KommunKompassen UPPLANDS VÄSBY 2011 ANALYS AV. Christine Feuk och Britt-Marie Hedlund, SKL

Transkript

1 KommunKompassen ANALYS AV UPPLANDS VÄSBY 2011 Christine Feuk och Britt-Marie Hedlund, SKL

2 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Upplands Väsby i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång 4 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 6 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 9 Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Område 7 Verksamhetsutveckling Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Upplands Väsby kommun... 34

3 Sveriges Kommuner och Landsting (34) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten ofta till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.

4 Sveriges Kommuner och Landsting (34) 2 Upplands Väsby i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Upplands Väsby genomfördes i juni år 2011 och är kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 40-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Kommunen har under de senaste åren genomfört flera stora förändringar med bland annat införande av valfrihet/konkurrensutsättning, framtagning av ett nytt styr- och ledningssystem som också innefattar ett miljöledningssystem. På flera områden ligger kommunen långt fram i jämförelse med andra. Högst poäng uppnår man inom området politisk styrning och kontroll. Just detta område lyfts ofta fram som en viktig faktor för att en kommun skall framgång. Kommunen har alltså goda förutsättningar att lyckas i sitt fortsatta arbete. För att få ihop helheten måste kommunen arbeta vidare med sina svagaste områden bland annat handlar om kommunen som arbetsgivare. Sammanfattning av resultat Tabell 1 Upplands Väsby 2011 i förhållande till Kommunkompassens huvudområden. Upplands Väsby kommun p

5 Sveriges Kommuner och Landsting (34) I nedanstående diagram illustreras Upplands Väsbys profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av de kommuner som utvärderats enligt Kommunkompassen 2.0. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på poäng till det resultat som nu erhållits. I diagrammet nedan görs jämförelsen med kommuner som utvärderats från och med Offentlighet och demokrati Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Upplands Väsby Genomsnitt Jämförelser Kommuner som det kan vara intressant att jämföra sig med, nämns i texten som beskriver varje område i detalj. Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner.

6 Sveriges Kommuner och Landsting (34) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 68 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Väsbybornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information I Upplands Väsbys ledningssystem för styrning och uppföljning betonas frågan om demokrati. Genom val till kommunfullmäktige anförtror väsbyborna åt kommunens politiker att förvalta sina gemensamma tillgångar. Det är ett ansvarsfullt uppdrag som fordrar att alla i den kommunala organisationen agerar i samförstånd. Kommunen ska till kunderna erbjuda och utveckla såväl service som tjänster utifrån behovsbedömning som den myndighetsutövning som bedrivs. I kommunens flerårsplan fastställer kommunfullmäktige mål med direkt koppling till demokratifrågan genom mål under avsnittet Kund nöjd väsbybo. Det innebär också att det finns en koppling från strategi till mål och budget. Information till medborgarna Senaste årens utveckling visar på att medborgarna i allt större utsträckning vill ta del och kunna sätta sig in i vilka kommunala beslut som ska tas och vad som beslutas. På Upplands Väsbys hemsida kan man ta del av dessa dokument både på fullmäktige- styrelse- och nämndsnivå. Förutom dagordningar och protokoll publiceras även kompletterade handlingar. Kommunen marknadsför på olika sätt de politiska mötena genom sin hemsida, annonsering i dagstidning, utskick till särskilda intresseorganisationer samt genom en väggkalender som

7 Sveriges Kommuner och Landsting (34) skickas ut till alla hushåll i kommunen. Medborgarna kan följa fullmäktigesammanträdena dels live via webben men också i efterhand då man kan göra söka på enskilda ärenden. För att underlätta för medborgarna att ta del av informationen gör kommunen några kortversioner av dokument till exempel när det gäller kommunens årsredovisning, miljöledningssystemet och politiska mål. Mitt Väsby, kommunens egenproducerade tidning, delas ut till alla hushåll i kommunen fem gånger per år. Dessutom har man byggt upp en särskild webbsida på Mitt Väsby där man som medborgare kan ta del av alla tidigare publicerade artiklar. Mitt Väsby med tidning och webbplats är ett gott exempel på hur man kan informera och hålla kommuninvånarna uppdaterade på vad som händer i kommunen. Användandet av sociala medier är mycket varierande bland Sveriges kommuner. Men det händer mycket och allt fler kommuner inser vilka nya möjligheter som Twitter, Facebook, Youtube, Flickr med fler kan ge. Upplands Väsby testar sig fram men har ännu inte tagit ett samlat grepp kring hur kommunen skall agera i frågan kring sociala medier. En kommun som kan vara intressant att titta lite närmare på när det gäller sociala medier är Borås Stad. Här kan man som medborgare bland annat följa fullmäktigesammanträdena via Facebook och Twitter. Sammantaget kan man dock konstatera att Upplands Väsby håller sig ganska väl framme när det gäller att informera sina medborgare. Information om resultat Allt fler medborgare ställer krav på att kunna jämföra kvaliteten på olika tjänster som kommunen tillhandahåller. För att detta skall kunna vara möjligt krävs först och främst att kommunen mäter resultat i sina verksamheter. Resultaten från dessa mätningar måste sedan på ett lättförståligt sätt presenteras för medborgarna. På Upplands Väsbys hemsida finns idag en ingång med rubriken Kvalitet och Utveckling. Under denna rubrik kan man bland annat med hjälp av Väsbyjämföraren göra jämförelser mellan olika verksamheter. Väsbyjämföraren möjliggör också jämförelser mellan olika verksamhetsutövare (både egen regi och externa utförare) inom områdena barnomsorg, skola och hemtjänst. Systemet är dock i nuläget i en uppbyggnadsfas men planerna är att fler verksamheter skall bli tillgängliga för jämförelser. Kommunen genomför regelbundet SCB s medborgarundersökning vars resultat presenteras på hemsidan. Här kan man som medborgare också ta del av de åtgärder som kommunen har för avsikt att genomföra utifrån erhållet resultat. Som en av drygt 160 kommuner ingår också kommunen i Kommunens Kvalitet i Korthet. Här får man som medborgare inte bara möjlighet att ta del av kommunens resultat utan också var kommunen befinner sig i förhållande till andra deltagande kommuner. Upplands Väsby har kommit långt vad gäller att informera sin medborgare men det finns fortfarande en stor utvecklingspotential. Dels att göra fler resultat synliga men också att kommentera resultaten så att medborgarna kan få en uppfattning om bakomliggande orsaker. Hur ser de politiska prioriteringarna ut? Vilka är förutsättningarna i vår kommun? Är det yttre faktorer, (för kommunen icke påverkbara) som spelar in?

8 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Medborgardialog och deltagande Dialogen med medborgarna är viktig för kommunerna, dels för att skapa en förståelse för vad kommunen faktiskt gör och vilka åtagande man har men också för att kunskap om medborgarnas behov och hur verksamheten kan utvecklas för att möta dessa behov. Upplands Väsby har skapat flera ingångar som möjliggör dialog och deltagande men man tänker inte stanna här utan kommer att fortsätta utveckla fler kanaler och mötesplatser för dialog. Kommunen har skapat en Väsbypanel som man använder i olika sammanhang för att diskutera olika frågor. Ung i Väsby är en möjlighet för ungdomar mellan år att påverka och förändra Upplands Väsby. Här får ungdomarna möjlighet att under en dag träffa politiker och tjänstemän och lyfta fram de frågor som är viktiga för dem. När det gäller den fysiska planeringen har kommunen en välutvecklad samrådsprocess som dessutom kompletteras med dialogmöten. Man genomför utställningar av tidigare dialoger med redovisning kring vad som hänt sedan dess. Ute i de olika områdena i kommunen genomförs frukostmöten och dialogmöten. Man kan som medborgare också kommunicera direkt med politikerna genom politikercaféer och kommunalrådsfrukostar. Sammanträdena i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna är öppna för allmänheten. Till flera av dem finns också möjlighet till frågestund. Som medborgare har man också möjlighet att lämna in ett medborgarförslag till kommunen. Förslagen behandlas i fullmäktige där förslagsställaren får möjlighet att presentera sitt förslag om man så önskar. I vissa fall kan beslut fattas direkt i en nämnd. Motverka korruption Vikten av att arbeta systematiskt med att motverka korruption och att ha tydliga etiska förhållningssätt har aktualiserats i flera kommuner under de senaste åren. I Upplands Väsby finns riktlinjer för att motverka korruption och missbruk av offentliga medel men inte någon kommunövergripande plan för etiskt förhållningssätt. Skulle oegentligheter upptäckas skall detta i första hand rapporteras till närmaste chef eller till chef på en högre nivå. Kommunen skulle kunna utveckla detta ytterligare genom en så kallad Whistleblower - funktion som även kommuninvånarna kan vända. Örebro kommun kan vara en intressant kommun att titta närmare på när det gäller deras arbete att motverka korruption.

9 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter Mål och uppdrag i flerårsplan som stödjer demokratiutveckling. Merparten av kommunens handlingar görs tillgängliga för allmänheten före beslut. Webbsändning av KF och marknadsföring av politiska möten. Mitt Väsby - kommuntidning med webbsida. Stödjande IT-teknik för jämförelser via Väsby jämföraren. Lätt för invånarna att komma i kontakt med förtroendevalda. Återkommande medborgarundersökningar. Fortsätta arbetet med att utveckla möjligheterna för medborgarna att ta del av resultat och skapa en dialog och delaktighet kring dessa. Få sammandrag och populärversioner av handlingar. Kommunen utnyttjar i väldigt liten grad sociala medier för att informera och interagera med medborgarna. Få möjligheter för medborgarna att vara med och direkt påverka vid centrala beslut. Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 63 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, med mera. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare.

10 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Strategi för brukarorientering Kommunfullmäktiges övergripande mål, som var för sig beskriver den gemensamma inriktningen, har vad gäller strategi för brukarorientering fastställts att Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster som kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. I kommunens flerårsplan bryts detta mål ned i olika strategier som syftar till hur kommunen skall uppnå det övergripande målet. Kommunen har alltså i sitt styr- och ledningssystem en strategi för brukarorientering med en tydlig koppling till budgetdokumentet. Tillgänglighet och bemötande Bemötande är en central fråga utifrån de beskrivningar som görs i kommunens flerårsplan sedan har man inte fullt ut lyckats jobba vidare med detta i organisationen. Bilden kring hur man utbildar sin personal kring bemötande och tillgänglighet är spretig och det finns inte ett tydligt samlat grepp. Inte heller verkar det vara ett tydligt kriterium vid nyrekrytering även om kommunledningen lyfter fram att det är ett grundläggande krav. Den information som ges vid annonsering om lediga tjänster lyfter inte fram bemötande och tillgänglighet som grundläggande krav. För att stimulera och uppmuntra personalen kan ett sätt vara att belöna skicklighet i bemötande vid löneutveckling och befordran. Men inte heller här finns något samlat grepp. Utvärderarna finner att vissa verksamheter dock jobbar på detta sätt. Sedan i februari mäter kommunen nya kundcenter Väsby Direkt tillgänglighet. Man har även genomfört servicemätningar bland annat inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Att premiera verksamheter/personer (utöver löneutveckling) som utmärker sig positivt sker i väldigt liten omfattning. En kommun som kan vara intressant att titta närmare på är Kungsbacka kommun och deras arbete med BITT (Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet.) Information om service och tjänster Upplands Väsby mäter regelbundet hur många som använder sig av hemsidan och vilken typ av information de söker efter. Att som brukare kunna göra jämförelser mellan olika enheter är inte alltid lätt. Men i Upplands Väsby gör man en stor satsning på just detta. Idag finns möjligheter till jämförelser inom förskola, grundskola och hemtjänst när det gäller kundundersökningar. Det går bland annat att göra urval på: årtal kommunala verksamheter eller verksamhet i enskild regi ett visst område. Kommunen försöker också på olika sätt tillgodose personer med specifika behov till exempel genom Talande Webb, information på webben på finska och genom lättlästbroschyrer. Kommunen har precis startat upp ett kundkontaktcenter Väsby Direkt som innebär en väg in i kommunen. Kundvägledarna försöker direkt lösa ärendet men om detta inte är möjligt tar man kontakt med berörd handläggare som sedan gör en återkoppling till kunden/brukaren. Medborgarnas förväntningar på att kommunerna skall erbjuda e-tjänster är stort. I Upplands Väsby har man tagit ett rejält kliv med målsättningen att utveckla Sveriges enklaste e- tjänster. Man har integrerat användarvänliga instruktioner direkt in i de olika e-tjänsterna. Som medborgare/brukare är informationen tydlig kring hur lång tid man kan räkna med att

11 Sveriges Kommuner och Landsting (34) handläggningen tar av ärendet. Kundkontaktcentret stödjer och försöka också främja användandet av e-tjänsterna. Valfrihet och påverkan Valfriheten i Upplands Väsby är stor för brukarna. Inom skolan genomförs informationskampanjer och skolmässor där man kan ta del av utbudet. Inom hemtjänsten kan man välja mellan hela 13 olika utförare. Presentationen av utförarna sker på likartat sätt. Syftet med fritt val är att öka inflytandet och valfriheten för brukarna/kunderna. De utförare som erbjuder tjänster inom t.ex. hemtjänsten har godkänts av kommunen genom upphandling som innebär att utförarens verksamhet skall uppfylla de kvalitetskrav på omvårdnad och service som kommunens fastställt. Dialogen med brukarna är viktig och inom flera verksamheter jobbar man med individuella utvecklingsplaner. Som brukare har man också möjlighet att på flera olika sätt välja volymen på serviceutbudet till exempel service och omvårdnad i hemmet, barnomsorg och sophantering. Inom stora delar av kommunen har man infört ett pengsystem som är lika för alla oavsett utförare. Det förekommer också prestationsersättningar inom till exempel biblioteksverksamheten och fritidsverksamheten. Inom miljö- och hälsa använder man sig av en riskbaserad taxa vilket innebär lägre kostnader om man sköter sina åtaganden. Brukarundersökningar Kundvalskontoret genomför regelbundet kundundersökningar inom alla verksamhetsområden och man håller också på att ta fram en plan för när och hur kundundersökningarna ska genomföras för att få en bättre samordning. 17 kommuner samarbetar också med gemensamma undersökningar inom utbildningsområdet. Undersökningarna sker genom urvalsmetoden. Kommunen genomför regelbundet SCB s medborgarundersökning. Resultaten från undersökningarna används i samband med verksamhetsplaneringen och presenteras också på Väsby Jämföraren. Förutom brukarundersökningar använder sig kommunen av flera andra metoder för att bedöma servicekvalitet. Det handlar om fokusgrupper, brukarmöten, olika former av rådsverksamhet, Openspace med mera. Men att ta tillvara resultaten och göra jämförelser både internt i organisationen inom och mellan olika verksamheter samt med liknande verksamheter i andra kommuner är ett utvecklingsområde för kommunen. Det förekommer jämförelser men inte med någon större systematik och det är svårt att se vilka analyserna är av jämförelserna. System för service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts-/klagomålshantering Kommunen har infört både kvalitetsgarantier och synpunktshantering. Totalt finns idag 19 stycken kvalitetsgarantier som täcker stora delar av kommunens verksamhet. Synpunktshantering sker via Synpunkt Väsby. Systemet är väl utvecklat där återkoppling också sker till synpunktslämnare som väljer att vara anonyma. Vad som kan utvecklas ytterligare är en övergripande återkoppling till kommuninvånarna där man får en helhetsbild över vilka synpunkter som inkommit men också hur kommunen hanterat synpunkterna och vilka eventuella åtgärder som genomförts.

12 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter Kommunen möjliggör jämförelser av enheterna utifrån ett brukarperspektiv. En väg in till kommunen genom det nystartade kundkontaktcentret Väsby Direkt. Stort urval när det gäller e- tjänster. Kommunen erbjuder valfrihet både inom det egna serviceutbudet men också genom ett stort utbud av externa utförare. Som brukare kan man välja volym på vissa tjänster. Kommunen utnyttjar olika former för att bedöma servicekvaliteten. Kvalitetsgarantier och synpunktshantering. Ta ett samlat grepp kring bemötandefrågan. Bemötande är inte ett tydligt kriterium vid nyrekrytering. Bemötande verkar inte ha betydelse för löneutveckling eller för befordran. Verksamheter eller personer som utmärker sig positivt vad avser förhållningssätt och bemötande premieras inte. Det är sällan som kommunen använder resultaten från brukarundersökningarna för att göra jämförelser mellan sektors-/verksamhetsområden. Avsaknad av återkoppling kring inkomna synpunkter till medborgarna. Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 84 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klar-

13 Sveriges Kommuner och Landsting (34) gjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning Kommunen har under de senaste åren arbetat målmedvetet med att utveckla ett nytt styr- och ledningssystem för kommunen. Kommunfullmäktiges övergripande mål tar sin utgångspunkt i fyra perspektiv; kund, samhälle & miljö, medarbetare och ekonomi. Kopplingen till målen i budgeten är tydlig eftersom ledningssystemet är definierat på alla nivåer från vision ner till verksamhet. Mål och nyckeltal sätts på tre ibland fyra nivåer och härtill kopplas nyckeltal och strategier. Ledningssystemet för styrning och uppföljning är väl uppbyggt och ett bra exempel på hur man kan utveckla sitt system. En styrka i systemet är också det faktum att det berör alla utförarna i Upplands Väsby. Kommunledningen beskriver själva den stora utmaningen i att nu få ut ledningssystemet i hela organisationen. Detta skall ske bland annat genom en Roadshow. Kommunen genomsyras i mångt och mycket vikten av att se kunden och man skulle kunna förmoda att det tar sin utgångspunkt i en väl förankrad värdegrund. Men så är inte fallet. Kommunens personalstrategi har inte blivit uppdaterad utifrån det nya ledningssystemet. Något som man nu har för avsikt att göra. En kommun som kan vara intressant att studera när det gäller värdegrundsarbetet är Kungsbacka kommun och deras värdegrundsarbete BITT och hur man knutit ihop detta med sitt ledningssystem. Tydliga politiska mål Verksamheterna i Upplands Väsby upplever att de styrs av tydliga mål som fastställts av kommunfullmäktige. Målen bryts ner och i vissa verksamheter har man nästan fått dem nedbrutna på individnivå. Det generella uppdraget som finns upptaget i flerårsplanen gäller inte bara kommunens styrelse och nämnder utan omfattar också kommunens bolag. Det innebär att kommunens bolag precis som styrelsen/nämnderna skall genomföra sin verksamhet med fokus på prioriterade mål utifrån kund, samhälle & miljö, medarbetare och ekonomi. Även om man kommit långt i sitt arbete med att utveckla kommunens mål är man samtidigt ödmjuk inför det faktum att målen kan utvecklas ytterligare bland annat vad gäller tydlighet. En annan utmaning för kommun är att sammankoppla processerna kring målformulering och fördelning av resurser i budgetarbetet. Koppling är tydlig när det gäller uppdrag men blir betydligt svagare om man ser till mål och resurser. Uppföljning och rapportering Redovisning av de övergripande verksamhets- och kvalitetsmålen följer samma struktur som budgeten det vill säga uppföljning med nyckeltal. Rapporterna innehåller däremot sällan någon redovisning tvärsektoriellt. Nämnderna erhåller regelbundet månadsrapporter och två gånger per år sammanställs också delårsrapporter för kommunen. I samband med delårsrapporterna genomförs också dialogmöten med verksamheterna. Här görs också en avstämning kring måluppfyllelsen. Mellan verksamheterna inom skolan och socialsektor har man fått igång ett samarbete där man gör resultatjämförelser över sektorsgränserna men i övrigt är detta ganska outvecklat område i kommunen.

14 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Jämförelser med andra kommuner är däremot desto vanligare. Kommunen genomför SCB s medborgarundersökning, ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet och är också en av kommunerna i Våga Visa. Våga Visa skall bland annat stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande, ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utifrån ett medborgarperspektiv och utgöra en viktig del i kvalitetsuppföljningen. Följande kommuner, förutom Upplands Väsby, ingår i samarbetet: Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö och Värmdö. Förvaltningsrevisionen sker systematiskt med en återkoppling till fullmäktige genom särskilda föredragningar. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän Upplands Väsbys har en långtgående delegation och för att detta skall fungera krävs en tydlighet kring ansvar, att politiken ägnar sig åt VAD-frågorna och att tjänstemännen fokuserar på HUR-frågorna. Genom kommunens nya ledningssystem och genom den tydliga rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän har kommunen skapat goda förutsättningar för detta. Båda delarna finns på plats och utvärderarna kan konstatera att både politiker och tjänstemän vittnar om att samarbetsklimatet är gott i kommunen och att man respekterar varandras uppdrag. Samspel och dialog Ett gott samarbetsklimat mellan politiker och tjänstemän kräver också arenor för dialog och samtal. Detta sker regelbundet flera gånger per år. Förvaltningscheferna träffar också regelbundet sin nämndsordföranden under mer informella former. De förtroendevalda skaffar sig kunskap om verksamheten genom dels via input från verksamhetsföreträdarna men man gör också studiebesök i verksamheten. Det finns kontaktpolitiker i flera av kommunens verksamheter. Man genomför också strategidagar där även verksamhetsrepresentanter ingår. I samband med ny mandatperiod erbjuds en politikerutbildning. Löpande är det sedan upp till nämnderna att genomföra minst två halvdagar per år. Innehållet på dessa dagar styrs i mångt och mycket av vad som är aktuellt och i blickfånget vid just denna tidpunkt. Någon nöjdhetsundersökning eller liknande ställs inte till politikerna i syfte att fortgående utveckla tjänstemannaorganisationens support och stöd till de förtroendevalda. Detta är något som kommunen skulle kunna arbeta med för att kunna följa upp och utveckla stödet. Kungsbacka kommun kan vara en kommun att titta närmare på när det gäller nöjdhetsundersökningar till förtroendevalda.

15 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter Kommunen genomsyras av ett helhetstänk kring styrning och uppföljning. Ledningssystemet är definierat på alla nivåer från vision ner till verksamhet. Kommunen (även bolagen) styrs av tydliga och uppföljningsbara mål. Löpande rapportering av verksamhet och ekonomi från enhetsnivå till kommunövergripande nivå. Tydlig rollfördelning med politik och tjänstemän. Långtgående delegation. Fortsätta med att utveckla och förfina kommunens ledningssystem och få en bra förankring i hela organisationen. Kommunen avrapporterar i väldigt liten utsträckning resultat som är jämförbara med andra kommuner och externa utförare. Nöjdhetsundersökningar till förtroendevalda. Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 60 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Det råder lite delade meningar kring kommunens ledningsfilosofi. På kommunövergripande nivå menar man att den ingår som en del i kommunens ledningssystem men längre ner i organisationen finns en osäkerhet och här menar man att det pågår ett resonemang kring en ledningsfilosofi. Kommunen håller på att ta fram en ny personalstrategi och i samband med denna kommer man att även titta mer på formerna för ledningsfilosofi, ansvar etc. Kommunens delegationsordning uppdaterades så sent som år 2010 och i flerårsplan med budget finns

16 Sveriges Kommuner och Landsting (34) nyckeltal kopplat till ledar- och medarbetarskap. Uppföljningen av nyckeltalen sker i samband med delårsrapporten. Resultatenheternas ansvar Rätten för att kunna omfördela medel av resurser är stor med få begränsningar. Man beskriver det själv som att man kan gå plus på en verksamhet och minus på en annan. Detta möjliggörs av en redovisning på verksamhetsnivå. Inom verksamheter där det finns en prestationsersättning föreligger dock inte någon möjlighet till omfördelning. Någon möjlighet för verksamheterna att själva disponera överskott/underskott mellan budgetåren föreligger däremot inte. Något som kommunen skulle kunna utveckla. Utöver hantering av ekonomiska medel har kommunen en långtgående delegation med vidaredelegation från kontorscheferna ner till verksamhetscheferna. Det innebär att man i mycket stor omfattning själva kan rekrytera personal, inrätta/avveckla befattningar och göra organisatoriska förändringar. Tvärsektoriellt samarbete Kommunen är duktig på att beskriva och följa upp tvärsektoriella projekt och samarbeten. Det finns en särskild projektportal där alla projekt dokumenteras och flera medarbetare har fått en utbildning kring kommunens projektstyrningsmodell. De tvärsektoriella projekten innehåller uppgifter om ansvar, budget, resurser samt uppföljningsbara mål. Man kan via projektportalen få en tydlig översikt vilka projekt som pågår i kommunen. Exempel på tvärsektoriella projekt är lokalförsörjningsplan samt energiförsörjningsplan. Personligt ansvar och uppdrag för chefer Ett tydligt utvecklingsområde för kommunen är hur man tydliggör det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen. Idag finns endast funktionsbeskrivningar. Man har gjort en kartläggning kring vad som finns i andra kommuner och nu håller man som bäst på att jobba fram chefskontrakt. Den chefsutvärdering som görs idag sker via medarbetarsamtalen med chefen samt via medarbetarenkäten. Även detta kan kommunen utveckla ytterligare och koppla till de chefskontrakt som tas fram. Att på olika sätt belöna goda ledarprestationer är en viktigt. Detta sker idag inte i så stor utsträckning men kommunen kommer under 2012 att inrätta två priser för att stimulera verksamhetsutveckling, Kvalietesutmärkelse och ett innovationspris. I de fall det idag sker en premiering handlar det ofta om kompetensutveckling eller möjlighet att få uppdrag som projektledare. Kommunledningens kommunikation Det finns en tydlig struktur i kommunens samverkansavtal kring hur information i organisationen skall spridas till olika nivåer. Genom den regelbundna uppföljningen av verksamheterna skapas underlag som förmedlas vidare ut i organisationen. Man följer uppsatta mål med fokus på resultat. På olika nivåer i organisationen träffas cheferna för att diskutera mål, uppföljning, uppdrag, ansvar etc. Information som man sedan som chef har ett ansvar att förmedla vidare till sina medarbetare. För att framstå som goda bärare av organisationens mål och värderingar säger flera chefer i intervjuerna att man måste leva som man lär. Man måste vara sig själv och man måste tänka på hur man är. Att reflektera och ständigt ställa sig frågan

17 Sveriges Kommuner och Landsting (34) vad är min uppgift och hur kan jag lösa den på bästa sätt. Det är viktigt att man som chef tar sig tid att lyssna och möta sina chefer. Ibland behöver man som chef stöd för att klara sitt uppdrag och i Upplands Väsby får man detta genom ett internt stöd. Flera chefer lyfter fram att man använder sig av kollegorna i kommunkoncerngruppen. Det finns också möjlighet till externt stöd i form av mentorer. Ledarutveckling Kommunen har ett återkommande ledarutvecklingsprogram med olika obligatoriska inslag som medarbetarsamtal, arbetsmiljö, samverkan etc. Nya chefer får genomgå ett introduktionsprogram. Två gånger per år genomförs ett ledarforum som når ut till nivå två i chefsledet det vill säga rektorer, enhetschefer etc. Kommunen har tidigare haft ett ledarskapsprogram som omfattade fler områden och man håller nu som bäst på att ta fram en plan för ledarskapsutveckling. Man har påbörjat en utvecklingsnivå kring ledarskapets kommunikation. Upplands Väsby ingår i ett kompetensutvecklingsprogram som kallas Kompetensbron. Kompetensbron stöds av Europeiska Socialfonden och startade 2009 och pågår till december Kompetensbron är ett nationellt projekt med åtta svenska kommuner från hela landet som arbetar för att underlätta generationsväxlingen. Genom detta projekt fångar man också delvis upp eventuella framtida chefsämnen. Piteå kommun kan vara intressant att titta närmare på när det gäller övergripande ledarskapspolicy som beskriver ledningsfilosofin. Utgångspunkten för ledarskapet är: Våga, låg och förmåga. När det gäller uppdragsbeskrivningar/chefskontrakt är både Nacka och Östersund goda exempel som kan studeras närmare. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter Merparten av resultatenheterna kan omfördela resurser inom budgetramarna. Långtgående delegation av seende rekrytering av personal, inrätta/avveckla tjänster samt att göra organisatoriska förändringar. Sammanställningar som visar vilka projekt och processer som pågår i kommunen. Kommunledning och chefer är goda bärare av organisationens mål och värderingar, dvs goda förebilder. Det finns forum för chefer att diskutera ledarskap, chefsfrågor och utmaningar. Ta ett samlat grepp kring strategi/filosofi kring ledarskapet. Resultatenheterna har idag ingen möjlighet att själva disponera överskott/underskott mellan åren. Chefskontrakt. Belöning av goda ledarprestationer. Identifikation och utveckling av ledarämnen.

18 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 69 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Upplands Väsbys övergripande strategi för resultatstyrning bygger på det av kommunfullmäktige fastställda styrkortet. Styrkortet innehåller mål som kategoriseras utifrån fyra perspektiv: Kund nöjd Väsbybo, Samhälle och Miljö hållbar utveckling, Medarbetare - stolta medarbetare samt Ekonomi god ekonomisk hushållning. Till målen i styrkortet kopplas nyckeltal och olika målnivåer för respektive år. Styrkortet har en tydlig koppling till budgeten och det finns uppsatta strategier i budgetdokumentet för hur man skall förverkliga sina mål. Genom att det systematiska kvalitetsarbetet är en del i ledningssystemet skall man säkerställa att Väsbyborna får bästa möjliga service och tjänster inom angivna ramar. För att få svar på vad som leder till effektiv resursanvändning och utveckling av verksamheten ställs krav på arbetssätt till exempel processkartläggningar och metoder på uppföljning. Kostnader och resultat i budgetprocessen Kommunens resursfördelningssystem bygger på ett pengsystem. Detta system har utvecklats i samband med införandet av valfrihetssystemet. Det förekommer också inom några verksamheter en resursfördelning som baseras på prestationer. Utifrån det övergripande styrkort, som fastställs av kommunfullmäktige, skapas styrkort för varje verksamhetsområde. Genom styrkorten, dess mål och indikatorer, mäter man återkommande resursanvändning i relation till uppnådd kvalitet. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunen använder sig av webbverktyget Stratsys för sin uppföljning och kontroll av verksamheten det vill säga all rapportering sker via detta system. Det tas fram månadsrapporter som både innehåller en ekonomisk redovisning och en avstämning kring måluppfyllelsen.

19 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Månadsrapporterna redovisas i nämnderna. Uppföljning sker löpande under året utifrån följande modell: Inom skolan håller man på att bygga ut en portal där man kommer att redovisa mer ner på detaljnivå. För att analysera data från olika verksamhetssystem använder sig kommunen också av QlikView. Skulle uppföljningen påvisa att verksamheten inte lever upp till uppsatta mål måste man upprätta en handlingsplan/åtgärdsplan. Denna plan föreläggs kommunledningen och det sker sedan en återrapportering kring om handlingsplanen/åtgärdsplanen fått önskvärda effekter. För att följa upp och effektivisera olika processer har man testat LEAN bland annat inom kanslienheten för att förbättra ledtiderna på ärendehanteringen. Vid framtagningen av kommunens kvalitetsdeklarationer använde man sig av processkartläggningar. Kommunikation kring resurser och resultat Genom införandet av Stratsys är tanken att också politikerna skall kunna följa verksamheten. För chefer på ledningsnivå och enhetsnivå finns idag förutom Stratsys ocksåqlikview. Man kommer också att komplettera ekonomisystemet med ett budgetprognosverktyg och till QlikView skall Procapita kopplas. Man har alltså fler olika system som underlättar kommunikationen kring resurser och resultat i organisationen. Cheferna upplever att systemen fungerar väl. På veckovisa ledningsgruppsmöten och på andra regelbundet återkommande träffar delges diskuteras resultat och resursförbrukning till medarbetarna. Cheferna kan diskutera frågor kring resursförbrukning och resultat i samband med ledningsgruppsmöten eller på Ledarforum. Jämförelser Kommunen säger sig jämföra sig på flera olika sätt med andra kommuner med hjälpa av nationell statisk. Till exempel Kommunens Kvalitet i Korthet, Jämförelseprojektet och Öpp-

20 Sveriges Kommuner och Landsting (34) na jämförelser. Det framgår dock inte helt tydligt vilka analyser man gör och hur man förmedlar resultaten och man säger själva att man inte är så bra på att ta hand om resultaten. Interna jämförelser görs mellan enheter med likartad verksamhet. Det förekommer också att man jämför sig allt mer med externa utförare. Detta skall ske ute i verksamheten och tas upp i handlingsplanerna. Man använder sig av SCB s NMI i alla verksamheter. Kommunen har tagit ett steg i rätt riktning men fortfarande finns det mycket kvar att göra när det gäller jämförelser. Extern samverkan Kommunen samverkar med flera kommuner kring olika verksamheter såsom familjerätt, FoU inom socialtjänsten och överförmyndarverksamheten. Man ingår också i ett samverkansförbund kring räddningstjänst. Tillsammans med Nacka kommun har man utvecklat ett nytt system som skall användas inom socialtjänsten. När det gäller samverkan med civilsamhället finns Vänner i Väsby som komplement till den sociala hemtjänsten. Träffpunkten Rubinen erbjuder kultur, samkväm med mera och Röda Korset har olika aktiviteter för äldre och nyinflyttade från andra länder. Sammantaget kan man dock konstatera att kommunens samverkan med civilsamhället idag är ganska begränsad och skulle kunna utvecklas betydligt. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter Kommunen arbetar med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser i relation till uppnådd kvalitet. Uppföljningen är systematisk både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå. Resursförbrukning och resultat kommuniceras aktivt för alla anställda inom organisationen. Fortsätta det påbörjade arbetet med jämförelser och användandet av resultat. Utveckla jämförelserna av de egna verksamheterna med andra kommuner och andra icke kommunala verksamheter för att identifiera skillnader i kvalitet, resultat och effektivitet. Utveckla samverkan med civilsamhällets frivilligkrafter för att stödja och vidareutveckla tjänster.

21 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 41 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi Kommunen håller som bäst på att ta fram en ny personalstrategi som harmonierar med kommunens nya ledningssystem. Det finns en del som fortfarande lever kvar från den gamla personalstrategin. Precis som när det gäller den övergripande personalstrategin är man på gång med en ny strategi kring rekrytering av nya medarbetare. Rekryteringen skall ta sin utgångspunkt i kompetensbaserad rekrytering och till strategin har man också införskaffat ett nytt rekryteringsverktyg. Rekrytering När det gäller förmåner för de anställda utöver lön finns det möjlighet till vägledning och coachning genom en personstödsfunktion hos Falck Healthcare. För de medarbetare där tjänsten tillåter kan man få möjlighet att någon dag i veckan jobba hemifrån. Alla medarbetare har rätt till en friskvårdscheck som är på 900 kr. Det finns också möjlighet till löneväxling, lön mot pension. Några större satsningar på att marknadsföra kommunen som en attraktiv arbetsgivare görs inte. Man ser istället de nuvarande medarbetarna som de största marknadsförarna. Kommunens chefer uppmuntras till att visa upp sig utanför kommunen i nätverk och på seminarier. Kompetens- och medarbetarutveckling I samband med införandet av den nya organisationen 2008 genomfördes en övergripande kartläggning av kommunens kompetensutvecklingsbehov. Allt finns samlat i en databas och tanken var att verksamheterna skulle använda den information som finns där. Tyvärr har det inte riktigt blivit så. Det finns dock tankegångar på att göra detta mer systematiskt framöver.

22 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Alla medarbetare erhåller regelbundet ett medarbetarsamtal. Det pågår också diskussioner kring att ta fram individuella kompentensutvecklingsplaner/program som skall kunna användas vid medarbetarsamtalen men så långt har man ännu inte hunnit. När det gäller system för budgetering och rapportering av resurser avsatta för kompetensutveckling är detta ganska bristfälligt i kommunen och det är svårt att få en samlad bild över vilka satsningar som kommunen faktiskt gör. I vissa verksamheter avsätts pengar i budget om det går. Individuell lönesättning Liksom vad gäller medarbetarsamtal genomförs också regelbundet lönesamtal med medarbetarna. Ibland kan dock kopplingen till medarbetarsamtalen bli otydlig. Det finns övergripande lönekriterier som skall brytas ned i verksamheten men så sker inte i alla verksamheter. Kommunen håller dessutom på att omarbeta dessa kriterier. På det sätt som lönesättning sker idag finns det få exempel i kommunen där lönesystemet belönar gruppens/individens bidrag till resultat och verksamhetens måluppfyllelse. Arbetsmiljöarbete Kommunen arbetar systematiskt med medarbetarenkäter som genomförs vartannat år. I den senaste mätning uppnåddes höga resultat vad gäller tydliga mål och tydliga uppdrag, samarbete, information och möjligheten för medarbetarna at påverka det dagliga arbetet. De förbättringsområden som identifierades är arbetsmiljö, hälso- och friskvårdsfrågor, arbetsbelastning och kompetensutveckling. Handlingsplaner upprättas för de olika förbättringsområdena och uppföljningsansvaret att åtgärder vidtas ligger på enhetsnivå. Några andra metoder för att bedöma och skapa förändringar i arbetsmiljön används inte i någon större utsträckning. Mångfald Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en likabehandlingsplan och verksamheterna arbetar själva på olika sätt för att öka mångfalden. Det finns en slogan som kommunen använder som lyder där färgstarka människor möts som just skall påminna vikten av att jobba med mångfald i kommunen. Att använda mångfald som en resurs i kommunens serviceorganisation görs i en väldigt begränsad omfattning. Inom äldreomsorgen finns bland annat ett finsktalande avdelning på ett boende. För att motverka diskriminering och särbehandling av medarbetare har kommunen fört en diskussion kring vikten av ett bra ledarskap och det har också funnits tankar på att införa ett chefs körkort.

23 Sveriges Kommuner och Landsting (34) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter Medarbetarsamtal genomförs i hela organisationen. Regelbundet genomförs heltäckande medarbetarundersökningar. Ta ett samlat övergripande grepp kring kommunens personalpolitik. Utveckla en kommunövergripande personalstrategi. Utveckla en övergripande strategi för att rekrytera nya medarbetare. Kollektiva förmåner utöver lön som stärker yrkets attraktivitet. Marknadsföra kommunen som en god arbetsgivare för att kunna locka till er ny arbetskraft. Användning av individuella utvecklingsprogram/karriärplaner. System för budgetering av resurser för kompetensutveckling. Lönesystem med kriterier som är nära knutna till individuella prestationer och kända för medarbetarna. Utveckla arbetet med att motverka diskriminering och särbehandling av medarbetare. Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 51 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ,