kommuner. Bakgrund: Kil, Hammarö, Grums och Forshaga kommuner har under de senaste åren tillsammans arbetat med förslag till att ändra insamlingssystem för hushållsavfall. Målet är att åstadkomma fastighetsnära insamling av minst sex fraktioner enligt Eskilstuna modellen. Ekonomiska kalkyler för respektive kommun är framtagna samt en tjänsteskrivelse i ärendet som är likalydande i samtliga deltagande kommuner. Kil, Hammarö, Grums samt Forshaga kommuner är överens om följande: 1. Att arbeta vidare i frågan och tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att arbeta fram ett gemensamt beslutsunderlag 2. Att respektive kommun senast under mars 2017 fattar inriktningsbeslut i kommunfullmäktige som stöder den föreslagna ändringen av insamling av hushållsavfall. 3. Att kommunerna är överens om att den föreslagna ändringen för insamling av hushållsavfall är infört senast andra halvåret 2019. Denna avsiktsförklaring gäller förutsatt att: Nödvändiga politiska beslut fattas i respektive kommunfullmäktige. E-post Styrelsens säte Organisationsnummer Momsregnummer Kils Avfallshantering AB kahab@kils-avfallshantering.se Kil 556537-8964 17 556537-8964 01 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro Box 88 Värmevägen 7 0554-191 00 vx 0554-13423 5083-7327 6069092-2 665 23 Kil
2 För Kils kommun: Mikael Johansson Kommunstyrelsens ordförande. För Hammarö kommun Per Aspengren Kommunstyrelsens ordförande. För Grums kommun Leif Haraldsson Kommunstyrelsens ordförande För Forshaga kommun Per Lawén Kommunstyrelsens ordförande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 6 Nytt sopsorteringssystem KS 2016/439 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - kommunteknik och service föreslår att en avsiktsförklaring antas för att gemensamt införa fastighetsnära insamling av hushållsavfall samt att införa optisk sortering av kärlavfall i Forshaga kommun och att upphandling ska inledas för detta. Avsiktsförklaringen ska även beslutas i Grums, Kil och Hammarö kommuner. - slutgiltigt beslut av fullmäktige om införande av optisk sortering ska ske först när upphandling skett och slutliga kostnadskalkyler finns framme. Innehålls inte kalkylerade kostnader kan upphandlingen avbrytas. Bakgrund Hammarö, Forshaga och Grums har som målsättning att sortera ut matavfall från övrigt kärlavfall. Syftet är att bättre tillvarata avfallet som resurs genom att behandla det biologiskt istället för att förbränna det. Kils kommun sorterar ut matavfallet sedan många år. I våra kommuner Kil, Grums, Forshaga och Hammarö finns även målsättningar om att förbättra sorteringen av avfall, öka andelen materialåtervinning och minska mängden avfall som går till förbränning. En metod att arbeta mot dessa mål är att införa utsortering av matavfall i Hammarö Grums och Forshaga, samt fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i samtliga kranskommuner. För att sortera ut matavfall finns flera alternativa insamlingsmetoder, som på olika sätt kan kombineras med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Efter jämförelse av ett antal insamlingsmetoder har tjänstemän i Hammarö, Grums, Forshaga och Kil gemensamt kommit överens om att optisk sortering av avfall är det bästa alternativet, förutsatt att detta görs i samverkan mellan de fyra kommunerna. Bedömningen att optisk sortering är den mest fördelaktiga metoden har gjorts utifrån ekonomi, service till kommuninvånare och förväntad utsorteringsgrad av avfall. Se mer i tjänstemannayttranden samt övriga bilagor! Beslutsunderlag Tekniske chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-12 2 tjänstemannayttranden Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 10 Avsiktsförklaring Beslutet skickas för verkställighet till: Tekniske chefen Beslutet skickas för kännedom till: Gatuingenjör Ola Blomgren, Miljö- och byggkontoret, Tina Henriksson Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-09 Renhållningsordning 2017-2027 (avfallsplan och lokala föreskrifter för avfallshantering) KS 2014/99 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - Renhållningsordning för Forshaga kommun innehållande avfallsplan för åren 2017-2027 med bilagor samt lokala föreskrifter för avfallshantering antas. Bakgrund Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner har tillsammans arbetat fram en ny renhållningsordning som består av avfallsplan inklusive bilagor för åren 2017-2027 samt lokala föreskrifter för avfallshantering. Avfallsplan och föreskrifter för respektive kommun ställdes ut under perioden 17 oktober till 13 november 2016. Utställningen kungjordes i Nya Wermlands- Tidningen och Värmlands Folkblad fredag 14 oktober 2016. En separat inbjudan skickades även ut via mail till berörda myndigheter och föreningar. Inkomna yttranden och synpunkter har beaktats vid upprättandet av slutversion av renhållningsordningen. Inkomna synpunkter och yttranden finns sammanställda i bilaga 6 till avfallsplanen. Morgan Häggbom Teknisk chef 054-17 20 33 morgan.haggbom@forshaga.se Beslutsunderlag Tekniske chefens tjänsteskrivelse. Avfallsplan för 2017-2027 inklusive bilagor Lokala föreskrifter om avfallshantering Beslut skickas för verkställighet till Morgan Häggbom Ola Blomgren
Beslut skickas för kännedom till Maria Johansson Maria Norell Urban Ledin
Avfallsplan 2017-2027 för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Bildkälla: sopor.nu Antagen av KF 2017-xx-xx
Avfallsplan 2017-2027 Sida 2 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sammanfattning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att upprätta en avfallsplan enligt 15 kapitel 11 miljöbalken. Denna utgör tillsammans med de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen kommunernas renhållningsordning som är ett styrande dokument för avfallshanteringen i kommunerna. Denna avfallsplan har tagits fram i samverkan mellan Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner. Utifrån bland annat EU:s avfallstrappa, de nationella miljökvalitetsmålen, Sveriges nationella avfallsplan, lokala områden med utvecklingsbehov och aktuell avfallslagstiftning har områden med förbättringsbehov identifierats vilket har lagt grunden till de fem målområden som beskriver hur kommunerna ska arbeta med avfallshanteringen fram till år 2027. Målområdena är: Minskade avfallsmängder Minska avfallets farlighet Ta tillvara avfall som en resurs Utveckla avfallshanteringen genom samverkan Tillgänglighet och service Förutom mål, åtgärder och behov beskriver avfallsplanen den kommunala renhållningsskyldigheten, styrmedel och förutsättning för avfallsverksamheten, information och kommunikationsverksamheten samt hur planen löpande kommer att följas upp och revideras. Avfallsplanen består av ett huvuddokument samt sju bilagor. Bilagorna beskriver bland annat nuläget, behandlingsanläggningar och nedlagda deponier, uppföljning av tidigare avfallsplan, lista över lagar och förordningar, behovsbedömning, redogörelse för samråd och en sammanställning av uppgifter till Länsstyrelsen.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 3 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Mål och åtgärder... 7 3 Avfallsplanens konsekvenser... 22 4 Styrmedel... 23 5 Uppföljning och revidering... 24 Bilagor Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Bilaga 1a Statistiksammanställning år 2015 Bilaga 2 Behandlingsanläggningar och nedlagda deponier Bilaga 3 Uppföljning av tidigare avfallsplan 2009-2012 Bilaga 4 Behovsbedömning Bilaga 5 Lagar och förordningar Bilaga 6 Redogörelse för samråd Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning
Avfallsplan 2017-2027 Sida 4 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 1 Inledning Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen, dvs. det finns en kommunal renhållningsskyldighet. Den kommunala renhållningsskyldigheten beskrivs i 15 kap. 8 miljöbalken. Alla kommuner i Sverige är skyldiga att upprätta en avfallsplan enligt 15 kapitel 11 miljöbalken. Avfallsplanen utgör tillsammans med de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen kommunernas renhållningsordning som är ett styrande dokument för avfallshanteringen i kommunerna. Renhållningsordningen ska antas av kommunfullmäktige. Det här dokumentet utgör avfallsplan för år 2017-2027 och har tagits fram i samverkan mellan Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner. 1.1 Syfte Syftet med avfallsplanen är att tydliggöra kommunens inriktning inom avfallsområdet och utgöra ett strategiskt styrdokument för att utveckla avfallshanteringen. Målen i avfallsplanen ska bidra till att de nationella miljömålen inom avfallsområdet uppnås. 1.2 Avfallsplanens innehåll I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehåll i en kommunal avfallsplan och Länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) finns regler för vad en avfallsplan minst ska innehålla: Nulägesbeskrivning med uppgifter om avfallsmängder, insamlingssystem, antal invånare, antal hushåll, boendeform, näringslivsstruktur. Uppgifter om anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Uppgifter om nedlagda deponier. Mål och åtgärder för insamling och behandling av avfall samt hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Beskrivning av hur mål och åtgärder kommer att följas upp. Beskrivning av hur miljöbedömning av planen genomförts. Beskrivning av genomförda samråd. Uppgifter till länsstyrelsens sammanställning
Avfallsplan 2017-2027 Sida 5 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 1.3 Avfallsplanens framtagande Under 2015 och 2016 har Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner tillsammans arbetat fram en ny renhållningsordning. Arbetet har genomförts i samverkan liksom tidigare renhållningsordning där avfallsplanen gällde för åren 2009-2012. En projektgrupp med tjänstemän från kommunerna har tagit fram underlag till avfallsplanen som sedan diskuterats i arbetsgrupper i respektive kommun. De lokala föreskrifterna för avfallshantering har tagits fram av projektgruppen tillsammans med representanter från kommunernas miljöenheter. Föreskrifterna följer Avfall Sveriges mall. Projektgruppens deltagare: Morgan Häggbom, Teknisk chef Forshaga kommun Linda Saarikoski, Gatuingenjör Forshaga kommun Emil Florell, Renhållningssamordnare Hammarö kommun Maria Oja, avfallssamordnare Grums kommun Leif Östlind, VD Kils Avfallshantering AB Ett förslag till renhållningsordning presenterades för politiker i respektive kommun i augusti 2016 och beslut om utställning och samråd togs av kommunstyrelsen. Renhållningsordningen för respektive kommun med föreskrifter och avfallsplan ställdes ut under hösten 2016. En beskrivning av samrådets genomförande samt synpunkter från samrådet finns sammanställt i bilaga 6.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 6 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 1.4 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan, som krävs i lag eller annan författning, göra en bedömning av om planens genomförande kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. Den bedömning som gjorts av avfallsplanen för åren 2017-2027 är att den inte kommer att medföra betydande miljöpåverkan och därför inte omfattas av krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Hela behovsbedömningen kan läsas i bilaga 4.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 7 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2 Mål och åtgärder 2.1 Mål och åtgärder för avfallsplan 2017-2027 Avfallsplanen innehåller fem målområden som anger inriktning för kommunens arbete med avfallshantering: Minskade avfallsmängder Minska avfallets farlighet Ta tillvara avfall som en resurs Utveckla avfallshanteringen genom samverkan Tillgänglighet och service Varje målområde har ett eller flera detaljerade mål. De detaljerade målen gäller fram till år 2022, då ska uppföljning och utvärdering ske och nya detaljerade mål för respektive målområde ska sättas fram till år 2027. Till varje detaljerat mål finns även förslag på åtgärder som kan genomföras för att uppnå målet. Ansvarig för utförande av åtgärd och datum för när åtgärden ska vara utförd fastställs när det blir aktuellt att starta arbetet med åtgärden. Åtgärderna kan medföra vissa kostnader då de ska genomföras. En del av de föreslagna åtgärderna kan inrymmas inom verksamheterna budget medan andra åtgärder kräver extra resurser. I vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna kommer att kunna genomföras beror på vilka resurser som kan avsättas. Bedömningen av kostnader för åtgärderna kommer att göras mer noggrant vid tidpunkten för åtgärderna.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 8 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.1.1 Målområde 1 Minskade avfallsmängder Att förhindra att avfall uppstår kommer som första steg i avfallstrappan. Minskning av avfallsmängder kan ske genom att konsumera medvetet och hushålla med resurser. Ökad återanvändning och återvinning minskar behovet av att tillverka nya produkter vilket leder till minskad miljöpåverkan och resursförbrukning. Kommunen som organisation, kommunens invånare och näringsliv kan tillsammans arbeta för att mängden avfall ska minska. Detaljerat mål Förslag till åtgärder Uppföljning Klart år 1.1 Mängden brännbart 2022 hushållsavfall som slängs i sopkärl ska inte öka från år 2017 till år 2022. Information till hushåll och verksamheter. Delta i kampanjer t.ex. genom Avfall Sverige. Utred möjligheten till fastighetsnära hämtning av grovavfall. Kartlägg kommunens (som organisation) egna avfallsflöden och ta fram förslag på åtgärder för avfallshantering. Mängd brännbart hushållsavfall i kg/invånare, statistik tas från plockanalys. 1.2 Mängden matavfall som slängs från kommunens skolkök, storkök och äldreomsorg ska minska med 10 % från år 2017 till år 2022. Genomföra vägningar i kommunens skolkök, storkök och matsalar under 2017 för att fastställa nuläge för matsvinn. Genomföra vägningar i kommunens skolkök, storkök och matsalar under 2022. Ta fram och genomföra åtgärder för att minska mängden matavfall som slängs i kommunens skolkök, storkök och matsalar. Gram slängt matavfall per tillagad portion fördelat på matsal och kök. Kg slängt matavfall från tillagnings/köksverksamheten 2022
Avfallsplan 2017-2027 Sida 9 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.1.2 Målområde 2 Minska avfallets farlighet Farligt avfall som hanteras och omhändertas på fel sätt kan det innebära risker både för människor och för miljön. Genom att utveckla och utöka möjligheterna att lämna farligt avfall på rätt ställe säkerställs att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Mål Förslag till åtgärder Uppföljning/ Klart år 2.1 År 2022 ska det inte finnas 2022 något farlig avfall eller elektronikavfall i hushållsavfall som slängs i sopkärl. Information till hushåll och verksamheter. Mängd i kg/invånare, statistik tas från plockanalys. 2.2 År 2022 ska möjligheterna att lämna farligt avfall och elektronik ha ökat jämfört med år 2017. Utreda vilka insamlingssystem som är lämpliga samt införa systemen för att öka hushållens möjligheter att lämna ifrån sig farligt avfall och elektronik. Insamlad mängd i befintliga system i kg/ invånare. Antal insamlingsställen. 2022 2.3 År 2022 ska nedlagda deponier som kommunerna ansvarar för vara riskklassade. Riskklassa deponierna. Ange uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter. Genomförd riskklassificering. 2022
Avfallsplan 2017-2027 Sida 10 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.1.3 Målområde 3 Ta tillvara avfall som en resurs Avfall är en resurs och det är viktigt att kommunens invånare, näringsliv och föreningar ges möjlighet att lämnar en större del av sitt avfall till återanvändning och återvinning. Genom att utveckla insamlingssystemen och de avfallstyper som kan lämnas till återanvändning och återvinning kan vi tillvarata den resurs som avfallet utgör. Mål Förslag till åtgärder Uppföljning Klart år 3.1 År 2022 sorterar hushåll, 2022 restauranger, storkök och butiker ut minst 50 % av tillgängligt matavfall och lämnar det till biologisk behandling. 3.2 År 2022 innehåller hushållsavfall som slängs i sopkärl max 20 % material med producentansvar. 3.3 År 2022 ska alla invånare ha möjlighet att lämna produkter och material till återanvändning. Införa insamlingssystem för källsorterat matavfall. Mängd insamlat matavfall från invägning vid behandlingsanläggning. Information till hushåll och verksamheter. Införa system för fastighetsnära insamling av material med producentansvar. Utreda vilka insamlingssystem som är lämpliga samt införa systemen för att lämna produkter och material till återanvändning. Utveckla samarbetet med organisationer samt mellan kommuner kring återbruk och insamlingsplatser. Ta fram information kring återanvändning och insamlingsställen. Mängd matavfall i kg/invånare, statistik tas från plockanalys. Mängd material som omfattas av producentansvar i kg/invånare, statistik tas från plockanalys. Antal insamlingsställen för återanvändning. 2022 2022
Avfallsplan 2017-2027 Sida 11 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 3.4 År 2022 ska en större andel av det grovavfall som hushållen lämnar till återvinningscentralen materialåtervinnas än år 2017. Utreda möjligheter att utöka antalet fraktioner som lämnas till materialåtervinning på återvinningscentralerna. Genomför de förändringar som är möjliga. Mängd återvinningsbart material t.ex. textil i kg/invånare, statistik tas från plockanalys. Avlämnade mängder till materialåtervinning från återvinningscentralen. 2022
Avfallsplan 2017-2027 Sida 12 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.1.4 Målområde 4 - Utveckla avfallshanteringen genom samverkan Samverkan kan leda till både ekonomiska fördelar och resurs- och kompetens fördelar. Som en större aktör med gemensamma resurser har vi möjlighet att utveckla och effektivisera avfallshanteringen i kommunerna. Mål Förslag till åtgärder Uppföljning Klart år 4.1 Fortsatt och utvecklad Utred möjligheter att samverka kring kundfrågor, Genomförd utredning 2022 samverkan. information osv för att öka tillgängligheten mot kunderna. Genomför samverkan inom de områden som är möjliga. 4.2 Varje år ska minst två gemensamma projekt genomföras. Utred gemensamt hur vi kan arbeta med tillgänglighet inom området för omhändertagande av hushållsavfall för att öka kundernas möjligheter att avlämna avfall. Gemensamt ta fram taxeföreskrifter för slam och riktlinjer för utformning av anläggning och tömning. Genomför kontinuerliga samverkansmöten mellan kommunerna. Identifiera och planera årligen vilka gemensamma projekt som ska genomföras kommande år och utse projektansvarig. Genomför årligen gemensamt återvinningsarrangemang. Antal gemensamma projekt 2022 4.3 Formalisering av samverkan mellan kommunerna. Utreda formalisering/organisation för samverkan inom avfallshanteringsområdet mellan kommunerna. Genomförd utredning 2022
Avfallsplan 2017-2027 Sida 13 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.1.5 Målområde 5 Tillgänglighet och service Så många av våra kunder som möjligt ska kunna utnyttja våra tjänster och vara nöjda med hur dessa tjänster utförs. Avfallshantering i kommunerna ska bedrivas med god service och god tillgänglighet. Mål Förslag till åtgärder Uppföljning Klart år 5.1 År 2022 är minst 90 % av % nöjda kunder. 2022 våra kunder nöjda med avfallshanteringen i kommunen. Genomföra kundundersökning under 2017 för att kartlägga nuläge. Genomföra ny kundundersökning 2022. Utvärdera och genomföra förbättrande åtgärder utifrån resultatet av kundundersökningen. Utred möjligheten att införa digitalt ordersystem i sophämtningsentreprenörens bilar för att öka servicen mot kunderna.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 14 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.2 Bakgrund till mål och åtgärder I det här kapitlet beskrivs de områden som ligger till grund för avfallsplanens målområden. Dessa områden har identifierats som viktiga: Avfallstrappan Miljökvalitetsmål Den nationella avfallsplanen Insamlingsansvar för förpackningar och returpapper Områden med utvecklingsbehov Tidigare avfallsplan för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.2.1 Avfallstrappan EU:s avfallshierarki, eller även kallad avfallstrappan är en viktig riktlinje för hur avfall ska hanteras i Sverige och är en av grunderna för arbetet med avfallsplanen. Bildkälla: avfallsverige.se
Avfallsplan 2017-2027 Sida 15 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Det första steget i avfallstrappan är att förebygga uppkomsten av avfall. Med förebyggande menas åtgärder som görs innan ett material eller en produkt blivit avfall. Detta kan ske genom förlängning av en produkts livslängd eller genom förändrade konsumtionsmönster. Miljövinsten är större om en produkt aldrig produceras än om den produceras, används och sedan återvinns. Det andra steget i avfallstrappan innebär att det avfall som ändå uppkommer ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Det är därför viktigt att det finns etablerade möjligheter i varje kommun att lämna och köpa/låna begagnade produkter. Det tredje steget i avfallstrappan innebär att det avfall som inte kan återanvändas ska materialåtervinnas. Återvinning kan ske genom att material som blivit avfall sorteras, samlas in och omvandlas till material för tillverkning av nya produkter eller att näringsämnena går in i ett kretslopp. En stor del av det avfall/de material som omfattas av den kommunala avfallshanteringen kan återvinnas. Det fjärde steget i avfallstrappan innebär att det avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas ska energiåtervinnas. Energiåtervinning innebär att energin i t.ex. brännbart avfall, tas tillvara genom förbränning. Energin kan användas till fjärrvärme för uppvärmning av bostäder eller för produktion av el. Det femte och sista steget i avfallstrappan är deponering av avfall. I sista hand kan deponering vara den enda lämpliga behandlingsmetoden utifrån geografiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. I våra kommuner finns två godkända deponier. Den här avfallsplanen innehåller mål och åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall och för att öka mängden avfall som återanvänds och återvinns. Avfallsplanen innehåller även mål och åtgärder som innebär att mängden avfall som lämnas till förbränning inte ska öka och att mängden avfall som lämnas till kommunernas återvinningscentraler i större utsträckning ska materialåtervinnas.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 16 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.2.2 Miljökvalitetsmål Sveriges övergripande miljömål innebär att: till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att nå det övergripande målet har riksdagen tagit fram sexton nationella miljökvalitetsmål. Av de 16 miljökvalitetsmålen har dessa 3 en direkt koppling till avfallshantering: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Inom målet God bebyggd miljö finns även en precisering för hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen inom avfallsområdet har regeringen fastställt två etappmål. Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Ökad resurshushållning i byggsektorn: Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020. Denna avfallsplan innehåller mål och åtgärder som bedöms kunna ha positiv inverkan på de miljökvalitetsmål som berörs bl.a. finns mål för källsortering och insamling av matavfall för biologisk behandling samt mål om ökad materialåtervinning för grovavfall. Avfallsplanen innehåller även mål om att minska avfallets farlighet.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 17 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.2.3 Regionala och lokala miljömål För att bryta ner de nationella målen kan varje län ha regionala mål. Länsstyrelsen i Värmlands län har valt att inte ha regionala mål utan istället får de nationella miljömålen och dess preciseringar utgöra grunden för länets arbete. Däremot kan regionala mål inom vissa avgränsade sektorer komma att tas fram till exempel i arbetet med klimat- och energi. Kommunerna arbetar på olika sätt lokalt med miljömål men ingen kommun har i nuläget några lokala mål som berör avfallsområdet, utöver de som föreslås i denna avfallsplan.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 18 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.2.4 Nationella avfallsplanen Sveriges nationella avfallsplan 2012-2017, som tagits fram av Naturvårdsverket anger vägledande mål för kommunernas arbete med avfallsplaner. Huvudsyftet med den nationella avfallsplanen är att den ska styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. Det ska främst ske genom att minska avfallets mängd och farlighet genom att förebygga dess uppkomst. Planen anger fem prioriterade områden där insatser behövs: 1. Hantering av avfall inom bygg och anläggningssektorn Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent. Den miljö- och hälsomässigt säkra användningen av avfall och material i anläggningsarbeten ska öka. 2. Hushållens avfall Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster. 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan Matavfallet ska minska. Senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. 4. Avfallsbehandling Alla uttjänta fordon ska lämnas till auktoriserad bilskrotare och sanering och demontering av uttjänta fordon ska förbättras. Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier. Anläggningar som förbränner avfall52 ska ha kontinuerlig provtagning av utsläpp av dioxiner och furaner. Allt avfall ska lagras och kontrolleras på ett sådant sätt att bränder i avfallslager inte uppstår. 5. Illegal export av avfall Det ska inte förekomma några illegala transporter av avfall från Sverige. Denna avfallsplan innehåller flera mål som har koppling till de prioriterade områdena i den nationella avfallsplanen.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 19 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2.2.5 Insamlingsansvar för förpackningar och returpapper En viktig omvärldsfaktor för den kommunala avfallshanteringen är ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper. I nuläget är det producenterna som har insamlingsansvaret men det pågår en diskussion om att flytta över ansvaret för insamlingen till kommunerna. En viktig utgångspunkt för förändringen är att förenkla för hushållen att lämna ifrån sig sina förpackningar och returpapper samt att andelen avfall som sorteras ska öka. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning vars uppdrag är att ta fram förslag på hur det förändrade producentansvaret kan se ut i praktiken. Bland annat hur det insamlade avfallet ska överlämnas till producenterna och hur de i sin tur ska ersätta kommunerna för insamlingen. Utredningen ska också se över hur tillsynen över insamling och återvinning ska se ut och undersöka vilka konsekvenser det förändrade ansvaret får för de inblandade och samhället i stort. Dessutom ska man lämna ett författningsförslag som lägger fast regelverket för den nya lösningen. Uppdraget ska slutföras under 2016. 2.2.6 Områden med utvecklingsbehov I arbetet med att ta fram avfallsplanen har ett antal områden med förbättrings- och utvecklingsbehov identifierats. Tydligast har behovet varit att arbeta mer med information och kommunikation, införa matavfallsinsamling, öka tillgängligheten för insamling av förpackningar och returpapper, farligt avfall samt grovavfall, möjliggöra inlämning av kläder, saker och möbler till återanvändning samt fortsatt och utökad samverkan mellan kommunerna inom avfallsområdet. Information och kommunikation Information och kommunikation är ett viktigt område som ofta är en förutsättning för att ett mål eller en åtgärd ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Att den information vi förmedlar och sättet vi kommunicerar på tas emot och förstås av så många som möjligt är något vi behöver arbeta mer med för att nå upp till en god servicenivå och god tillgänglighet. Vi tror att en viktig framgångsfaktor är att samverka kring framtagning och spridning av information. Slam från enskilda avlopp Ett problemområde är ett ökat antal installationer av minireningsverk i många olika modeller. Det finns behov av att kontrollera att det är möjligt att få minireningsverket tömt korrekt innan det installeras. Placering av brunnar och tankar måste ske där det är möjligt att tömma dem, att det finns farbar väg osv. Föreskrifter och taxeföreskrifter för slam behöver tas fram. Kommunernas renhållningsverksamheter behöver samverka med kommunernas miljöenheter kring slam, tömningsintervaller, bygglov och placering, tyngd på brunnslock osv.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 20 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Insamlingssystem Att öka möjligheterna till återanvändningen och återvinningen leder till minskad resursförbrukning och minskade avfallsmängder. Det material som redan finns i vårt kretslopp ska återanvändas, istället för att nytt material ska brytas eller nya varor produceras. Vi behöver därför arbeta vidare med frågan hur enklare insamlingssystem ska kunna främja återanvändning och återvinning. Matavfall. Insamling av matavfall har varit ett mål i kommunernas tidigare avfallsplaner men man har inte fattat något beslut om insamlingssystem. Kils kommun samlar sedan ett flertal år tillbaka in matavfall som behandlas genom rötning men är i behov av att utveckla och förbättra sitt system. Kommunerna har tillsammans tittat på olika system för insamling men ytterligare utredningar och beräkningar behöver genomföras innan man kan fatta beslut om insamlingssystem. Förpackningar och returpapper. Om förpackningar och returpapper sorteras bort från hushållsavfallet minskar mängden avfallet som förbränns och mängden material till återvinning ökar betydligt. Möjligheten för hushållen att lämna förpackningar och returpapper till återvinning både i glesbygdsområden och i tätorter, behöver förbättras. Det ska vara enkelt att sortera. Även tillgängligheten för personer med funktionshinder behöver ses över. Regeringens ambition om att flytta insamlingsansvaret från producenterna till kommunerna samt den utredning som ska genomföras om hur detta ska ske är en mycket viktig del i vårt arbete med insamling av förpackningar och returpapper. I nuläget finns osäkerhet kring hur insamling ska ske och kommunerna inväntar resultatet från utredningen och vad resultatet kommer att innebära. Farligt avfall och elektronik. Det finns ett behov för kommunernas invånare att kunna lämna småelektronik och farligt avfall på fler ställen än till kommunernas återvinningscentraler. Insamlingssystemet för farligt avfall, elektronik, glödlampor och batterier behöver utvecklas för att öka tillgängligheten. Vi behöver utreda möjligheten med t.ex. FA-box hos hushåll, samlaren på affärer för elavfall, batteripåse på sopkärlet, ambulerande insamlingsbil osv. Grovavfall. Möjligheten att slänga grovavfall för dem som inte kan besöka kommunernas återvinningscentraler behöver ses över och förbättras. Grovavfallshantering i flerbostadshus kan vara problematisk och i en del områden sker även dumpning av grovavfall trappor och sophus. Behov av utökat tjänsteutbud till fastighetsägare behöver därför utredas. Även dumpning av grovavfall och trädgårdsavfall vid återvinningsstationer och i naturen är ett problem. Återbruk. Hushållen i våra kommuner behöver ha etablerade möjlighet att lämna saker som är för bra för att slänga till återanvändning och även kunna köpa begagnade produkter. Vi behöver titta på möjligheterna att samverka mellan kommunerna och med andra aktörer. Nya återvinningsmöjligheter. De typer av material som kan materialåtervinnas utvecklas ständigt t.ex. textil. Vi måste hålla oss
Avfallsplan 2017-2027 Sida 21 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner uppdaterade kring utvecklingen och vara med och ta fram lösningar för insamling av nya material. Samverkan En förutsättning för att ha en effektiv och väl fungerande avfallshantering med god service för kommuninvånare och verksamhetsutövare är att ha en fungerande avfallsorganisation. Fortsatt och utökad samverkan mellan kommunerna, t.ex. genom gemensamma upphandlingar, insamlingssystem, projekt såsom plockanalys, informationsinsatser osv är ett sätt att nå dit. Att identifiera gemensamma projekt och skapa en långsiktig plan är en förutsättning för att vi ska kunna ha en resurs- och ekonomiskt effektiv avfallshantering. Vi behöver använda varandras kompetens och erfarenheter. Avfallshämtning Permanenta kärlplaceringar går inte alltid att få till och framkomligheten till fritidshus är oftast sämre vilket ställer ökade krav på fordonen eller att alternativa hämtningsplatser kan arrangeras. Problem kan även uppstå när fritidshus görs om till permanenta boenden. Vi behöver arbeta med frågor kring möjligheter med gemensamma uppställningsplatser och möjlighet att anvisa fastighetsägare till dessa gemensamma uppställningsplatser i besvärliga områden. Vid byggnation av nya bostadsområden/gator behöver man ta hänsyn till avfallshanteringen redan i planeringsprocessen. Det behöver finnas möjlighet att anlägga gemensamma uppställningsplatser/sopgårdar för nybyggda områden för att underlätta avfallshämtningen. Vi behöver även möjligheter att anvisa uppställningsplatser på de ställen där sopbilarna inte kan köra pga arbetsmiljörisker eller säkerhetsrisker. Vi behöver samverka med kommunernas miljö- och planenheter för att skapa dessa möjligheter. 2.2.7 Statistik Statistik avseende avfallsmängder är en viktig bakgrund till de mål och åtgärder som föreslagits för avfallsplanen. Statistik samlas in via Avfall Sveriges verktyg Avfall Web varje år. Även plockanalyser är viktiga statistikunderlag för att arbeta med förändringar och förbättringar. T.ex. visade den plockanalys som genomfördes 2014 att det är mer förpackningar och returpapper som slängs i sopkärlet och går till förbränning än vad som lämnas till återvinningsstationerna och går till materialåtervinning. 2.2.8 Uppföljning av tidigare avfallsplan Vissa av målen i tidigare avfallsplan är uppfyllda och vissa är inaktuella. En del av målen som inte är uppfyllda eller bara delvis uppfyllda flyttas över i förändrad form till denna avfallsplan och vi fortsätter att arbeta med dem genom nya mål och åtgärder. En utförlig uppföljning av målen i avfallsplanen 2009-2012 finns i bilaga 3.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 22 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 3 Avfallsplanens konsekvenser Mängden avfall som uppkommer i samhället ökar stadigt. Åtgärder för att minska avfallsmängderna är viktiga för att minska avfallshanteringens påverkan på både människa och miljö. För att uppnå minskade avfallsmängder krävs en medvetenhet hur vi konsumerar och hur det påverkar avfallsflödena, samt hur vi effektivare utnyttjar våra resurser och använder våra produkter. Om det används mindre naturresurser för tillverkning och produktion leder det till minskade emissioner, transporter, energiförbrukning och förpackningar. Minskade avfallsmängder finns med som ett målområde i denna avfallsplan, om kommunerna inte arbetar aktivt med området kan det innebära att utvecklingen med ökade avfallsmängder fortsätter. Felaktig hantering av avfall kan utgöra en risk för både människors hälsa och miljön. Att omhänderta farlig avfall på ett kontrollerat sätt är en förutsättning för att minska avfallets farlighet och minska risken att farliga ämnen sprids i samhället eller i naturen. Genom insamling av farligt avfall undviks att de skadliga ämnena når t.ex. förbränningsanläggningar, avloppsreningsverk eller deponier, där de kan orsaka driftsstörningar och negativa miljöeffekter. Minska avfallets farlighet finns med som ett målområde i avfallsplanen. Även åtgärder som genomförs för målområdet minskade avfallsmängder bör leda till att mängden farliga ämnen i avfallet minska. Om kommunerna inte arbetar aktivt med omhändertagande av farligt avfall kan det innebära att avfallets farlighet inte kommer att minskas i samma omfattning. Det skulle innebära risk för att mindre mängder farligt avfall samlas in och omhändertas på ett kontrollerat sätt, vilket i sin tur kan medföra risker att mer farligt avfall sprids till miljön eller sorteras och behandlas på ett icke miljöriktigt sätt. Ett alternativ för att minska avfallsmängderna är att öka återanvändningen och återvinningen. Det som är avfall för en person, behöver inte vara avfall för en annan. Att skapa förutsättningar för återanvändning av produkter och material ökar produktens livslängd, minskar utnyttjande av resurser för nyproduktion och minskar samtidigt mängden avfall som uppstår. Materialåtervinning innebär att utsorterat material bearbetas och används som råvara vid nyproduktion, vilket därmed minskar uttaget av mängden jungfruligt material. Återanvändning och återvinning minskar även energiförbrukning och emissioner från avfallshanteringen genom minskad mängd avfall att hantera. Både målområdet ta tillvara avfall som en resurs och målområdet minskade avfallsmängder i avfallsplanen omfattar åtgärder för återanvändning och återvinning. Om kommunerna inte arbetar aktivt med återanvändning och återvinning kan det innebära att mindre avfallsmängder lämnas för återanvändning och återvinning vilket innebär en sämre hushållning med resurser. Det kan leda till att en större mängd avfall deponeras eller förbränns.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 23 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 4 Styrmedel Information och kommunikation är ett viktigt styrmedel som kan leda till att människors kunskap om avfallshantering ökar. Genom direktutskick av trycksaker och informationsbrev, våra hemsidor, sociala medier, vår kundtjänst, personalen på våra återvinningscentraler och vårt deltagande i Avfall Sveriges kampanjer når vi flera olika mottagargrupper. Personliga möten sker varje dag när vi möter kunderna via telefon, på återvinningscentralen eller vid soptömning. Studiebesök är också en viktig del i vårt arbete med information och kommunikation. Att få se hur återvinningscentraler och övriga behandlingsanläggningar fungerar är ett bra verktyg för att visa hur avfall hanteras och hur viktigt det är att sortera avfall på rätt sätt. Studiebesök ger även möjlighet till kommunikation och dialog som är en förutsättning för att nå fram med vår information. Ett viktigt ekonomiskt styrmedel på lokal nivå är avgifterna i renhållningstaxan. Renhållningstaxan kan fungera som styrmedel för att nå målen i avfallsplanen eftersom kommunen har möjlighet att ta avgifter på ett sätt som innebär att miljöanpassad avfallshantering främjas. I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns de regler som gäller för avfallshanteringen i kommunerna, till exempel om hur avfall hämtas och hur det ska sorteras. Reglerna är styrande, men effekten i form av ökad sortering kommer inte av reglerna i sig utan förutsätter ett aktivt arbete med kommunikation och avgifter. Även tillsyn enligt miljöbalken för olika verksamheter är ett styrmedel för att uppfylla lagar och regler. I sin tillsyn kan kommunen påverka avfallshanteringen hos företag och andra verksamheter. Skatt på avfall som deponeras infördes år 2000 som ett styrmedel att minska deponeringen. Skatten var då 250 kg per ton, den har sedan höjts i intervaller. Sedan den 1 januari 2015 är deponiskatten 500 kr per ton avfall. Det är deponeringsanläggningen som är skattskyldig.
Avfallsplan 2017-2027 Sida 24 av 24 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 5 Uppföljning och revidering Avfallsplanens detaljerade mål sätts först fram till år 2022, då ska uppföljning och utvärdering ske och målen ska antingen förlängas eller formuleras om till nya mål som ska gälla fram till år 2027. Kommunerna arbetar i en kontinuerlig process med mål och uppföljning och skulle det visa sig att det finns ett behov av nya mål under perioden så kommer de att föras in i avfallsplanen, detsamma gäller om något mål bedöms som inaktuellt. Vid uppföljningen år 2022 ska en mer omfattande genomgång av avfallsplanen genomföras som även omfattar översyn och eventuell uppdatering av bilagor. Respektive kommuns ansvarige för avfallsverksamheten ska varje år genomföra en avstämning av status på de detaljerade mål och åtgärderna. Avfallsmängderna sammanställs årligen i ett gemensamt dokument för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner och redovisas varje år tillsammans med avstämningen. Vid behov ska ansvarige för avfallsverksamheten även föreslå nya åtgärder. Revideringar av rent faktabeskrivande delar i avfallsplanens bilagor kan göras utan utställning. Ändringar som handlar om mål eller större sakfrågor måste ställas ut för allmänhetens granskning och beslutas i kommunernas fullmäktige. Efter att kommunfullmäktige i respektive kommun beslutat om avfallsplanen kommer den att finnas tillgänglig på respektive kommuns hemsida.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 21 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning 1 Grums kommun... 2 1.1 Geografi och folkmängd... 2 1.2 Näringsliv... 2 1.3 Organisation och ansvar... 2 1.4 Avfall från hushåll... 2 1.5 Övrigt avfall... 6 2 Kils kommun... 7 2.1 Geografi och folkmängd... 7 2.2 Näringsliv... 7 2.3 Organisation och ansvar... 7 2.4 Avfall från hushåll... 7 2.5 Övrigt avfall... 11 3 Hammarö kommun... 12 3.1 Geografi och folkmängd... 12 3.2 Näringsliv... 12 3.3 Organisation och ansvar... 12 3.4 Avfall från hushåll... 12 3.5 Övrigt avfall... 16 4 Forshaga kommun... 17 4.1 Geografi och folkmängd... 17 4.2 Näringsliv... 17 4.3 Organisation och ansvar... 17 4.4 Avfall från hushåll... 17 4.5 Övrigt avfall... 21
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 2 av 21 1 Grums kommun 1.1 Geografi och folkmängd Grums kommun ligger i södra Värmland, vid Vänerns nordvästra strand och har ca 9 000 invånare. Förutom Grums samhälle består kommunen av småsamhällena Slottsbron, Segmon, Borgvik, Liljedal och Värmskog. I kommunen finns ca 4 800 hushåll varav ca 3 100 bor i enoch tvåfamiljsfastigheter och ca 1 700 bor i flerfamiljsfastigheter. 1.2 Näringsliv Näringslivet utgörs till stor del av skogs- och verkstadsindustri, men också av tjänsteföretag. I kommunen finns ca 300 företag. Största arbetsgivare är Gruvöns bruk som tillhör Billerud Korsnäs AB, pappersbruket har ca 850 anställda och anlitar dessutom ett stort antal entreprenörer från kommunen. I anslutning till Gruvöns bruk ligger ett sågverk som ägs av Stora Enso. Kommunen är också en stor arbetsgivare i Grums. 1.3 Organisation och ansvar I Grums kommun är det samhällsbyggnadsutskottet som har det övergripande ansvaret för avfallshantering och avfallsplanering. Samhällsbyggnadsutskottet är direkt underställd kommunstyrelsen. Område gata som har utförandeansvaret för avfallshanteringen. Organisationen för avfallshanteringen inom område gata är enligt följande: Gatuchef med övergripande ansvar, avfallssamordnare med ansvar för genomförande av avfallshanteringen i kommunen samt Karlbergs avfallsstation med återvinningscentral och deponi, personal på Karlbergs avfallsstation. Tillsynsmyndighet för renhållningsverksamheten är kommunens miljöenhet. Tillsynsmyndighet för Karlbergs Avfallsstation är Länsstyrelsen i Värmlands län. 1.4 Avfall från hushåll 1.4.1 Säck- och kärlavfall Insamling och transport av hushållsavfall, som placeras i kärl på fastigheten, utförs av Ragn- Sells AB med sidolastande fordon. Både villahushåll och flerbostadshus har kärl för sitt hushållsavfall. Det normala hämtningsintervallet är två veckor för villor och en vecka för flerbostadshus. Hushållsavfall körs till avfallsförbränningsanläggningen Heden i Karlstad för behandling. Värmeenergin används i fjärrvärmenätet i Karlstads kommun. I Grums kommun utsorteras inget matavfall för rötning, i dagsläget kan hushållen kan själva kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost. För att får göra detta krävs en anmälan till kommunens miljöenhet. Dispenser från renhållningsordningens regler beviljas av kommunens miljöenhet och omfattar dispens för: Typ av dispens Delat sopkärl Kompostering samt 4-veckors hämtning Befrielse från sophämtning Totalbefrielse Antal 44 st (89 abonnenter) 50-tal Ingen uppgift
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 3 av 21 1.4.2 Förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper omfattas av lagen om producentansvar. I Grums kommun finns det åtta stycken återvinningsstationer, där invånarna kan lämna sina förpackningar och returpapper. Återvinningsstation Grums centrum, Sveagatan Karlbergs avfallsstation, Nyängsvägen Orrby, Björknäsgatan Segmon centrum, Edsgatan Ica Orrby, Orrkullegatan Slottsbron, Stråkavägen Orrby, Åsgatan Värmskog, L M Ericssons väg Hushållen får själva transportera sitt förpackningsavfall återvinningsstationerna som ägs och drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI). FTI är ansvariga för alla återvinningsstationer i kommunen och ser till att de sköts och att containrarna töms vid behov. På återvinningsstationerna kan hushållen lämna metallförpackningar, hårda- och mjuka plastförpackningar, pappersförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, returpapper. Kommunens egna verksamheter och fastighetsbolag har upphandlat hämtningen av förpackningar och returpapper vilket ombesörjs av entreprenören Suez. 1.4.3 Övrigt avfall från hushåll Hos hushållen uppkommer även en hel del avfall som inte ska läggas i sopkärlet eller lämnas till återvinningsstationerna men som kommunerna ändå har skyldighet att samla in. Nedan beskrivs hur dessa avfallstyper hanteras: Brännbart avfall -exempelvis mattor, pulkor och annat brännbart grovavfall som inte är återvinningsbart eller farligt. Avfallet lämnas till Karlbergs avfallsstation och behandlas på Heden i Karlstad genom förbränning med energiutvinning. Avfall som ska deponeras - avfall som inte kan återvinnas, återanvändas eller förbrännas läggs på deponi. Exempel är porslin, keramik, isolering och fönsterglas. Avfallet lämnas till Karlbergs avfallsstation och deponeras på Karlbergs avfallsstations egen deponi. Asbestavfall - avfall som innehåller asbest är hälsofarligt. Det ska hanteras på ett sådant sätt att avfallet inte dammar. Asbestavfallet lämnas till Karlbergs avfallsstation och deponeras i en särskild cell på Karlbergs avfallsstation. Metall - olika typer av metaller lämnas i containern för metallskrot på Karlbergs avfallsstation och skickas vidare till företag som sorterar materialet i olika kvaliteter. Det används sedan som råvara vid tillverkning av nya produkter. Wellpapp lämnas till Karlbergs avfallsstation som sedan lämnar materialet vidare till återvinning. Träavfall - trädgårdsmöbler, bokhyllor, pallvirke m m kan lämnas i containern för träavfall på Karlbergs avfallsstation. Träavfallet levereras sedan som bränsle till en förbränningsanläggning för utvinning av energi och värme.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 4 av 21 Resårmöbler-soffor, sängar och andra möbler med resårbotten lämnas till Karlbergs avfallsstation. Resårmöblerna skickas sedan till ett företag som krossar dem och sorterar upp materialet i metall och en brännbar fraktion. Metallen materialåtervinns, medan den brännbara fraktionen går till förbränning med energiutvinning. Ris- och trädgårdsavfall - ris- och trädgårdsavfall kommer framför allt från privata trädgårdar, kyrkogårdar och den kommunala parkverksamheten och kan lämnas till Karlbergs avfallsstation. Trädgårdsavfallet komposteras på Karlbergs avfallsstation. Kläder - Hela och rena kläder och skor kan lämnas i Myrornas insamlingsbehållare på Karlbergs avfallsstation eller återvinningsstationen i Grums centrum. Däck - Däck kan lämnas till däckåterförsäljare. Däck utan fälj kan lämnas till Karlbergs återvinningscentral. Däcken lämnas sedan till Svensk Däckåtervinning AB som har ansvaret för däck med producentansvar. Bättre däck regummeras eller återanvänds i t ex sprängmattor, medan sämre däck klipps sönder och förbränns med energiutvinning. Metallen i däcken materialåtervinns. Elektronik allt elektronikavfall omfattas av producentansvar och El-Kretsen AB sköter borttransport och fortsatt förbehandling och hantering. Farliga komponenter plockas bort och övriga material återvinns. Elavfall kan lämnas till Karlbergs avfallsstation. Elavfall omfattar tex: hemelektronik tex rakapparat, radio, mobiltelefoner kyl och frys vitvaror tex spisar och tvättmaskiner lysrör, lågenergilampor och övriga ljuskällor Batterier - Småbatterier lämnas till Karlbergs avfallsstation men kan även även lämnas på andra insamlingsställen som tex på återvinningsstationer eller i affärer. Farligt avfall tex oljeavfall, lösningsmedel, färg, lack, kemikalier, kvicksilver. Lämnas till miljöstationen på Karlbergs avfallsstation. Det farliga avfallet hämtas av Ragn-Sells AB på uppdrag av Grums kommun och behandlas på godkända anläggningar runt om i Sverige. Bilbatterier Kan lämnas till Karlbergs avfallsstation och omhändertas av Stena Recycling AB. Riskavfall riskavfall från sjukvården hanteras genom Landstingets försorg. Mediciner från privatpersoner lämnas till Apoteket i en genomsiktlig påse. Kanyler lämnas till ett apotek eller till kommunens återvinningscentral i kanylburkar som kan hämtas på apoteket. Bilar - bilar omfattas av producentansvar, vilket innebär att producenterna är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning om bilarna är registrerade. Bilar ska lämnas till en auktoriserad bilskrotningsfirma. Enstaka bildelar kan lämnas till Karlbergs återvinningscentral.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 5 av 21 1.4.4 Latrin, slam och fett Latrin uppstår normalt i fritidsbostäder och samlas i plastkärl. Vid behov slamsuger kommunens entreprenör kärlet mot en fastställd taxa. Slam från enskilda avlopp, kommunala avloppsreningsverk och dagvattenbrunnar Avfall från kommunalt avlopp utgörs av: Rens, dvs. avfall som fastnar i avloppsreningsverkets rensgaller, från avloppsreningsverken i Slottsbron, Segmon och Borgvik körs till avfallspannan Heden i Karlstad för behandling. Avvattnat slam från avloppsreningsverket i Slottsbron transporteras till Econova för kompostering. Slam från enskilda och/eller större slamavskiljare insamlas och transporteras till Slottsbrons avloppsreningsverk för behandling. Slam från slamavskiljare hämtas normalt en gång per år. Efter tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden får fastighetsägare själv omhänderta slam från egen slamavskiljare för kompostering. Avloppsvatten från slutna tankar. Slutna tankar används framförallt i fritidshus som ett alternativ till torrklosett eller slamavskiljare. Avloppsvattnet transporteras till Slottsbrons avloppsreningsverk för behandling. Slutna tankar töms vid behov. Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. Denna ska tömmas minst en gång per år. Rigab tömmer fettavskiljarna och kör fettet till MEWAB för kompostering. 1.4.5 Mängder I bilaga 1a har avfallsmängder för Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner sammanställts. För att kunna jämföra mängderna mellan kommunerna har nyckeltalet kg/invånare använts.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 6 av 21 1.5 Övrigt avfall Verksamhetsavfall är avfall från t ex industriers och företags produktion som inte är jämförbart med hushållsavfall och därför inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Detta avfall har verksamhetsutövarna själva ansvar för att det forslas bort och omhändertas på ett riktigt sätt. 1.5.1 Massa-, pappers-, och papperstillverkning BillerudKorsnäs Sweden AB, Gruvöns Bruk i Grums kommun är en av Värmlands största privata arbetsgivare med sina ca 850 anställda. Idag omfattar bruket tre massalinjer, fem pappersmaskiner och två flingtorkar för torkning av avsalumassa. Gruvön tillverkar vitt kraftpapper, fluting och avsalumassa. Under 2014 tillverkades 298 000 ton kraftpapper, 98 000 ton flingtorkad avsalumassa och 257 000 ton fluting. Uppkommet processavfall vid Gruvöns bruk transporteras av egen personal med egna fordon till deponierna Ålviken och Värhult som ägs av bruket. I tabellen nedan redovisas uppkomna mängder processavfall under 2014. Typ av avfall Mängd Behandlingsanläggning (ton) Vått flygaskestabiliserat grönlutsslam 14 800 Egen aktiv deponi (Ålviken II) Våt flygaska 3 000 Egen aktiv deponi (Ålviken II) Mesastoft 1 200 Egen aktiv deponi (Ålviken II) Våt bottensand/slagg 4 500 Sluttäckning äldre egen deponi (Ålviken I) Vått kalkgrus och mesa 4 800 Sluttäckning äldre egen deponi (Ålviken I) Sandavskiljarrejekt 3 200 Kompostering Econova Skrot 300 Hallqvist Återvinning Utskott/pappersavfall 3 500 IL Recycling Icke brännbart 200 Djupdalens deponi Under 2014 uppkom ca 340 ton farligt avfall vid Gruvöns bruk, detta avfall transporterades och omhändertogs av godkända entreprenörer (Stena resp. Wåab). 1.5.2 Avfall från övriga företag och verksamheter Avfall från övriga företag och verksamheter i Grums kommun tas till största del omhand av Rigab, Stena Recycling, SUEZ AB och Ragn-Sells AB, som ombesörjer transport och behandling av avfallet. Vid behov kan kommunen begära in statistik över insamlade och omhändertagna mängder från alla företag och verksamheter. Kommunen har dock valt att inte göra någon sammanställning i denna avfallsplan.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 7 av 21 2 Kils kommun 2.1 Geografi och folkmängd Kils kommun ligger i södra Värmland, vid sjön Fryken och har ca 11 800 invånare. Ca 80 % av befolkningen bor i Kils samhälle, resterande del är fördelat på andra småsamhällen och landsbygden. I kommunen finns ca 5 300 hushåll varav 3 700 bor i en- och tvåfamiljsfastigheter och 1 700 bor i flerfamiljsfastigheter. 2.2 Näringsliv Kils kommun är företagstätast i Värmlands med ca 1200 företag. Största arbetsgivarna är Moelven Byggmodul, Wenmec och Alfa Neon. Kommunen är också en stor arbetsgivare med c:a 1000 anställda inkl de kommunala bolagen, i övrigt utgörs näringslivet av medelstora, mindre, och fåmansföretag. 2.3 Organisation och ansvar På uppdrag av Kils kommun sköter Kils Avfallshantering AB (Kahab) avfallshanteringen i kommunen. Kahab är ett dotterbolag till Kils Energi AB (Keab) som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Samhällsnytta i Kil AB. Tillsynsmyndighet för renhållningsverksamheten är miljö- och byggnadsnämnden. Tillsynsmyndighet för Lersätters avfallshanteringsområde är miljö- och byggnadsnämnden i Kils kommun. 2.4 Avfall från hushåll 2.4.1 Säck- och kärlavfall Insamling och transport av hushållsavfall, som placeras i kärl på fastigheten, utförs av Ragn- Sells AB med sidolastande sophämtningsfordon. Både villahushåll och flerbostadshus har kärl för sitt hushållsavfall. Hushållsavfallet sorteras i brännbart avfall och matavfall. Villahushåll har 2 sopkärl, ett för matavfall och ett för brännbart avfall. Det normala hämtningsintervallet för hushållsavfall till förbränning är fyra veckor för villor och en vecka för flerbostadshus. Det insamlade brännbara hushållsavfallet körs till avfallsförbränningsanläggningen Heden i Karlstad för behandling. Värmeenergin används sedan i fjärrvärmenätet i Karlstads kommun. Det normala hämtningsintervallet för matavfall till rötning är varannan vecka för villor och en vecka- eller två veckors hämtning för flerbostadshus. Det insamlade matavfallet transporteras till Borås för att rötas till biogas, som sedan förädlas till fordonsbränsle. Vissa hushåll, främst på landsbygden, kan anmäla till miljö- och byggnadsnämnden om att kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost istället för hämtning av matavfallet.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 8 av 21 Dispenser från renhållningsordningens regler beviljas av miljö- och byggnämnden och omfattar dispens för: Typ av dispens Delat sopkärl Kompostering Befrielse från sophämtning Totalbefrielse Antal 229 st 930 st 175 st 2.4.2 Förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper omfattas av lagen om producentansvar. I Kils kommun finns det nio stycken återvinningsstationer, där invånarna kan lämna sina förpackningar och returpapper. Återvinningsstation Dalliden, Ravinvägen Kils Centrum, Skogsvägen 41 Fagerås, Arvikavägen 15 Lersätter, Sunnanåvägen Macken Högboda Lersätter ÅVC, Värmevägen ICA, Storgatan 28 (endast glas) Mon, Mogatan Karlslund, Allégatan/Grinnemogatan Norra Stenåsen, Stenåsvägen/Vintervägen Hushållen får själva transportera sitt förpackningsavfall återvinningsstationerna som ägs och drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI). FTI är ansvariga för alla återvinningsstationer i kommunen och ser till att de sköts och att containrarna töms vid behov. På återvinningsstationerna kan hushållen lämna metallförpackningar, hårda- och mjuka plastförpackningar, pappersförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, returpapper.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 9 av 21 2.4.3 Övrigt avfall från hushåll Hos hushållen uppkommer även en hel del avfall som inte ska läggas i sopkärlet eller lämnas till återvinningsstationerna men som kommunerna ändå har skyldighet att samla in. Nedan beskrivs hur dessa avfallstyper hanteras: Brännbart avfall -exempelvis mattor, pulkor och annat brännbart grovavfall som inte är återvinningsbart eller farligt. Avfallet lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter och behandlas på Heden i Karlstad genom förbränning med energiutvinning. Avfall som ska deponeras - avfall som inte kan återvinnas, återanvändas eller förbrännas läggs på deponi. Exempel är porslin, keramik, isolering och fönsterglas. Avfallet lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter och deponeras på Lersätters deponi. Asbestavfall - avfall som innehåller asbest är hälsofarligt. Det ska hanteras på ett sådant sätt att avfallet inte dammar. Asbestavfallet lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter och deponeras i en särskild cell på Lersätters deponi. Metall - olika typer av metaller lämnas i containern för metallskrot på Återvinningscentralen på Lersätter och skickas vidare till företag som sorterar materialet i olika kvaliteter. Det används sedan som råvara vid tillverkning av nya produkter. Wellpapp lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter som sedan lämnar materialet vidare till återvinning. Träavfall - Trädgårdsmöbler, bokhyllor, pallvirke mm kan lämnas i containern för träavfall på Återvinningscentralen på Lersätter. Träavfallet levereras sedan som bränsle till Kils Energi AB: s avfallsförbränningsanläggning för utvinning av fjärrvärme. Impregnerat trä klassas som farligt avfall och ska lämnas på anvisad plats. Resårmöbler-soffor, sängar och andra möbler med resårbotten lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter. Resårmöblerna skickas sedan till ett företag som krossar dem och sorterar upp materialet i metall och en brännbar fraktion. Metallen materialåtervinns, medan den brännbara fraktionen går till förbränning med energiutvinning. Ris- och trädgårdsavfall - ris- och trädgårdsavfall kommer framför allt från privata trädgårdar, kyrkogårdar och den kommunala parkverksamheten och kan lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter. Lätt komposterbart material, t.ex. löv och fallfrukt komposteras. Ris och grenar flisas och säljs som biobränsle. Kläder - Hela och rena kläder och skor kan lämnas i Myrornas insamlingsbehållare på Lersätters återvinningscentral. Återbruk - Möbler och prylar som är hela och fungerar kan lämnas till återbruk på Återvinningscentralen på Lersätter. Däck - Däck kan lämnas till däckåterförsäljare. Däck utan fälj kan lämnas till återvinningscentralen på Lersätter. Däcken lämnas sedan till Svensk Däckåtervinning AB som har ansvaret för däck med producentansvar. Bättre däck regummeras eller återanvänds i t ex sprängmattor, medan sämre däck klipps sönder och förbränns med energiutvinning. Metallen i däcken materialåtervinns. Elektronik allt elektronikavfall omfattas av producentansvar och El-Kretsen AB sköter borttransport och fortsatt förbehandling och hantering. Farliga komponenter plockas bort och övriga material återvinns. Elavfall kan lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter. Elavfall omfattar tex:
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 10 av 21 hemelektronik tex rakapparat, radio, mobiltelefoner kyl och frys vitvaror tex spisar och tvättmaskiner lysrör, lågenergilampor och övriga ljuskällor Batterier - Småbatterier lämnas till Karlbergs avfallsstation men kan även lämnas på andra insamlingsställen som tex på återvinningsstationer eller i affärer. Bilbatterier Kan lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter och omhändertas av Stena Recycling AB. Riskavfall riskavfall från sjukvården hanteras genom Landstingets försorg. Mediciner från privatpersoner lämnas till Apoteket i en genomsiktlig påse. Kanyler lämnas till ett apotek eller till kommunens återvinningscentral i kanylburkar som kan hämtas på apoteket. Bilar - bilar omfattas av producentansvar, vilket innebär att producenterna är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning om bilarna är registrerade. Bilar ska lämnas till en auktoriserad bilskrotningsfirma. Enstaka bildelar kan återvinningscentralen på Lersätter. 2.4.4 Latrin, slam och fett Latrin hämtas från fritidshus insamlat i engångsbehållare av entreprenören Ragn-Sells AB. Latrinen samlas in i plastkärl som sedan förbränns på Hedenverket i Karlstad. I Kils avloppsreningsverk renas kommunalt avloppsvatten från kommunens tätorter samt slam från enskilda brunnar. Slam från enskilda brunnar töms en gång per år. Både detta slam och slam från de kommunala avloppsreningsverken utanför tätorten Kil transporteras och behandlas i avloppsreningsverket i Kil. Avfall från kommunalt avlopp utgörs av: Rens, dvs. avfall som fastnar i avloppsreningsverkets rensgaller, från avloppsreningsverken i Kil körs av Ragn-Sells AB till avfallspannan Heden i Karlstad för behandling. Avvattnat slam från avloppsreningsverket i Kil körs av Värmlands Miljöhantering till MEWAB: s område för slamförvaring. Slam från enskilda och/eller större slamavskiljare samt slutna tankar körs av Oljeservice i Olsäter AB till Kils reningsverk. Efter tillstånd från miljö- och byggnämnden får fastighetsägare själv omhänderta slam från egen slamavskiljare för kompostering. Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. Denna ska tömmas minst en gång per år. Frityr- och matolja kan lämnas till Återvinningscentralen på Lersätter. Oljan ska tömmas i speciella fat som sedan hämtas av Ragn-Sells Specialavfall AB. Oljan behandlas sedan av Norrköpings Fettåtervinning. 2.4.5 Mängder I bilaga 1a har avfallsmängder för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner sammanställts. För att kunna jämföra mängderna mellan kommunerna har nyckeltalet kg/invånare använts.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 11 av 21 2.5 Övrigt avfall Verksamhetsavfall är avfall från t ex industriers och företags produktion som inte är jämförbart med hushållsavfall och därför inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Detta avfall har verksamhetsutövarna själva ansvar för att det forslas bort och omhändertas på ett riktigt sätt. 2.5.1 Fjärrvärmeproduktion En verksamhet som genereras en större mängd avfall i kommunen är Kils Energi AB. Varje år genererar samförbränningsanläggningen ca 250 ton flygaska och 300 ton bottenaska. 2.5.2 Avfall från företag och verksamheter Avfallet från företagen och verksamheterna i Kils kommun tas till största del om hand av Nilsby Åkeri AB, Ragn-Sells AB, Stena Recycling AB, Suez, Hallquist Återvinning AB samt Sundfäldt Miljötjänst AB som ombesörjer transport och behandling av avfallet. Vid behov kan kommunen begära in statistik över insamlade och omhändertagna mängder från alla företag och verksamheter. Kommunen har dock valt att inte göra någon sammanställning i denna avfallsplan.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 12 av 21 3 Hammarö kommun 3.1 Geografi och folkmängd Hammarö kommun ligger i södra Värmland, vid Vänerns norra strand och har ca 15 000 invånare. Centralort är Skoghall och i kommunen finns ca 6 100 hushåll, varav ca 3 700 i småhus och ca 2 400 i flerbostadshus 3.2 Näringsliv Näringslivet utgörs till stor del av skogsindustri, men också av tjänsteföretag. Största privata arbetsgivare är Skoghalls Bruk som tillhör Stora Enso Skoghall AB. Pappersbruket, som i huvudsak tillverkar kartong, har nästan 800 anställda och anlitar dessutom ett stort antal entreprenörer från kommunen. Största arbetsgivare oavsett sektor är Hammarö kommun med ca 1 200 anställda. 3.3 Organisation och ansvar I Hammarö kommun är det servicenämnden som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. Tillsynsmyndighet för renhållningsverksamheten är miljö- och byggnadsnämnden. Tillsynsmyndighet för Mosstorps avfallsanläggning är länsstyrelsen i Värmlands län. 3.4 Avfall från hushåll 3.4.1 Säck- och kärlavfall Insamling och transport av hushållsavfall, som placeras i kärl på fastigheten, utförs av Ragn- Sells AB med sidolastande sophämtningsfordon på landsbygden och i huvudsak baklastande fordon i tätortsområdena. Drygt 3 000 av villorna använder kärl för sitt hushållsavfall, medan resterande har säck. Bland flerbostadshusen förekommer nästan uteslutande kärl. Det normala hämtningsintervallet är två veckor för villor och en vecka för flerbostadshus. Hushållsavfallet körs till avfallsförbränningsanläggningen Heden i Karlstad för behandling. Värmeenergin används i fjärrvärmenätet i Karlstads kommun. I samband med byggnationen av det nya avloppsreningsverket vid Sättersviken 2007 installerades avfallskvarnar i 96 stycken hushåll i närliggande bostadsområden. Matavfall som körs genom avfallskvarnarna leds via spillvattennätet till reningsverket och har en positiv påverkan på den biologiska reningsprocessen. Avsikten är att växtnäringsämnena från reningsverket ska föras in i kretsloppet. I Hammarö kommun utsorteras inget matavfall för rötning. Hushållen kan själva kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost. För att få göra detta krävs en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden. Dispenser från renhållningsordningens regler beviljas av miljö- och byggnadsnämnden och omfattar dispens för: Typ av dispens Delat sopkärl Kompostering Förkortat hämtningsintervall (veckotömning småhus) Förlängt hämtningsintervall (månadstömning) Antal 12 st 200 st 1 st 40 st
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 13 av 21 3.4.2 Förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper omfattas av lagen om producentansvar. I Hammarö kommun finns det fem stycken återvinningsstationer, där invånarna kan lämna sina förpackningar och returpapper. Återvinningsstation Coop Extra, Bivägen Lövnäs, Norra Hallersrudsvägen Hammar, Sikvägen Återvinningscentralen, Hantverksvägen Lunnevi idrottsplats, Nygatan Hushållen får själva transportera sitt förpackningsavfall till återvinningsstationerna som ägs och drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI). FTI är ansvariga för alla återvinningsstationer i kommunen och ser till att de sköts och att containrarna töms vid behov. På återvinningsstationerna kan hushållen lämna metallförpackningar, hårda- och mjuka plastförpackningar, pappersförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, returpapper. Kommunens egna verksamheter och Hammarö Bostäders flerbostadshus har upphandlat hämtningen av förpackningar och returpapper vilket ombesörjs av entreprenören Suez. 3.4.3 Övrigt avfall från hushåll Hos hushållen uppkommer även en hel del avfall som inte ska läggas i sopkärlet eller lämnas till återvinningsstationerna men som kommunerna ändå har skyldighet att samla in. Nedan beskrivs hur dessa avfallstyper hanteras: Brännbart avfall -exempelvis mattor, pulkor och annat brännbart grovavfall som inte är återvinningsbart eller farligt. Avfallet lämnas till kommunens återvinningscentral och behandlas på Heden i Karlstad genom förbränning med energiutvinning. Avfall som ska deponeras - avfall som inte kan återvinnas, återanvändas eller förbrännas läggs på deponi. Exempel är porslin, keramik, isolering och fönsterglas. Avfallet lämnas till kommunens återvinningscentral och deponeras på Djupdalens avfallsanläggning i Karlstad. Asbestavfall - avfall som innehåller asbest är hälsofarligt. Det ska hanteras på ett sådant sätt att avfallet inte dammar. Asbestavfallet lämnas till kommunens återvinningscentral och deponeras i en särskild cell på på Djupdalens avfallsanläggning i Karlstad. Gips lämnas till kommunens återvinningscentral och skickas vidare till Gips Recycling återvinning. Metall - blandat metallskrot lämnas i containern för metall på kommunens återvinningscentral och skickas vidare till Stena Recycling som sorterar materialet i olika kvaliteter. Koppar, mässing, aluminium och rostfritt stål sorteras separat och hämtas av Sundfeldts miljötjänst. All metall som lämnas till återvinningscentralen används sedan som råvara vid tillverkning av nya produkter. Wellpapp lämnas till kommunens återvinningscentral som sedan lämnar materialet vidare till Ragn-Sells återvinning.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 14 av 21 Träavfall - trädgårdsmöbler, bokhyllor, pallvirke m m kan lämnas i containern för träavfall på kommunens återvinningscentral. Impregnerat trä klassas som farligt avfall och ska lämnas på anvisad plats på återvinningscentralen. Träavfallet levereras sedan som bränsle till en förbränningsanläggning för utvinning av energi och värme. Returträ levereras till Karlstad Energis anläggning Djupdalen. Tryckimpregnerat trä levereras till Stena Recycling. Resårmöbler - soffor, sängar och andra möbler med resårbotten lämnas till kommunens återvinningscentral. Resårmöblerna skickas sedan till ett företag som krossar dem och sorterar upp materialet i metall och en brännbar fraktion. Metallen materialåtervinns, medan den brännbara fraktionen går till förbränning med energiutvinning. Ris och grenar - ris och grenar samlas in i lastväxlarflak på Hammarös återvinningscentral. Riset skickas till LBC Frakt, där det flisas innan det skickas vidare till Karlstads Energi för förbränning. Trädgårdsavfall - trädgårdsavfall kommer framför allt från privata trädgårdar, kyrkogårdar och den kommunala parkverksamheten och kan lämnas till kommunens återvinningscentral. Trädgårdsavfallet skickas vidare för kompostering. Kläder - Hela och rena kläder och skor kan lämnas i Myrornas insamlingsbehållare som finns på kommunens återvinningscentral. Återbruk - saker som är för bra för att slängas kan lämnas på kommunens återvinningscentral. Sakerna hämtas och säljs på annan plats av Myrorna. Däck - Däck kan lämnas till däckåterförsäljare eller på kommunens återvinningscentral. Däck utan fälj kan lämnas till kommunens återvinningscentral. Däcken lämnas sedan till Svensk Däckåtervinning AB som har ansvaret för däck med producentansvar. Bättre däck regummeras eller återanvänds i t ex sprängmattor, medan sämre däck klipps sönder och förbränns med energiutvinning. Metallen i däcken materialåtervinns. Däck på fälg kan skickas till Stena recycling, som återvinner materialet i fälgen. Elektronik allt elektronikavfall omfattas av producentansvar och El-Kretsen AB sköter borttransport och fortsatt förbehandling och hantering. Farliga komponenter plockas bort och övriga material återvinns. Elavfall kan lämnas till kommunens återvinningscentral. Elavfall omfattar tex: hemelektronik tex rakapparat, radio, mobiltelefoner kyl och frys vitvaror tex spisar och tvättmaskiner lysrör, lågenergilampor och övriga ljuskällor Batterier - Småbatterier lämnas till Karlbergs avfallsstation men kan även lämnas på andra insamlingsställen som tex på återvinningsstationer eller i affärer. Farligt avfall tex oljeavfall, lösningsmedel, färg, lack, kemikalier, kvicksilver. Lämnas till kommunens återvinningscentral. Det farliga avfallet hämtas av Ragn-Sells AB på uppdrag av Hammarö kommun och behandlas på godkända anläggningar runt om i Sverige. Bilbatterier Kan lämnas till kommunens återvinningscentral och omhändertas av Stena Recycling AB. Riskavfall riskavfall från sjukvården hanteras genom Landstingets försorg. Mediciner från privatpersoner lämnas till Apoteket i en genomsiktlig påse. Kanyler lämnas till ett apotek eller till kommunens återvinningscentral i kanylburkar som kan hämtas på apoteket. Bilar - bilar omfattas av producentansvar, vilket innebär att producenterna är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning om bilarna är registrerade. Bilar ska lämnas till en auktoriserad bilskrotningsfirma. Enstaka bildelar kan lämnas till kommunens
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 15 av 21 återvinningscentral. Tegel och Betong Tegel och betong kan lämnas på återvinningscentralen. Det kommer senare att användas som utjämningsmaterial i sluttäckning av kommunens gamla deponi. Kablar Kablar som lämnats på återvinningscentralen hämtas av Sundfeldts miljötjänst. 3.4.4 Latrin, slam och fett Latrin hämtas normalt från fritidshus insamlat i engångsbehållare av entreprenören Ragn-Sells AB. Latrinet transporteras till MEWAB: s anläggning i Sofiedal norr om Karlstad, där det komposteras tillsammans med bl.a. trädgårdsavfall. Slam från slamavskiljare och slutna tankar töms av entreprenören Suez och transporteras till kommunens avloppsreningsverk på Sättersviken för behandling. Tömning av enskilda avlopp sker normalt en gång per år. Efter tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden får fastighetsägare själv omhänderta slam och avfall från sin egen avloppsanläggning. Slammet från reningsverken är planerat att användas i sluttäckningen av deponin på Mosstorps avfallsupplag. Rens, d.v.s. avfall som fastnar i avloppsreningsverkens rensgaller, körs från båda avloppsreningsverken till Hedenverket i Karlstad för förbränning, medan sand från båda verken används vid kommunens tillverkning av anläggningsjord. Slam och rens från dagvattenbrunnar insamlas dels vid spolning av ledningar och dels vid tömning av dagvattenbrunnarnas slamfång. Båda materialen behandlas i reningsverket vid Sättersviken. Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. Denna ska tömmas minst en gång per år. LBC Frakt AB tömmer fettavskiljarna och kör i dagsläget fettet till Djupdalens avfallsupplag i Karlstad kommun. 3.4.5 Mängder I bilaga 1a har avfallsmängder för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner sammanställts. För att kunna jämföra mängderna mellan kommunerna har nyckeltalet kg/invånare använts.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 16 av 21 3.5 Övrigt avfall Verksamhetsavfall är avfall från t.ex. industriers och företags produktion som inte är jämförbart med hushållsavfall och därför inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Detta avfall har verksamhetsutövarna själva ansvar för att det forslas bort och omhändertas på ett riktigt sätt. 3.5.1 Massa-, pappers-, och papperstillverkning Skoghalls Bruk, som ägs av Stora Enso Skoghall AB, är en av Värmlands största privata arbetsgivare med sina ca 800 anställda. Bruket tillverkar vätskekartong, kartong för torra produkter och liner (ytskikt på wellpapp). Skoghalls Bruks årliga produktion överstiger 700 000 ton kartong till kunder över hela världen. Den svenska marknaden svarar för mindre än 15 procent av volymerna och över 85 procent exporteras. Uppkommet avfall och restprodukter källsorteras och transporteras till olika mottagare eller hanteras internt på Skoghalls Bruk. Den allra största delen av avfallet energiåtervinns i brukets egen biobränslepanna, där el produceras för eget bruk och fjärrvärme till närområdet. Elproduktionen ger en självförsörjningsgrad för bruket på ca 40%. Farligt avfall transporteras bort och omhändertas av godkända entreprenörer. Det avfall som deponeras läggs främst på brukets egen industrideponi på Vidön (se bilaga 5). Vissa typer av avfall används för sluttäckning av industrideponin. Det förpackningsavfall som uppstår på bruket omhändertas av en extern entreprenör. Brännbart avfall från personalutrymmen m.m. (hushållsavfall) hämtas av Ragn-Sells AB genom abonnemang för hushållsavfall hos kommunen. I tabellen nedan redovisas uppkomna mängder avfall från Skoghalls Bruk år 2013. Typ Internt (ton) Externt (ton) Summa(ton) Materialåtervinning 2733 91023 93756 Energiåtervinning 248743 814 249557 Deponering 6153 104 6257 Övrigt omhändertagande - 180 180 Till avlopp (Vänern) - 3846 63846 Totalt 257629 95967 353596 3.5.2 Avfall från övriga företag och verksamheter Avfall från övriga företag och verksamheter i Hammarö kommun tas till största del omhand av Stena Recycling, Suez och Ragn-Sells AB, som ombesörjer transport och behandling av avfallet. Vid behov kan kommunen begära in statistik över insamlade och omhändertagna mängder från alla företag och verksamheter. Kommunen har dock valt att inte göra någon sammanställning i denna avfallsplan.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 17 av 21 4 Forshaga kommun 4.1 Geografi och folkmängd Forshaga kommun ligger i Värmland, cirka 20 kilometer norr om Karlstad, intill Klarälven och har ca 11 400 invånare. Kommunen består av socknarna Forshaga med tillhörande tätort, Nedre Ullerud med Deje tätort och Övre Ullerud med Olsäter tätort. I kommunen finns ca 5 200 hushåll varav ca 3 700 bor i en- och tvåfamiljsfastigheter och ca 1 400 bor i flerfamiljsfastigheter. 4.2 Näringsliv Kommunens näringslivsstruktur präglas av småföretag. I kommunen finns ca 800 företag. Största arbetsgivaren är kommunen med cirka 900 anställda. Det största företaget är Stora Enso Packaging Board med ca 140 anställda. Näringslivet präglas av branscherna vård och rehabilitering av ungdomar samt dentalteknik. 4.3 Organisation och ansvar I Forshaga kommun är det kommunteknik och service som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. Kommunteknik är direkt underställd kommunstyrelsen. Tillsynsmyndighet för renhållningsverksamheten är miljö- och byggnämnden. Pallins Åkeri AB anlitas som entreprenör för att sköta återvinningscentralen Katrineberg. En ny återvinningscentral öppnar under 2016 på Kvarntorp strax norr om Forshaga, Pallins Åkeri AB har anlitats för att sköta även den nya återvinningscentralen. 4.4 Avfall från hushåll 4.4.1 Säck- och kärlavfall Insamling och transport av hushållsavfall, som placeras i kärl på fastigheten, utförs av Ragn- Sells AB med sidolastande fordon. Både villahushåll och flerbostadshus har kärl för sitt hushållsavfall. Det normala hämtningsintervallet är två veckor för villor och en vecka för flerbostadshus. Hushållsavfallet körs till avfallsförbränningsanläggningen Heden i Karlstad för behandling. Värmeenergin används i fjärrvärmenätet i Karlstads kommun. I Forshaga kommun utsorteras inget matavfall för rötning. Hushållen kan själva kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost. För att få göra detta krävs en anmälan till miljö- och byggnämnden. Dispenser från renhållningsordningens regler som kan beviljas av miljö- och byggnämnden omfattar dispens för: Typ av dispens Antal Delat sopkärl 124 st Kompostering s 310 st Befrielse från sophämtning - Totalbefrielse -
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 18 av 21 4.4.2 Förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper omfattas av lagen om producentansvar. I Forshaga kommun finns det sex stycken återvinningsstationer, där invånarna kan lämna sina förpackningar och returpapper. Återvinningsstation Forshaga, Södergatan Kvarntorps ÅVC, Deje, Älvdalsvägen 35 Olsäter, Olsätersvägen 17 Dejefors, Forsleden 20 Skived, Lövgatan 6 Hushållen får själva transportera sitt förpackningsavfall återvinningsstationerna som ägs och drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI). FTI är ansvariga för alla återvinningsstationer i kommunen och ser till att de sköts och att containrarna töms vid behov. På återvinningsstationerna kan hushållen lämna metallförpackningar, hårda- och mjuka plastförpackningar, pappersförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, returpapper och småbatterier. 4.4.3 Övrigt avfall från hushåll Hos hushållen uppkommer även en hel del avfall som inte ska läggas i sopkärlet eller lämnas till återvinningsstationerna men som kommunerna ändå har skyldighet att samla in. Nedan beskrivs hur dessa avfallstyper hanteras: Brännbart avfall -exempelvis mattor, pulkor och annat brännbart grovavfall som inte är återvinningsbart eller farligt. Avfallet lämnas till Kvarntorps återvinningscentral och behandlas på Heden i Karlstad genom förbränning med energiutvinning. Avfall som ska deponeras - avfall som inte kan återvinnas, återanvändas eller förbrännas läggs på deponi. Exempel är porslin, keramik, isolering och fönsterglas. Avfallet lämnas till Kvarntorps återvinningscentral och deponeras på Djupdalens avfallsanläggning i Karlstad. Metall - olika typer av metaller lämnas i containern för metallskrot på Kvarntorps återvinningscentral och skickas vidare till företag som sorterar materialet i olika kvaliteter. Det används sedan som råvara vid tillverkning av nya produkter. Wellpapp lämnas till Kvarntorps återvinningscentral som sedan lämnar materialet vidare till återvinning. Träavfall - trädgårdsmöbler, bokhyllor, pallvirke m m kan lämnas i containern för träavfall på Kvarntorps återvinningscentral. Impregnerat trä klassas som farligt avfall och ska lämnas på anvisad plats på återvinningscentralen. Träavfallet levereras sedan som bränsle till mottagande förbränningsanläggning för utvinning av fjärrvärme. Resårmöbler-soffor, sängar och andra möbler med resårbotten lämnas till Kvarntorps återvinningscentral. Resårmöblerna skickas sedan till ett företag som krossar dem och sorterar upp materialet i metall och en brännbar fraktion. Metallen materialåtervinns, medan den brännbara fraktionen går till förbränning med energiutvinning.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 19 av 21 Ris- och trädgårdsavfall - ris- och trädgårdsavfall kommer framför allt från privata trädgårdar, kyrkogårdar och den kommunala parkverksamheten och kan lämnas till Kvarntorps återvinningscentral. Den vedartade delen av riset flisas och eldas i flispannan på Heden i Karlstad. Resten av riset och trädgårdsavfallet komposteras. Däck - Däck kan lämnas till däckåterförsäljare eller till Kvarntorps återvinningscentral. Däcken lämnas sedan till Svensk Däckåtervinning AB som har ansvaret för däck med producentansvar. Bättre däck regummeras eller återanvänds i t ex sprängmattor, medan sämre däck klipps sönder och förbränns med energiutvinning. Metallen i däcken materialåtervinns. Elektronik allt elektronikavfall omfattas av producentansvar och El-Kretsen AB sköter borttransport och fortsatt förbehandling och hantering. Farliga komponenter plockas bort och övriga material återvinns. Elavfall kan lämnas till Kvarntorps återvinningscentral. Elavfall omfattar tex: hemelektronik tex rakapparat, radio, mobiltelefoner kyl och frys vitvaror tex spisar och tvättmaskiner lysrör, lågenergilampor och övriga ljuskällor Batterier - Småbatterier lämnas till Karlbergs avfallsstation men kan även lämnas på andra insamlingsställen som tex på återvinningsstationer eller i affärer. Farligt avfall tex oljeavfall, lösningsmedel, färg, lack, kemikalier, kvicksilver. Hushållen i Forshaga kommun kan lämna sitt farliga avfall till miljöstationen på Kvarntorps återvinningscentral. Farligt avfall kan t ex vara oljeavfall, lösningsmedel, färg, lack, kemikalier, kvicksilver och batterier. Det farliga avfallet hämtas av Ragn- Sells AB på uppdrag av Forshaga kommun och behandlas på godkända anläggningar runt om i Sverige. Bilbatterier Kan lämnas till Kvarntorps återvinningscentral och omhändertas av Stena Recycling AB. Riskavfall riskavfall från sjukvården hanteras genom Landstingets försorg. Mediciner från privatpersoner lämnas till apoteket. Kanyler lämnas till ett apotek eller till kommunens återvinningscentral i kanylburkar som kan hämtas på apoteket. Bilar - bilar omfattas av producentansvar, vilket innebär att producenterna är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning om bilarna är registrerade. Bilar ska lämnas till en auktoriserad bilskrotningsfirma. Enstaka bildelar kan lämnas till Kvarntorps återvinningscentral.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 20 av 21 4.4.4 Latrin, slam och fett Latrin hämtas i engångsbehållare av entreprenören Ragn-Sells AB, latrinkärlen förbränns sedan i Karlstad Energis anläggning på Heden. Avfall från kommunalt avlopp utgörs av: Rens, dvs. avfall som fastnar i avloppsreningsverkets rensgaller, från avloppsreningsverken i Forshaga och Deje. Avfallet transporteras av entreprenör till avfallspannan Heden i Karlstad för behandling. Avvattnat slam från avloppsreningsverken i Deje, Olsäter, Mölnbacka och Hagen transporteras till Forshaga reningsverk för behandling. Avvattnat slam från Forshaga reningsverk används för sluttäckning av den nedlagda deponin på Katrineberg. Slam från enskilda och/eller större slamavskiljare transporteras till Forshaga reningsverk för behandling Efter tillstånd av miljö- och byggnämnden får fastighetsägare själv omhänderta slam från egen slamavskiljare för kompostering. Avloppsvatten från slutna tankar. Slutna tankar används framför allt i fritidshus som ett alternativ till torrklosett eller slamavskiljare. Avloppsvattnet insamlas av entreprenör och transporteras till Forshaga reningsverk. Slutna tankar töms vid behov, dock minst 1 gång/år. Slam och rens från dagvattenbrunnar insamlas dels vid spolning av ledningar dels vid tömning av dagvattenbrunnarnas slamfång. Avfallet transporteras till Katrinebergs avfallsstation och används som täckmaterial. I norra delen av Forshaga kommun sköter Oljeservice i Olsäter AB slamtömningen samt tömning av avlopp från slutna tankar. I södra delen sköts arbetet av Suez. Oljeservice i Olsäter AB sköter även tömning och rensning av dagvattenbrunnar i hela kommunen. Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. Denna ska tömmas minst en gång per år. 4.4.5 Mängder I bilaga 1a har avfallsmängder för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner sammanställts. För att kunna jämföra mängderna mellan kommunerna har nyckeltalet kg/invånare använts.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 1 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 21 av 21 4.5 Övrigt avfall Verksamhetsavfall är avfall från t ex industriers och företags produktion som inte är jämförbart med hushållsavfall och därför inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Detta avfall har verksamhetsutövarna själva ansvar för att det forslas bort och omhändertas på ett riktigt sätt. 4.5.1 Beläggning av kartong Vid Stora Ensos anläggning för PE-beläggning av kartong i Forshaga finns två beläggningsmaskiner med en årskapacitet på ca 145 000 ton. Under 2014 producerades 81 799 ton plastbelagd kartong. Förbrukningen av kartong var 77 031 ton och förbrukningen av beläggningsmaterial var 9 206 ton. Mängden avfall och restprodukter uppgick till 4 835 ton. Fördelning av de olika fraktionernas hantering visas i nedanstående tabell. Typ Materialåtervinning Energiutvinning Deponering Farligt avfall Mängd 4707 ton 119 ton 0 ton 9,6 ton 4.5.2 Avfall från övriga företag och verksamheter Avfall från företag och verksamheter i Forshaga kommun tas till största del om hand av Stena Recycling AB, SUEZ AB och Ragn-Sells AB, som ombesörjer transport och behandling av avfallet. Askan från kommunens värmecentraler i Forshaga kommer från pelletsförbränning. Askan tas omhand av Statoil, som levererar pellets till anläggningarna i Forshaga och Deje. Vid behov kan kommunen begära in statistik över insamlade och omhändertagna mängder från alla företag och verksamheter. Kommunen har dock valt att inte göra någon sammanställning i denna avfallsplan.
Bilaga 1a Avfallsplan 2017-2027 Mängder hushållsavfall Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner 2015 Grums Kil Hammarö Forshaga Total Antal invånare 8 945 11 802 15 420 11 379 47 546 Hushållsavfall i säck och kärl Grums Kil Hammarö Forshaga Total ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare Brännbart hushållsavfall 2 112 236 1 575 133 3 127 203 2 720 239 9 534 201 Matavfall central biologisk behandling 587 50 587 12 Matavfall avfallskvarn 19 1 19 0,4 Matavfall hemkompostering 17 2 181 15 36 2 54 1 288 6 Total mängd 2 129 238 2 343 199 3 182 206 2 774 240 10 428 219 Avfall lämnat till återvinningscentral Grums Kil Hammarö Forshaga Total ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare Brännbart 434 49 642 54 741 48 609 54 2 426 51 Deponirest/Ej brännbart 239 27 187 16 219 14 250 22 895 19 Asbest 27 3 45 4 4 76 2 Gips 19 2 97 6 43 4 159 3 Metallskrot 249 28 312 26 336 22 42 4 939 20 Wellpapp 68 8 107 9 110 7 96 8 381 8 Ris 112 13 143 12 573 37 350 31 1 178 25 Impregnerat trä 192 12 177 16 369 8 Övrigt träavfall 678 76 897 76 1 314 85 800 70 3 689 78 Trädgårdsavfall till kompostering 100 11 509 43 850 55 250 22 1 709 36 Resårmöbler 62 7 80 7 67 4 56 5 265 6 Däck med eller utan fälg 9 1 30 3 11 1 15 1 65 1 Elavfall inkl batterier 186 21 217 18 209 14 155 14 767 16 Farligt avfall 19 2 47 4 48 3 30 3 144 3 Material till återanvändning 35 2 4 39 1 Textil till återanvändning 13 1 30 3 50 3 21 2 114 2 Total mängd 2 196 246 3 265 277 4 856 315 2 898 254 13 215 278 Material lämnat till åtevinningsstationer Grums Kil Hammarö Forshaga Total ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare Pappersförpackningar 110 12 208 18 284 18 111 10 713 15 Tidningar & returpapper 260 29 382 32 440 29 302 27 1 384 29 Plastförpackningar 38 4 98 8 92 6 48 4 276 6 Glasförpackningar 112 13 71 6 97 6 166 15 446 9 Metallförpackningar 9 1 18 2 19 1 18 2 64 1 Total mängd 529 59 777 66 932 60 645 57 2 883 61 Slam & latrin Grums Kil Hammarö Forshaga Total ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare ton/år kg/invånare Slam från enskilda avlopp 3 352 375 4 122 349 1 991 129 1 554 137 7 667 161 Latrin 0 0 1 0,04 0,3 0,02 3 0,3 4 0,1 Total mängd 3 352 375 4 123 349 1 991 129 1 557 137 7 671 161 Avfallsmängd per behandlingssätt exkl latrin och slam Grums Kil Hammarö Forshaga Total ton/år % ton/år % ton/år % ton/år % ton/år % Återanvändning 13 0,3% 30 0,5% 85 0,9% 25 0,4% 153 0,6% Materialåtervinning 1 103 22,7% 1 542 24,2% 1 762 19,6% 1 052 16,7% 5 459 20,6% Biologisk behandling 117 2,4% 1 277 20,0% 905 10,1% 304 4,8% 2 603 9,8% Energiutvinning genom förbränning 3 336 68,7% 3 257 51,0% 5 755 64,2% 4 479 70,9% 16 827 63,4% Farligt avfall 19 0,4% 47 0,7% 240 2,7% 207 3,3% 513 1,9% Deponering 266 5,5% 232 3,6% 223 2,5% 250 4,0% 971 3,7% Total mängd 4 854 100,0% 6 385 100,0% 8 970 100,0% 6 317 100,0% 26 526 100,0%
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 10 Bilaga 2 Förteckning över behandlingsanläggningar och nedlagda deponier 1 Allmänt... 2 2 Behandlingsanläggningar... 3 2.1 Grums kommun... 3 2.2 Hammarö kommun... 3 2.3 Forshaga kommun... 4 2.4 Kils kommun... 5 3 Nedlagda deponier... 6 3.1 Grums kommun... 6 3.2 Forshaga kommun... 7 3.3 Hammarö kommun... 8 3.4 Kils kommun... 9
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 2 av 10 1 Allmänt I Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner finns några kommunala anläggningar för omhändertagande och behandling av avfall samt ett antal nedlagda deponier. Enligt 5 i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) ska planen innehålla uppgifter om anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall som finns i kommunen. Detta gäller dock endast sådana anläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För varje anläggning skall anges 1. var i kommunen anläggningen är belägen, 2. sifferkod enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI-kod) 3. typ/typer av avfall som hanteras, 4. metoder för återvinning eller bortskaffande, 5. kapacitet (ton/år), 6. totalt mottagna mängder avfall (ton/år) och 7. tillåten avfallsmängd enligt tillstånd (ton/år). Enligt 6 i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) ska planen innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används för detta ändamål. För varje sådan deponi skall en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare skall planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. I denna bilaga beskrivs kortfattat de anläggningar som hanterar avfall från kommunerna samt en förteckning över nedlagda deponier i respektive kommun.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 3 av 10 2 Behandlingsanläggningar 2.1 Grums kommun 2.1.1 Karlbergs avfallsstation SNI-kod: 90.310B, 90.40C Gällande tillstånd enligt miljöbalken utfärdades 2002-04-02. Tillståndet omfattar mottagning, sortering och lagring av 15 000 ton avfall per år och därav deponering av 5 000 ton icke farligt avfall per år. Tillståndet omfattar även mellanlagring av 200 ton farligt avfall. Total mottagen mängd avfall år 2015: 2 546 ton varav deponerad mängd 266 ton. Karlbergs avfallsstation är lokaliserad ca 1,5 km nordost om Grums centrum, på fastighet Karlberg 2:19. Avfallsstationen består av deponi, återvinningscentral samt miljöstation. Huvudman för stationen är Grums kommun. Deponeringsverksamhet har pågått på området sedan 1991. Avfallsstationen inhägnade yta uppgår till ca 9,4 hektar varav ca 2 hektar tagits i anspråk för deponering. Privatpersoner och verksamheter kan lämna grovavfall som t.ex. brännbar avfall, avfall som ska deponeras, järn- och metallskrot, kartonger, möbler, ris, kompost, elavfall, vitvaror, batterier, farligt avfall mm. Det går också att lämna allt avfall som omfattas av producentansvar. 2.2 Hammarö kommun 2.2.1 Hammarö Återvinningscentral SNI-kod: 90.40C Tillåten mängd enligt anmälan: 10 000 ton/år Hammarös återvinningscentral öppnade i april 2009. I dagsläget är återvinningscentralen endast anmälningspliktig, och ingen miljörapport lämnas till tillsynsmyndigheten. Hammarö kommuns miljö- och byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet. På grund av ökade mängder av farligt avfall kommer återvinningscentralen att ansöka om tillstånd för verksamheten. Då kommer i så fall en miljörapport att lämnas till tillsynsmyndigheten. Anläggningen drivs i kommunal regi av serviceförvaltningen. Återvinningscentralen är utrustad för sortering, insamling och mellanlagring av hushållens grovavfall samt för mellanlagring av sorterat avfall från mindre företag. Även behållare för insamling av förpackningsmaterial och returpapper finns på återvinningscentralen. Avfallstyper som hanteras: ris, impregnerat trä, övrigt träavfall, resårmöbler, metallskrot, gips, trädgårdsavfall till kompostering, däck, brännbart, deponirest/ej brännbart, batterier, bilbatterier, asbest, el-avfall, övrigt farligt avfall, förpackningar, returpapper, wellpapp samt second hand (återanvändning av saker som är för bra för att slängas). Total mottagen mängd avfall år 2015: 4 856 ton.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 4 av 10 2.3 Forshaga kommun 2.3.1 Kvarntorps återvinningscentral SNI-kod: 90.40C Tillåten mängd enligt tillstånd: Mellan 1 000 och 10 000 ton/år. Tillsynsmyndighet är Forshaga kommun, Miljö- och byggförvaltningen. I Deje fanns tom 2016 kommunens återvinningscentral Katrineberg. 2016 öppnade kommunens nya återvinningscentral på Kvarntorps industriområde strax norr om Forshaga. Återvinningscentralen kommer att drivas av entreprenören Pallins Åkeri AB på uppdrag av Forshaga kommun. Katrineberg ska sluttäckas och avvecklas före 2019. Återvinningscentralen är utrustad för sortering, insamling och lagring av hushållens grovavfall samt för lagring av sorterat avfall från företag. Även behållare för insamling av förpackningsmaterial och returpapper finns på återvinningscentralen. Typer av avfall som hanteras: Förpackningar, wellpapp, batterier, brännbart, möbler, deponirest/ej brännbart, däck, el-avfall, farligt avfall, gips, täckmassor (grus, sten, jord), metallskrot, ris, tidningar, träavfall och trädgårdsavfall. På Kvarntorps återvinningscentral finns även miljöstation för insamling av farligt avfall. Eftersom Kvarntorps återvinningscentral togs i drift under 2016 kan ingen mottagen mängd redovisas, mottagen mängd under 2015 på Katrinebergs återvinningscentral var 2 898 ton.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 5 av 10 2.4 Kils kommun 2.4.1 Lersätters avfallshanteringsområde SNI-kod: 30.000B, 90.40C Gällande tillståndsbeslutbeslut medger en deponering av 40000 ton avfall per år samt mellanlagring av en viss mängd avfall. Lersätters avfallshanteringsområde är lokaliserat ca 2 km nordväst om Kils centrum, på fastigheten Lersätter 1:83. Avfallshanteringsområdet består av områden för mottagning, återvinning och sortering, deponering samt lakvattenbehandling. Huvudman för verksamheten är Kils Avfallshantering AB. Deponeringsverksamhet har pågått inom området sedan 1950-talet. Inom området finns dels en äldre deponidel som avslutades mellan 1997 och 1999, dels en nyare deponidel där deponering sker idag. Avfallshanteringsområdet upptar en yta på totalt 14,5 ha, varav cirka 4,3 ha utgörs av den gamla deponin. De avslutade deponiytorna har i samband med sluttäckningen försetts med ett gasuppsamlingssystem för den spontant producerade biogasen i upplaget. Gasen förbränns och blir fjärrvärme i Kils tätort. Privatpersoner och verksamheter kan lämna grovavfall som t.ex. brännbar avfall, avfall som ska deponeras, järn- och metallskrot, kartonger, möbler, ris, kompost, elavfall, vitvaror, batterier, farligt avfall mm. Det går också att lämna allt avfall som omfattas av producentansvar. Total mottagen mängd avfall år 2015: 15 579 ton varav deponerad mängd 11 187 ton. 2.4.2 Lersätters samförbränningsanläggning SNI-kod: 90.190B Enligt tillståndet får sorterade, mellanlagrade och/eller beredda avfallsmängder uppgå till högst 30 000 ton per år och förbrända avfallsmängder till högst 20 000 ton/år. Inom Lersätters avfallshanteringsområde finns även Kils Energis samförbränningsanläggning för fjärrvärmeproduktion. I anslutning till anläggningen finns en yta för sortering, mellanlagring och krossning av returträ. Anläggningen består av en panna på 8 MW för förbränning av returträ som utgör basproduktionsenhet för Kils fjärrvärmenät. En ackumulatortank på 1200 m3 finns kopplad till anläggningen för att utjämna effekttoppar och minska oljeanvändningen då pannan ställs av för service mm. Under 2015 förbrändes totalt 15 758 ton.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 6 av 10 3 Nedlagda deponier 3.1 Grums kommun I Grums kommun finns elva stycken nedlagda avfallsupplag. Någon riskklassificering har inte genomförts. År 1984 utförde Länsstyrelsen i Värmlands län en kartering av äldre avfallsupplag i Grums kommun. Kartläggningen redovisas i tabellen nedan. Område Drifttid Avfallstyper Borgviksfjället N: a Flokerud 1968-1991 Hushållsavfall, affärs- och kontorsavfall, industriavfall, byggavfall, slam mm Fiberdammar vid g: a Kyrkebyns bruk AB* Storängen 1:64 Avslutad 1979 Fiber, betong, tegel, bark. Svenstorpsvägen Gruvöns bruk* Östermalm 1:3 Karlberg 2:21 Kosserud Grönberg 1:3, 1:4 Thuvudden* Vassängshamnen Ås 1:10, 1:234 Hagaborg Malöga 1:117 Fiberdammar vid g: a Slottsbrons bruk AB* Slottsbron 2: 1 Från 40-talet Avslutad 1980 Bark, ved, klakgrus, svartslam mm 1946-1975 Hushållsavfall, slam, latrin, miljöfarligt avfall. 1970-1977 Byggavfall 1962-1973 Hushållsavfall, affärs- och kontorsavfall, industriavfall, byggavfall, slam mm. Avslutad 1980 Mickeslön* Uppgift saknas Uppgift saknas Gruvön* Gruvön 2:1 Uppgift sankas Mesa, bark, plast, fiber, papper, bygg- och rivningsavfall. Mesa, bark, sten, byggavfall. Orrby (vid ställverket) Uppgift saknas Uppgift saknas * Upplagen är tippade i vikar i Vänern som utfyllnad för nya markområden.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 7 av 10 3.2 Forshaga kommun I Forshaga kommun finns tio stycken nedlagda avfallsupplag. Någon riskklassificering har inte genomförts. År 1984 utförde Länsstyrelsen i Värmlands län en kartering av äldre avfallsupplag i Forshaga kommun. Kartläggningen redovisas i tabellen nedan. Område Drifttid Avfallstyper Edeby Osäker Hushållsavfall, byggavfall, skrot, oljefat mm. Forsnäs Upphörde 1977 Avloppsslam Mölnbacka (Västanå) Mölnbacka 1:11 1979-1988 Avloppsslam Västra Deje Västra Deje 1:3 Upphörde 1973 Hushållsavfall mm Sundstad norra Forsnor 1:5 Sundstad södra Forsnor 1:5 1975-? Bygg- och rivningsavfall mm?-1977 Bygg- och rivningsavfall mm Näset 1940-talet Industriavfall Berg Skivedtorp 1:5 Öjenäs Öjenäs 1:2 1963-1969 Industriavfall?-1973 Hushålls- och industriavfall, byggavfall, avloppsslam Katrinebergs avfallsupplag Mölnbacka 1:11? Hushålls- och industriavfall, byggavfall, avloppsslam och schaktmassor.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 8 av 10 3.3 Hammarö kommun Inom Hammarö kommun finns få gamla avfallsupplag. Helt avslutade kända deponier är endast en s.k. mesatipp öster om brandstationen i Skoghall. Då enligt uppgift endast mesa tippats där, antas den inte utgöra någon miljörisk och några åtgärder övervägs för närvarande inte. På Vidön har Skoghalls Bruk en barkdeponi med en yta av 18 ha och ca 714 000 m3 deponerat avfall. Efter år 2001 har inga massor tillförts deponin. En avslutningsplan har lämnats in till länsstyrelsen och avslutningsarbete pågår, men inget datum har fastställts för när deponin ska vara sluttäckt och helt avslutad. På Akzo Nobels område finns två avslutade kvicksilverdeponier. Det finns också en tredje deponi, för vilket bolaget lämnat in en avslutningsplan till länsstyrelsen. Den är inte sluttäckt ännu. Större delar av industriområdet där Skoghalls Bruk och Akzo Nobel nu ligger kan på vissa platser innehålla ytterligare deponerat material. I och med att industriell verksamhet i full omfattning pågår inom området, är det dock svårt att bilda sig en uppfattning om vad som eventuellt tidigare kan ha deponerats där. Verksamheten har pågått sedan början av 1900-talet. Uppgifter om vad som kan ha deponerats, var detta i så fall skulle ha skett och när saknas helt. Några direktiv från centrala eller regionala myndigheter som t ex Naturvårdsverket eller länsstyrelsen har heller inte givits. Hammarö kommuns deponi vid Mosstorp användes t o m 2006. Därefter har inget avfall deponerats på anläggningen. Deponin, vars areal är ca 5,5 ha, har främst tagit emot grovavfall från hushåll, trädgårdsavfall samt schakt- och rivningsavfall. En avslutningsplan har lämnats in till länsstyrelsen och avslutningsarbete har påbörjats i form tillförsel av täckmassor, men inget datum har fastställts för när deponin ska vara sluttäckt och helt avslutad. Någon riskklassificering har inte genomförts för de nedlagda deponierna i Hammarö kommun 3.3.1 Mosstorps avfallsanläggning Mosstorps avfallsanläggning är en gammal deponi som inte längre används. Sluttäckningsplanen är ännu ej godkänd av länsstyrelsen. Avslutningen beräknas dock vara färdig år 2025..
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 9 av 10 3.4 Kils kommun Besiktning och riskklassificering av gamla avfallsupplag och industriområden utfördes i samband med framtagandet av avfallsplanen 1991-1992. Avfallsupplagen inventerades på nytt under 1997, då få förändringar gjordes i riskklassificeringen. Tipp Avfallstyper Belägen Användningsperiod Deponerad mängd/ volym Nuvarande status Markbeskaffenhet Riskklass Övrigt Hannäs Barktipp. Industriområde, f d sågverk. Avslutad år 1980. Övertäckt. Lera med inslag av morängrus. 4 Barkbränning pågick mellan 1971-1980. Eventuell förekomst av pentaklorfenol. Lerboda (fotbollsplanen) Bark- och spåntipp. Industriområde, f d sågverk. Avslutad år 1971. Avfallsupplaget är nu delvis bortgrävt och området bebyggt. Ovallad grusig/sandig morän, möjligen lera (grovsvallad lättare lera). 4 Doppningskar med eventuellt innehåll av pentaklorfenol. Utredning pågår hos miljö- och hälsoskyddskontoret. Bark- och spåntipp. Avslutad år 1971 < 15 000 m 3 /år under ca 5-10 år (dvs mellan ca år 1961/1966-1971). Lera, mosse 2 Lerboda industriområde Lerbodatorp Alla typer av avfall. Mellan år 1960-1975. Beräknad volym: 8 000 m 3. Övertäckt och avslutad. Spontan tippning under senare år. Branta slänter. Grusig/sandig moig morän (grövre morän, genomsläpplig, infiltrerbar 40 l/m 2 ). 3 Containermottagning har pågått fram till år 1991/1992. Fagerås Alla typer av avfall. Mellan år 1960-1975 (förmodligen även före år 1960). < 1 000 ton/år. Beräknad volym: ca 15 000 m3. Tippområdet är övertäckt och avslutat, däremot är tippområdesbanken ännu ej övertäckt. 4 Trasig inhägnad, skräpigt område, synligt lakvatten. Bör städas och övertäckas.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 2 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 10 av 10 Tipp Avfallstyper Belägen Användningsperiod Deponerad mängd/ volym Nuvarande status Markbeskaffenhet Riskklass Övrigt Sunnanå Hushållsavfall och industriavfall. Belägen i en ravindel intill Edsvallavägen. Lera - isälvslera, flytbenägen. 4 Ännu ej besiktigad. Norra Äng Alla typer av avfall. Belägen inom skyddsområde för kommunens vattentäkt. Använd år 1940-1968. Väl täckt tippområde. Senglacial sand med underliggande lera (sannolikt gammalt grustag) 3 Risk för lakvatteninfiltration till grundvattnet. Lakvattenpåverkan från upplaget kan komma att försvåra ev. framtida grundvattenuttag. Kompletterande undersökningar: 1) provtagning av grundvatten (>2 punkter) 2) nedsättning av grundvattenrör. Lökene- Mon (ridhuset) Alla typer av avfall. Använd år 1940-1950. Avslutad år 1964. Troligen i bruk före Norra Äng. Väl täckt och avslutad. Trädbevuxen. Inget lakvatten. Senglacialsand (genomsläpplig, infiltrerbar 50-60 l/m 2, vattentransport 1 km/2 mån) 4 Restaurerad brunn utefter gamla järnvägsbanken mot Fryksta. Gunnita, Televerket Impregneringsanläggning, arsenik och kreosot. Avslutad 1943-44. Saneringsarbeten pågår (ansvarig Banverket).
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 3 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska genom ökad återvinning och återanvändning. Detaljerat mål för Grums kommun Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska med 30 % till år 2012 jämfört med år 2007. År 2007 uppgick mängden till ca 2 250 ton. En minskning med 30 % innebär att mängden år 2012 ska vara högst ca 1 575 ton. Detaljerat mål för Kils kommun Mängden säck- och kärlavfall till förbränning skall minska med 5 % till år 2012 jämfört med år 2007. År 2007 uppgick mängden till ca 1 500 ton. En minskning med 5 % innebär att mängden år 2012 ska vara högst ca 1 430 ton. Detaljerat mål för Hammarö kommun Mängden säck- och kärlavfall till förbränning skall minska med 35 % till år 2012 jämfört med år 2007. År 2007 uppgick mängden till 3 443 ton. En minskning med 35 % innebär att mängden år 2012 ska vara högst 2 240 ton. Detaljerat mål för Forshaga kommun Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska med 25 % till år 2012 jämfört med år 2007. År 2007 uppgick mängden till ca 2 780 ton. En minskning med 25 % innebär att mängden år 2012 ska vara högst ca 2 085 ton. Uppföljning: År 2012 var mängden säck- och kärlavfall till förbränning 2 097 ton vilket innebär en minskning på 7 %. Kommentar: Målet uppfylldes inte. Utsortering av matavfall genomfördes inte. Uppföljning: År 2012 var mängden säck- och kärlavfall till förbränning 1 495 ton vilket innebär en ökning med 0,3 % Kommentar: Målet uppfylldes inte. Uppföljning: År 2012 var mängden säck- och kärlavfall till förbränning 3 092 ton vilket innebär en minskning med 11 % Kommentar: Målet uppfylldes inte. Utsortering av matavfall genomfördes inte. Uppföljning: År 2012 var mängden säck- och kärlavfall till förbränning 2630 ton vilket innebär en minskning på 6 %. Kommentar: Målet uppfylldes inte. Utsortering av matavfall genomfördes inte.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 3 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 2 av 5 Mål 2: Regional samverkan För att kunna erbjuda kommuninvånarna en avfallshantering som når upp till de krav som ställs på miljö, teknik och servicekvalitet och för att tillgodose de ekonomiska krav som ställs på verksamheten skall kommunen arbeta för en regional samverkan kring avfallsområdet. Kommentar: Målet uppfyllt till viss del. Ett flertal gemensamma aktiviteter och projekt har genomförts men ingen organisation kring samverkan har bildats. Detaljerat mål nr 1 En gemensam renhållningsorganisation skall ha bildats med samverkanskommunerna senast den 31 december 2012. Uppföljning: Mål ej uppfyllt. Detaljerat mål nr 2 En gemensam drift- och skötselorganisation för återvinningscentralerna skall ha bildats med samverkanskommunerna senast den 31 december 2009. Uppföljning: Mål ej uppfyllt. Detaljerat mål nr 3 & 4 Renhållningsentreprenör för insamling av säck- och kärlavfall skall upphandlas gemensamt tillsammans med samverkanskommunerna under hösten 2008. Entreprenad för slamtömning skall upphandlas tillsammans med samverkanskommunerna. Uppföljning: Mål uppfyllt. Kommentar: Gemensam upphandling för insamling av säck- och kärlavfall har genomförts 2008 och 2013. Upphandling av entreprenad för slamtömning samordnades och upphandlades gemensamt av några av samverkanskommunerna detsamma gäller upphandling för omhändertagande av förpackningsmaterial från kommunala verksamheter. Detaljerat mål nr 5 Gemensamma anvisningar och rekommendationer för hämtningsställen och transportvägar skall ha tagits fram med samverkanskommunerna senast den 31 december 2009. Uppföljning: Mål ej uppfyllt.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 3 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 3 av 5 Mål 3: Insamling av matavfall För att tillvarata energi- och näringsinnehållet i matavfall och för att medverka till att de nationella miljömålen nås, skall matavfall sorteras ut från övrigt säck- och kärlavfall och behandlas biologiskt. Biogasen ska konverteras till fordonsgas. Detaljerat mål nr 1 & 2 för Grums, Hammarö och Forshaga kommuner Minst 80 % av kommunens hushåll skall sortera ut sitt matavfall från övrigt säck- och kärlavfall i slutet av år 2012. Minst 60 % av den totala mängden matavfall i säck- och kärlavfallet skall sorteras ut i slutet av år 2012. Detaljerat mål för Kils kommun Kvaliteten på det utsorterade matavfallet skall förbättras, andelen rötbart matavfall i det insamlade matavfallet ska vara minst 70 % år 2012. Uppföljning: Mål ej uppfyllt. Ett insamlingssystem för matavfall kräver omfattande utredningsarbete vilket har genomförts. Samtliga samverkanskommuner har deltagit i utredningsarbetet, även Kils kommun som har ett infört system för källsortering av matavfall. Uppföljning: Målet uppfyllt. 81 % 2014. Mål 4: Biologisk behandlingsanläggning för matavfall Kommunen samverkar med andra kommuner för en regional behandlingsanläggning där matavfall rötas till biogas som uppgraderas till fordonsgas. Detaljerat mål nr 1 En anläggning för biologisk behandling av matavfall, där biogasen konverteras till fordonsgas, skall vara i drift i regionen senast den 31 december 2012. Uppföljning: Mål ej uppfyllt. Detaljerat mål nr 2 Kommunen skall ha fattat ett inriktningsbeslut angående intresse i en regional behandlingsanläggning för matavfall senast vid utgången av år 2008. Uppföljning: Mål ej uppfyllt.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 3 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 4 av 5 Mål 5: Öka materialåtervinningen på återvinningscentralen En större andel av avfallet som lämnas till kommunens återvinningscentral skall återvinnas eller återanvändas. Detaljerat mål nr 1 Andelen avfall till förbränning och deponering från återvinningscentralen skall ha minskat med vardera 10 % senast år 2012 jämfört med år 2007. Uppföljning: Mål delvis uppfyllt. Grums: Deponi minskning med 25 % Brännbart minskning med 35 % Forshaga: Deponi minskning med 2 % Brännbart minskning med 15 % Hammarö: Deponi ökning med 2 % Brännbart minskning med 25 % Detaljerat mål nr 2 Invånarna i kommunen skall ha möjlighet att lämna saker som är för bra för att slängas till återbruk på alla återvinningscentraler i samverkanskommunerna senast den 31 december 2009. Om återbruk redan finns på återvinningscentralen skall insamlingsgraden öka. Uppföljning: Mål delvis uppfyllt. Hammarö och Kil har möjlighet att lämna till återbruk på ÅVC. Mål 6: Minska avfallets farlighet Uppkomsten av farligt avfall skall minska. Allt farligt avfall som uppkommer i kommunen skall samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Detaljerat mål nr 1 Senast år 2012 skall kommuninvånarnas kunskaper om vad som är farligt avfall och var man ska lämna sitt farliga avfall ha ökat jämfört med år 2009. Detaljerat mål nr 2 Andelen farligt avfall bland säck- och kärlavfall skall minska med 50 % från år 2008 till år 2012. Detaljerat mål nr 3 Senast den 31 december 2012 skall hushållens möjligheter att lämna ifrån sig sitt farliga avfall ha ökat. Uppföljning: Mål ej uppfyllt. Uppföljning: Mål ej uppfyllt Uppföljning: Mål ej uppfyllt
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 3 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 5 av 5 Mål 7: Fosforföreningar i avlopp Fosforföreningar i avlopp skall återföras till produktiv mark. Detaljerat mål för Grums, Hammarö och Forshaga kommuner Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Detaljerat mål Kils kommun Senast år 2012 ska slammet från de kommunala avloppsreningsverken vara av den kvaliteten att det kan läggas på produktiv mark. Uppföljning: Mål ej uppfyllt Uppföljning: Mål ej uppfyllt Mål 8: Gamla avfallsupplag Gamla avfallsupplag skall riskklassificeras. Detaljerat mål för Grums, Hammarö och Forshaga kommuner Förteckningen över nedlagda deponier ska uppdateras med riskklassificering senast vid utgången av år 2012. Uppföljning: Mål ej uppfyllt
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 4 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 2 Bilaga 4 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan, som krävs i lag eller annan författning, göra en miljöbedömning av planen om det kan antas att genomförandet kommer att medföra betydande miljöpåverkan. I miljöbedömningen ska den miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra beskrivas och bedömas och dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunala avfallsplaner innehåller oftast mål och åtgärder som innebär förändringar och konsekvenser för miljön och berörs därför av denna lag. Det är de mål och åtgärder som kan förväntas få betydande miljöpåverkan som ska miljöbedömas. För att veta om en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning krävs behöver en analys göras av om genomförandet av planen innebär betydande miljöpåverkan. Denna analys kallas för behovsbedömning. Enligt 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar innebär en avfallsplan en betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som finns beskrivna i 3 eller bilaga 3 till förordningen. Avfallsplanen för år 2017-2027 omfattar inte nya tillståndspliktiga verksamheter eller åtgärder eller ändring av befintliga tillstånd. Bedömningen är därför att den nya avfallsplanen inte innebär betydande miljöpåverkan eftersom den inte anger förutsättningarna för kommande tillstånd, enligt 4, för verksamheter eller åtgärder som beskrivs i 3 eller bilaga 3 i förordningen. Även planer som inte omfattas av 4 kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen görs då enligt 5 samma förordning. Enligt denna paragraf innebär planen betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan leda till påverkan på miljön, och kommunen utifrån kriterierna i bilaga 4 till förordningen bedömer att genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Även bedömning enligt 5 visar att kommunens avfallsplan för år 2017-2027 inte innebär betydande miljöpåverkan. Detta eftersom avfallsplanen inte anger förutsättningar för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön och därför inte heller kräver en bedömning om genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i samma förordning. Med anledning av ovanstående är bedömningen att Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuners avfallsplan för åren 2017-2027 inte omfattas av krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 4 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 2 av 2 Behovsbedömningen hanterades politiskt i respektive kommun och lämnades till Länsstyrelsen i Värmland för yttrande innan beslut om att avfallsplan för åren 2017-2027 inte omfattas av krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning togs i respektive kommunfullmäktige. Dokumentet som lämnades till Länsstyrelsen för yttrande var ett utkast till denna avfallsplan men förslag till målområden, detaljerade mål och åtgärder. Länsstyrelsen yttrade sig i december 2014 med denna formulering: Då planen inte anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som beskrivs i 3 eller Bilaga 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar eller kan antas uppfylla 5 p1 och p2 med hänvisning till kriterierna i bilaga 4 i samma förordning anser länsstyrelsen i Värmlands län att avfallsplanen inte medför betydande miljöpåverkan.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 5 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 1 Bilaga 5 Lagar och förordningar Nedan finns de lagar som främst berör avfallsområdet. Lagstiftningen uppdateras och förändras, denna lista är upprättad i december 2016. Miljöbalk [1998:808] Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd [NFS 2006:6] om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning Förordning [1998:899] om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöprövningsförordning [2013:251] Avfallsförordning [2011:927] Förordning [2001:512] om deponering av avfall Förordning [2013:253] om förbränning av avfall Förordning [1994:1205] om producentansvar för returpapper Förordning [1994:1236] om producentansvar för däck Förordning [2006:1273] om producentansvar på förpackningar Förordning [2007:185] om producentansvar för bilar Förordning [2000:208] om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Förordning (2014:1075) om producentansvar för elutrustning Förordning [2009:1031] om producentansvar för läkemedel Förordning om [2008:834] producentansvar för batterier Förordning [2007:193] om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Förordning [2005:220] om retursystem för plastflaskor och metallburkar Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS 2007:846 Bilskrotningsförordning SFS 2007:186 Förordning om PCB mm SFS 2007:19 Förordning om gränsöverskridande transporter av avfall SFS 2007:383 Förordning om utvinningsavfall SFS 2008:722 Plan- och bygglag [2010:900] Arbetsmiljölag [1977:1160]
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 14 Bilaga 6 Redogörelse för samråd Innehåll Allmänt... 2 Samrådets genomförande... 2 Inkomna yttranden och synpunkter... 2 Ändringar som gjort i avfallsplanen efter samrådet... 2 Avfallsplanen som helhet... 3 Avfallsplanens huvuddokument... 3 Avfallsplanens bilagor... 3 Lokala föreskrifter om avfallshantering... 3 Sammanfattning av inkomna synpunkter och yttranden.... 4 Länsstyrelsen i Värmland... 4 Länsstyrelsen i Värmland forts.... 5 Länsstyrelsen i Värmland forts.... 6 Miljöförvaltningen, Karlstad kommun... 7 Miljöförvaltningen, Karlstad kommun forts.... 8 Miljöförvaltningen, Karlstad kommun forts.... 9 Miljö- och byggnämnden, Forshaga kommun... 10 Villaägarnas lokala förening i Forshaga... 10 Kommunstyrelsen, Grums kommun... 10 Miljö- och byggnadsnämnden, Hammarö kommun... 10 Socialnämndens arbetsutskott, Hammarö kommun... 10 Kristdemokraterna, Hammarö kommun... 11 Kungörelse i NWT 14 oktober 2016... 12 Kungörelse i VF 14 oktober 2016... 13 Sändlista... 14
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 2 av 14 Allmänt Alla kommuner ska ha en renhållningsordning som ska innehålla en avfallsplan och föreskrifter om avfallshantering, enligt 15 kap 41 miljöbalken. Innan kommunen antar renhållningsordningen ska kommunen, enligt 15 kap 42 miljöbalken: 1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse av renhållningsordningen, och 2. ställa ut ett förslag till renhållningsordning för granskning under minst fyra veckor. Kommunen ska informera om utställningen på sin webbplats före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem som synpunkter ska lämnas. Enligt 15 kap 43 ska kommunen när den antar renhållningsordningen ta hänsyn till de synpunkter som har kommit fram i samrådet. Denna bilaga utgör en samlad redogörelse över utfört samråd och inkomna synpunkter i samband med upprättande av ny renhållningsordning för Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner. Samrådets genomförande Avfallsplan och föreskrifter för respektive kommun ställdes ut under perioden 17 oktober till 13 november 2016 på följande platser: Grums kommunhus samt Grums bibliotek, Kils kommunhus samt Kils bibliotek, Hammarö kommunhus, Forshaga kommunhus, Forshaga bibliotek samt Deje Bibliotek. Dokumenten fanns även att läsa och hämta på respektive kommuns hemsida. Utställningen kungjordes i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad fredag 14 oktober 2016. En separat inbjudan skickades även ut via mail till berörda myndigheter och föreningar. Inkomna yttranden och synpunkter Yttranden inkom från nedanstående. Inkomna yttranden och synpunkter har beaktats vid upprättandet av slutversion av renhållningsordningen. Länsstyrelsen i Värmland Kommunledningskontoret, Karlstad kommun Miljöförvaltningen, Karlstad kommun Miljö- och byggnämnden, Forshaga kommun Villaägarnas lokala förening i Forshaga Kommunstyrelsen, Grums kommun Miljö- och byggnadsnämnden, Hammarö kommun Socialnämndens arbetsutskott, Hammarö kommun Socialförvaltningen, Hammarö kommun Kristdemokraterna, Hammarö kommun Ändringar som gjort i avfallsplanen efter samrådet
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 3 av 14 Avfallsplanen som helhet Ändringar och rättelser av redaktionell karaktär har genomförts både i huvuddokumentet och i bilagorna. Avfallsplanens huvuddokument Vissa åtgärder flyttas över till uppföljning. Kapitel 3 förtydligas så att kopplingen mellan avfallsplanens mål, de nationella miljökvalitetsmålen och den nationella avfallsplanen blir tydligare. Ett detaljerat mål om riskklassning av nedlagda deponier läggs till i avfallsplanen. Avfallsplanens bilagor Bilaga 1 Nulägesbeskrivning och bilaga 5 Lagar och förordningar uppdateras angående hantering av elavfall och hänvisning till felaktig förordning. Bilaga 1 Nulägesbeskrivning uppdateras med saknade uppgifter. Uppgifter om behandlingsanläggningar i bilaga 2 uppdateras. Lokala föreskrifter om avfallshantering Definitionen av farligt avfall uppdateras i bilaga 1 till lokala föreskrifter om avfallshantering.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 4 av 14 Sammanfattning av inkomna synpunkter och yttranden. Nedan sammanfattas kortfattat inkomna synpunkter och yttranden av betydelse. Yttranden i sin helhet finns att läsa hos respektive kommun. Länsstyrelsen i Värmland Uppgifterna i avfallsplan ska minst ses över vart fjärde år enligt Avfallsförordning (2011:927) 80. Remitterad avfallsplan sträcker sig från 2017-2027, vilket innebär att den inte är anpassad efter kraven i avfallsförordningen. Kommentar: År 2022 kommer en mer omfattande genomgång av avfallsplan med bilagor och genomföras. Vid behov genomförs den tidigare. Mål, åtgärder och statistiksammanställning kommer att ses över varje år. Miljöbalken (1998:808) 15 kapitlet 13-15 reglerar när samråd och utställning ska ske av renhållningsordningen. Detta ska ske även om det bara rör sig om ändringar i renhållningsordningen (undantaget om omfattningen innebär att ett mindre antal fastighetsägare berörs eller att ändringen är av begränsad omfattning). De justeringar som kommunen ämnar göra i avfallsplanen under avfallsplanens giltighetstid (exempelvis vidta ytterligare åtgärder löpande) kan sannolikt inte ses som ändringar med begränsad omfattning. Kommunen bör därför överväga om inte tiden för planens giltighet ska justeras. Kommentar: Eftersom de detaljerade målen sträcker sig över fem år behöver åtgärder både kunna tas bort och läggas till om behov finns. Åtgärder kan bli inaktuella under perioden och det kan även behövas ytterligare åtgärder för att nå ett delmål. Det bör vidare framgå i avfallsplanen vilka ändringar som får göras av tjänstemän och vilka ändringar som kräver beslut i kommunfullmäktige, detta för att det ska vara tydligt när planen endast ändras i begränsad om fattning och när planen innebär att kraven på samråd och utställning aktualiseras. Kommentar: Detta finns beskrivet i kap 6 Uppföljning och revidering. Länsstyrelsen anser att kommunerna har arbetat fram fem relevanta målområden inom avfallssektorn. Dessa bidrar till kommunens arbete mot en hållbar utveckling enligt Miljöbalken (1998:808) 1 kapitlet 1. Nedan följer länsstyrelsen kommentarer på de detaljerade målen. Det bör framgå vilken nämnd/förvaltning som ansvarar för åtgärder och uppföljning för respektive detaljerat mål. Kommentar: Ansvarig för genomförande av åtgärden fastställs när det blir aktuellt att påbörja arbetet med åtgärden.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 5 av 14 Länsstyrelsen i Värmland forts. Det hade varit önskvärt att det på ett tydligare sätt framgick hur de detaljerade målen kopplar till de nationella miljökvalitetsmålen och de preciseringar som gäller för dessa samt de prioriterade områdena i den nationella avfallsplanen. Se vidare i Naturvårdsverkets föreskrifter och råd (2006:6) om innehållet i kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning 7. Kommentar: Kopplingen mellan avfallsplanens mål, de nationella miljökvalitetsmålen och den nationella avfallsplanen finns beskrivet i kap 3. Kapitel 3 förtydligas för att kopplingen ska bli tydligare. Det är oklart vad som menas med det detaljerade målet 1.1. Detta då det endast ska vara brännbart hushållsavfall som ska slängas i sopkärlen. Om det menas att mängden brännbart producentansvarsavfall inte ska öka bör detta förtydligas i målet. Kommentar: Avfallsplanen innehåller detaljerade mål om fastighetsnära insamling av material med producentansvar. Osäkerhet i val av system för fastighetsnära insamling gör att detaljerat mål 1.1 endast omfattar den brännbara delen av hushållsavfallet. Redan idag har systemet för att kunna lämna in elektronikavfall ändrats för att möjliggöra för privatpersoner att lämna detta direkt till affären, se vidare Förordning (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. Det är därför oklart vad som menas med mål 2.2. Kommentar: Avsikten med målet är att ge kommunernas invånare fler möjligheter att lämna ifrån sig farligt avfall och elektronik tex genom system som Samlaren i affärer, insamling med bil med jämna intervaller på olika platser i kommunerna. Enligt detaljerat mål 3.1 ämnar kommunen införa ett insamlingssystem för källsorterat matavfall. Ett sådant system är kostsamt och det finns inte heller några uppgifter i planen var detta matavfall skulle transporteras för behandling. Det är därför oklart om målet går att uppfylla i praktiken. Kommentar: Målet kopplas till mål om biologisk behandling av matavfall både i de nationella miljökvalitetsmålen och den nationella avfallsplanen. Att ange behandlingsanläggning är inte möjligt förrän upphandling av tjänsten har genomförts. Enligt NFS (2006:6) 8 ska avfallsplanen innehålla lokala mål även för sådant avfall som kommunen inte ansvarar för. Detta saknas i planen. Mål som kan formuleras under denna paragraf kan exempelvis röra kommunens tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Kommentar: Inga mål har tagits fram då det medför svårigheter att sätta mål på något kommunen inte har rådighet över. Tillsyn av miljöfarliga verksamheter omfattas av verksamhetsmål för respektive kommun. Under rubrik 3.5 Områden med utvecklingsbehov beskrivs olika förbättrings- och utvecklingsbehov som behöver hanteras inom kommunen. Det är oklart varför denna separata rubrik finns i planen, och det som där beskrivs hade varit lämpligt att omformulera till mål, åtgärder och uppföljning under rubrik 2. Mål och åtgärder.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 6 av 14 Kommentar: Genomförbara delar ut kapitlet har tagits med som detaljerade mål och åtgärder i avfallsplanen. Länsstyrelsen i Värmland forts. Bilaga 1. Beskrivningen av hantering av elektronik bör skrivas om då förordningen är ändrad (se även hänvisning till felaktig förordning i Bilaga 5). Kommentar: Bilaga 1 och bilaga 5 uppdateras. Bilaga 1a. Det är oklart om elvafall har räknats in i posten farligt avfall eller ej när avfallsmängd per behandlingssätt redovisas i den nedersta tabellen. Det är också oklart om farligt avfall verkligen ska vara en egen post här (det farliga avfallet genomgår ju också behandling). Detta bör ses över. Kommentar: Elavfall räknas in i posten materialåtervinning. Bilaga 2. Anläggningarna bör delas in per kommun på ett tydligare sätt och samtliga uppgifter som krävs enligt NFS (2006:6) 5 samtliga punkter ska vara med i redovisningen. Hedenverket och Djupdalen tillhör Karlstads kommun och ska inte enligt föreskriften vara med i förteckningen. Kommentar: bilaga 2 uppdateras. Bilaga 3. Förteckningen för Grums, Hammarö och Forshaga kommun uppfyller inte kraven i NFS (2006:6) 6. För de deponier som kommunen ansvarar för ska kommunen ha riskklassat deponierna (MIFO) och även ange uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder. Då kommunen inte har riskklassat de nedlagda deponierna bör kommunen ha mål och åtgärder kring detta i avfallsplanen. Kommentar: ett detaljerat mål om riskklassificering läggs till i avfallsplanen. Bilaga 1. Det är oklart vad som händer med avvattnat slam från Forshaga avloppsreningsverk. Kommentar: bilaga 1 uppdateras. Bilaga 1. För Forshaga och Kils kommuner saknas uppgifter om avfallsmängder och hur detta avfall tas om hand för avfall som kommunen inte ansvarar för. Kommentar: bilaga 1 uppdateras. Bilaga 1a. I jämförelse med de andra kommunerna har Forshaga en lägre andel materialåtervinning. Kommunen bör någonstans kommentera vad detta kan bero på. Kommentar: Avsikten med statistiksammanställningen är inte jämförelse mellan kommunerna eftersom respektive kommuns förutsättningar är olika. Statistiksammanställningens syfte är främst för att kunna följa trender och som utgångsläge för planerade åtgärder. Definitionen av farligt avfall i Bilaga 1 till lokala föreskrifter om avfallshantering bör skrivas om då Avfallsförordning (2011:927) har ändrats beträffande klassificering av farligt avfall. Kommentar: bilaga 1 till lokala föreskrifter om avfallshantering uppdateras.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 7 av 14 Miljöförvaltningen, Karlstad kommun Bra att ge utrymme för utveckling och flexibilitet under avfallsplanens giltighetstid. Avfallsplanen sträcker sig tio år framåt, med avstämning efter fem år. Det hinner hända mycket ute i världen på tio år, till exempel nya skärpta klimatmål. Målen i en långsiktig avfallsplan bör vara betydligt tydligare för att nå nationella miljöoch avfallsmål. Åtgärderna för att nå de skarpare målen kan succesivt utvecklas. Åtgärderna föreslås koppla mer till mål/detaljerat mål och uppföljning bör bättre koppla till åtgärderna. Kommentar: Åtgärdsförslag och uppföljning är i huvuddokumentet kopplat till respektive detaljerat mål. De detaljerade målen ska i sin tur leda till att målområdet uppnås. Regelbundna plockanalyser samt Kundundersökning 2017 Det kan diskuteras om de ska tas med som åtgärd för att nå mål. Eventuellt bör de i stället ses som ett verktyg för uppföljning av de mätbara mål som anges om vad och vilken mängd som slängs i sopkärlen samt om hur medborgarna upplever att avfallshanteringen fungerar i kommunerna. Kommentar: Plockanalyser och kundundersökningar flyttas över till uppföljning. Återanvändning bör redovisas på särskild plats i statistiken, skilt från redovisning av totala avfallsmängder. Detta är viktigt för att få möjlighet att följa trenden för avfallsmängder och se om mängderna minskar. Kommentar: Material och textil till återanvändning redovisas som egna poster i statistiken. Återanvändning redovisas även separat i Avfallsmängd per behandlingssätt där det går att följa trenden. Uppföljning och utvärdering av avfallsplan bör ske år 2021 för att vara klar 2022. Kommentar: De detaljerade målen sätts för 5 år vilket innebär att uppföljning och utvärdering först kan ske under 2022. 2.1 Målområde 1 Minskade avfallsmängder Återvinning minskar inte avfallsmängderna, men minskar däremot användandet av ändliga resurser. Begreppen återvinning och återanvändning bör förtydligas för att undvika sammanblandning och missförstånd. Skillnaden bör framgå tydligare i både målområden/målformuleringar. Återanvändning och återbruk bör därför i enlighet med EU:s avfallshierarki förläggas till första målområdet. Begreppet cirkulär ekonomi bör genomsyra en avfallsplan år 2017, och bör behandla allt från konsumtionsmönster till avfallshantering för att minska de totala avfallsmängderna. Avfallsförebyggande åtgärder innebär åtgärder som görs innan någonting hunnit bli avfall och bör finnas med under målområde 1. Kommentar: Återanvändning passa in både under målområde 1 och målområde 3. Att det i denna avfallsplan finns under målområde 3 beror främst på att förslag till åtgärder är kopplade till återbruk och insamlingsplatser för återanvändningsbara produkter och då ofta i samband med kommunernas återvinningscentraler.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 8 av 14 Miljöförvaltningen, Karlstad kommun forts. Detaljerat mål 1.1 Mängden brännbart hushållsavfall som slängs i sopkärl ska inte öka från år 2017 till år 2022. Varför bara brännbart hushållsavfall i sopkärl? Det är väl den totala mängden avfall som bör minskas Kommentar: Avfallsplanen innehåller detaljerade mål om fastighetsnära insamling av material med producentansvar. Osäkerhet i val av system för fastighetsnära insamling gör att detaljerat mål 1.1 endast omfattar den brännbara delen av hushållsavfallet. Förslag till åtgärder för detaljerat mål 1.1. Information till hushåll och verksamheter. Delta i kampanjer t.ex. genom Avfall Sverige. Information om vad? Kampanjer för vad? Kommentar: Åtgärden är kopplad till detaljerat mål 1.1 och information och informationskampanjer omfattar det detaljerade målet. Kartlägg kommunens (som organisation) egna avfallsflöden och ta fram förslag för avfallshantering. Planerade åtgärder bör förtydligas. Kommentar: Åtgärderna kommer att fastställas efter genomförd kartläggning. 2.3 Målområde 3 Ta tillvara avfall som en resurs Överlag bör man skilja mer på återvinning och återanvändning i texten. Båda är viktiga men återanvändning är ett trappsteg högre i avfallshierarkin och det bör tydligt framgå. 3.3 Bör flyttas till målområde 1, eftersom det handlar om minskning av avfall, dvs att material/produkter genom återanvändning tas omhand innan det blivit avfall. Kommentar: Återanvändning passa in både under målområde 1 och målområde 3. Att det i denna avfallsplan finns under målområde 3 beror främst på att förslag till åtgärder är kopplade till återbruk och insamlingsplatser för återanvändningsbara produkter och då ofta i samband med kommunernas återvinningscentraler. I Hammarö och Kils kommuner finns möjlighet för medborgarna att lämna saker som är för bra för att kastas till återbruk på återvinningscentralerna. Grums och Forshaga kommuner borde också ge denna möjlighet för sina medborgare. Ett mer detaljerat mål om detta skulle kunna beskrivas under punkt 3.3. Kommentar: Detaljerat mål 3.3 omfattar samtliga kommuner. Målområde 4 Utveckla avfallshanteringen genom samverkan Mycket bra med samverkan kring gemensamma projekt och kampanjer kring återvinning men även mycket viktigt med samverkan och samarbete kring återanvändning. Förstärk avfallsförebyggande aktiviteter, samt aktiviteter för ökad materialåtervinning genom förebyggande och uppsökande avfallsrådgivning. Samarbete över kommungränserna kan här vara ett alternativ, jämför med energi- och klimatrådgivning.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 9 av 14 Miljöförvaltningen, Karlstad kommun forts. Kapitlet Bakgrund till mål och åtgärder bör komma före Kap 2 Mål och åtgärder. Det blir mer naturligt att koppla målen till de nationella och internationella mål som ska ligga till grund för framtagandet av framåtsyftande avfallsplaner. Kommentar: För att göra avfallsplanen läsvänlig har valet gjorts att beskriva målen komma så tidigt som möjligt i dokumentet. EU:s avfallstrappa bör vara en utgångspunkt för alla avfallsplaner. Det pågår mycket arbete både nationellt och internationellt med syfte att klättra uppåt i avfallshierarkin. Helst ska inte ens avfall uppstå. Miljöbalken har också fått en ny reglering om avfallshierarkin i kap 15. EU har en handlingsplan för cirkulär ekonomi och ändringar i flera avfallsdirektiv förväntas. Den nationella avfallsplanen är under revidering och kommer när den är klar att ge signaler om prioriterade områden för att vi ska ställa om från linjär till cirkulär ekonomi. Kommentar: Avfallstrappan och kopplingen till avfallsplanens målområden finns beskriven i avsnitt 3.1. Det står på sid 12 att Denna avfallsplan innehåller mål och åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall och för att öka mängden avfall som återanvänds och återvinns. Det finns allmänna mål i den aktuella avfallsplanen om att förhindra att avfall uppstår men det saknas konkreta mål, och åtgärder, för hur detta ska ske. Kommentar: Flera detaljerade mål omfattar detta tex under målområde 2 och 3. Det saknas en koppling mellan målen i den nationella avfallsplanen och målen i avfallsplanen. Kommentar: Kopplingen mellan avfallsplanens mål och den nationella avfallsplanen finns beskrivet i kap 3. Kapitel 3 förtydligas för att kopplingen ska bli tydligare. I kapitlet Områden med utvecklingsbehov finns många bra exempel på utvecklingsbehov men de avspeglas tyvärr inte i mål/detaljerade mål och åtgärder. Det vore bättre och tydligare om detta kapitel förs in under målområden som målbeskrivningar och sen överförs till detaljerade mål med kopplade och konkreta åtgärder och uppföljning av dem. Kommentar: Genomförbara delar ut kapitlet har tagits med som detaljerade mål och åtgärder i avfallsplanen. Bilaga 1 Nulägesbeskrivning. Möjligheterna att lämna material för återbruk i Hammarö och Kil borde lyftas fram mer i nulägesbeskrivningen. En särskild punkt för återanvändning/återbruk bör finnas med i nulägesbeskrivningen. Kommentar: Återbruk och kläder finns med i kapitel 2.4.3 i Nulägesbeskrivningen. Återanvändning är ett målsatt område för samtliga kommuner pga. att det är ett område som behöver utvecklas och tar därför i dagsläget ingen stor plats u nulägesbeskrivningen.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 10 av 14 Miljö- och byggnämnden, Forshaga kommun Miljö- och byggnämnden delar förslagets ståndpunkt om att detta utgör ett strategiskt dokument för att styra avfallshanteringen mot nationella, regionala och lokala mål. Miljö- och byggnämnden ser det som viktigt att avfallsplanen innehåller mål och åtgärder som bedöms kunna ha positiv inverkan på de nationella miljökvalitetsmål som berör avfallshanteringen. Bl. a. finns mål för källsortering och insamling av matavfall för biologisk behandling samt mål om ökad materialåtervinning för grovavfall. Nämnden ser insamling av matavfall som ett viktigt åtagande. Avfallsplanen innehåller även mål om att minska avfallets farlighet vilket nämnden ser som viktigt. Villaägarnas lokala förening i Forshaga Villaägarna tycker att avfallsplanen är väl genomarbetad, nyanserad och med uppdelade mål och delmål över tiden. Målområdena är tydligt formulerade. Villaägarna tycker vidare att en viktig framgångsfaktor är att skapa en motivationskänsla för alla berörda och att det kräver en strukturerad information med mål och delmål. Kommunstyrelsen, Grums kommun Eftersom förslaget tagits fram i samverkan mellan Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner och avfallsplanen utgörs av ett gemensamt dokument har Grums kommun inga synpunkter på materialet. Socialnämndens arbetsutskott, Kils kommun Socialnämndens arbetsutskott har inget att erinra mot förslaget till nu renhållningsordning för Kils kommun. Miljö- och byggnadsnämnden, Hammarö kommun Miljö- och byggnadsnämnden har synpunkter som rör de lokala föreskrifterna för avfallshantering i Hammarö kommun. Socialnämndens arbetsutskott, Hammarö kommun Socialnämnden ser positivt på att man arbetar aktivt för att minska mängden avfall. Vi vill poängtera att man behöver ta hänsyn till äldre och funktionshindrades möjligheter och förmåga att sortera och lämna sitt avfall. Genom att ha fastighetsnära insamling och informera på ett sätt som ger alla medborgare möjlighet att förstå och göra rätt underlättas hanteringen. Om kraven på sortering ökar är det av största vikt att man beaktar medborgare med funktionshinders möjligheter att sortera och lämna ifrån sig sorterat avfall. På flera ställen i dokumenten står nämnt att man avser införa system för fastighetsnära insamling. Det är en förutsättning då socialnämndens brukare många gånger har svårt att ta sig till återvinningsstationer. Det är även viktigt att beakta konsekvenserna för hemtjänstpersonal så att inte sortering och insamling medför merarbete för yrkesgruppen. Särskild hänsyn behöver också tas till medborgare med annat modersmål än svenska vid information om avfallshanteringen.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 11 av 14 Kristdemokraterna, Hammarö kommun Kristdemokraterna Hammarö tycker att renhållningsordningen är väl genomarbetad och utgör en bra grund för ett ansvarsfullt och miljövänligt hanterande av Hammarös avfall. Kristdemokraterna tycker vidare att det är positivt med en gemensam avfallsplan med flera andra kommuner och att det borde underlätta upphandling av ett gemensamt system för avfallshantering. Kristdemokraterna anser också att avfallsplanen har en bra ambitionsnivå i sina mål, relevanta och realistiska mål för förbättras avfallshantering är viktigt för att behålla medborgarnas förtroende och engagemang för systemet.
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 12 av 14 Kungörelse i NWT 14 oktober 2016
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 13 av 14 Kungörelse i VF 14 oktober 2016
Avfallsplan 2017-2027 Bilaga 6 Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 14 av 14 Sändlista Allmänhet, föreningar, fastighetsägare, näringsliv och andra instanser som inte får renhållningsordningen skickad till sig direkt får information via kungörelse i VF och NWT och har möjlighet att yttra sig under utställningstiden. Sändlista: Kommunala bolag Närliggande kommuner Forshaga kommun: kommun@forshaga.se Hammarö kommun: kommun@hammaro.se Grums kommun: kommunstyrelse@grums.se Kils kommun: kommun@kil.se Karlstad kommun: karlstadskommun@karlstad.se Karlstad Energi AB: kundservice.energi@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmlands län: varmland@lansstyrelsen.se Förpacknings- och tidningsinsamlingen: ulla.krohn@ftiab.se Fastighetsägarna: info.gfr@fastighetsagarna.se Villaägarna: info@villaagarna.se Naturskyddsföreningen (centralt Värmland): mikasoder@gmail.com Hyresgästföreningen Handikappföreningarna (HSO) Pensionärernas Riksorganisation (PRO)
Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning 1 Grums kommun 1.1 Administrativa uppgifter Kommun: Grums kommun År: 2017-2027 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Övriga medverkande nämnder: Samhällsbyggnadsutskottet 1.2 Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 8 945 Datum: 2015-12-31 Antal hushåll i småhus: 2 828 i flerbostadshus: 1 581 i fritidshus: 741 1.3 Avfall som kommunen ansvarar för Insamlad mängd 2015 ton Kärl- och säckavfall 2 112 Grovavfall 1 901 Matavfall hemkompost 17 Latrinavfall 0 Slam 3 352 Farligt avfall 19 Småbatterier 1,9 Total mängd 7 402,9
1.4 Avfall som omfattas av producentansvar Insamlad mängd 2015 ton Tidningspapper 260 Well- och kartongförpackningar 178 Plastförpackningar 38 Metallförpackningar 9 Glasförpackningar 112 Däck 9 Blybatterier tyngre än 3 kg 15,8 Elektriska och elektroniska produkter 168,3 Total mängd 790,1 1.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn: Karlbergs avfallsstation SNI-kod: 90.310B, 90.40C Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering och deponering Typ av avfall som tas emot: Privatpersoner och verksamheter kan lämna grovavfall som t.ex. brännbar avfall, avfall som ska deponeras, järn- och metallskrot, kartonger, möbler, ris, kompost, el-avfall, vitvaror, batterier, farligt avfall mm. Det går också att lämna allt avfall som omfattas av producentansvar. Totalt mottagen avfallsmängd år 2015: 2 546 ton. Anläggningens kapacitet: Kapacitet enligt tillståndsgivna mängder. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Mottagning, sortering och lagring av 15 000 ton avfall per år och därav deponering av 5 000 ton icke farligt avfall per år. Tillståndet omfattar även mellanlagring av 200 ton farligt avfall.
1.6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Målområde 1 Minskade avfallsmängder 1.1 Mängden brännbart hushållsavfall som slängs i sopkärl ska inte öka från år 2017 till år 2022. 1.2 Mängden matavfall som slängs från kommunens skolkök, storkök och äldreomsorg ska minska med 10 % från år 2017 till år 2022. Målområde 2 Minska avfallets farlighet 2.1 År 2022 ska det inte finnas något farlig avfall eller elektronikavfall i hushållsavfall som slängs i sopkärl. 2.2 År 2022 ska möjligheterna att lämna farligt avfall och elektronik ha ökat jämfört med år 2017. 2.3 År 2022 ska nedlagda deponier som kommunerna ansvarar för vara riskklassade. Målområde 3 Ta tillvara avfall som en resurs 3.1 År 2022 sorterar hushåll, restauranger, storkök och butiker ut minst 50 % av tillgängligt matavfall och lämnar det till biologisk behandling. 3.2 År 2022 innehåller hushållsavfall som slängs i sopkärl max 20 % material med producentansvar. 3.3 År 2022 ska alla invånare ha möjlighet att lämna produkter och material till återanvändning. 3.4 År 2022 ska en större andel av det grovavfall som hushållen lämnar till återvinningscentralen materialåtervinnas än år 2017. Målområde 4 - Utveckla avfallshanteringen genom samverkan 4.1 Fortsatt och utvecklad samverkan. 4.2 Varje år ska minst två gemensamma projekt genomföras. 4.3 Formalisering av samverkan mellan kommunerna. Målområde 5 Tillgänglighet och service 5.1 År 2022 är minst 90 % av våra kunder nöjda med avfallshanteringen i kommunen.
2 Kils kommun 2.1 Administrativa uppgifter Kommun: Kils kommun År: 2017-2027 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Övriga medverkande nämnder: 2.2 Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 11 802 Datum: 2015-12-31 Antal hushåll i småhus: 8 687 i flerbostadshus: 7 103 i fritidshus: 1 409 2.3 Avfall som kommunen ansvarar för Insamlad mängd 2015 ton Kärl- och säckavfall 1 575 Grovavfall 2 834 Matavfall central biologisk behandling 587 Matavfall hemkompost 181 Latrinavfall 1 Slam 4 122 Farligt avfall 47 Småbatterier 1,8 Total mängd 9 348,8
2.4 Avfall som omfattas av producentansvar Insamlad mängd 2015 ton Tidningspapper 382 Well- och kartongförpackningar 315 Plastförpackningar 98 Metallförpackningar 18 Glasförpackningar 71 Däck 30 Blybatterier tyngre än 3 kg 25,9 Elektriska och elektroniska produkter 184 Total mängd 1 123,9 2.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn: Lersätters avfallshanteringsområde SNI-kod: 30.000B, 90.40C Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering och deponering Typ av avfall som tas emot: Privatpersoner och verksamheter kan lämna grovavfall som t.ex. brännbar avfall, avfall som ska deponeras, järn- och metallskrot, kartonger, möbler, ris, kompost, el-avfall, vitvaror, batterier, farligt avfall mm. Det går också att lämna allt avfall som omfattas av producentansvar. Totalt mottagen avfallsmängd år 2015: 15 579 ton. Anläggningens kapacitet: Kapacitet enligt tillståndsgivna mängder. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Deponering av 40000 ton avfall per år samt mellanlagring av en viss mängd avfall. Anläggningens namn: Lersätters samförbränningsanläggning SNI-kod: 90.190B Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: förbränning. Typ av avfall som tas emot: returträ. Totalt förbränd mängd år 2015: 15 758 ton. Anläggningens kapacitet: Kapacitet enligt tillståndsgivna mängder. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Enligt tillståndet får sorterade, mellanlagrade och/eller beredda avfallsmängder uppgå till högst 30 000 ton per år och förbrända avfallsmängder till högst 20 000 ton/år.
2.6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Målområde 1 Minskade avfallsmängder 1.3 Mängden brännbart hushållsavfall som slängs i sopkärl ska inte öka från år 2017 till år 2022. 1.4 Mängden matavfall som slängs från kommunens skolkök, storkök och äldreomsorg ska minska med 10 % från år 2017 till år 2022. Målområde 2 Minska avfallets farlighet 2.1 År 2022 ska det inte finnas något farlig avfall eller elektronikavfall i hushållsavfall som slängs i sopkärl. 2.2 År 2022 ska möjligheterna att lämna farligt avfall och elektronik ha ökat jämfört med år 2017. 2.3 År 2022 ska nedlagda deponier som kommunerna ansvarar för vara riskklassade. Målområde 3 Ta tillvara avfall som en resurs 3.1 År 2022 sorterar hushåll, restauranger, storkök och butiker ut minst 50 % av tillgängligt matavfall och lämnar det till biologisk behandling. 3.2 År 2022 innehåller hushållsavfall som slängs i sopkärl max 20 % material med producentansvar. 3.3 År 2022 ska alla invånare ha möjlighet att lämna produkter och material till återanvändning. 3.4 År 2022 ska en större andel av det grovavfall som hushållen lämnar till återvinningscentralen materialåtervinnas än år 2017. Målområde 4 - Utveckla avfallshanteringen genom samverkan 4.1 Fortsatt och utvecklad samverkan. 4.2 Varje år ska minst två gemensamma projekt genomföras. 4.3 Formalisering av samverkan mellan kommunerna. Målområde 5 Tillgänglighet och service 5.1 År 2022 är minst 90 % av våra kunder nöjda med avfallshanteringen i kommunen.
3 Hammarö kommun 3.1 Administrativa uppgifter Kommun: Hammarö kommun År: 2017-2027 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Övriga medverkande nämnder: 3.2 Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 15 420 Datum: 2015-12-31 Antal hushåll i småhus: 3 936 i flerbostadshus: 2 305 i fritidshus: 510 3.3 Avfall som kommunen ansvarar för Insamlad mängd 2015 ton Kärl- och säckavfall 3 127 Grovavfall 4 201 Matavfall avfallskvarn 19 Matavfall hemkompost 36 Latrinavfall 0,3 Slam 1 991 Farligt avfall 240 Småbatterier 6 Total mängd 9 620,3
3.4 Avfall som omfattas av producentansvar Insamlad mängd 2015 ton Tidningspapper 440 Well- och kartongförpackningar 394 Plastförpackningar 92 Metallförpackningar 19 Glasförpackningar 97 Däck 11 Blybatterier tyngre än 3 kg 18,3 Elektriska och elektroniska produkter 190,3 Total mängd 1 261,6 3.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn: Hammarö återvinningscentral SNI-kod: 90.40C Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring och sortering. Avfallstyper som hanteras: ris, impregnerat trä, övrigt träavfall, resårmöbler, metallskrot, gips, trädgårdsavfall till kompostering, däck, brännbart, deponirest/ej brännbart, batterier, bilbatterier, asbest, el-avfall, övrigt farligt avfall, förpackningar, returpapper, wellpapp samt second hand (återanvändning av saker som är för bra för att slängas). Totalt mottagen avfallsmängd år 2015: 4 856 ton. Anläggningens kapacitet: Kapacitet enligt tillståndsgivna mängder. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 10 000 ton/år
3.6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Målområde 1 Minskade avfallsmängder 1.5 Mängden brännbart hushållsavfall som slängs i sopkärl ska inte öka från år 2017 till år 2022. 1.6 Mängden matavfall som slängs från kommunens skolkök, storkök och äldreomsorg ska minska med 10 % från år 2017 till år 2022. Målområde 2 Minska avfallets farlighet 2.1 År 2022 ska det inte finnas något farlig avfall eller elektronikavfall i hushållsavfall som slängs i sopkärl. 2.2 År 2022 ska möjligheterna att lämna farligt avfall och elektronik ha ökat jämfört med år 2017. 2.3 År 2022 ska nedlagda deponier som kommunerna ansvarar för vara riskklassade. Målområde 3 Ta tillvara avfall som en resurs 3.1 År 2022 sorterar hushåll, restauranger, storkök och butiker ut minst 50 % av tillgängligt matavfall och lämnar det till biologisk behandling. 3.2 År 2022 innehåller hushållsavfall som slängs i sopkärl max 20 % material med producentansvar. 3.3 År 2022 ska alla invånare ha möjlighet att lämna produkter och material till återanvändning. 3.4 År 2022 ska en större andel av det grovavfall som hushållen lämnar till återvinningscentralen materialåtervinnas än år 2017. Målområde 4 - Utveckla avfallshanteringen genom samverkan 4.1 Fortsatt och utvecklad samverkan. 4.2 Varje år ska minst två gemensamma projekt genomföras. 4.3 Formalisering av samverkan mellan kommunerna. Målområde 5 Tillgänglighet och service 5.1 År 2022 är minst 90 % av våra kunder nöjda med avfallshanteringen i kommunen.
4 Forshaga kommun 4.1 Administrativa uppgifter Kommun: Forshaga kommun År: 2017-2027 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Övriga medverkande nämnder: 4.2 Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 11 379 Datum: 2015-12-31 Antal hushåll i småhus: 3 733 i flerbostadshus: 1 277 i fritidshus: 459 4.3 Avfall som kommunen ansvarar för Insamlad mängd 2015 ton Kärl- och säckavfall 2 720 Grovavfall 2400 Matavfall hemkompost 54 Latrinavfall 3 Slam 1 554 Farligt avfall 207 Småbatterier 2,4 Total mängd 6 940,4
4.4 Avfall som omfattas av producentansvar Insamlad mängd 2015 ton Tidningspapper 302 Well- och kartongförpackningar 207 Plastförpackningar 48 Metallförpackningar 18 Glasförpackningar 166 Däck 15 Blybatterier tyngre än 3 kg 26 Elektriska och elektroniska produkter 152 Total mängd 934 4.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn: Kvarntorps återvinningscentral SNI-kod: 90.40C Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring och Typer av avfall som hanteras: Förpackningar, wellpapp, batterier, brännbart, möbler, deponirest/ej brännbart, däck, el-avfall, farligt avfall, gips, täckmassor (grus, sten, jord), metallskrot, ris, tidningar, träavfall och trädgårdsavfall. Eftersom Kvarntorps återvinningscentral togs i drift under 2016 kan ingen mottagen mängd redovisas, mottagen mängd under 2015 på Katrinebergs återvinningscentral var 2 898 ton. Anläggningens kapacitet: Kapacitet enligt tillståndsgivna mängder. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Mellan 1 000 och 10 000 ton/år.
4.6 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Målområde 1 Minskade avfallsmängder 1.7 Mängden brännbart hushållsavfall som slängs i sopkärl ska inte öka från år 2017 till år 2022. 1.8 Mängden matavfall som slängs från kommunens skolkök, storkök och äldreomsorg ska minska med 10 % från år 2017 till år 2022. Målområde 2 Minska avfallets farlighet 2.1 År 2022 ska det inte finnas något farlig avfall eller elektronikavfall i hushållsavfall som slängs i sopkärl. 2.2 År 2022 ska möjligheterna att lämna farligt avfall och elektronik ha ökat jämfört med år 2017. 2.3 År 2022 ska nedlagda deponier som kommunerna ansvarar för vara riskklassade. Målområde 3 Ta tillvara avfall som en resurs 3.1 År 2022 sorterar hushåll, restauranger, storkök och butiker ut minst 50 % av tillgängligt matavfall och lämnar det till biologisk behandling. 3.2 År 2022 innehåller hushållsavfall som slängs i sopkärl max 20 % material med producentansvar. 3.3 År 2022 ska alla invånare ha möjlighet att lämna produkter och material till återanvändning. 3.4 År 2022 ska en större andel av det grovavfall som hushållen lämnar till återvinningscentralen materialåtervinnas än år 2017. Målområde 4 - Utveckla avfallshanteringen genom samverkan 4.1 Fortsatt och utvecklad samverkan. 4.2 Varje år ska minst två gemensamma projekt genomföras. 4.3 Formalisering av samverkan mellan kommunerna. Målområde 5 Tillgänglighet och service 5.1 År 2022 är minst 90 % av våra kunder nöjda med avfallshanteringen i kommunen.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun antagna av kommunfullmäktige xxxx
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 2 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledande bestämmelser... 3 Tillämpliga föreskrifter... 3 Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn... 3 Fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares ansvar för avlämnande av hushållsavfall, betalning och information... 3 Hushållsavfall... 4 Sortering av avfall... 4 Emballering av avfall, fyllnadsgrad och vikt... 4 Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning... 5 Hämtnings- och transportvägar... 6 Hämtningsområde och hämtningsintervall... 6 Särskilt om hushållsavfall från verksamheter... 7 Annat avfall än hushållsavfall... 7 Uppgiftsskyldighet... 7 Undantag... 7 Anmälan, ansökan, prövning och avgifter... 8 Eget omhändertagande av hushållsavfall... 8 Förlängt hämtningsintervall för säck- och kärlavfall... 9 Förlängt tömningsintervall för slutna tankar och slamavskiljare... 9 Gemensam avfallsbehållare... 9 Uppehåll i hämtning... 9 Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen... 10 Övriga undantag... 10 Ikraftträdande... 10 Bilaga 1. Förklaring och definition av begrepp... 11
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 3 (13) INLEDANDE BESTÄMMELSER Tillämpliga föreskrifter 1 Med stöd av 15 kap. 9 och 11 miljöbalken och 74-75 avfallsförordningen (2011:927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Forshaga kommun. I bilaga 1 till dessa föreskrifter finns definitioner av vissa termer och begrepp. Dessa föreskrifter utgör tillsammans med kommunens avfallsplan renhållningsordning för kommunen. Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn 2 Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller de som kommunen anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren. 3 Kommunstyrelsen får meddela anvisningar och rekommendationer om hämtnings- och transportvägars utformning, dimensionering, skötsel och skick behållarplatsers utformning, dimensionering, skötsel och skick maxvikter och dragmotstånd för behållare och maxvikt för lock till slamavskiljare. 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt dessa föreskrifter utförs av miljö- och byggnadsnämnden. 5 Kommunstyrelsen informerar hushållen om de insamlingssystem som är tillgängliga i kommunen för olika typer av hushållsavfall. Fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares ansvar för avlämnande av hushållsavfall, betalning och information 6 Ansvarig för avlämnande av hushållsavfall gentemot kommunen är innehavare av fastighet där avfallet uppkommer. Ändring av ägandeförhållanden eller annan ändring som berör avfallshanteringen skall genast anmälas till renhållaren. Hushållsavfall skall lämnas till renhållaren om inget annat anges i dessa föreskrifter. Detta gäller för både hushåll och verksamhetsutövare. 7 Avgift skall betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 4 (13) 8 Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldig att hålla sig väl underrättad om gällande föreskrifter samt att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering. HUSHÅLLSAVFALL Sortering av avfall 9 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall: Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten) Avfall som omfattas av producentansvar: förpackningar, returpapper, batterier, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, lysrör, lågenergilampor, glödlampor och vissa belysningsarmaturer samt däck. Om kasserade produkter innehåller lösa batterier, skall dessa plockas ur. Är batterierna inbyggda i produkten behandlas hela produkten som elavfall. Grovavfall Farligt avfall Läkemedel Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare skall också sortera ut följande avfallsslag när de förekommer i hushållet: Trädgårdsavfall Latrin Slam Stickande och skärande avfall 10 Efter beslut av Kommunstyrelsen skall fastighetsägare eller nyttjanderättshavare sortera ut och hantera matavfall på det sätt som Kommunstyrelsen bestämmer. 11 Fastighetsinnehavare skall säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter skall överlämnas till renhållaren för borttransport. 12 Hushållsavfall under kommunens ansvar skall lämnas till renhållaren om inte annat anges i dessa föreskrifter. Emballering av avfall, fyllnadsgrad och vikt 13 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare skall vara
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 5 (13) inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Farligt avfall skall vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren skall i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet skall förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. Latrinbehållare skall förslutas och rengöras på utsidan av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare. Avfall som inte uppfyller dessa krav skall efter renhållarens anmaning emballeras om av fastighetsinnehavaren. Extrahämtning utförs mot beställning hos renhållaren efter att fastighetsinnehavaren vidtagit nödvändiga åtgärder, d v s emballerat om eller sorterat om avfallet enligt anvisningar från renhållaren. 14 Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Närmare anvisningar om maxvikter och dragmotstånd för behållare meddelas av Kommunstyrelsen. Avfallsbehållare som är överfull eller för tung hanteras enligt renhållarens anvisningar. Extrahämtning utförs mot beställning hos renhållaren efter att fastighetsinnehavaren vidtagit nödvändiga åtgärder enligt renhållarens anvisningar. Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 15 Fastighetsinnehavare kan av renhållaren beställa avfallsbehållare av den typ och storlek i kommunens hämtningssystem som närmast motsvarar dennas behov. 16 Kärl, säckar och latrinbehållare ägs av kommunen och tillhandahålls genom renhållaren, om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Containrar ägs och tillhandahålls av renhållaren, om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av kärl och containrar. Om rengöring av kärl missköts och rättelse inte sker efter påpekande, har renhållaren rätt att rengöra avfallsbehållaren på fastighetsinnehavarens bekostnad. För övrigt underhåll av kärl ansvarar renhållaren, om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Andra behållare såsom säckhållare, fettavskiljare, slamavskiljare och slutna tankar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering. 17 Behållare skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering skall installeras och underhållas så att kraven på god
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 6 (13) arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Behållare skall vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De skall placeras väl synligt och på ett sådant sätt att de kan hämtas med kärra eller sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Renhållaren skall ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet skall utföras. Nycklar, portkoder och dylikt skall vid beställning av hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar skall utan anmaning meddelas renhållaren. 18 Slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar skall vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka skall kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt eller fastfrusen när tömning skall ske. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare ansvarar för anläggningens skötsel, säkerhet och underhåll samt för att delar som måste öppnas är frilagda vid tömning. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och avskiljare eller sluten tank får inte överstiga 30 meter om inte särskilda skäl föreligger. Anläggningens botten får inte vara belägen mer än 6 meter under fordonets uppställningsplats, om inte annat överenskommits med renhållaren. Hämtnings- och transportvägar 19 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats. I annat fall skall fastighetsinnehavaren och kommunen komma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats. Behållare skall normalt ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt, såvida inte särskilda skäl föreligger häremot eller det är fråga om tömning av särskilda behållare såsom slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare. 20 Fastighetsinnehavaren skall se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen skall vara fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall skall vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. Om farbar väg inte kan upprättas skall fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren eller anvisats enligt 19. 21 Fastighetsinnehavaren skall se till att behållarplatsen hålls i vårdat skick. Hämtningsområde och hämtningsintervall 22 Kommunen utgör ett hämtningsområde. 23 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall. a) Från flerbostadshus sker hämtning av hushållsavfall i säck, kärl och container minst en gång varannan vecka året om.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 7 (13) b) Från småhus för permanentboende sker hämtning av hushållsavfall i säck, kärl och container en gång varannan vecka året om. c) Från småhus i samfällighet för permanentboende sker hämtning av hushållsavfall i säck, kärl och container minst en gång varannan vecka året om. d) Från småhus för fritidsboende sker hämtning av hushållsavfall i säck, kärl och container en gång varannan vecka under abonnemangsperioden samt under övrig del av året efter beställning. e) Från företag, koloniträdgårdar, fritidsanläggningar, föreningslokaler och andra verksamheter sker hämtning av hushållsavfall i säck, kärl och container minst en gång varannan vecka. f) Hämtning av latrin sker minst en gång var fjärde vecka under abonnemangsperioden samt under övrig del av året efter beställning. g) Tömning av slamavskiljare och sluten tank sker enligt Miljö- och byggnadsnämndens beslut eller minst en gång per år för permanentboende och minst en gång vartannat år för fritidsboende. h) Tömning av fettavskiljare sker minst en gång per år. SÄRSKILT OM HUSHÅLLSAVFALL FRÅN VERKSAMHETER 25 Hushållsavfall från verksamheter skall hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 9-24. ANNAT AVFALL ÄN HUSHÅLLSAVFALL Med annat avfall än hushållsavfall avses sådant avfall som inte omfattas av definitionen av hushållsavfall enligt 15 kap. 2 miljöbalken. Uppgiftsskyldighet 26 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall skall på begäran av miljö- och byggnadsnämnden lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 27 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, skall på anmodan av miljöoch byggnadsnämnden lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. UNDANTAG
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 8 (13) Anmälan, ansökan, prövning och avgifter 28 Anmälan och ansökan enligt dessa föreskrifter skall vara skriftlig och innehålla en beskrivning av eventuella särskilda skäl som föreligger samt uppgifter i övrigt som behövs för handläggningen. Om anmälan eller ansökan gäller omhändertagande av avfall på egen fastighet, skall anmälan eller ansökan även innehålla uppgifter om vilket eller vilka avfallsslag som avses, en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet skall ske samt en beskrivning av eventuella behandlingsanläggningar. 29 Om olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår kan miljö- och byggnadsnämnden återkalla eller ompröva dispens eller beslut meddelat med stöd av dessa föreskrifter. 30 Anmälan och beslut om undantag enligt dessa föreskrifter upphör att gälla vid ägarbyte eller när förhållande som legat till grund för anmälan eller beslut om undantag förändrats väsentligt. 31 Miljö- och byggnadsnämnden får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter (som åligger nämnden) enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit med stöd av 27 kap. miljöbalken. Eget omhändertagande av hushållsavfall 32 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 33 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får i ringa omfattning eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider mot författning. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, till skydd för människors hälsa och miljön utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 34 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall, skall anmäla detta skriftligen till miljö- och byggnämnden. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. 35 Kompostering av latrin från fastigheten får efter ansökan ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för återanvändning av näringsämnen. Ansökan om
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 9 (13) omhändertagande av latrin genom egen anläggning skall innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Förlängt hämtningsintervall för säck- och kärlavfall 36 Om allt matavfall från fastigheten sorteras ut enligt 10 i dessa föreskrifter, komposteras enligt 32 och 34 i dessa föreskrifter eller hanteras separat på annat av miljö- och byggnadsnämnden godkänt sätt, kan fastighetsinnehavare efter skriftlig ansökan till miljö- och byggnadsnämnden medges att säck- och kärlavfall som inte är matavfall hämtas vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande om hämtning vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle kan komma att återkallas om kommunen konstaterar att matavfall trots uppgifterna om kompostering lämnas för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits. Förlängt tömningsintervall för slutna tankar och slamavskiljare 37 Fastighetsinnehavare kan ansöka om dispens från kravet på att slutna tankar och slamavskiljare skall tömmas minst en gång per år för permanentboende och minst en gång vartannat år för fritidsboende. Förlängt tömningsintervall för slutna tankar och slamavskiljare kan medges om det är uppenbart att tätare tömning inte behövs. Beslut om förlängt tömningsintervall skall tidsbegränsas. Ansökan skall göras skriftligen till miljö- och byggnadsnämnden. 38 Fastighetsinnehavare kan ansöka om dispens från kravet på att fettavskiljare skall tömmas minst en gång per år. Förlängt tömningsintervall för fettavskiljare kan medges om det är uppenbart att tätare tömning inte behövs. Beslut om förlängt tömningsintervall skall tidsbegränsas. Ansökan skall göras skriftligen till miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden skall underrätta kommunstyrelsen och renhållaren om sitt beslut. Gemensam avfallsbehållare 39 Gemensam avfallsbehållare får efter dispens från miljö- och byggnadsnämnden användas av två eller fleras fastigheter under förutsättning att behållarstorleken ej överstiger 190 liter, bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Uppehåll i hämtning 40 Uppehåll i hämtning vid permanentbostad eller verksamhet kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst fyra månader och max tolv månader. Önskas fortsatt uppehåll i hämtning måste en ny ansökan lämnas in.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 10 (13) Uppehåll i hämtning vid fritidshus kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas alls under hela hämtningsperioden. Skriftlig ansökan skall lämnas till Kommunstyrelsen senast sex veckor före den avsedda uppehållsperioden. Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 41 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön kan, efter skriftlig ansökan till miljö- och byggnadsnämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning. Beslut om befrielse får medges för högst fem år i taget. Önskas fortsatt befrielse måste en ny ansökan lämnas in. Befrielse från hämtning av latrin och tömning av sluten tank och slamavskiljare 42 Befrielse från hämtning av latrin eller tömning av sluten tank och slamavskiljare kan efter skriftlig ansökan till miljö- och byggnadsnämnden medges i de fall där fastighetsinnehavare kan visa att slammet, urinet eller latrinet omhändertas på fastigheten på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Miljö- och byggnadsnämnden skall underrätta kommunstyrelsen och renhållaren om sitt beslut. Övriga undantag 43 Ansökan om undantag i övrigt från dessa föreskrifter skall ske skriftligen till miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden skall underrätta kommunstyrelsen och renhållaren om sitt beslut. IKRAFTTRÄDANDE Dessa föreskrifter träder i kraft den xxx, då renhållningsordning för Forshaga kommun antagen av kommunfullmäktige den 2009-01-27 upphör att gälla. Undantag och dispenser som kommunen har medgett med stöd av sistnämnda föreskrifter om avfallshantering gäller tills vidare.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 11 (13) BILAGA 1. FÖRKLARING OCH DEFINITION AV BEGREPP Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Hushållsavfall delas in i: Hushållsavfall med kommunalt ansvar säck- och kärlavfall grovavfall trädgårdsavfall farligt avfall latrin slam från enskilda avloppsanläggningar (slamavskiljare och slutna tankar) avfall från fettavskiljare hushållsavfall från verksamhet (se definition och exempel nedan) Hushållsavfall med producentansvar förpackningar returpapper (exempelvis tidningar och broschyrer) batterier elavfall däck Med säck- och kärlavfall menas sådant avfall som normalt läggs i soppåse i ett hushåll och sedan läggs i avfallsbehållare på fastigheten. Med grovavfall avses sådant skrymmande avfall som normalt uppkommer i hushåll och som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i behållare för säck- och kärlavfall. Grovavfall är exempelvis utrangerade möbler, cyklar, barnvagnar, skidor, grytor, trämaterial och liknande. Undantaget är större mängder bygg- och rivningsavfall och liknande, som inte klassas som hushållsavfall och därmed inte omfattas av kommunalt ansvar.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 12 (13) Med farligt avfall avses sådant avfall som betecknas med en asterisk (*) i förteckningen i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). Med hushållsavfall från verksamhet menas avfall från industrier, affärsrörelser, föreningar och annan verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor uppehåller sig inom en anläggning, till exempel avfall från skolor, personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. I begreppet ingår bl a köksavfall (inkl fettavskiljarslam), städavfall och toalettavfall från lokaler eller verksamhet som inte i första hand är avsedd att tillgodose ett bostadsbehov. Som exempel kan nämnas sådant avfall från hotell, restaurang, omklädningsrum och personalmatsal, järnvägs- och busstation, skolor, fritidsanläggningar och samlingslokaler. I begreppet ingår också sedvanligt kontorsavfall, konventionellt avfall från sjukhus och andra vårdinrättningar, övrigt i handel (såsom stormarknader, livsmedelsbutiker o s v) och hantverk uppkommande avfall, inklusive fett från fettavskiljare, som med hänsyn till art och mängd är jämförligt med avfall från hushåll. I begreppet ingår inte exempelvis butiksemballage i större omfattning, branschspecifikt avfall från livsmedelsindustrier, avfall från bensinstationer utan livsmedelsförsäljning samt avfall som är från själva verksamheten och som till sitt innehåll liknar hushållens grovavfall. Med matavfall avses biologiskt lättnedbrytbart livsmedelsavfall från hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion. Med elavfall avses avfall från elektriska och elektroniska produkter. Med skriftlig /skriftligen avses brev, e-post eller fax. Begreppet hantering av avfall har i dessa föreskrifter samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Tomträttshavare jämställs med fastighetsinnehavare i dessa föreskrifter. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet, t ex genom arrende, bostadsrätt eller hyresrätt. Med permanentbostad avses bostad som nyttjas av den som är folkbokförd på fastigheten. Med småhus avses permanentbostad för privatperson. Med flerbostadshus avses permanentbostadshus med två eller flera lägenheter och med gemensam fakturering till hyresvärd eller bostadsrättsförening. Med småhus i samfällighet räknas småhus i samfällighet med gemensamhetslösning.
Lokala föreskrifter om avfallshantering för Forshaga kommun sid. 13 (13) Med lägenhet avses lägenhet i hyresrätt och bostadsrätt. Med fritidshus avses hus som används för rekreation och inte är permanentbostad. Med verksamheter avses alla verksamheter som inte är privathushåll, till exempel företag, föreningar, skolor och institutioner. Till verksamheter räknas även hushåll i speciella boenden som inte har full boendestandard, till exempel studentkorridorer och äldreboenden. Med avfallsbehållare eller behållare för avfall avses säck, kärl eller container för uppsamling av hushållsavfall. Med sluten tank avses sluten behållare för avloppsslam eller separat uppsamlad urin. Med behållarplats eller avfallsutrymme avses plats/utrymme varifrån avfallsbehållare, dess innehåll eller löst avfall hämtas av renhållaren. En återvinningscentral är en bemannad större anläggning med särskilt öppethållande för mottagning av sorterat avfall som enskilda hushåll får transportera bort (d v s grov- och trädgårdsavfall, batterier och elektronikavfall). Återvinningscentralen drivs av renhållaren. Återvinningsstationer är obemannade mindre platser med containrar och liknande behållare för returpapper och förpackningar. Återvinningsstationerna drivs av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI). Producentansvar innebär att det är producenterna som ansvarar för vissa utpekade produkter under hela deras livscykel, inklusive omhändertagande som avfall. Producenterna skall för dessa avfallsslag se till att det finns lämpliga insamlingssystem samt har skyldighet att informera andra än hushåll om sortering och insamling. Producenterna skall också se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas omhand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Lagstadgat producentansvar finns för förpackningar av olika materialslag, returpapper, batterier, elektriska och elektroniska produkter samt däck.
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 11 Renhållningsordning 2017-2027 (avfallsplan och lokala föreskrifter för avfallshantering) KS 2014/99 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - Renhållningsordning för Forshaga kommun innehållande avfallsplan för åren 2017-2027 med bilagor samt lokala föreskrifter för avfallshantering antas Bakgrund Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner har tillsammans arbetat fram en ny renhållningsordning som består av avfallsplan inklusive bilagor för åren 2017-2027 samt lokala föreskrifter för avfallshantering. Avfallsplan och föreskrifter för respektive kommun ställdes ut under perioden 17 oktober till 13 november 2016. Utställningen kungjordes i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad fredag 14 oktober 2016. En separat inbjudan skickades även ut via mail till berörda myndigheter och föreningar. Inkomna yttranden och synpunkter har beaktats vid upprättandet av slutversion av renhållningsordningen. Inkomna synpunkter och yttranden finns sammanställda i bilaga 6 till avfallsplanen. Beslutsunderlag Teknisk chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-09 Avfallsplan för 2017-2027 inklusive bilagor Lokala föreskrifter om avfallshantering Beslutet skickas för verkställighet till: Morgan Häggbom, Ola Blomgren Beslutet skickas för kännedom till: Maria Johansson, Maria Norell, Urban Ledin Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 7 Renhållningsordning 2017-2027 (avfallsplan och lokala föreskrifter för avfallshantering) KS 2014/99 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - Renhållningsordning för Forshaga kommun innehållande avfallsplan för åren 2017-2027 med bilagor samt lokala föreskrifter för avfallshantering antas Bakgrund Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner har tillsammans arbetat fram en ny renhållningsordning som består av avfallsplan inklusive bilagor för åren 2017-2027 samt lokala föreskrifter för avfallshantering. Avfallsplan och föreskrifter för respektive kommun ställdes ut under perioden 17 oktober till 13 november 2016. Utställningen kungjordes i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad fredag 14 oktober 2016. En separat inbjudan skickades även ut via mail till berörda myndigheter och föreningar. Inkomna yttranden och synpunkter har beaktats vid upprättandet av slutversion av renhållningsordningen. Inkomna synpunkter och yttranden finns sammanställda i bilaga 6 till avfallsplanen. Beslutsunderlag Teknisk chef Morgan Häggboms tjänsteskrivelse, 2017-01-09 Avfallsplan för 2017-2027 inklusive bilagor Lokala föreskrifter om avfallshantering Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 11 Beslutet skickas för verkställighet till: Morgan Häggbom, Ola Blomgren Beslutet skickas för kännedom till: Maria Johansson, Maria Norell, Urban Ledin Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Inköp av ny sarg till Ängevi Ishall KS 2017/22 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut: - kommunteknik och service genomför upphandling för att köpa en ny sarg med montering samt tillhörande plexiglas och bås till Ängevi ishall - projektet finansieras genom att ombudgetera 620 000 kronor från projekt 1307 noder samt 397 700 kronor från projekt 1069 infrastruktursatsningar. Resterande 182 300 kr tas från eget kapital. Total kostnad är 1 200 000 kr. - projektet skrivs av på 20 år och årlig kapitalkostnad debiteras Forshaga IF inom ordinarie anläggningsbidrag. Bakgrund Ängevi ishall byggdes 1984 och ägs av Forshaga IF. Föreningsbidrag utgår för drift av anläggningen. En ishall medför en stor driftskostnad pga främst hög elförbrukning. Nuvarande sarg är sedan starten 1984 och är en träkonstruktion. Den har reparerats ett flertal gånger, främst bakom målen. Det har visat sig att skaderisken är bland de största i Värmlands hallar pga sin styvhet och sin konstruktion. Främst ungdomar drabbas då en farlig hylla finns mellan plexiglas och sarg på c:a 1,20 meters höjd. Sargen är helt enkelt uttjänad efter 32 år. De nya sargarna är av ett plastmaterial och är mycket mer eftergivliga vid tacklingar. Även plexiglaset är av säkrare typ och skyddar publiken mer än tidigare. Morgan Häggbom Teknisk chef 054-17 20 33 morgan.haggbom@forshaga.se Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteskrivelse
Beslut skickas för verkställighet till Teknisk chef Beslut skickas för kännedom till Forshaga IF
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 12 Inköp av ny sarg till Ängevi Ishall KS 2017/22 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - kommunteknik och service genomför upphandling för att köpa en ny sarg med montering samt tillhörande plexiglas och bås till Ängevi ishall - projektet finansieras genom att ombudgetera 620.000 kronor från projekt 1307 noder samt 397.700 kronor från projekt 1069 infrastruktursatsningar. Resterande 182.300 kronor tas från eget kapital. Total kostnad är 1.200.000 kronor - projektet skrivs av på 20 år och årlig kapitalkostnad debiteras Forshaga IF inom ordinarie anläggningsbidrag Bakgrund Ängevi ishall byggdes 1984 och ägs av Forshaga IF. Föreningsbidrag utgår för drift av anläggningen. En ishall medför en stor driftskostnad främst på grund av hög elförbrukning. Nuvarande sarg är sedan starten 1984 och är en träkonstruktion. Den har reparerats ett flertal gånger, främst bakom målen. Det har visat sig att skaderisken är bland de största i Värmlands hallar på grund av sin styvhet och sin konstruktion. Främst ungdomar drabbas då en farlig hylla finns mellan plexiglas och sarg på cirka 1,20 meters höjd. Sargen är helt enkelt uttjänad efter 32 år. De nya sargarna är av ett plastmaterial och är mycket mer eftergivliga vid tacklingar. Även plexiglaset är av säkrare typ och skyddar publiken mer än tidigare. Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Beslutet skickas för verkställighet till: Teknisk chef Beslutet skickas för kännedom till: Forshaga IF Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 8 Inköp av ny sarg till Ängevi Ishall KS 2017/22 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - kommunteknik och service genomför upphandling för att köpa en ny sarg med montering samt tillhörande plexiglas och bås till Ängevi ishall - projektet finansieras genom att ombudgetera 620.000 kronor från projekt 1307 noder samt 397.700 kronor från projekt 1069 infrastruktursatsningar. Resterande 182.300 kronor tas från eget kapital. Total kostnad är 1.200.000 kronor - projektet skrivs av på 20 år och årlig kapitalkostnad debiteras Forshaga IF inom ordinarie anläggningsbidrag Bakgrund Ängevi ishall byggdes 1984 och ägs av Forshaga IF. Föreningsbidrag utgår för drift av anläggningen. En ishall medför en stor driftskostnad främst på grund av hög elförbrukning. Nuvarande sarg är sedan starten 1984 och är en träkonstruktion. Den har reparerats ett flertal gånger, främst bakom målen. Det har visat sig att skaderisken är bland de största i Värmlands hallar på grund av sin styvhet och sin konstruktion. Främst ungdomar drabbas då en farlig hylla finns mellan plexiglas och sarg på cirka 1,20 meters höjd. Sargen är helt enkelt uttjänad efter 32 år. De nya sargarna är av ett plastmaterial och är mycket mer eftergivliga vid tacklingar. Även plexiglaset är av säkrare typ och skyddar publiken mer än tidigare. Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 12 Beslutet skickas för verkställighet till: Teknisk chef Beslutet skickas för kännedom till: Forshaga IF Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Budgetuppföljning 2016 KS 2015/401 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - notera budgetuppföljning med preliminärt resultat för 2016 samt uppföljningsmall över verksamheternas utveckling vad gäller ekonomi och volymer per december 2016 - uppdrag lämnas som tidigare under ärendepunkten avstämning åtgärdsplaner 2017 Bakgrund Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 har upprättats av ekonomikontoret. Framtagen uppföljningsmall med utveckling vad gäller volymer och ekonomi har tagits fram och inrapporterats. Lena Backlund Ekonomichef lena.backlund@forshaga.se Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2017-01-16 Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 Uppföljningsmall avseende utveckling vad gäller volymer och ekonomi per december 2016 Beslut skickas för verkställighet till Förvaltningschefer
Kostnadsanalys 2015 Forshaga kommun Syftet med detta material är att ge ett underlag för att följa upp och analysera utfallet och de prioriteringar som behöver göras för att fördela kommunens resurser på ett sätt som gör det möjligt att nå de övergripande mål som beslutats och de förväntningar som kommuninvånarna har på vår verksamhet. Underlaget bygger på en historisk jämförelse över olika verksamheters kostnadsutveckling. Jämförelser mellan Forshaga kommun och övriga kommuner i riket. Utöver rikssnitt har också Kils kommun använts i vissa jämförelse eftersom kommunens struktur och geografiska läge gör den intressant att jämföra med. Det kommunala utjämningssystemet, med standardkostnader och riksgenomsnitt har använts som grund. I materialet jämförs också kostnadsutvecklingen för olika verksamheter tillsammans med utvecklingen av olika volymmått, t ex antal barn i grundskolan, beviljade hemtjänsttimmar, arbetslöshet, mm. Ett försökt har också gjorts att hitta utveckling av kvalitetsmått över tid för olika verksamheter. Slutligen görs också en bedömning av den framtida utvecklingen av behov på olika områden, främst utifrån befolkningsprognoser. En kortfattad beskrivning av det kommunala utjämningssystemet finns i bilaga 1. Finansiella nyckeltal 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 Årets resutat kr/inåvnare 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket 20 000 000 kr Årets resultat 15 000 000 kr 10 000 000 kr 5 000 000 kr 0 kr -5 000 000 kr -10 000 000 kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat Årets resultat exkl AFA Forshaga kommuns resultat visar en vikande trend de senaste åren särskilt med tanke på att resultaten för 2012, 2013 och 2015 förstärkt med engångsbelopp på 11,5 Mkr, 11 Mkr respektive 5,2 Mkr för återbetalning från AFA.
Nettokostnadsförändring 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-20% Äldreomsorg Förskola Grundskola Gymnasieskola IFO Löneutveckling Totalt kommun Diagrammet ovan beskriver utvecklingen av nettokostnaderna för kommunen som helhet och de verksamheter som omfattas av standardkostnader. Som jämförelse finns den genomsnittliga löneutvecklingen för kommuner inlagd (den röda linjen). En snabbare ökning för en verksamhets nettokostnader än kommunen som helhet innebär att verksamheten ökat sin andel av kommunens budget. Nettokostnadsutvecklingen är särskilt intressant i relation till volymutvecklingen för verksamheterna, redovisas i de följande diagrammen. 40% 30% 20% 10% % förändring av åldersgrupper 0% -10% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015-20% -30% 1-5 år 16-18 år 6-15 år 65 + 85 +
Budgetavvikelser per verksamhetsblock mnkr 10,0 5,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-5,0-10,0-15,0-20,0 Politisk verksamhet Infrastruktur/skydd mm Affärsverksamhet Särsk riktade insatser Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg IFO Gemensamma lokaler Gemensam verksamhet Totalt De två diagrammen ovan beskriver nämndernas respektive verksamhetsblockens budgetavvikelse. Nämndernas indelning förändras från 2010. Observera också att indelningen i verksamhetsblock inte är helt identisk med standardkostandsindelning och rikssnitt. Vård och omsorg omfattar mer än äldreomsorg, t ex även LSS. Här redovisas också gemensam verksamhet separat (bland annat IT, personal, ekonomi och gemensam administration som i standardkostnaden fördelas ut på verksamheterna i procent på omsättning) och gemensamma lokaler.
Nettokostnader per verksamhet 140 000 000 kr 120 000 000 kr 100 000 000 kr 80 000 000 kr 60 000 000 kr 40 000 000 kr 20 000 000 kr 0 kr Äldreomsorg Förskola Grundskola Gymansieskola IFO Infrastruktu Omsorgsverksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Analyser uppdelade utifrån kostnadsutjämningssystemet För följande verksamheter tar utjämningssystemet hänsyn till kommunens struktur, då beaktas ett antal faktorer per verksamhet för att ta fram kommunens ersättning. Ersättningsnivån benämns standardkostnad: Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg. Från 2015 är standardkostnaden för förskola och barnomsorg uppdelad i fritidshem inklusive öppen fritidsverksamhet respektive förskola inklusive öppen förskola.
Förskola och barnomsorg Avvikelse från standardkostnad - förskola och barnomsorg 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshagas avvikelse från standardkostnad innebär år 2015 en 4,9 Mkr lägre kostnad än om vi legat på standardkostnad. Från 2015 är standardkostnaden för förskola och barnomsorg uppdelad i fritidshem inklusive öppen fritidsverksamhet (-6,8 %) respektive förskola inklusive öppen förskola (-6,6 %). Här redovisas ett sammanvägt värde för att få jämförelse bakåt i tiden. Den kraftiga förändringen av standardkostnaden 2012 till 2013 beror till stor del på en förändring av kostnadsutjämningssystemet, som gynnade Forshaga. 750 700 650 600 Antal barn 1-5 år 550 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Forshaga Kil Kvm/barn i förskola 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
6,0 Antal barn per årsarbetare 5,5 5,0 4,5 4,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Utbildning nettokostnadsförändring 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förskola Grundskola Gymnasium Kommunen totalt Grundskola 15,0 Avvikelse från standardkostnad - grundskola 10,0 5,0 0,0-5,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-10,0 Forshagas avvikelse från standardkostnad innebär år 2015 en 11,6 Mkr högre kostnad än om vi legat på standardkostnad, 8,9% över.
Antal barn 6-15 år 1 800 1 600 1 400 1 200 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Forshaga Kil Grundskolans avvikelse från standardkostnaden förändras kraftigt från 2004 till 2009. Till stor del förklaras detta av det kraftigt sjunkande antalet elever och svårigheterna att minska kostnaderna i samma takt, kostnader som till största delen består av löner och lokalhyror. I slutet av perioden färdigställdes Lärcenter som medförde ökade lokalkostnader. Nettokostnaderna ökade under samma period med ca 10%. 215,0 210,0 205,0 200,0 195,0 190,0 185,0 180,0 Meritvärde åk 9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Meritvärdets utveckling är ett försök att analysera om de ökade kostnaderna medförde bättre kvalitet och resultat. Jämförelsen stöder inte en sådan påstående. 25,00 23,00 21,00 19,00 17,00 Kvm/elev i grundskolan 15,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Gymnasieskola 5,0 0,0-5,0 Avvikelse från standardkostnad - gymnasieskola 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-10,0-15,0-20,0 Forshagas avvikelse från standardkostnad innebär år 2015 en 6,0 Mkr lägre kostnad än om vi legat på standardkostnad, 12,7% under. Forshaga kommun har ingen egen gymnasieskola utan köper utbildningsplatser av andra kommuner eller privata gymnasieskolor. När elevantalet minskar sjunker därmed kostnaden i motsvarande grad vilket är en fördel jämfört med de kommuner som skall anpassa sina kostnader (löner och hyror) detta är den främsta förklaringen till den positiva utvecklingen av standardkostnaden. 650 Antal barn 16-18 år 550 450 350 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Forshaga Kil 14,5 Betygspoäng efter avslutat gymnasium 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Betygspoängen visar en något vikande trend både för Forshaga och riket som helhet men med en positiv utveckling senaste året. Något negativt samband mellan minskande kostnader och sämre resultat går inte att utläsa ur jämförelsen.
IFO 35,0 Avvikelse från standardkostnad - IFO 25,0 15,0 5,0-5,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-15,0 Forshagas avvikelse från standardkostnad innebär år 2015 en 11,8 Mkr högre kostnad än om vi legat på standardkostnad, 27,7 % över. Från 2008 visar avvikelsen från standardkostnad en starkt ökande trend. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Arbetslöshet, enskilt bistånd och AME-åtgärder 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Arbetslöshet Forshaga arbetsmarknad Forshaga Enskilt bistånd 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Enkilt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Arbetsmarknadsåtgärder Forshaga esnkilt bistånd Riket Arbetsmarknadsåtgärder Riket enskilt bistånd Diagrammet ovan försöker beskriva sambandet mellan enskilt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. Förhoppningen är att ökade arbetsmarknadsåtgärder ska leda till minskade kostnader för enskilt bistånd. Under tiden 2004-2009 ökade kostnaderna för båda åtgärderna därefter är trenden minskande för båda. Något samband mellan ökade arbetsmarknadsåtgärder och minskande kostnader stöds därmed inte av denna jämförelse. Däremot finns ett samband mellan arbetslöshet och enskilt bistånd.
Äldreomsorg 15,0 Avvikelse från standardkostnad - äldreomsorg 10,0 5,0 0,0-5,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-10,0 Forshagas avvikelse från standardkostnad innebär år 2015 en 3,5 Mkr lägre kostnad än om vi legat på standardkostnad, -3,0 %. Äldreomsorg nettokostnadsförändring 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% -10,00% -20,00% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Äldreomsorg totalt Särskilt boende Ordinärt boende Kommunen totalt Äldreomsorgens nettokostnader ökade långsammare än kommunen som helhet, trots ett ökande antal äldre och ett ökande antal hemtjänsttimmar, se diagrammen nedan. Från 2011 ökar nettokostnaderna för hemtjänst dock i en snabbare takt än för kommunen som helhet.
Invånare 65+ 2 900 2 400 1 900 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Forshaga Kil Invånare 85+ 350 300 250 200 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Forshaga Kil 250000 Antal hemtjänsttimmar 200000 150000 100000 50000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Forshaga Kil Riket Forshaga Magna Cura Gul kurva visar beviljade timmar, inklusive HSL-insatser, ur Magna Cura. Övriga uppgifter är hämtade ur Kolada.
LSS Verksamhet LSS verksamheten har ett separat utjämningssystem som även omfattar försäkringskassansersättningar. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 2 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Alla kommuner, ovägt medel Kostnadsförändring insatser för personer med funktionsnedsättning 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nettkostnad kommunen Kostnad LSS
Analys av verksamheter jämfört med riksgenomsnitt För de verksamheter där en standardkostnad inte beräknas i utjämningssystemet, får kommunen intäkter enligt riksgenomsnittet per invånare Politisk verksamhet 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 Politisk verksamhet kr/inv 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2015 innebär att den politiska verksamheten i Forshaga kostar 320 tkr mer än om kostnaden legat på rikssnitt men 6,1 mkr mindre än om den legat på Kils nivå. Infrastruktur och skydd Under infrastruktur och skydd ingår turistverksamhet, gator & vägar, räddningstjänst, bygglov, miljö & hälsa, civil beredskap, konsument & energirådgivning samt alkoholtillstånd. 4 000 Infrastruktur och skydd kr/inv 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2014 innebär att infrastruktur och skydd i Forshaga kostar 690 tkr mindre än om kostnaden legat på rikssnitt och 3,8 mkr mindre än om den legat på Kils nivå.
Fritidsverksamhet 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 Fritidsverksamhet kr/inv 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2014 innebär att fritidsverksamheten i Forshaga kostar 870 tkr mer än om kostnaden legat på rikssnitt och 3,2 mkr mer än om den legat på Kils nivå. 50 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 45 40 35 30 25 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Forshaga kommun satsar något mer resurser på fritidsverksamhet än rikssnitt vilket skulle kunna vara en förklaring till fler deltagartillfällen. Kils kommun satsar dock betydligt mindre än Forshaga men har ändå på senare år minst lika många deltagartillfällen. 6,5 5,5 4,5 3,5 kvm fritid/idrottslokaler per inv 6-19 år 2,5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kulturverksamhet 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 Kulturverksamhet kr/inv 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2014 innebär att kulturverksamheten i Forshaga kostar 1,4 mkr mer än om kostnaden legat på rikssnitt och 4,5 mkr mer än om den legat på Kils nivå. 25,0 Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal/barn 0-14 år 20,0 15,0 10,0 5,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Forshaga kommun satsar mer resurser per invånare än rikssnitt och betydligt mer än Kil. Barnbokslån på biblioteken har visat en positiv utveckling, men har de senaste åren vänt nedåt.
Nettokostnadsförändring kultur, fritid, politik samt infrastruktur och skydd 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% -80% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Politisk verksamhet Kommunen totalt Infrastruktur och skydd Affärsverksamhet Arbetsmarkandsåtgärder Nettokostnaderna för politisk verksamhet och kulturverksamhet har ökat snabbar än kommunen som helhet. Särskilt riktade insatser uppdelat på arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet Arbetsmarknadsåtgärder 1 000 Arbetsmarknadsåtgärder 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2014 innebär att kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder i Forshaga är 360 tkr högre än om kostnaden legat på rikssnitt och 300 tkr högre än om den legat på Kils nivå.
12,0 10,0 Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd 18-64 i % av befolkningen 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Forshaga Totalt Kil Totalt Riket Totalt Kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder visar sedan 2009 en nedåtgående trend. Efter finanskrisen 2009 visar också arbetslösheten en vikande trend efter en kulmen 2010. Flyktingmottagande 150 100 50 0-50 -100-150 -200 Flyktingmottagande kr/inv 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2015 innebär att kostnaden förflyktingmottagande i Forshaga är 2,4 mkr högre än om kostnaden legat på rikssnitt och 700 tkr högre än om den legat på Kils nivå. Forshagas nettokostnader för flyktingmottagande har ökat sedan 2011. 2011 började kommunen ta emot ensamkommande flyktingbarn. Affärsverksamhet Under affärsverksamhet samlas kommunikationer (ex Värmlandstrafik), vatten & avlopp, avfallshantering, lokaler och näringslivbefrämjande åtgärder.
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2 000 Affärsverksamhet kr/inv 1 500 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Forshaga Kil Riket Kostnadsnivån 2014 innebär att kostnaden affärsverksamhet i Forshaga är 3,8 mkr högre än om kostnaden legat på rikssnitt men 2,6 mkr lägre än om den legat på Kils nivå. Framtid utveckling En förutsättning för vilka framtida behov kommunen har att tillgodose har sin grund i befolkningsutvecklingen, särskilt utvecklingen av antalet unga och gamla. Befolkningsprognosen är framtagen av SCB under våren 2015. Prognoser har alltid en osäkerhet som ökar med antalet år som prognosen omfattar. Prognoser bygger också på historiska fakta och kan därför inte förutse oväntade händelser. Höstens flyktingkris är en sådan händelse och den tar inte de prognoser som här presenteras hänsyn till. Befolkningsprognos Forshaga - Unga 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0-5 6 7-12 6-15 16-18 19-24 Enligt prognosen kommer antalet unga 0-24 år att minska något under de närmaste fem åren. Minskningen sker främst i åldersgruppen 19-24 år. Åldersgruppen 6-15 år förväntas öka något medan övriga åldersgrupper förväntas ha en relativt liten förändring.
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Befolkningsutveckling +65 Forshaga 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 65-74 75-84 85-w Andelen äldre i åldersgruppen 65-74 år förväntas minska med drygt 100 personer fram till år 2020. Åldersgruppen 75-84 förväntas öka med knappt 200 under samma period. Åldersgruppen 85 år och äldre förväntas öka med ca 30 personer. Utöver befolkningsutvecklingen påverkar en rad andra ändrade förutsättningar kommunens verksamhet och fördelning av resurser. Det kan vara nya lagar, regler och andra bestämmelser som ställer förändrade krav på verksamhetens omfattning och kvalitet inom olika områden. Förändrade förväntningar hos befolkningen. Mål och ambitioner inom kommunen. Nya tekniska möjligheter som kan innebära både ökade och minskade kostnader samt oförutsedda händelser som t ex finanskrisen 2009 eller hösten flyktingkris.
Bilaga 1 Kommunalt utjämningsystem Kommunens intäkter bestäms av utjämningssystemet Statens utjämningssystem styr hur stora skatteintäkter och statsbidrag varje kommun får. Syftet är att jämna ut ekonomiska skillnader mellan kommunerna, så att resurserna är lika stora i förhållande till behoven. Utjämningssystemet består i huvudsak av två delar: 1. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna för skillnader i skattekraft mellan kommuner. 2. Kostnadsutjämningen kompenserar för strukturella kostnadsskillnader som kan vara av två slag. Det ena handlar om att behoven skiljer sig åt mellan kommuner, exempelvis kräver en hög andel äldre i befolkningen mer äldreomsorg vilket i sin tur innebär ökade kostnader för kommunen. Det andra handlar om strukturella (geografiska) faktorer som innebär merkostnader att driva verksamhet. Exempelvis ges mer pengar till glesbygdskommuner som har fler små skolor och längre resor för sin hemtjänst. I denna analys jämförs kommunens intäkter enligt statens utjämningssystem med de faktiska kostnaderna. Övergripande information om hur kommunen ersätts enligt utjämningssystemet För följande verksamheter tar utjämningssystemet hänsyn till kommunens struktur, då beaktas ett antal faktorer per verksamhet för att ta fram kommunens ersättning. Ersättningsnivån benämns standard-kostnad: Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg. Handikappomsorgen ges intäkter via ett separat utjämningssystem, det s.k. LSSutjämningssystemet, samt även från Försäkringskassan. LSS-utjämningen tar hänsyn till kommunens struktur, men handikapp-omsorgen har ingen officiell standardkostnad. Vi gör därför en egen beräkning för att se hur kommunens kostnad är relaterad till den totala kostnadsutvecklingen i kommunen. För övriga verksamheter gäller endast riksgenom-snittet per invånare som ersättningsnivå till kommunen. En del i kostnadsutjämningen är ålder diagrammet nedan beskriver ersättningen för olika åldersgrupper. Observera den brutna skalan för åldersgruppen 19-64 år där utjämningen är 0 kr 300 000 kr 250 000 kr 200 000 kr 150 000 kr 100 000 kr 50 000 kr Kostnadsutjämning kr/inv 0 kr 1 4 7 10 13 16 19 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99
De prislappar som finns för varje ålder är en del i utjämningssystemet. En rad andra faktorer, skiljer sig åt per område vilka, läggs sedan till för att räkna fram vad vi får eller betalar inom respektive kostnadsutjämningsområde.
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 21 Budgetuppföljning 2016, preliminärt resultat för budgetåret 2016 KS 2015/401 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - notera budgetuppföljning med preliminärt resultat för 2016 samt uppföljningsmall över verksamheternas utveckling vad gäller ekonomi och volymer per december 2016 - uppdrag lämnas som tidigare under ärendepunkten avstämning åtgärdsplaner 2017 Bakgrund Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 har upprättats av ekonomikontoret. Framtagen uppföljningsmall med utveckling vad gäller volymer och ekonomi har tagits fram och inrapporterats. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 Uppföljningsmall avseende utveckling vad gäller volymer och ekonomi per december 2016 Beslutet skickas för verkställighet till: Förvaltningschefer Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 10 Budgetuppföljning 2016, preliminärt resultat för budgetåret 2016 KS 2015/401 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - notera budgetuppföljning med preliminärt resultat för 2016 samt uppföljningsmall över verksamheternas utveckling vad gäller ekonomi och volymer per december 2016 - uppdrag lämnas som tidigare under ärendepunkten avstämning åtgärdsplaner 2017 Bakgrund Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 har upprättats av ekonomikontoret. Framtagen uppföljningsmall med utveckling vad gäller volymer och ekonomi har tagits fram och inrapporterats. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Budgetuppföljning med preliminärt resultat 2016 Uppföljningsmall avseende utveckling vad gäller volymer och ekonomi per december 2016 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 21 Beslutet skickas för verkställighet till: Förvaltningschefer Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Budget 2018 och flerårsplan för 2019 och 2020 KS 2017/17 Förslag till beslut Arbetsutskottet tillika budgetberedning föreslår kommunstyrelsen besluta - om planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige besluta - om IFO-budget 2017 Bakgrund Arbetsutskottet såsom budgetberedning behandlar ärendet 2017-01-23. Beslut ska också fattas om IFO-budget 2017. Lena Backlund Ekonomichef lena.backlund@forshaga.se Beslutsunderlag Underlag planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 Underlag för beslut om IFO-budget 2017 Beslut skickas för verkställighet till Förvaltningschefer
2016-01-16 Budget och planeringsförutsättningar inför 2018 års budget och flerårsplan 2019 2020 Kommunstyrelsen uppdrar härmed till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2018 och förslag till investeringsbudget. Kommunens förvaltningschefer uppdras samtidigt att ta fram underlag till beslut om över- och underskott 2016, samt förslag till reviderad budget för 2017. Folkmängd Folkmängden i Forshaga kommun uppgick 1 november 2016 till 11 445 personer. För budgetåret 2018 och även i flerårsplanen 2019-2020 räknar vi med 11 450 invånare. Som övergripande finansiella mål gäller: Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat Mått: Resultat 2 % av skatt över femårsperiod. Våra faktiska kostnader överstiger ej standardkostnader (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Uppfyllnadsgrad utifrån mått kopplade till alla mål inom externa och interna perspektiv. Vi finansierar våra investeringar med egna medel Mått: Enbart låna till avgiftsfinansierade verksamheter Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 60 %. Inräknat hela pensionsåtagandet ska kommunens soliditet årligen vara positiv. Våra fastigheter, anläggningar och inventarier är i gott skick Mått: Planerat underhåll i förhållande till underhållsplaner. Ekonomikontor 1 (4)
Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna är uppräknade enl. Sveriges Kommuners och Landstings senaste prognoser för budgetåret 2018 och utifrån beräknad folkmängd enligt ovan. Ramar 2018 (ingångsvärde 2017 års budget inkl löneökningar 2016) Ramar enligt budget 2017 (exklusive löneökningar 2017, 2018 samt kompensation KommunTeknik enligt prisbasindex) tkr Ramar enligt budget 2017 Kommunstyrelse 89 048 Värmlandstrafik 9 500 Räddningstjänst 9 381 Överförmyndarnämnd 1 706 Valnämnd 15 Barn- o utb. nämnd 279 197 Nämnden för lärande 40 605 och arbete Vård och 186 223 omsorgsnämnd Miljö- o byggnämnd 4 397 Ramen justeras utifrån: - IFO-budget (ksau behandlar den 23 januari) - beslut om över- och underskott från 2016 - beslut om budgetrevidering 2017 från buffert Buffert kommer läggas centralt för lönerevidering och övrig budgetrevidering. Kompensation för ökade kapitalkostnader ingår om inget annat beslutas. Investeringar 2018 Ny- till och ombyggnader som höjer anläggningens allmänna standard räknas som investering, ett normalt underhåll är inte en investering. Till investeringar räknas kapitalvaror som kostar mer än ett basbelopp, 44,8 tkr för år 2017, och som har en livslängd över 3 år. Reinvesteringar, ersättning för gamla investeringar, ex.vis skolbänkar, nytt porslin, ny asfalt som ersätter den gamla mm räknas inte som investering. OBS! Arbetslöner, installationskostnader, administration och projektering mm som tillhör investeringen, räknas också som investering. Ta gärna kontakt med ekonomikontoret om tveksamhet råder. Ekonomikontor 2 (4)
Glöm inte att redovisa driftkostnadsökningar/minskningar som uppstår i samband med nyinvesteringen. Därutöver behövs ofta ny utrustning i form av möbler mm. I gällande flerårsplan finns för 2018 motsvarande 46,9 mnkr upptagna. Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Över- och underskott ska i normalfallet föras med till nästkommande år. Om förutsättningarna för anslagen förändrats väsentligt eller om verksamheten inte genomförts i enligt med mål och planer ska över- och underskott revideras. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni månad en reviderad budget, som bygger på överförda budgetavvikelser samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. Ekonomikontor 3 (4)
Tidplan budgetarbete 2018 Datum Forum Aktivitet 2016-12-19 Ledningsgrupp Tidplan budgetarbete 2018 behandlas 2017-01-03 Ledningsgrupp Underlag budgetförutsättningar/budgetdirektiv 2018 + IFO budget 2017 2017-01-23--24 KSAU Underlag budgetförutsättningar/budgetdirektiv 2018 + beslut IFO budget 2017 2017-01-31 KS Beslut IFO budget 2017 2017-02-14 KF Beslut IFO budget 2017 2017-02-28 Ledningsgrupp Över- och underskott + bokslut 2017-03-13 KSAU Över- och underskott + bokslut 2017-03-21 KS Över- och underskott + bokslut 2017-04-04 KF Över- och underskott + bokslut 2017-04-20 21 Ledningsgrupp Förslag till revidering av budget 2017 och budget 2018 2017-05-02 KSAU Reviderad budget 2017 Maj MBL Reviderad budget 2017 2017-05-09 Ledningsgrupp Förslag till budget 2018, slutkorrigering 2017-05-09 KS Reviderad budget 2017 2017-05-23 KF Reviderad budget 2017 2017-05-29 KSAU Budget 2018 Maj MBL Budget 2018 2017-06-07 KS Budget 2018 2017-06-20 KF Budget 2018 Ekonomikontor 4 (4)
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 23 Budget 2018 och flerårsplan för 2019 och 2020 KS 2017/17 Beslut Arbetsutskottet tillika budgetberedning föreslår kommunstyrelsen besluta - om planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 - uppdra till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2018 och förslag till investeringsbudget - uppdra till kommunens förvaltningschefer att ta fram underlag till beslut om över- och underskott 2016, samt förslag till reviderad budget för 2017 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - överföra 19.934.100 kronor från barn- och utbildningsnämnden och 535.000 kronor från vård- och omsorgsnämnden, totalt 20.469.100 kronor, till lärande- och arbetsnämnden i 2017 års IFO-budget Bakgrund Arbetsutskottet såsom budgetberedning behandlar ärendet 2017-01-23. Beslut ska också fattas om IFO-budget 2017. Beslutsunderlag Underlag planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 Underlag för beslut om IFO-budget 2017 Beslutet skickas för verkställighet till: Förvaltningschefer Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 11 Budget 2018 och flerårsplan för 2019 och 2020 KS 2017/17 Beslut Kommunstyrelsen beslutar - om planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 - uppdra till kommunens förvaltningschefer att upprätta förslag till budgetramar för år 2018 och förslag till investeringsbudget - uppdra till kommunens förvaltningschefer att ta fram underlag till beslut om över- och underskott 2016, samt förslag till reviderad budget för 2017 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - överföra 19.858.400 kronor från barn- och utbildningsnämnden och 535.000 kronor från vård- och omsorgsnämnden, totalt 20.469.100 kronor, till lärande- och arbetsnämnden i 2017 års IFO-budget Bakgrund Arbetsutskottet såsom budgetberedning behandlar ärendet 2017-01-23. Beslut ska också fattas om IFO-budget 2017. Beslutsunderlag Underlag planerings- och budgetförutsättningar för budget 2018 och flerårsplan 2019-2020 Underlag för beslut om IFO-budget 2017 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 23 Beslutet skickas för verkställighet till: Förvaltningschefer Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2016-12-12 Uppdaterade föreningsbidragsregler KS 2016/338 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta - godkänna de uppdaterade föreningsbidragsreglerna daterade 2016-12-10 - reglerna börjar gälla från 2017-01-01 Bakgrund Kultur-, fritids- och näringslivsförvaltningen har uppdraget att uppdatera föreningsbidragsreglerna i Forshaga kommun. En referensgrupp bestående av tjänstemän och politiker bildades och har tillsammans tagit fram det uppdaterade regelverket. Referensgruppen har vid två tillfällen träffat ansvarig tjänsteman från Värmlands idrottsförbund som delat med sig av erfarenheter och kunskap inom det aktuella området. Vidare har en tjänsteman från Forshaga kommun gjort omvärldsbevakning i frågan som gruppen fått ta del av. Det sista och viktigaste inspelet kom från representanter från det lokala föreningslivet under ett dialogmöte där relevanta frågor lyftes och inhämtades under mötet. Målsättningen med kunskaps- och informationsinhämtningen har varit att skapa en kunskapsbank för att kunna ta fram regler som är applicerbara och relevanta för den tid vi lever i nu. Förutom några kosmetiska ändringar i föreningsbidragsreglerna så föreslås några större ändringar i regelverket. - Forshaga kommuns verksamhetsbidrag harmonisera med statens riktlinjer med LOK-stödet. - Handlingsplan för en Trygg och säker förening kommer att vara ett krav för att vara berättigad bidrag. Gäller från 2018. - Större fokus på barn- och ungdomsverksamhet i bidragssystemet. - Mer fokus på dialog i bidragssystemet. - Utbildningsbidraget gäller för ledare från 15 år och uppåt. - Miljökrav på investeringar som görs med bidraget från Forshaga kommun - Trossamfund inkluderas i föreningsbidragsreglerna Marcus Ekholm Förvaltningschef marcus.ekholm@forshaga.se
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Marcus Ekholm 161212 Beslut skickas för verkställighet till Marcus Ekholm
Allmänna bestämmelser Bidrag utgår till föreningar (ej sektioner) med verksamhet i Forshaga kommun. Föreningen ska vara ansluten till organisation som får statsbidrag till sin verksamhet. Andra föreningar som i övrigt uppfyller kraven kan få bidrag efter särskild prövning. Huvudregler 1. Föreningens verksamhet ska följa konventionen om barnens rättigheter som antogs av FN 1989. Sverige har skrivit under barnkonventionen och dess grundprinciper gäller även i Forshaga kommun. Barnkonventionen utgår från fyra grundprinciper: Barnens bästa Rätten till liv och utveckling Rätten att få framföra sina åsikter och få dem respekterade Rätten att skyddas mot övergrepp och diskriminering 2. Idrottsföreningars verksamhet ska följa Riksidrottsförbundets Idéprogram, Idrotten vill. 3. Alla föreningar och organisationer som beviljas stöd från Forshaga kommun ska redovisa hur man aktivt arbetar för att motverka mobbning, diskriminering och kränkningar enligt konceptet Trygg och säker förening. En certifieringsprocess som underlättar för föreningarna anordnas av Forshaga kommun. 4. Föreningen ska ha beslutat om en policy för sin ungdomsverksamhet avseende exempelvis: Etik och moralfrågor Miljöfrågor Verksamhetsfokus på barns villkor Säker och trygg miljö 5. Föreningen ska ha styrelse och antagit stadgar. 6. Sökande förening ska med sin huvudsakliga verksamhet vara verksam inom Forshaga kommun. Bidragsansökan för enskild person ska ske genom respektive förening. 7. Ansökan om bidrag ska göras av föreningens huvudstyrelse, ej av deras sektion, kommitté etc. 8. Bidragsmottagande förening är skyldig att lämna Forshaga kommun sådan insyn i verksamheten som behövs för att kontrollera att det tilldelade bidraget används på det sätt som anges i ansökan. Verksamhetsberättelse, budget, balansräkning och revisionsberättelse för förgående år ska bifogas ansökan om bidrag. 9. Beviljade aktivitetsbidrag ska nyttjas av de grupper (7-25 år) som genererar dessa bidrag till föreningen. 10. För att bidrag ska utgå ska förening uppfylla följande: Bedriva påvisad ungdomsverksamhet om minst tio aktivitetsbidragsberättigade sammankomster per kalenderår. Ska ha minst tio medlemmar i åldern sju år och uppåt. I styrelsen ska ingå minst en person under 25 år. Medlemmarna bidrar själva genom att erlägga en skälig medlemsavgift samt på andra sätt medverka stödjande till organisationens ekonomi. 11. Föreningar som erhåller kommunala bidrag bör utbilda sina ledare vad gäller barns fysiska och psykiska utveckling. Utbildningen bör omfatta även ungdomsdelaktighet, säkerhet, etik och moral. 12. Kommunstyrelsen har rätt att behovspröva bidragets storlek i förhållande till redovisad aktivitet. 13. Politiska partier och motsvarande ungdomsföreningar kan ej erhålla bidrag, utan får söka bidrag via sitt parti/förening.
14. Sökande förening ska vara registrerad hos Forshaga kommun och inneha postgiro eller bankgiro. Definition av allmännyttig ideell förening Till allmännyttiga föreningar räknas föreningar vars huvudsakliga ändamål är välgörande, socialt, konstnärligt, idrottsligt, religiös, kulturellt eller därmed jämförbart. Föreningen ska vara öppen för alla, och får inte verka för ekonomiska intressen. Föreningar för sport, natur- och friluftsliv. Föreningar för konst, teater, litteratur och musik (kulturellt och konstnärliga ändamål). Föreningar för scoutverksamhet, Folkets Husföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygdsföreningar, kyrkliga föreningar, handikappföreningar och nykterhetsföreningar. Föreningen får inte neka någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, till exempel en viss minimiålder i en skytteförening. Ideell, allmännyttig förening ska ha minst tio medlemmar i åldern sju år och uppåt. Med medlem menas den person i åldern sju år och äldre som är matrikelförd och har erlagt avgift till förening och som i övrigt uppfyller de krav vederbörande förening ställer i enlighet med stadgar och årsmötesbeslut. Den som erhållit medlemskap av mer tillfällig natur, som bingo- eller dansmedlem etc. anses inte som medlem. Matrikel ska uppta medlemmens fullständiga namn, födelseår, födelsedatum, adress, telefon och uppgifter om att medlemsavgiften erlagts. Det åligger bidragssökande förening att föra matrikel över sina medlemmar. Barn och ungdomar är framtiden och ska ges goda möjligheter till delaktighet och utveckling! Dialog Föreningar som söker föreningsbidrag kallas i regel till dialogmöte där man samtalar om villkoren för stödet. Samtalet protokollförs och protokollet diarieförs som föreningsöverenskommelse tillsammans med ansökan. Dialogmötet är en central del av Forshaga kommuns stöd till föreningslivet. Den syftar till att fördjupa kunskap om föreningslivet och bredda beslutsunderlaget. Lokalt aktivitetsstöd Föreningar som bedriver verksamhet för barn- och ungdomar kan erhålla kommunalt lokalt aktivitetsstöd. Samma bestämmelser gäller som för statligt lokalt aktivitetsbidrag. Ansökan om statligt lokalt aktivitetsstöd skickas direkt till riksorganisationen. Vid redovisningstillfället lämnar idrottonline-anslutna föreningar in en utskrift av totalen (från IdrottOnline) som ska ha påskrift av LOK-stödsansvarig eller firmatecknare. Ej IdrottOnline-anslutna använder kommunens ansökningsblankett. Syfte Bidraget ges för att stimulera föreningarnas barn- och ungdomsaktiviteter. Villkor för att erhålla kommunalt aktivitetsbidrag: Aktiviteten måste pågå under minst en timme (60 minuter). Ligga i linje med föreningens verksamhet och idé. Genomförs av lokalavdelningen. Bidrag utgår inte till aktivitet som anordnas av riksorganisation, distrikt eller lokalt samarbetsorgan. Innehålla en gemensam samling med någon form av instruktion. Träning kan därefter bedrivas individuellt eller i grupper. En gemensam avslutning ska dock alltid genomföras. Bidrag utgår endast en gång/dag och grupp oavsett antalet deltagare och om aktiviteten pågår längre än 60 min. Bidrag utgår inte till entrébelagda tävlingar eller kommersiella arrangemang som exempelvis danser, bingo och basarer.
Bidrag utgår ej till studiecirkelsammankomster, vilka får statsbidrag i annan ordning. Närvarokort jämte kopia på ansökningsblankett ska förvaras av föreningen under minst fyra år. Föreningen ska för att erhålla bidrag redovisa minst tio aktivitetsbidragsberättigade sammankomster per kalenderår. Gruppen ska: bestå av minst fem deltagare i bidragsberättigad ålder varje gruppverksamhet ska vara ledarledd bestå av max 20 deltagare Ledaren ska: ledare för grupp ska fylla lägst 13 år det kalenderår som aktiviteten pågår ledare i bidragsberättigad ålder får räknas som deltagare gruppledaren eller biträdande gruppledaren ska vara närvarande under sammankomsten och får inte från bidragssynpunkt vara ledare för flera grupper under samma timme ledaren ska intyga att uppgifterna på närvarokortet är riktiga Vid varje sammankomst ska närvarokort föras Anläggningsbidrag Syfte Bidraget ska till viss del täcka driftkostnader för föreningsägd lokal. Föreningsägda lokaler Kommunstyrelsen avgör vilka lokaler som ska erhålla bidrag. Som underlag för kommunens beräkning ska nedanstående beräkningsgrunder användas. Driftskostnader - Räntor - Uppvärmningskostnader - Konsumtionsavgifter (sopor, vatten och avlopp) - Reparation och underhåll - Försäkringar - Övriga anläggningskostnader Intäkter - Uthyrda lokaler - Övrigt, såsom försäljning, bingo entréer och liknande. Bidragets storlek är beroende på totalsumman av samtliga ansökningar i förhållande till kultur, fritids och näringslivsförvaltningens budget för anläggningsbidrag enligt en beräkning i procent (75 %, 45 % och 25 %). Procenttalet kan justeras från år till år för att den totala utbetalningen av bidraget ska rymmas inom avsatt budget. Villkor Andra föreningar som vill bedriva ungdomsverksamhet i lokalen ska i mån av utrymme få hyra lokalen om den inte är upptagen av den egna föreningens verksamhet. Hyresbidrag Syfte Bidraget ska till viss del täcka hyreskostnader för föreningar som hyr externa lokaler för sin verksamhet. Bidrag utgår med 60 % av skälig lokalkostnad, max 4 000 kr/år. Gäller ej lokaler som ägs av Forshaga kommun.
Villkor Bidrag utgår endast till föreningar som utifrån de villkor som gäller för kommunalt lokalt aktivitetsstöd kan påvisa minst tio bidragsberättigade sammankomster per anläggning och år. Lönebidrag till föreningar Syfte Att täcka viss del av ideell förenings lönekostnad för lönebidragsanställd personal som har som uppdrag att jobba med barn- och ungdomsverksamhet. Villkor Forshaga kommun ska godkänna lönebidragsanställning innan bidrag kan utgå. Föreningar som avser att anställa lönebidragsanställd personal ska därför i förväg ta kontakt med kommunen. Föreningsallianser, flersektionsföreningar eller liknande organisationer där flera verksamheter samnyttjar en lönebidragstjänst, har företräde när det gäller lönebidrag från kommunen. Föreningar med barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Bidraget är begränsat till max tre tjänster per förening. Beslut om lönebidrag till förening är tidsbegränsat, och omprövas vid varje ny lönebidragsperiod som beviljats från arbetsförmedlingen. Bidrag till lönebidragsanställningar inom föreningslivet beviljas med högst 7% av lönekostnaden inkl personalkostnad. OBS! Procenttalet kan komma att förändras beroende på antalet lönebidragsanställda i föreningstjänst i kommunen i förhållande till kommunens budget. Investeringsbidrag Syfte Syftet med investeringsbidraget är att ge föreningar ekonomiskt stöd till investeringar som skapar förutsättningar för att, -bredda och utveckla barn- och ungdomsverksamhet -främja folkhälsan -främja jämställdhet eller integration -öka tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att delta i föreningens verksamhet -öka miljöförbättrande åtgärder på anläggningen som minskar miljöpåverkan och sänker driftskostnaderna Bidraget ska avse stöd för ny, till- eller ombyggnad av lokal eller anläggning, till kostnader för maskinell utrustning, till inredning/utrustning av lokal eller anläggning. Föreningen/organisationen ska till ansökan bifoga en redovisning över behovet och utnyttjandet av anläggningen samt i förekommande fall ritningar, arbetsbeskrivning, investerings- och driftskalkyl. Föreningen/organisationen är även skyldig att undersöka och utnyttja möjligheterna till alternativa bidrag och fondmedel. Bidrag utgår endast i de fall där kommunala alternativ till motsvarande lokal eller anläggning saknas. Redovisning Det beviljade bidraget ska förbrukas och slutrapporteras under innevarande år. Villkor Beviljande av bidrag samt bidragets storlek är helt avhängigt kommunens ekonomiska situation.
Ledarutbildning Syfte Bidraget ska underlätta och stimulera föreningarna att utbilda ledare för sin verksamhet, och avser dem som redan är ledare eller kommer att arbeta som ledare. Bidrag utgår med 500 kronor per dag och deltagare. Villkor Kursdeltagare ska ha fyllt 15 år men kan efter särskild prövning hos kommunen erhålla dispens. Bidrag utgår ej för deltagande i kongresser, konferenser, förbundsmöten och liknande. Föreningar som erhåller kommunala bidrag bör utbilda sina ledare vad gäller barns fysiska och psykiska utveckling. Utbildningen bör omfatta även ungdomsdelaktighet, säkerhet, etik och moral. Utbildningar som rör föreningens obligatoriska uppgifter så som sekretariat, resultatrapportering med mera inkluderas i bidragsdelen. Detta gäller bara föreningar som har barn och ungdomsverksamhet. Ansökan Ansökan om bidrag till extern ledarutbildning (som anordnas av distriktsriksorganisation eller liknande) göras innan kursstarten. Redovisning och rekvisition av pengarna görs senast två månader efter avslutad kurs. Till redovisningen bifogas alltid: Deltagarintyg Kursprogram Kostnadsspecifikation Uppdragsersättning Ändamål Uppdragsersättningen är avsedd för förening som enligt uppgjort avtal med Forshaga kommun verkar för upprätthålla en specifik mötesplats, åtar sig genomföra ett arrangemang eller driver ett utpekat projekt. Villkor för uppdragsersättning Överenskommelse rörande omfattningen av uppdraget samt ersättningens storlek regleras via ett ömsesidigt tecknat avtal mellan föreningen och Forshaga kommun. Beslut om uppdragsersättningar tas i Ksau under hösten för nästkommande verksamhetsår. Avtal tecknas för ett år om inget annat anges i avtalet. Bidrag Bidragets storlek och tidpunkt för utbetalning regleras i avtalet. Redovisning Förening ska årlig redovisa uppdrag. Nya uppdrag Om en förening ansöker om uppdragsersättning ska uppdragets/verksamhetens innehåll och syfte, budget, eventuella samverkansparter, tidsperspektiv och eventuell plan för uppföljning/utvärdering redovisas i verksamhetsplanen.
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2016-12-20 1(1) 230 Uppdaterade föreningsbidragsregler KS 2016/338 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - godkänna de uppdaterade föreningsbidragsreglerna daterade 2016-12-10 - reglerna börjar gälla från 2017-03-01 Bakgrund Kultur-, fritids- och näringslivsförvaltningen har uppdraget att uppdatera föreningsbidragsreglerna i Forshaga kommun. En referensgrupp bestående av tjänstemän och politiker bildades och har tillsammans tagit fram det uppdaterade regelverket. Referensgruppen har vid två tillfällen träffat ansvarig tjänsteman från Värmlands idrottsförbund som delat med sig av erfarenheter och kunskap inom det aktuella området. Vidare har en tjänsteman från Forshaga kommun gjort omvärldsbevakning i frågan som gruppen fått ta del av. Det sista och viktigaste inspelet kom från representanter från det lokala föreningslivet under ett dialogmöte där relevanta frågor lyftes och inhämtades under mötet. Målsättningen med kunskaps- och informationsinhämtningen har varit att skapa en kunskapsbank för att kunna ta fram regler som är applicerbara och relevanta för den tid vi lever i nu. Förutom några kosmetiska ändringar i föreningsbidragsreglerna så föreslås några större ändringar i regelverket. - Forshaga kommuns verksamhetsbidrag harmonisera med statens riktlinjer med LOK-stödet. - Handlingsplan för en Trygg och säker förening kommer att vara ett krav för att vara berättigad bidrag. Gäller från 2018. - Större fokus på barn- och ungdomsverksamhet i bidragssystemet. - Mer fokus på dialog i bidragssystemet. - Utbildningsbidraget gäller för ledare från 15 år och uppåt. - Miljökrav på investeringar som görs med bidraget från Forshaga kommun. - Trossamfund inkluderas i föreningsbidragsreglerna. Beslutsunderlag Förvaltningschef Marcus Ekholms tjänsteskrivelse, 2016-12-12 Uppdaterade föreningsbidragsregler Beslutet skickas för verkställighet till: Marcus Ekholm Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld Samhället har ett stort ansvar, både för att förhindra våld under hederskulturens namn, samt att hjälpa flickor som utsatts för förtryck och våld. Riksdagen har också lagstiftat om detta. I Socialtjänstlagen finns det inskrivet, att alla kommuner har ansvar för att ge stöd och hjälp till dem som utsatts för våld eller bevittnat våld. Den hjälp som Socialtjänsten i en kommun kan ge är exempelvis: ekonomiskt bistånd, skyddat boende för vuxna, råd och stöd samt placering i annat boende för barn och unga under 18 år. Det kan också vara så att sjukvården kan behöva ge stöd i form av medicinsk behandling, krisstöd, psykoterapi och andra psykosociala insatser. I stödet till kvinnor är också frivillig organisationer viktiga, såsom kvinnojourer. Staten övervakar att kommunerna tar sitt ansvar som de är skyldiga att ge enligt lag. Det är Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg som sköter denna övervakning. Socialstyrelsen har gett ut en föreskrift, SOSFS 2014:4, som förtydligar hur socialtjänsten och sjukvården ska omsätta lagens krav i praktiken, när det gäller våld i nära relationer. De har också utformat ett utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck, för att öka kunskaperna bland all personal som arbetar inom berörda verksamheter. Med ovanstående som bakgrund yrkar vi på: - att kommunen utarbetar en handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Forshaga den 17 juni.. Pia Hallström (M) Thomas Nilsson (M)
KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag 2016-06-21 1(1) 95 Nya moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld KS 2016/225 Beslut Kommunfullmäktige beslutar - motionen tas upp till behandling - densamma remitteras till kommunstyrelsen Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. De yrkar på att Forshaga kommun utarbetar en handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Beslutsunderlag Nya moderaternas motion, 2016-06-17 Beslutet skickas för verkställighet till: KS Beslutet skickas för kännedom till: Nya moderaterna Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2016-12-06 Nya moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld BUN 2016/80 Förslag till beslut - Motionen anses besvarad med hänvisning till den handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som finns och kommer att utvecklas och revideras inom IFO - organisationen under 2017 Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Barn och familj och vuxengruppen har ett gemensamt arbete kring handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som kommer att revideras och utvecklas även med hedersrelaterat våld tillsammans med extern expertis under 2017. Peter Öhlander Bitr. barn- och utbildningschef 054-17 20 85 peter.ohlander@forshaga.se Beslutsunderlag Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse IFO chef Henrica Liljenzins yttrande Beslut skickas för kännedom till kommunledningskontoret
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Protokollsutdrag 2016-12-13 1(1) 108 Nya moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld BUN 2016/80 Beslut - motionen bifalls Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Barn och familj och vuxengruppen har ett gemensamt arbete kring handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som kommer att revideras och utvecklas även med hedersrelaterat våld tillsammans med extern expertis under 2017. Yttrande har skickats till Tomas Nilsson för kännedom Beslutsunderlag Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse 2016-12-06 IFO chef Henrica Liljenzins yttrande Beslutet skickas för verkställighet till: Beslutet skickas för kännedom till: kommunledningskontoret Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
LÄRANDE OCH ARBETSNÄMNDEN Protokollsutdrag 2016-11-28 1(1) 89 Remissvar: hedersrelaterat våld (M) LAN 2016/94 Beslut - godkänna informationen Bakgrund En motion från Nya moderaterna, angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld, besvaras genom bifogat tjänstemannayttrande. Beslutsunderlag Tjänstemannayttrande från IFO-chef Henrica Liljenzin, 2016-11-04 Beslutet skickas för verkställighet till: Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-17 Nya moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld KS 2016/225 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - motionen bifalls Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Barn och familj och vuxengruppen har ett gemensamt arbete kring handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som kommer att revideras och utvecklas även med hedersrelaterat våld tillsammans med extern expertis under 2017. Yttrandet har skickats till Tomas Nilsson för kännedom. Lärande- och arbetsnämnden beslutade 2016-11-28 ställa sig bakom Henrica Liljenzins yttrande och godkänna informationen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2016-12-13 bifalla motionen. Anders Pettersson Kommunchef anders.pettersson@forshaga.se Beslutsunderlag Nya moderaternas motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 95 IFO-chef Henrica Liljenzins yttrande, 2016-11-04 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2016-12-06 Protokoll BUN 2016-12-13, 108 Protokoll LAN 2016-11-28, 89 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17
Beslut skickas för kännedom till BUN, LAN
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 14 Nya Moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld KS 2016/225 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - motionen bifalls Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Barn och familj och vuxengruppen har ett gemensamt arbete kring handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som kommer att revideras och utvecklas även med hedersrelaterat våld tillsammans med extern expertis under 2017. Yttrandet har skickats till Tomas Nilsson för kännedom. Lärande- och arbetsnämnden beslutade 2016-11-28 ställa sig bakom Henrica Liljenzins yttrande och godkänna informationen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2016-12-13 bifalla motionen. Beslutsunderlag Nya moderaternas motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 95 IFO-chef Henrica Liljenzins yttrande, 2016-11-04 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2016-12-06 Protokoll BUN 2016-12-13, 108 Protokoll LAN 2016-11-28, 89 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17 Beslutet skickas för verkställighet till: Beslutet skickas för kännedom till: BUN, LAN, Nya moderaterna Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 17 Nya Moderaterna: motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld KS 2016/225 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - motionen bifalls Bakgrund Nya moderaterna har lämnat in en motion angående behov av handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Barn och familj och vuxengruppen har ett gemensamt arbete kring handlingsplan rörande hot och våld i nära relationer som kommer att revideras och utvecklas även med hedersrelaterat våld tillsammans med extern expertis under 2017. Yttrandet har skickats till Tomas Nilsson för kännedom. Lärande- och arbetsnämnden beslutade 2016-11-28 ställa sig bakom Henrica Liljenzins yttrande och godkänna informationen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2016-12-13 bifalla motionen. Beslutsunderlag Nya moderaternas motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 95 IFO-chef Henrica Liljenzins yttrande, 2016-11-04 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2016-12-06 Protokoll BUN 2016-12-13, 108 Protokoll LAN 2016-11-28, 89 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 14 Beslutet skickas för verkställighet till: Beslutet skickas för kännedom till: BUN, LAN, Nya moderaterna Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Motion: Ändring av kommunfullmäktiges reglemente Enligt kommunchefen är det inte möjligt att inrätta s.k. fullmäktigeberedningar, eftersom det strider mot kommunfullmäktiges reglemente. Diskussioner om framtida organisationsförändringar har aktualiserat frågan om just sådana beredningar. Det är också viktigt att påpeka att vid kommunfullmäktiges: workshop 2016-04-05, rådde stor enighet om det positiva i att kunna inrätta fullmäktigeberedningar. Med anledning av ovanstående yrkas på en förändring av kommunfullmäktiges reglemente, som möjliggör fullmäktigeberedningar. Deje den 7 december 2016 Thomas Nilsson (M)
Tjänsteskrivelse 2017-01-16 Nya Moderaterna: Motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente KS 2016/399 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför fullmäktige tillstyrka beslut - bifalla motionen - uppdra åt kommunledningskontoret att inför kommunfullmäktiges sammanträde i april införa bestämmelser om fullmäktigeberedning i kommunfullmäktiges arbetsordning Bakgrund Thomas Nilsson (M) har motionerat om att införa regler om fullmäktigeberedningar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Bestämmelser kring fullmäktigberedningar tas in i kommunfullmäktiges arbetsordning och reglerar exempelvis rätten att yttra sig med mera. Fullmäktigeberedningar kan tillsättas för att bereda ett ärende eller en grupp av ärenden. Fullmäktigeberedningar omfattas av val med proportionellt valsätt. En fullmäktigeberedning kan också väcka ärenden i fullmäktige. Madeleine Nyvall Kommunutredare 054-17 20 11 madeleine.nyvall@forshaga.se Anders Pettersson kommunchef Beslutsunderlag Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänstemannayttrande, 2017-01-16 Motion från Thomas Nilsson (M) motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente, 2016-12-07 Beslut skickas för verkställighet till Kommunledningskontoret
Tjänstemannayttrande 2017-01-05 Nya Moderaterna: Motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente KS 2016/399 Bakgrund Enligt kommunallagen (KL) finns ett beredningstvång för ärenden som ska behandlas av fullmäktige. Det innebär att ett ärende ska beredas av den nämnd som ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. I de fall en fullmäktigeberedning bereder ett ärende som rör en nämnds verksamhetsområde, ska nämnden alltid ges möjlighet att yttra sig. Utöver detta ska kommunstyrelsen alltid yttra sig över ärenden som beretts av nämnd eller fullmäktigeberedning. Har styrelsen en annan syn än det tidigare beredande organet så ska denna syn redovisas. Fullmäktige kan besluta att ta in i sin arbetsordning vad som gäller för eventuella beredningar tillsatta av kommunfullmäktige. Det finns ett antal paragrafer i kommunallagen som berör fullmäktigeberedningar. Bland de bestämmelser som finns kan några bestämmelser vara särskilt viktiga att notera: Fullmäktigeberedningar kan tillsättas i ett ärende eller för en grupp av ärenden. För fullmäktigeberedningar tillämpas proportionellt valsätt. En fullmäktigeberedning har rätt att väcka ärenden i fullmäktige. Bestämmelser kring fullmäktigeberedning kan tas in i kommunfullmäktiges arbetsordning. För att en fullmäktigeberedning ska inrättas krävs separat beslut av fullmäktige. När en beredning inrättas bör också övervägningar göras kring vilka personalresurser som ska avsättas för att finnas som stöd för en eventuell beredning, t.ex. sekreterare och sakkunniga tjänstemän. Utöver detta tillkommer även kostnader för arvode och förlorad arbetsförtjänst för de som sitter i beredningen. Motionen föreslås bifallas och bestämmelser kring fullmäktigeberedningar tas in i arbetsordningen. Då en revidering av arbetsordningen redan är aktuell föreslås att kommunledningskontoret får i uppdrag att införa ändringarna som motionen föreslår i samband med denna revidering. Ärendet om revidering av arbetsordningen ska kunna behandlas av kommunfullmäktige i april 2017. Madeleine Nyvall 054-17 20 11 madeleine.nyvall@forshaga.se
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 15 Nya Moderaterna: Motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente KS 2016/399 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför fullmäktige tillstyrka beslut - bifalla motionen - uppdra åt kommunledningskontoret att inför kommunfullmäktiges sammanträde i april införa bestämmelser om fullmäktigeberedning i kommunfullmäktiges arbetsordning Bakgrund Thomas Nilsson (M) har motionerat om att införa regler om fullmäktigeberedningar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Bestämmelser kring fullmäktigberedningar tas in i kommunfullmäktiges arbetsordning och reglerar exempelvis rätten att yttra sig med mera. Fullmäktigeberedningar kan tillsättas för att bereda ett ärende eller en grupp av ärenden. Fullmäktigeberedningar omfattas av val med proportionellt valsätt. En fullmäktigeberedning kan också väcka ärenden i fullmäktige. Beslutsunderlag Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänstemannayttrande, 2017-01-16 Motion från Thomas Nilsson (M) motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente, 2016-12-07 Beslutet skickas för verkställighet till: Kommunledningskontoret Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 18 Nya Moderaterna: Motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente KS 2016/399 Beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta - bifalla motionen - uppdra åt kommunledningskontoret att inför kommunfullmäktiges sammanträde i april införa bestämmelser om fullmäktigeberedning i kommunfullmäktiges arbetsordning Bakgrund Thomas Nilsson (M) har motionerat om att införa regler om fullmäktigeberedningar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Bestämmelser kring fullmäktigberedningar tas in i kommunfullmäktiges arbetsordning och reglerar exempelvis rätten att yttra sig med mera. Fullmäktigeberedningar kan tillsättas för att bereda ett ärende eller en grupp av ärenden. Fullmäktigeberedningar omfattas av val med proportionellt valsätt. En fullmäktigeberedning kan också väcka ärenden i fullmäktige. Beslutsunderlag Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Kommunutredare Madeleine Nyvalls tjänstemannayttrande, 2017-01-16 Motion från Thomas Nilsson (M) motion angående ändring av kommunfullmäktiges reglemente, 2016-12-07 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 15 Beslutet skickas för verkställighet till: Kommunledningskontoret Beslutet skickas för kännedom till: Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag 2016-06-21 1(1) 96 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt KS 2016/226 Beslut Kommunfullmäktige beslutar - motionen tas upp till behandling - densamma remitteras till kommunstyrelsen Bakgrund Gunnar Lindgren (KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rät sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs/inhys om behovet påvisas. Beslutsunderlag Gunnar Lindgrens motion, 2016-06-17 Beslutet skickas för verkställighet till: KS Beslutet skickas för kännedom till: Gunnar Lindgren Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 2017-01-10 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt BUN 2016/79 Förslag till beslut - motionen tillstyrks Bakgrund Gunnar Lindgren(KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs /inhyrs om behovet påvisas. Peter Öhlander Bitr. barn- och utbildningschef 054-17 20 85 peter.ohlander@forshaga.se Beslutsunderlag Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse Barn och utbildningschef Peter Öhlanders Tjänstemannayttrande Beslut skickas för verkställighet till Ledningsgruppen BUF Beslut skickas för kännedom till Gunnar Lindgren
Tjänstemannayttrande 2017-01-10 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt BUN 2016/79 Bakgrund Utifrån motionen har en enkel utredning utförts i Forshaga kommuns skolområden angående barn med tal och språksvårigheter. Resultatet är att det finns 20-22 barn i våra skolor med tal- och språksvårigheter. Detta stämmer överens med det antal barn som vår språkpedagog jobbade med under sin period som språkpedagog för hela kommunen. Elevhälsans omfattning beskrivs i skollagen 2 kapitlet:25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Vi har specialpedagog i kommunen som har specifikt utbildat sig mot tal och språksvårigheter, så det finns kompetens i kommunen. De som arbetar med dessa barn är vanligtvis mentorerna med hjälp av elevhälsan och speciellt då specialpedagogerna/speciallärarna som kan ge handledning och stöd. För det är det arbetet som görs varje dag som ger bäst resultat. Det finns också möjlighet till att remittera till logopedenheten även för skolans elever. Rektor är den som styr och leder elevhälsan och även beslutar om vilket stöd som ska sättas in och när det bedöms att stödbehov finns av talpedagog så sätts detta stöd in. Detta har också skett under ett flertal tillfällen.
Peter Öhlander 054-17 20 85 peter.ohlander@forshaga.se
Tjänsteskrivelse 2017-01-17 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt KS 2016/226 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - motionen tillstyrks Bakgrund Gunnar Lindgren (KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs/inhyrs om behovet påvisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2017-01-17 tillstyrka motionen. Anders Pettersson Kommunchef anders.pettersson@forshaga.se Beslutsunderlag Gunnar Lindgrens motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 96 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2017-01-10 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänstemannayttrande, 2101-01-10 Protokoll BUN 2017-01-17 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Beslut skickas för verkställighet till BUN Beslut skickas för kännedom till Gunnar Lindgren
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Protokollsutdrag 2017-01-17 1(1) 6 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt BUN 2016/79 Beslut - motionen tillstyrks Bakgrund Gunnar Lindgren(KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs /inhyrs om behovet påvisas. Inbjudan har skickats till Gunnar Lindgren. Beslutsunderlag Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2017-01-10 Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänstemannayttrande, 2017-01-10 Beslutet skickas för verkställighet till: Ledningsgruppen BUF Beslutet skickas för kännedom till: Gunnar Lindgren Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Protokollsutdrag 2017-01-23 1(1) 16 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt KS 2016/226 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige tillstyrka beslut - motionen bifalls Bakgrund Gunnar Lindgren (KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs/inhyrs om behovet påvisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2017-01-17 tillstyrka motionen. Beslutsunderlag Gunnar Lindgrens motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 96 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2017-01-10 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänstemannayttrande, 2101-01-10 Protokoll BUN 2017-01-17, 6 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17 Beslutet skickas för verkställighet till: BUN Beslutet skickas för kännedom till: Gunnar Lindgren Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2017-01-31 1(1) 19 Gunnar Lindgren (KD): motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt KS 2016/226 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - motionen bifalls Bakgrund Gunnar Lindgren (KD) har lämnat in en motion om att kunna uttrycka sig på rätt sätt. Kristdemokraterna i Forshaga kräver att enkel utredning görs inom samtliga kommunens skolområden angående antalet barn som har talsvårigheter och att talpedagog anställs/inhyrs om behovet påvisas. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2017-01-17 tillstyrka motionen. Beslutsunderlag Gunnar Lindgrens motion, 2016-06-17 Protokoll KF 2016-06-21, 96 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2017-01-10 Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänstemannayttrande, 2101-01-10 Protokoll BUN 2017-01-17, 6 Kommunchef Anders Petterssons tjänsteskrivelse, 2017-01-17 Protokoll KsAu 2017-01-23--24, 16 Beslutet skickas för verkställighet till: BUN Beslutet skickas för kännedom till: Gunnar Lindgren Justerarnas sign Utdragsbestyrkande
Deje 2017-01-01 ENKEL FRÅGA Kommunens Bästa önskar uppdatering i frågan avseende tidigare motion om belysningsförstärkning vid skolorna nämnda 1 till 3 på nästföljande sidor. På bl.a. Olsätersskolan har det inte skett någon förbättring överhuvudtaget, och vi anser därför att säkerheten för våra barn är åsidosatt i kommunens vision barnkommun Deje som ovan Peter Lingman /KB Kommunens Bästa Tel. Partiordf. 070-781 85 74 Pg. 735089-5 Nordsjötorp Backarna Tel. Pressekr. 070-415 02 76 Org. Nr. 802491-7018 669 92 DEJE Tel. Kansli. 072-423 50 22 www.kommunensbesta.se Sverige info@kommunensbesta.se
Deje 2015-03-06 Motion ang. belysningsförstärkning Under vintern har vi vid ett flertal tillfällen kontrollerat belysning utomhus vid kommunens skolor och funnit att den är mycket bristfällig. Vilket skapar en otrygghet för både personal och elever. I dagsläget finns energieffektiva lampor i form av metallhalogen vilka lämpar sig väl där kraftigare belysning krävs, utan att göra avkall på miljöaspekten 1. Lärcenter Området mellan sporthallarna och Malmgatan samt parkering mot Europavägen. *bild. 1 punkt 1 och 2 2. Skivedskolan Området mellan huvudbyggnad och skolmatsal, samt området runt skolskjutsplatsen *bil2. 2 punkt 3 och 4 3. Olsätersskolan Området mellan sporthall och skolbyggnad, område runt parkering och passage in till skolan, området bakom skolan, dvs. personalparkeringen samt lekparken. * bil. 3 punkt 5, 6 och 7. Kommunens bästa anser det vara befogat med belysningsförstärkning enl. ovan med tanke på barns säkerhet vid de olika skolorna. Kommunens Bästa Peter Lingman Kommunens Bästa Tel. Partiordf. 070-781 85 74 Pg. 735089-5 Nordsjötorp Backarna Tel. Pressekr. 070-415 02 76 Org. Nr. 802491-7018 669 92 DEJE Tel. Kansli. 072-423 50 22 www.kommunensbesta.se Sverige info@kommunensbesta.se
Bild 1 Kommunens Bästa Tel. Partiordf. 070-781 85 74 Pg. 735089-5 Nordsjötorp Backarna Tel. Pressekr. 070-415 02 76 Org. Nr. 802491-7018 669 92 DEJE Tel. Kansli. 072-423 50 22 www.kommunensbesta.se Sverige info@kommunensbesta.se
Bild 2 Bild 3 Kommunens Bästa Tel. Partiordf. 070-781 85 74 Pg. 735089-5 Nordsjötorp Backarna Tel. Pressekr. 070-415 02 76 Org. Nr. 802491-7018 669 92 DEJE Tel. Kansli. 072-423 50 22 www.kommunensbesta.se Sverige info@kommunensbesta.se