Revidering av kriterier för slutna eldstäder för biobränsle

Transkript

1 Revidering av kriterier för slutna eldstäder för biobränsle Sammanfattning: 1. Kriterierna förslås anpassas till nya standarder. 2. Gränsvärdena för rökgaser kan skärpas. 3. Kraven om verkningsgrad släpps något. 4. Kriterierna anpassas till nya mallen. 5. Info till kunder om hur pellets ska lagras. 6. Möjligheter att använda solfångare i kombination med vattenmantlade kaminer.

2 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och inledning Slutsatser av utvärderingen Luftemissioner från slutna eldstäder Förändring av befintliga krav Provmetoder Provpunkter vid låglaster Definitionen av ackumulerande eldstad Förändring av gränsvärdet för rökgaser Nuvarande gränsvärden Andra förekommande gränsvärden Förslag till nya gränsvärden Kapitel om möjligheter att använda alternativa metoder Bränsleval vid provning av pelletskaminer Materialkrav Tillkommande krav/möjligheter Information om utformning av lager för pellets Möjligheter att koppla till en solfångare i systemet...13

3 3 1. Bakgrund och inledning Kriterierna beslutades den 6 juni 2001 och gällde tom den 5 juni 2004 som version 1.0. Den 15 juni 2003 beslutades om en utvidgning så att även vedeldade bastueldstäder omfattades, samt ändringar i kapitel Kriteriernas giltighetstid förlängdes även med 2 år. Kriterierna gavs ut som version 1.1 och är giltiga till och med juni månad Under hösten 2004 utvärderades kriterierna och ett par mindre ändringar infördes i samband med detta. Dessa ändringar gällde kraven om plaster, samt en justering avseende dokumentationskravet om luftemissioner samt om möjligheten att använda alternativa bullermetoder. Kriterierna gavs ut i version 1.2. Det finns två licenser samt framförd önskemål om ytterligare en ansökan. Vi har in bakgrundsdokumentet även sammanfattat något från de resultat som den danska forskningsgruppen har publicerat i rapport från Miljöministeriet Dioxin, PAH og partikler fra braendovne, arbejdsrapport fra DMU, nr.212. Resultaten understryker vikten av att skärpa kraven för luftemissioner om möjligt är. Birgitte Holm- Christensen, Miljömärkningssekretariatet i Danmark, har sammanfattat rapporten i kapitel 3, nedan. 2 Slutsatser av utvärderingen Vid utvärderingen föreslogs att förtydligande om Parcomsavtalets gränsvärden även skulle införas i bilagan om intyg, liksom i andra kriterier för värmekällor. Det beslutades att detta förslag fick vänta tills kriterierna revideras. Vidare beslutades att resurser till att se över provmetoder, krav om verkningsgrad samt gränsvärden för luftemissioner. Vidare skulle möjligheter, att införa en solfångare i systemet på liknande villkor som inom kriterierna för värmepumpar och pannor för flytande och gasformiga bränslen, ses över. 3 Luftemissioner från slutna eldstäder I nedanstående kapitel beskrivs problem av luftemissioner. Med PAH avses polycycliska aromatiska kolväten, med CO avses kolmonooxid, med OGC avses en totalhalt av organiskt bundet kol. I et projekt med feltmålinger i et villa-kvarter i Danmark (1) er der udtaget røggasprøver direkte i afkastet fra private brændeovne eller brændekedler. Prøverne er blevet analyseret for dioxin, PAH og partikelmasse. Der ses store variationer i emissionerne, hvilket både skyldes ovntype, brænde og brugernes fyringsvaner, selvom sammenhængen er uklar. Der er en tendens til at nyere brændeovne har et lavere udslip af dioxin og PAH end ældre ovne, mens billedet er mere uklart for partikler.

4 4 Der er ikke ved feltmålingerne målt på tilstrækkeligt mange nye ovne til at det kan vurderes om den ene nye ovn er bedre end den anden. Det tyder andre oplysninger dog på at der er (3). Der ses i (1) ingen klar sammenhæng mellem udslip af dioxin og partikler og mellem dioxin og PAH, hvilket formodentlig skyldes forskelle i dannelsesprocesser. Der er derimod en sammenhæng mellem udslip af PAH og partikler. Dette skyldes bla. at de samme forbrændingsforhold med fx lav lufttilførsel giver øget dannelse af både partikler og PAH, men mindre dioxin. Rapporten (1) anfører at dioxin dannes ved en kemisk reaktion mellem chlor og organiske forbindelser. En bedre forbrænding med mere luft giver en højere temperatur og derved færre partikler og PAH, men det kan måske samtidig give mere dioxin end ved lav forbrændingstemperatur, fordi chlor ikke kommer på dampform ved lav forbrændingstemperatur. Forbrændingstemperaturen i en brændeovn kan næppe blive så høj (> 950 oc) at dioxin nedbrydes. Der er altså muligvis en konflikt mellem dioxin på den ene side og partikler og PAH på den anden side, hvis man kun ser på selve forbrændingen. Svanen har ikke noget krav til dioxin. Rapporten (1) viser at det øger risikoen for dioxin hvis man brænder imprægneret træ. Svanens krav om at der i instruktionshåndbogen skal stå at man kun bør brænde rent træ er derfor et vigtigt krav at bibeholde. Svanen har et direkte krav til partikler, mens risikoen for PAH desuden vurderes ud fra CO og OGC. Andre undersøgelser har tidligere vist at PAH dannes under lignende betingelser som CO og OGC. Eftersom PAH er temmelig kostbart og tidskrævende at analysere, er kombinationen af at måle partikler, CO og OGC fortsat en god metode til at vurdere risikoen for sundhed og miljø. Poul Bo Larsen fra Miljøstyrelsen (2) har lavet en relativ vurdering af de problematiske komponenter fra brændeovne. En fortyndingsfaktor er beregnet hvor meget ren luft skal man fortynde med hvis man vil fortynde røgen fra en brændeovn så meget, at koncentrationen kommer ned på et acceptabelt niveau eller i forhold til et baggrundsniveau. Som udtryk for acceptabelt niveau bruges koncentration i baggrundsluften i byen for dioxin og PAH og en øget befolkningsdødelighed på 0,6% for partikler. For PAH bruges et ekstra dødsfald pr. 1 mio. indbyggere desuden. Vurderingen viser følgende: For dioxin skal røgen fortyndes med m 3 luft ( i forhold til baggrundsniveau) For PAH skal røgen fortyndes med m 3 luft ( i forhold til livstidsrisiko på 1 ud af 1 million)(eller med m 3 i forhold til et baggrundsniveau For partikler skal røgen fortyndes med m3 luft i forhold til et niveau sv.t. øgetbefolningsdødelighed på 0,6% (ved bidrag på 1µg/m 3 ) Vurderingen tyder på at partikler og PAH fra brændeovne udgør en større trussel for sundhed og miljø end dioxin fra brændeovne. Man skal dog have for øje at dioxin er vurderet mod bybaggrund og ikke mod en øget dødelighed.

5 5 (Hvorfor dioxin ikke er vurderet mod øget dødelighed skyldes muligvis at der ikke er så stor viden om dødelighed forårsaget af dioxin.) Problemet med dioxin fra brændeovne er ikke den direkte toxicitet ved indånding, men derimod udslippet som sådan, hvor dioxin efter deposition kan opkoncentreres i fødekæden og derpå være kilde til befolkningens udsættelse. Man kan derfor ikke omsætte en luftkoncentration til dødelighed som det er gjort for PAH og partikler. Svanen bør ikke slække sine krav til partikler, CO og OGC i håbet om at opnå lavere dioxin. Dels er det ikke sikkert, der faktisk opnås lavere dioxin, jævnfør at ældre ovne så ud til at have tendens til både at udsende mere dioxin og mere PAH og dels udgør dioxin en mindre trussel fra brændeovne end partikler og PAH. Svanen bør fortsætte bestræbelserne på at mindske emissionerne af partikler og PAH, samtidig med at det indskærpes at brændet kun skal være rent træ og ikke imprægneret eller på anden måde behandlet træ. Referencer: 1. Fra rapporten Dioxin, PAH og partikler fra brændeovne, Arbejdsrapport fra DMU nr Møde i Ingeniørforeningen I Danmark (IDA) 27/10-04 om partikelforurening fra brændeovne. Foredrag af Poul Bo Larsen, Miljøstyrelsen. 3. Baggrundsdokument for 1. version af kriterier for slutna eldstäder xxx ( 4 Förändring av befintliga krav 4.1 Provmetoder I nuvarande kriterier hänvisas till den europeiska standarden för vedkaminer för provning av samtliga typer av eldstäder. Standarden heter EN och är framtagen för provning av vedeldade kaminer. Vid framtagning av kriterierna menade expertgruppen att vi alltid bör utgå från europeiska standarder och till dessa göra relevanta tillägg som är motiverade ur miljösynpunkt. I kriterierna gjordes tillägg i enlighet med den norska standarden. Det innebär bl.a. att ett par låglaster används för provning av partiklar samt att rökgaserna kyls och spädes i en utspädningstunnel. Mätningen av OGC härrör från den svenska SP-metoden. Vidare krävs även bullertestning av pelletskaminer. Under kriteriernas giltighetstid har ett arbete pågått inom standardiseringskommissionen. Förslag till standard för pelletskaminer, kakelugnar och insatser är nu ute på slutlig omröstning. Ett arbete med att ta fram standard för bastuugnar har inletts. Om vi håller fast vid tidigare metodik att använda europeiska standarder i den mån de finns tillgängliga, men att lägga till relevanta provpunkter innebär det, att vi bör markera för en övergång till de kommande fastlagda standarderna. Ett slutligt förslag till en standard betecknas med pr fram förkortningen EN. Pr står för preliminary. Manuellt matade eldstäder pren är utformat för provning av kakelugnar. Enligt standarden provas CO och verkningsgrad, men inte OGC och partiklar. pren är utformad för provning av insatser. Enligt standarden provas CO och verkningsgrad.

6 6 En är utformad för provning av slutna manuellt matade eldstäder. Enligt standarden provas CO och verkningsgrad. För samtliga tre testmetoder behöver beskrivningen av provningsförfarandet även fortsättningsvis kompletteras med beskrivning av hur eldstaden ansluts till spädningstunnel för provtagning av partiklar samt metod för provtagning av OGC. Automatiskt matade eldstäder pren är utformad för provning av pelletskaminer. Enligt standarden provas CO och verkningsgrad. Den innehåller provning vid nominell last samt en låglast som är definierad vid 30 %. Upptändningsfasen finns liksom tidigare inte med. Testning av buller omfattas inte heller av standarden. Pelletskaminer används ofta med termostat. Då arbetar de efter ett on/off förfarande och kommer aldrig att brinna på låglast. I dessa fall är det relevant att prova dessa enbart vid nominell effekt. Om de däremot inte går efter termostat bör vi använda samma låglaster som i NS standarden. Beskrivningen av provningsförfarandet bör även fortsättningsvis kompletteras med beskrivning av hur eldstaden ansluts till spädningstunnel för provtagning av partiklar samt metod för provtagning av OGC. 4.2 Provpunkter vid låglaster Vi har tidigare kompletterat de Europeiska provmetoderna med låglaster för provtagning av partiklar och OGC. Låglasterna för provtagning av partiklar är hämtade från den norska provmetoden. I den finns två klasser definierade och de provpunkter som använts tidigare i kriterierna är identiska med klass 1, provpunkt 2 och 3. Den första provpunkten har utelämnats. Erfarenheter från licensieringen visar att tillverkare av kaminerna gärna vill ha ett godkännande för användning i Norge, vilket innebär att provningen ska kompletteras med en provpunkt efter det att en kamin blivit godkänd för svanmärkning. Denna synpunkt från licensinnehavare i kombination med en allmän önskan om en skärpning av kriterierna talar för att införa den tredje provpunkten som finns angiven i den norska standarden. Om en tillverkare önskar få godkänt efter klass 1 enligt den norska standarden kan det finnas möjlighet för det. Klass 1 har följande provpunkter < 0,8; 0,8-1,25; 1,26-1,9; >1,9. Inga kaminer är godkända enligt klass 1 i Norge. Det är ingen som har en så låg last som den lägsta. Klass 2 har följande provpunkter < 1,25; 1,25-1,9, 1,91-2,8; >2,8. Vi har alltså i nuvarande dokument använt oss av de två mellersta punkterna i klass 1. (den lägsta punkten har endast två kaminer klarat). Dessa två punkter motsvarar även de två lägsta punkterna i klass 2. De lägsta lasterna ger de högsta emissionerna vanligtvis. Om det sker ett mycket lågt effektuttag kan trycket på rökgaserna vara så lågt att det blir lägre halt partiklar dock. Det är även så att det kan vara högre emissioner vid de högsta lasterna, om kaminen är konstruerad så att den får för lite luft vid högt effektuttag. Det har varit så på ett fåtal kaminer i Norge. Om två provpunkter testas, är det inte mycket arbete att testa även de två kompletterande punkterna.

7 7 Låglasterna för provtagning av OGC härrör från SP provmetod för OGC. Dessa laster förblir oförändrade. 4.3 Definitionen av ackumulerande eldstad Det finns nu en genomarbetad definition i förslaget till ny standard pren Vi kan därför stryka våra egna definitioner. 4.4 Förändring av gränsvärdet för rökgaser Synpunkter har lämnats avseende gränsvärdena för både kaminer och bastueldstäder. Vi har inga licenser för bastueldstäder, men en licens för pelletskaminer och en licens för vedkaminer. Vi väntar in flera licenser Nuvarande gränsvärden 1/ ackumulerande eldstäder vid nominell last avseende OGC, CO och stoft. 2/ övriga manuellt matade eldstäder vid : - nominell last avseende OGC och CO samt - ett medelvärde av resultaten vid nominell last och de två låglastproven avseende stoft. Bastuugnar testas vid nominell last avseende stoft och eventuellt även vid låglast, beroende på hur tillverkaren beskriver hur ugnen är avsedd att användas. 3/ övriga automatiskt matade eldstäder vid : - nominell last och ett medelvärde av de två låglastproven avseende OGC, - nominell last avseende CO samt - ett medelvärde av resultaten vid nominell last och de två låglastproven avseende stoft. Ackumulerande eldstäder OGC (mg/m 3 tg 13%O 2 ) CO (mg/m 3 tg 13% O 2 ) (nominell last) Övriga eldstäder Manuellt matade nominell last x (låg 1;låg 2;nominell)) Automatiskt matade nominell last x (låg 1;låg 2;nominell) även x (låg 1; låg 2) Stoft (g / kg bränsle ) < 10 < 20 ( för varje enskilt prov ) < 10 < 20 ( för varje enskilt prov ) Kraven skrivs med utgångspunkt från en syrehalt på 13 % till skillnad från kravskrivning av gränsvärden för pannor då gränsvärde anges med en utgångspunkt från en syrehalt på 10 %. Gränsvärden för partiklar är i överensstämmelse med den norska lagstiftningen.

8 Andra förekommande gränsvärden SPs krav för P-märkning: Vedkaminer: 13 % O2 SP krav vid P-märkning av vedkaminer 13 % O 2 CO 0,3 % torr gas ( 3750 mg/m 3 ) OGC < 200 mg/m 3 Partiklar vid bägge provpunkterna separat < 100 mg/m 3 Verkningsgrad > 70 % Pelletskaminer: 13 % O2 SP-krav vi P märkning av pelletskaminer 13 % O 2 CO 1455 (2000 mg/m3 10 % O 2 ) OGC 54,5 (75 mg/m3 10 % O 2 ) Partiklar 100 mg/m 3 separat vid provpunkterna 10% (3-5 kw; Verkningskrav min 75% vid 3-5 kw Kommande krav i ny dansk standard: Miljöstyrelsen i Danmark undersöker möjligheterna till att införa lagbunda krav för slutna eldstäder. In en sådan skulle partiklar komma att mätas enligt den norska standarden. Kraven för partiklar föreslås skärpas enligt följande planer. Det finns ett gränsvärde om 10 g/kg för ett medelvärde av provpunkterna samt max 20 g/kg för varje enskild provpunkt. Dessa gränsvärden förslås träda i kraft två år efter beslut. 5 år efter beslut skärps kraven till 5 g/kg för medelvärdet av provpunkterna och 10g/kg för varje enskild provpunkt. Som synes kommer dock inte den föreslagna lagkravet att införas Förslag till nya gränsvärden Vedkaminer: 13 % O 2 CO 2500 mg/m 3 nominell OGC 150 mg/m 3 nominell Partiklar 3 provpunkter enligt NS 5 g/kg; max 10 för varje enskilt prov Verkningsgrad sänks till 73 % Pelletskaminer: 13 % O 2 CO 1000 mg/m 3 nominell OGC 50 mg/m 3 nominell Partiklar 5 10 Verkningsgrad sänks till 75 %. I remissen var alltså det föreslagna gränsvärdet 8 och 15 g/kg bränsle avseende partiklar från ved och pelletskaminer. Med hänsyn till remissvaren har vi skärpt kraven och till 5 och 10 g/kg. Vi har i samband med detta tvingats att släppa lite på kravet om verkningsgrad från 75 % till 73% avseende vedkaminer. Allt för att finna en rimlig marknad för de svanmärkt produkterna. Vi har däremot inte skärpt kraven om partiklar för insatserna. Det skulle då bli för hårda krav enligt vår bedömning. Det innebär av vi får ytterligare en undergrupp.

9 9 Insatser 13% O 2 CO 2500 mg/m 3 nominell OGC 150 mg/m 3 nominell Partiklar 3 provpunkter enligt NS 8 g/kg; max 15 för varje enskilt prov Verkningsgrad bibehålls till 73%. Bastuugnar eldas på ett så sätt att man erhåller en hög rökgastemperatur ( C för att ugnen (stenar) ska bli tillräcklig varma. Verkningsgraden sänks därmed. Inga bastuugnar kan uppfylla kravvärdena idag och de upplevs för hårt satta. OGC: 1000 mg/m 3 CO: 5000 mg/m 3 partiklar: enligt kaminer verkningsgrad: 60% Ackumulerande eldstäder CO max 2000 mg/m 3 OGC 150 mg/m 3 Partiklar 1 g/kg Verkningsgrad > 78 % 4.5 Kapitel om möjligheter att använda alternativa metoder Frågan om möjligheten att använda alternativa metoder till i kriterierna angivna återkommer vid revidering av kriterierna eller vid licensansökan. Det har visat sig underlätta om det i kriterierna finns en möjlighet att använda sådana. Dock bör sekretariaten inte själva göra bedömningen om en alternativ metod är likvärdig en angiven. Har ett ackrediterat laboratorium tillräckligt med underlag för att dra en sådan slutsats kan det vara rimligt att så får ske. Aktuellt kan vara under utveckling av nya metoder eller vid import av en produkt från ett annat land med en annan standard. Finna ackrediterade laboratorier för aktuell angiven standard i landet, är dock frågan mer tveksam. Beträffande bestämningen av partiklar har redan uttalats från ett ackrediterat laboratorium att den norska metoden inte kan ersättas av någon annan metod. Trots detta har vi valt att ge den teoretiska möjligheten i förslaget till remiss. Tanken är att vid en eventuell ansökan ska en relevant bedömning göras och vid kommunikation med ackrediterat laboratorium bör det framkomma att det inte är möjligt. Därvid ges avslag för en sådan möjlighet. 4.6 Bränsleval vid provning av pelletskaminer I den kommande EN standarden pren för pelletskaminer anges följande specifikation för testbränsle. Table B.1 Test fuel specifications The test fuel shall be chosen from the following commercial fuel type: Wood pellets: compressed untreated wood with and without bark, without or with pressing aids (e. g. molasses, paraffin wax, glucose) Length < 50 mm

10 10 Diameter 4 10 mm Net (lower) calorific value (as fired basis), ISO 1928: kj/kg, (4,69-5,42 kwh/kg) Moisture content (as fired basis), ISO 331:1983 and ISO 687:1974 < 12 % Ash content (as fired basis), ISO 1171:1997 < 0,7 % without bark < 2,0 % with bark Swelling index, ISO 501: Volatile matter (dry, ash-free basis), ISO 562: % to 88 % Hydrogen content (as fired basis),iso 609:1996 5,0 % to 6,5 % Carbon content (as fired basis) ISO 609: % to 50 % Sulfur content (as fired basis) ISO 351:1996 and ISO 334:1992 < 0,1 % Den ska jämföras med både förslag till europeisk standard för pellets, svensk standard för pellets och förslag till specifikation för svanmärkning av pellets. EN förslag parameter normativ enhet gränsvärde Ursprung normativ Dimensioner: Diameter ( ); längd (l) normativ mm < 6± 0,5; l <5 x (27,5-32,5) < 8± 0,5; l <5 x (37,5-42,5) Effektivt värmevärde frivillig kwh/kg (4,7) Skrymdensitet frivillig kg/m 3 Mekanisk hållfasthet normativ vikt % 97,7 Fukthalt i levererat tillst normativ vikt % 10 Askhalt normativ vikt % av TS 0,7 Halt tillsatsmedel normativ vikt % av TS < 2 * Sulphur content normativ ** vikt % av TS 0,05 Chlorine frivillig Nitrogen normativ** Nuvarande svensk standard Egenskap Enhet Grupp 1 Dimensioner: diameter längd ( i prod.lager) mm anges max 4 ggr Effektivt värmevärde MJ/kg 16,9 (i levererat tillstånd) kwh/kg 4,7 Skrymdensitet kg/m Hållfasthet Finandel * 0,8 ( i prod. lager) vikt % < 3 mm Fukt Vikt % 10 (i levererat tillstånd) Askhalt Vikt % av TS 0,7 Svavel Vikt % av TS 0,08 Klor Vikt % av TS 0,03 Asksmältförlopp Grader C anges Specifikation i kriterier för svanmärkt pellets Fysikaliska egenskaper enhet gränsvärde Dimensioner Kvalitet I Längd i producentens lager Diameter Ø Kvalitet II mm max 5 x Ø 6 ± 0,5

11 11 Längd i producentens lager Diameter Ø Skrymdensitet Finandel < 3,15 mm mm kg/m3 max 5 x Ø 8 ± 0,5 a)630 <x 700 b)700 <x 780 vikt % 2 Hållfasthet vikt% 97,5 Effektivt värmevärde MJ/kg kwh/kg 16,9 4,7 Fukthalt vikt % <9 % Askhalt av TS vikt % 0,5 IT 1300 Asksmältförlopp C HT 1400 *provning av IT sker på aska framställd vid 550 C. OBS! Kemisk sammansättning enhet gränsvärde Total svavelhalt vikt% 0,04 Klor vikt% 0,02 Kväve vikt% 0,3 Vi ser att den föreslagna kvaliten i den föreslagna europeiska standarden är sämre i flera aspekter jämfört med både den svenska, den föreslagna europeiska standarden för pellets och definitivt med den nordiska specifikationen för svanmärkt pellets. Dels finns en möjlighet att dimensionerna varierar kraftigare, Fukthalten, askhalt och svavelhalt är högre. Till och med kan barkinblandning i pelletsen förekomma. Tanken bakom att förslaget innehåller en så pass dålig pellets för provning av kaminer, torde vara att kaminen ska provas mot sämsta möjliga kvalitet. Inom svanmärkningen har vi nu i det remitterade förslaget förutsatt att eldstaden provas mot den i standarden angivna sämre kvaliten av pellets. Om det däremot finns en tillverkare som i information till kunden anger att eldstaden ska eldas med en bättre kvaliten föreslås att tillverkaren därvid får möjlighet att testa eldstaden med den bättre kvaliten. Det vill säga om tillverkaren anger att kaminen ska eldas med svanmärkt pellets får denne testa kaminen med sådan. Denna flexibilitet gäller endast för kaminer som eldas med pellets. Den vedkvalitet som anges i standarderna ska alltid användas. Under giltighetstiden för tidigare kriteriedokument var en svensk standard för pellets giltig och den användes i hela Norden. För testning av pelletskaminer skulle den användas. Under tiden har en ny CEN standard för pellets trätt i kraft. Den är inte lika sträng som den tidigare svenska standarden. Kraven för svanmärkning av pellets är strängare än CEN standarden och den tidigare svenska standarden. I Blå ängelns kriterier för miljömärkning av pelletskaminer kan en mycket god pelletskvalitet användas. Kraven för den pelletsstandarden, är strängare än kraven för svanmärkning av pellets. Blå ängelen har mycket stränga gränsvärden för rökgasemissioner.

12 12 Under tiden vid revidering har en ny standard för provning av pelletskaminer trätt ikraft. Den standarden hänvisar till en kvalitet av pellets med breda spann. Specifikationen för svanmärkt pellets och även specifikationen för EU standarden ryms inom den angivna standarden. I remissen för slutna eldstäder ges tillfälle för en tillverkare att använda svanmärkt pellets vid provning av pelletskamin, om tillverkaren av den svanmärkta kaminen rekommenderar brukaren att använda svanmärkt pellets. 5. Materialkrav Under hanteringen av licenser inom produktgrupperna frö värmekällor har vi sett att tillverkaren av värmekällan har svårt att få ett underlag från sina underleverantörer. Vi har därför tidigare infört en något anpassad ambitionsnivå på så sätt att vi inte kräver in intyg från underleverantörerna. Vi har även tagit ytterligare ett steg avseende kraven om plaster i elektronikdelar, eftersom dessa underleverantörer är särskilt svåra att nå, se kriterier för pannor för flytande och gasformiga bränslen. Efter ytterligare påstötningar från våra licensinnehavare förstår vi att hanteringen runt materialkraven är mycket besvärliga och att dessa kan hindra nya ansökningar. Det är återförsäljare till flera varumärken som hanterar en licens, som har svårt att rekommendera andra tillverkaren att söka. Vi har då gått ett steg längre i kriterier för pannor för fasta biobränslen. Där har vi i princip tagit bort kraven för plaster. I remissen för slutna eldstäder lade vi oss på samma ambitionsnivå som i pannor för flytande bränslen. 6. Tillkommande krav/möjligheter 6.1 Information om utformning av lager för pellets Under arbetet med att ta fram kriterier för pellets har det framkommit att det funnits ett stort behov att utforma rekommendationer för hur ett pelletslager utformas. Det har betydelse för hur pelletsen ska hålla samman vid tankning av pellets. Bränslet töms under tryck och töms bränslet mot en vägg kan detta falla sönder och damma, vilket ger upp hov till en sämre förbränning, Särskilt för mindre eldstäder. I kriterierna för pellets finns krav om att pelletstillverkaren ska utforma rekommendationer för hur ett lager ska utformas. Det är lämpligt att samma krav införs i kriterierna för slutna eldstäder och även senare i kriterierna för pannor för fasta biobränslen. Specifikationer för hur ett lager ska byggas håller på att tas fram för att anpassa utformningen av lager till transportbilarna av pellets. Branschorganisationen i Sverige, Pellsam håller på att samordna arbetet. En branschgemensam specifikation väntas fastställas under Under tiden fram tills dess att en sådan är framtagen, föreslås att krav införs i kriterierna för slutna eldstäder om att tillverkaren ska

13 13 informera köparen om hur ett lager ska utformas för att bränslet ska hålla kvalitet även efter tömning. 6.2 Möjligheter att koppla till en solfångare i systemet Både pellets- och vedeldade kaminer kan användas tillsammans med ett mindre vattentank som fungerar som en varmvattenberedare. Det heter att kaminen är vattenmantlad. Vattnet värms av kaminen. Ofta kopplas en solfångare till systemet. Vintertid behövs dock oftast en alternativ värmekälla för att täcka hela husets behov. Sommartid kan kaminen och dess vattenmantling i kombination med en solfångare täcka det värmebehov som finns. Är huset däremot ett mycket energisnålt hus, kan en sådan utrustad kamin räcka som värmekälla. I Tyskland säljs främst vattenmantlade kaminer tillsammans med solfångare. Det säljs ca sådana system per år i Tyskland. I Sverige säljs även sådana system om än i mindre skala. En av våra licensinnehavare önskar nu möjligheten att marknadsföra hela systemet. Vi har tidigare givit möjligheten att marknadsföra solfångare tillsammans med en svanmärkt värmekälla i kriterier för värmepumpar. I det sammanhanget har vi krävt att solfångaren ska vara typgodkänd. Vi föreslår nu att vi inför samma krav för svanmärkning av slutna eldstäder.