Remiss-sammanställning för Pannor för fasta biobränslen Utkast till version 2.0 Nordisk Miljömärkning
1 Svanmärkta Pannor för fasta biobränslen - Remiss-sammanställning 060/2.0, 2007-02-07 1 Sammanfattning...0 2 Sammanställning av inkomna svar...0 2.1 Danmark...0 2.2 Finland...0 2.3 Norge...0 2.4 Sverige...1 3 Kommentarer till kriterierna...1 3.1 Systemsyn för värmekällor...1 3.2 Effekten...1 3.3 Materialkraven...1 3.4 Provtagning...2 3.4.1 Eldningscykel... 2 3.4.2 NOx mätning... 3 3.5 Storlek på ackumulatortank...3 3.6 Gränsvärden...4
0 1 Sammanfattning I remissen har vi föreslagit en skärpning av gränsvärdena för pelletspannor. Vi ser att det finns ett utrymme för att göra detta. Skärpta gränsvärden för luftemissioner från pelletspannor CO föreslås till 400 mg/m 3 vid 10% O 2, Partiklar till 40 mg/m 3 vid 10% O 2 och OGC till 25 mg/m 3 vid 10% O 2. Nya krav gränsvärde för NOx om 340 mg NOx/m 3 vid 10 % O 2 för såväl pellets- som vedpannor. Skärpta gränsvärden för verkningsgrad vid nominell effekt för såväl ved- som pelletspannor. Dessutom införs krav om effektivitet som ett medelvärde vid låglaster för pelletspannor. Vid nästa tillfälle för revidering bör krav om systemårsmedelverkningsgrad övervägas. 2 Sammanställning av inkomna svar 2.1 Danmark Remissen har skickat ut till 98 instanser varav 5 stycken har svarat. Remissinstans Stödjer Stödjer med kom. Miljökomtrollen Fagligt Fælles Forbund Teknologisk X Institut Forbruger rådet Miljöstyrelsen Avslår Tar ej ställning X X X Kommentarer Stöder valet av gränsvärden. Påpekar att NOx ska beräknas som N0 2. Efterfrågar mätmetod för mätning av NOx. Menar att RoHS direktivet ska uppfyllas. 2.2 Finland Remissen har skickats till 41 instanser och ingen har svarat. 2.3 Norge Remissen har skickats till 75 instanser varav 3 stycken har svarat och alla tre stödjer förslaget. Remissinstans Stödjer Stödjer med kom. Avslår Tar ej ställning Kommentarer Enova X Bio Varme AS X Vill ha skärpning på gränsvärdena.
1 Remissinstans Stödjer Stödjer med kom. Avslår Tar ej ställning Kommentarer Stoyföreningen X Bullerkrav på pelletspannor? 2.4 Sverige Remissen har skickats till totalt 10 remissinstanser förutom den ordinarie remisslistan (60 st). 6 stycken har svarat varav 4 stycken stöder förslaget med kommentarer. En instans tar ej ställning. Remissinstans Stödjer Stödjer Avs Tar ej Kommentarer med kom. lår ställning Miljöförb Jorden vänner X Vill ha krav om att brukaren ska köpa miljömärkt el, Påpekar brister i bakgrundsdok. Bra med årsmedelverkningsgrad. Karolinska Institutet X Generellt negativ till lokaleldning. Svensk Fjärrvärme X Bra med primär energiperspektiv, Vill höja effektgränsen till 500 kw, El till brännare bör inkluderas, Bör innefatta alla biobränslen, SP X Synpunkter på valda dellaster i kombination med standarden. KemI X Har synpunkter på utformandet av kraven om ytbehandling och plaster. Arbetsmiljöverket X Granskat med utgångspunkt från arbetsmiljösynpunkt. Boverket X 3 Kommentarer till kriterierna 3.1 Systemsyn för värmekällor Fjärrvärmeföreningen framför att de är positivt inställda till att vi utvecklar en systemsyn för värmekällor. 3.2 Effekten I nuvarande kriterier kan pannor upp till 300 kw uteffekt svanmärkas. En 303-5 används för provning på pannor upp till och med 300 kw. I remissvaren har Fjärrvärmeföreningen framfört önskemål om att öppna upp möjligheten att svanmärka pannor upp till 500 kw effekt. Vid provning av större pannor genomförs en provning på plats. Slutsats: Nuvarande kriterier omfattar även fortsättningsvis pannor upp till 300 kw, men vid kommande revidering prövas möjligheten att prova pannor upp till 500 kw. 3.3 Materialkraven I kriterierna för pannor för fasta biobränslen finns inte skäl att utforma kraven så omfattande som i kriterierna för värmepumpar av det skälet att det förekommer få elkomponenter och att RoHS direktivet inte omfattar pannor.
2 Miljöstyrelsen har i sitt remissvar kommenterat att de menar att en panna ska som minimum uppfylla kraven i RoHS direktivet. RoHS direktivet omfattar hela produkten och enbart elektronikprodukter. Skulle vi ställa detta krav på pannor så har vi ingen uppfattning om hur lödningar och andra metall arbeten uppfyller kraven i direktivet. Vi har tidigare annonserat om att våra licensinnehavare har svårt att uppfylla kraven om material och troligt är att de har vissa problem med att få upplysningar om kraven som ställs på plaster och elkomponenter. Dessa materiel ska dock inte innehålla de kemikalier som finns definierade i RoHS direktivet samt de kemikalier som vi utöver dessa ställer krav om redan. Kemikalieinspektionen har inkommit med synpunkter om önskemål om förtydliganden i texten i bakgrundsdokumentet. Se ovanstående resonemang om RoHs direktivet. Slutsats. Förslaget innehåller kraven som de är utformade i tidigare version 1.5. 3.4 Provtagning 3.4.1 Eldningscykel Vid utformning av den första versionen av kriterierna utformades en provtagning för emissioner som representerades av flera laster för pelletspannor. Aktuella laster beslutades vara 20, 40 och 60 % av den nominella lasten. Sedan bildades ett medelvärde av resultaten av dessa laster. Det numeriska medelvärdet är i regel högre än mätresultaten vid 30 % last men lägre än vid 40 % last. Dessa laster var även aktuella för P-märkningen med den skillnaden att SP inför P- märkningen genomförde provtagningen i en eldningscykel istället för provtagning vid tre separata tillfällen. De olika lasterna körs då under olika lång tid. De representerar dock inte ett medeldygn. Möjligheten att utforma en eldningscykel togs inte hänsyn till i de första kriterierna. SP har nu påpekat i sitt remissvar att provtagning vid tre separata tillfäller med en lika lång provtid vid varje belastning ger som ett medelvärde ett resultat av en medelbelastning om 40 % av den nominella driften. Vidare påpekar SP att den 30% dellasten som finns angiven i EN 303-5 inte finns med i våra krav. Skälet är att medelvärdet av mätresultaten inte är densamma som mätresultatet vid 40 % last. SPs eldningscykel har följande utformning: 12 h provtagning vid 20 % last; 20 min från 20 % till 60 %; 4 h provtagning vid 60 % last; 20 min från 60 % till 40 %; 4 h provtagning vid 40 % last; 20 min från 40 % till 20 %; 3 h vid 20 %. Totalt är eldningscykeln 24 timmar. En medeltimme motsvarar med viss osäkerhet mätresultaten vid 30 % last. Ett arbete pågår även med att ta fram standarder för provtagning av pelletsbrännare. Aktuell arbetsgrupp har uppmärksammat problematiken med att utforma en provtagning som avspeglar en verklig användning. Arbetet är inte avslutat.
3 Önskvärt i svankriterierna är att provtagningen avspeglar verklig användning i så hög omfattning som möjligt och att det i framtiden även bör utformas eldningscykler som representerar årsmedeldygn för olika klimatzoner. även sommaranvändning skulle finnas representerad då pannan i princip enbart tillgodoser varmvattenbehovet. provtagningskostnaderna hålls nere och att våra licensinnehavare i så liten omfattning som möjligt slipper för höga omprovningskostnader. Det är lämpligt att behålla de tre dellasterna. Dock medför nuvarande provningsförfarande onödigt dyra kostnader för licensinnehavarna eftersom de tre dellasterna körs vid olika tillfällen vilket resulterar i att tre dagar åtgår för att köra dessa. Istället kan de tre lasterna köras efter varandra med samma typ av övergång mellan lasterna som i SPs eldningscykel, det vill säga 20 min omställning till annan last. Det innebär att alla tre lasterna kan köras under en dag. Provtagning sker inte under övergången mellan lasterna och varje dellast körs lika lång tid. Medelvärdet av resultaten av respektive dellast ska understiga gränsvärdet. Inga remissinstanser har påpekat provtagningen. Dock har ovan beskrivna påpekanden framkommit vid kontakt med SP: Slutsats: Provningsförfarandet för dellaster formuleras om för att minska provtagningskostnader för licensinnehavare. Dock bibehålls medelvärde av 20, 40 och 60 % av den nominella lasten som utgångspunkt för jämförelse med gränsvärde. 3.4.2 NOx mätning Remissvaren har efterfrågat förtydliganden om att en beräkning av NO 2 ska understiga angivna gränsvärde. Frågeställningar om mätmetod har även framkommit. Dock ska hänvisas liksom i Blå ängelen till EN 303-5. Vid samtal med SP har det framkommit att NOx enbart mäts vi nominell last vanligtvis. Enligt våra formuleringar i remissen ska även NOx mätas vid låglasterna. Det är ett misstag. NOx mäts enbart vid nominell effekt. Slutsats: Förtydligande av provmetod och NO 2 beräkning som utgångspunkt för jämförelse med gränsvärde samt ändring av formuleringen om provtagning vid låglaster. 3.5 Storlek på ackumulatortank Frågan om storleken på ackumulatortank har inte kommenterats i själva remissen, men dock har ett resonemang förekommit externt i Sverige, vilken har sänt till svanmärkningen för kännedom.
4 Saken är den att de regler för dimensionering av ackumulatortank till vedpannor har använts som utgångspunkt för utformande av regler för bidrag till inköp och installation av ny teknik för uppvärmning. Det har dock visat sig att angivelsen av storleken på själva ackumulatortanken har praktiskt sett varit svår att hantera på grund av de tillgängliga volymer på ackumulatortankar som finns tillgängliga på marknaden. (se bilaga med brev från SP). Detta har föranlett en diskussion mellan SP, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och ÄFAB. Slutsatserna är att samtliga är överens om att miljömässigt skulle det inte vara något hinder att ändra angivelsen på volymen till 15 ggr vedinlägget istället för idag 18 ggr volymen på vedinlägget. En sådan förändring skulle innebära en mer realistisk möjlighet att välja rätt volym. Dock vill man inte ändra regelverket om inte svanmärkningen följer med. Slutsats: I förslaget ändras från 18 ggr eldstadsvolymen till 15 ggr eldstadsvolymen. 3.6 Gränsvärden Karolinska Institutet ifrågasätter överhuvudtaget en svanmärkning av lokala eldstäder. De efterfrågar en jämförelse med sämre pannor. En sådan är inte genomförd vid denna revidering. Dock har vi mycket stränga regler, förmodligen de strängaste. De svanmärkta pannorna har ingått i projektet Biobränsle-hälsa-miljö och de har då även provats på de icke reglerade ämnena. Det visar sig att de svanmärkta produkterna har de lägsta utsläppen av de provade pannorna. En norsk tillverkare menar att kraven är för lågt satta och lägger ett förslag om strängare gränsvärden. CO = 200 mg/nm3 ved 10% O2 NOx = 300 mg/nm3 ved 10% O2 Föreslagna gränsvärde om CO är mycket strängt och för strängt för marknaden förmodligen. Avseende projektgruppens föreslagna gränsvärde är det inte extremt sträng av den anledningen att det är första gången vi föreslår ett gränsvärde för NOx. Slutsats: I remissen framlagda skärpningar för pelletspannor läggs fram som förslag till beslut.
5 Bilaga: remissvar Danmark Dansk Teknologisk Institut Det ser meget fornuftigt ud. Kravene for autiomatiske anlæg svarer næsten (men ikke helt?) til Klasse 5 i pren15270. Se nedenfor. Mht. NOx er det vigtigt at pointere at det skal beregnes som NO2, da enheden er mg/m3. Kim Winther / Civilingeniør, HD(A) / Center for Vedvarende Energi og Transport / www.teknologisk.dk Nordisk miljömärknings kommentar: Så vitt jag har funnit har denna klassindelning inte medtagits i förslaget till standard. Det arbete som skett inom standardiseringsgruppen har dock kommit fram till samma slutresultat avseende gränsvärden, som vi gjort i projektgruppen. Forbrukerrådet Forbrugerrådet har af ressourcemæssige årsager ikke mulighed for at forholde os til forslag til nye kriterier for kedler til fast biobrændsel. Forbrugerrådet kan således ikke tages til indtægt for at støtte forslaget eller for at gøre det modsatte. Claus Jørgensen/ Miljøpolitisk medarbejder Miljöstyrelsen Miljøstyrelsen kan umiddelbart godkende Svanens reviderede kriterier for kedler til fast biobrændsel. Kommentarer/spørgsmål: - Er kedler der fyres med plantekerner (kornfyr) omfattet?
6 - Er halmfyr omfattet? Og i tilfældet det er, så er Miljøstyrelsen af den opfattelse at halmfyr ikke er omfattet af standarden EN 303-5, og at det vil være svært for et halmfyr at overholde standarden. Styrelsen er dog af den holdning, at et halmfyr skal kunne overholde standarden for at komme i betragtning, ellers må halmen afbrændes i mere egnede fyr. Nordisk miljömärknings kommentar: I princip är alla biobränslen omfattade och har möjlighet att ansöka om svanmärkning. Dock är det inte troligt att halm och spannmåls pannor kommer att klara kraven. - Hvilken målemetode skal anvendes til bestemmelse af NOx-emissionerne? Nordisk miljömärknings kommentar: Finns definierade enligt EN 303-5. - Miljøstyrelsen mener at en svanemærket kedel som minimum bør overholde RoHS direktivets krav til tungmetaller, flammehæmmere mm. Nordisk miljömärknings kommentar: Denna fråga behandlas under kapitlet om materiel. Det er godt med akkumuleringstank, men hvem certificerer at den i virkeligheden sættes til kedlen? Søren Mørch Andersen/ Miljøstyrelsen Nordisk miljömärknings kommentar: Idag har vi ingen kontroll på detta, men vi har inga inryck av det fuskas i denna fråga. Norge Stöjföreningen Kikket litt på forslag til rev kriteriedokument. Søkte på buller (=støy), og fant ikke noe. Vi opplever klager fra nærmeste naboer over fyrrom. Det dreier seg om døgnkontinuerlig lavfrekvent lyd, i alle fall i vinterhalvåret. Det er ikke typisk ressurssterke som bebor disse leiligehetene. Det er ikke alltid at borettslags- /sameiestyrene viser forståelse. Det viser seg problematisk å få gjort gode tiltak. Vi venter akkurat nå på vedtak fra Fylkesmannen i Oslo og Akershus i en slik sak (etter at heller ikke bydelen viste evne til å gjøre noe), og hvis vedtaket er på plass før høringsfristen så skal vi gjøre deg oppmerksom på det. Spørsmålet er altså: Hva slags fyrrom dere ser for dere, og om dere gjennom svanemerkingen sikrer at pelletsovnene ikke forverrer lydmiljøet for naboene? (sml. vindmøller og varmepumper, og alle de støyproblemene som har fulgt med fordi en ikke har hatt lydkrav med som presmiss fra starten). Torleif Johnsen Nordisk miljömärknings kommentar: Idag har vi ingen information om störningar från buller vid pelletseldning avseende störningar i omgivningen.
7 Krav om buller förekommer dock i kriterierna för pelletskaminer i den bemärkelsen att de ska säkerställa att bullernivån inomhus inte är obekväm. Pelletspannorna stör dock inte inomhus miljön för de boende. Bio Varme AS Forslag til grenseverdier for luftutslipp synes altfor høyt. Verdiene burde ikke overstige; CO = 200 mg/nm3 ved 10 % O2 NOx = 300 mg/nm3 ved 10 % O2 Tormod Gevelt, Bio Varme AS Nordisk miljömärknings kommentar: Detta förslag kommenteras längre fram i remiss-sammanställningen, se kapitel 3.6. Enova Enova er på generelt grunnlag positiv til tiltak som kan bidra til økt salg av energieffektive produkter og energiutstyr som anvender fornybare energikilder, som for eksempel bioenergi. Enova har ikke foretatt en nærmere vurdering av forslagene til revisjon av kriterier og har ingen ytterligere kommentarer til høringen. Øyvind Leistad/ Seniorrådgiver Sverige SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Vid provning av pelletspannor (automatiskt eldade pannor) så står det i metoden att man skall prova utsläpp och verkningsgrad vid tre olika dellaster 20, 40 och 60 % av nominell effekt. Medelvärdet av utsläppen och verkningsgrad från dessa tre laster skall sedan uppfylla kraven. Men om dessa laster körs lika länge (6 timmar enligt EN 303-5) så blir medelvärdet av effektuttaget 40 % av nominell effekt. Enligt EN 303-5 skall dellasten köras vid max 30 % av nominell effekt. Resultatet av ett medelvärde av dessa tre effektuttag gör att kraven på utsläpp och verkningsgrad i praktiken blir lägre än vad avsikten var med att köra vid olika effektuttag. Henrik Persson / SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Energiteknik Borås Nordisk miljömärknings kommentar: Eftersom resultaten av provningarna vid de olika dellasterna inte är likformig kommer ett medelvärde av provningarna inte att resultera i en genomsnittlig provning vid en dellast om 40 %. Institutet för Miljömedicin (IMM) IMM avstyrker förslaget med följande motivering:
8 Den ur hälsosynpunkt viktigaste aspekten på småskalig eldning med fasta biobränslen är att förbränningen är relativt sett dålig, vilket medför ett stort utsläpp av partiklar och oförbränt organiskt material. Därför är också utsläppet av cancerframkallande ämnen stort, både tyngre kolväten som PAH och lätta kolväten som bensen och butadien. Dessutom saknas rökgasrening. Småskalig vedeldning har bedömts vara en mycket stor källa till utsläpp av partiklar och PAH i landet (se t.ex. Miljöhälsorapport 2001, Socialstyrelsen). Att då miljömärka villapannor för fasta biobränslen anser vi vara fel om inte utsläppskraven ställs betydligt högre än på det nuvarande beståndet av villapannor. Det framgår inte av bakgrundsdokumentet till miljömärkningskriterierna hur stor förbättringen är. Förslaget innebär något skärpta krav på emissionen av partiklar och organiskt bundet kol från pelletspannor jämfört med nuvarande Svanen-kriterier och ingen skärpning för vedpannor. För att bättre kunna bedöma vilka förbättringar de nya kraven kan komma att medföra för uteluftkvaliteten borde utsläppsvärdena i tabellen på sid 10 kompletteras med motsvarande utsläppsdata från icke-miljömärkta pannor samt oljeeldade villapannor och fjärrvärmeanläggningar. Detta ärende har diskuterats i en arbetsgrupp bestående av docenterna Katarina Victorin, Monica Lind och Ulla Stenius. Nordisk miljömärknings kommentar: I tidigare arbeten har vi presenterat emissionsdata från en så kallad normal panna och gamla pannor. I detta arbete anslog inte resurser till detta. De svanmärkta pannorna har ingått i projektet Biobränle hälsa miljö och de har då även provats på de icke reglerade ämnena. Det visar sig att de svanmärkta produkterna har de lägsta utsläppen av de provade pannorna. Svensk Fjärrvärme anser att - det är bra med en generell ansats då detta kan leda till en Svanenmärkning av uppvärmning på sikt. Detta anser vi skulle ge en tydlighet för konsumenter vilka uppvärmningssystem som är bäst miljömässigt. Det är även rätt att ta med primärenergiperspektivet i den generella ansatsen. - nu föreslagen effektgräns bör kunna höjas till åtminstone 500 kw. Detta stämmer även överens med Arbetsmiljöverkets föreskrifter för trycksatta anordningar. Därmed skulle även mindre närvärmeanläggningar kunna miljömärkas. - elenergin till brännare mm bör inkluderas i kriterierna. - kriterierna bör innefatta alla fasta biobränslen, ej enbart de nu uppräknade. Svensk Fjärrvärme har ej kunnat granska detaljkraven i remissen och avstår därför från vidare kommentarer. Mikael Gustafsson / Svensk Fjärrvärme AB Nordisk miljömärknings kommentar: Förslaget om att även inkludera de större pelletspannorna övervägs i kap. 3.2. Avseende synpunkten om att även elkonsumtionen bör ingå i den verkningsgrad som fram räknas är riktigt, dock är det tidigt för denna produktgrupp att inkludera detta krav nu. Vid en kommande revidering med en mera utvecklad systemsyn finns dock skäl att inkludera el för matare av pellets och cirkulationspumpar.
9 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen avstår från yttrande när det gäller utformningen av kriterierna, men har synpunkter på följande skrivningar i dokumentet Bakgrund för miljömärkning : 2.2.6 Ytbehandling I det sista stycket står det att kraven om tungmetaller i färg omfattas av ROHSdirektivet. KemI föreslår att det görs ett förtydligande om att ROHS-direktivet gäller för elektriska och elektroniska produkter. I de fall sådana produkter är ytbelagda med en färg gäller kravet om tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly och sexvärt krom med vissa undantag. 2.2.7 Farliga kemikalier i plaster Även i detta avsnitt föreslår KemI att det görs ett förtydligande om att ROHSdirektivet gäller för elektriska och elektroniska produkter. I de fall sådana produkter är gjorda av plast, gäller att plasten inte får innehålla tungmetallerna kvicksilver, bly, kadmium eller sexvärt krom eller de bromerade flamskyddsmedlen PBDE och PBB med vissa undantag. På Kemikalieinspektionens vägnar/ Inger Cederberg Boverket Boverket konstaterar att kraven som ställs är skarpare än vad som anges som lägstanivå i Boverkets byggregler, BBR. Det är positivt att det ges möjligheter till premiering av användning av bättre teknik än samhällets minimikrav. Förslaget är också bra för vi förmodar att det ger incitament för att vi ska komma ännu ett steg på vägen att uppfylla energidelmålet inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Detta svar har diskuterats med Martin Storm, ansvarig för Energidelmålet inom God bebyggd miljö. Sara Giselsson/utredare Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har tagit del av förslaget till miljömärkningskriterier för Pannor för fasta biobränslen främst från arbetsmiljösynpunkt och har med hänsyn till sitt ansvarsområde inga invändningar mot förslaget. Miljöförbundet Jordens vänner Anser att det är bra med att gå mot en årsmedelverkningsgrad. Kravet om emissioner kan vara lågt, men inser att det kan vara svårt för Finland att klara. Henry Kenamets.
10
11