Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO 14001 och registrerad enligt EMAS. Miljöpolicy Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljöoch utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades 2012. Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan Forskning Utbildning Samverkan med omgivande samhället 1 (15)
Studentmedverkan Kompetensutveckling Klimatpåverkan; resor samt energianvändning och byggnader Resursförbrukning; inköp och upphandling samt återanvändning och avfall Kemiska ämnen Miljörisker Interna miljömål Mål för perioden 2011-2015: 1. Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. 2. Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020. 3. Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. 4. Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. 5. Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. 6. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 7. Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. 8. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. 9. Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. 10. Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. 11. Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. 12. Universitet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. 2 (15)
13. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Handlingsplan och åtgärder Följande uppdrag och aktiviteter under mål 1-13 i handlingsplan 2011-2015 har helt eller delvis lett till åtgärder under 2013. 1. - Informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling - Stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling - Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling - Arrangera möten och internationella konferenser inom hållbar utveckling - Genomföra bibliometriska mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 2. - Initiera och organisera tvärvetenskapliga forskarskolor inom hållbar utveckling - Ta initiativ till universitetsgemensamma tvärvetenskapliga utbildningsprojekt med inriktning för hållbar utveckling - Stödja program- och kursansvariga för att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna - Uppdatera riktlinjerna för hållbarhetsmärkningen för att koppla märkningen till lärandemål på kurser och utbildningsprogram - Genomföra årliga bibliometriska mätningar i GUPEA student för att inventera andelen examensarbeten med frågeställningar inom hållbar utveckling 3. - Genomföra seminarier inom hållbar utveckling, i egen regi och i samverkan med andra parter - Skapa forum där forskare inom hållbar utveckling kan möta media och andra intressenter - Marknadsföra och kommunicera universitetets miljöcertifiering i trycksaker och i publika sammanhang - Stödja internationellt utbyte och samarbete inom hållbar utveckling - Samverka med de främsta universiteten i världen kring miljöledning och hållbar utveckling 4. - Arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling; - Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; - Utveckla samarbetet med universitetets studentkårer samt Miljöbron. 3 (15)
5-6. - Planera, organisera och genomföra lämpliga utbildningar för olika personalkategorier - Årligen genomföra seminarier om lärande för hållbar utveckling. 7. - Integrera miljöperspektiv i resehandbok/-webb, utbildningsverksamhet och i annan relevant verksamhet samt synliggöra och implementera universitetets mötesoch resepolicy; - Tillhandahålla och utveckla teknik och resurser för resfria möten och sprida kunskap om sådana; - Säkerställa att anställda kan nyttja en miljöbilspool i sitt arbete; 7-8. - Säkerställa att universitetets policy och regler för ny- och ombyggnationer tillämpas; - Verka för att investeringar/ombyggnationer i befintliga lokaler leder till effektivare energianvändning; - Genomföra energisparprojekt i syfte att minska energianvändningen i universitetets lokaler; - Fortsätta att utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning; 9. - Ställa sociala, etiska och miljömässiga krav på såväl leverantören som på upphandlade produkter; - Informera om miljöaspekter, etiska aspekter och universitetets inköpspolicy vid samtliga inköpsutbildningar; - Genomföra en temadag för personal på tema Hållbar konsumtion - Medverka vid, och bistå med miljökunskap i, samtliga ramavtalsupphandlingar; - Säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med hänsyn taget till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. 10-11. - Införa kompostering i fler av universitetets fastigheter - Säkerställa att Lokalvården avvikelserapporterar felsorterat avfall till universitetets avfallshandläggare; - Uppdatera universitetets avfallsplan. 12. - Genomföra en labbsäkerhetsutbildning - Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter - Samordna universitetets referensgrupp för substitutioner 4 (15)
13. - Införa ett gemensamt systemstöd för riskanalys, incident- och avvikelsehantering; - Sammankalla en arbetsgrupp för att genomföra en miljöriskanalys; - Samverka med universitetets externa säkerhetsrådgivare i syfte att minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Måluppfyllelse 1. 216 vetenskapliga artiklar behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling, en ökning med 12 % jämfört med 2012. 2. 21 % av kurserna (404 av 1956 st.) och 40 % av programmen (94 av 237 st.) behandlar hållbar utveckling, en minskning med 4 procentenheter för kurserna och samma andel för programmen som 2012. 3. Universitetet gav under året 820 st. aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, en ökning med 9 % sedan 2012. 4. Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter var 104 st, en ökning med 76 % sedan 2012. 5. 28 % av de anställda med ledningskompetens (59 av 212 st.) har genomgått miljöledningsutbildning under 2013. Sedan 2011 har 80 personer i ledande befattning genomgått miljöledningsutbildning. 6. 21 % (1077 personer) av universitetets anställda har deltagit i kompetensutveckling inom hållbar utveckling under 2013, en ökning med 4 procentenheter sedan 2012. 7. De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor år 2013 var 6617 ton, en minskning med 3 % sedan 2012. Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 19 % 8. Den totala förbrukningen av el och värme var 215 kwh/m2, en minskning med 7 % sedan 2012. Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 15 % 5 (15)
9. Det ställs miljökrav i 74 % av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde (240 736 000 kr av 324 629 000 kr), en ökning med 64 procentenheter sedan 2012. 10. Den totala mängden avfall uppgick till 1091 ton, en minskning med 4 % sedan 2012. Sedan 2009 har den totala mängden avfall minskat med 27 %. 11. Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras uppgår till 41 % av det totala avfallet vilket är en minskning med 4 procentenheter sedan 2012. Sedan 2009 har andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras ökat med 10 procentenheter. 12. Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SINlistan var 1555 stycken, en ökning med 3 % sedan 2012. 13. 3 incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under 2013. 25 aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Kunskap och utbildning Vi har arrangerat utbildningar och seminarier inom Göteborgs universitets arbete med miljö och hållbar utveckling för bland andra chefer, miljösamordnare, miljörepresentanter och laboratoriepersonal under året. 1077 personer har deltagit i något eller några av arrangemangen. 4 stycken klimatseminarier har genomförts under året med totalt över 400 besökare, både studenter och anställda. IT för minskad energianvändning Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av energianvändningen i universitetets lokaler. Sådana system finns nu för två av universitetets större fastighetsägare. Skymningsreläer för allmänbelysning har installerats i vissa fastigheter (ett skymningsrelä känner av känner av ljuset i lokalen och släcker ljuset då dagsljuset är tillräckligt). Behovsstyrd ventilation som styrs av koldioxidavkänning installerats vid 6 (15)
omfattande renoveringar. Det universitetsgemensamma projektet DAFGU har slutförts. Projektet innebär i korthet, utifrån miljöperspektiv, att alla nya datorer som köps in mycket energisnåla och att samtliga datorer ska kunna stängas av när de inte används. Tidigare var datorn på arbetsplatsen tvungen att vara påslagen för arbete hemifrån via fjärrskrivbord. Vid val av nya rekommenderade modeller i samband med avrop på befintlig upphandling ställs tuffa krav på energiprestanda för skärmar och datorer. Vid nattvandringar i universitetets lokaler har det identifierats möjligheter att effektivisera energianvändningen genom att ändra driftstider för ventilation och belysning. Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning i enlighet med universitetets åtagande enligt förordningen 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. IT för minskat antal tjänsteresor Resfria möten ses som en viktig del i universitetets arbete med att minska klimatpåverkan från resor utan att inskränka internationaliseringsmålet i Vision 2020. I samband med att universitetets klimatstrategi fastställdes, påbörjades en särskild satsning på resfria möten. Det har resulterat i ökad användning av videokonferenssystemen Adobe Connect Pro och Jabber Video. Under året registrerades fler än 200 nya användare i Jabber Video där varje anställd kan medverka i videokonferenser från dator, surfplatta eller videokonferensanläggning. Totalt deltog universitetets anställda i cirka 7000 resfria mötestimmar. Resfria möten bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan, mer tid för arbete, familj och fritid samt stora ekonomiska besparingar. 7 (15)
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 5 136 Antal kvadratmeter lokalyta: 322 461 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Flygresor under 50 mil 375 477 371 004 358 196 73 72 71 Bilresor 235 367 244 384 217 103 46 47 43 Tågresor 9,47 9,57 11,00 0,002 0,002 0,002 Bussresor 0 1 753 1 250 0,00 0,34 0,25 Maskiner och övriga fordon 317 441 329 000 243 312 62 64 48 Sammanlagt ovan 928 294 946 151 819 872 181 183 161 Flygresor över 50 mil 3 464 697 3 414 568 3 297 612 675 662 650 Beskrivning av insamlat resultat Universitetet har ett mål om att öka internationaliseringen och det medför fler långa flygresor, vilket påverkar det totala resultatet i negativ riktning. Flygresor fortsätter att öka, men under 2013 har ökningen planat ut. Däremot har enkla flygresor mellan Göteborg och Stockholm ökat till skillnad från året innan. Man kan tyvärr konstatera att resor med tåg har fortsatt sin minskning. Det kan ha sin förklaring i den allmänna uppfattningen om tågresandets problem med förseningar. Bilresor har i år brutit trenden och minskat under året. Framförallt användandet av egen bil i tjänst har gått ner. Även inköp av drivmedel till universitetets fordon har minskat. Däremot har användandet av bilpool ökat, vilket kan i jämförelse med egen bil ge en större säkerhet i att miljöbilar har använts. Taxiåkandet fortsätter att öka detta år med 15,3%. Statistik för bussresor saknas för 2013. Åtgärdas när nytt avtal börjar gälla. 5 lätta lastbilar och en personbil från Gemensamma förvaltningen saknas i sammanställningen (dessa fanns inte heller med i rapporteringen för 2012). Ska inkluderas i rapporteringen för 2014. 8 (15)
Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Koldioxidutsläppen för alla transportslag förutom flyg är beräknade enligt Naturvårdsverkets schablonlista. Resebyrån anger antal kg koldioxid från flygresor direkt i den statistik vi får. Resebyråns beräkning av koldioxid från flygresor baseras på en standard som heter STS. Denna bedöms vara mer exakt än Naturvårdsverkets schablon. 9 (15)
2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt 2013 2012 2011 Verksamhetsel 39 909 727 40 962 320 38 793 688 Fastighetsel 0 0 0 Värme 29 332 211 33 223 194 39 158 955 Kyla 1 994 000 1 917 000 2 204 500 Totalt 71 235 938 76 102 514 80 157 143 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Verksamhetsel 7 771 7 942 7 641 124 127 122 Fastighetsel 0 0 0 0 0 0 Värme 5 711 6 441 7 713 91 103 123 Kyla 388 372 434 6 6 7 Totalt 13 870 14 754 15 788 221 236 252 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2013 2012 2011 El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi 2013 2012 2011 Verksamhetsel 96 % 96 % 96 % Fastighetsel % % 0 % Värme 45 % 41 % 35 % Kyla % % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 72 % 70 % 66 % Beskrivning av insamlat resultat Driftsoptimeringar som t.ex. justering av tider för ventilation. Fortsatt energieffektiviseringsarbete i universitetets mest energikrävande byggnad. 10 (15)
Ökad samverkan med flera av fastighetsägarna. Eftersom elanvändningen inte normalårskorrigeras, och året varit något varmare än ett normalår, kan en del av den minskade elanvändningen bero på det. Göteborgs universitet hyr lokaler av många olika fastighetsägare. Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte alltid möjlighet att leverera den information som efterfrågas. Dessa står dock för en mycket liten del av den totala energianvändningen. Göteborgs universitet har idag bra kanaler för att inhämtning av energistatistik. Webbaserade övervakningssystem underlättar analys och minskar risk för felavläsning. Fjärravlästa mätare har idag installerats på de allra flesta fastigheter. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Andel förnybar energi är baserat på årets förbrukning men förra årets indata avseende miljövärden för el och fjärrvärme. Siffran med graddagar för normalårskorrigering är uppdaterad. 11 (15)
3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st 2013 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 14 7 9 Anskaffningar totalt 48 50 57 Andel anskaffningar med miljökrav 29 % 14 % 16 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr 2013 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 240 736 000 50 100 000 214 079 000 Anskaffningar totalt 324 629 000 480 700 000 321 449 000 Andel anskaffningar med miljökrav 74 % 10 % 67 % Beskrivning av insamlat resultat Den stora ökningen av miljökrav vid upphandlingar mätt i ekonomiskt värde jämfört med 2012 beror på att en upphandling av ett nytt forskningsfartyg har genomförts, I upphandlingsprocessen ställdes relevanta miljökrav, krav på arbetsmiljö samt sociala och etiska krav på varv och leverantörer. Det kontrakterade varvet är miljöcertifierat enligt samma standard som universitetet. Där vi ställer miljökrav, som ligger till grund för tilldelningen, är det ofta frågan om ramavtal som har stor miljöpåverkan. Där vi inte ställer miljökrav rör det sig oftast om intellektuella konsulttjänster samt avancerad forskningsutrustning med kanske enbart en eller ett par leverantörer i hela världen. Målsättningen är emellertid att vi ska ställa miljökrav i alla upphandlingar, men vi frågar alltid om leverantörens miljöarbete. Vi har ingen möjlighet att mäta anskaffningar (alltså inköp) utan vi mäter istället upphandlingar där det har ställts miljökrav. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar dyker upp ad hoc och andra återkommer med fyraårs intervall. Vi avropar också alltmer Kammarkollegiets centrala avtal och där finns det områden som vi tidigare har upphandlat själva och ställt miljökrav. Däremot blir vi allt bättre på att ställa relevanta miljökrav som ligger till grund för tilldelningen av upphandlingskontrakt. Förutom stöd från Miljöenheten tar vi hjälp av Miljöstyrningsrådets hemsida: http://www.msr.se/sv/upphandling/ 12 (15)
Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem 13 (15)
4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år. 2013 2012 2011 Andel (%) i.u. % % % Värde (Skr) 20 000 000 Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Värde på inköpta standardiserade datorer och skärmar som uppfyller högt ställda krav. Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Energiförbrukning, Farliga ämnen, Krav som motsvarar miljöcertifiering, Livslängd, Materialval, Återvinningsbarhet Hur är dessa uppgifter framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Värde på inköpta standardiserade datorer och skärmar som uppfyller högt ställda krav. Frågor om energianvändning Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum i.u. i.u. i.u. 14 (15)
Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Resfria möten i.u. Hur är dessa uppgifter framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Under året registrerades fler än 200 nya användare i Jabber Video där varje anställd kan medverka i videokonferenser från dator, surfplatta eller videokonferensanläggning (totalt över 500 användare). Totalt deltog universitetets anställda i cirka 7000 resfria mötestimmar. Däremot har vi inga uppgifter om om hur många resfria möten som har genomförts. Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat Resfria möten ses som en viktig del i universitetets arbete med att minska klimatpåverkan från resor utan att inskränka internationaliseringsmålet i Vision 2020. I samband med att universitetets klimatstrategi fastställdes, påbörjades en särskild satsning på resfria möten. Det har resulterat i ökad användning av videokonferenssystemen Adobe Connect Pro och Jabber Video. 15 (15)