2012-11-05 borum/rumsren/foodprocessing/matrum kurs i inredningsarkitektur kandidat/k2/ht12 program inrediningsarktektur o möbeldesign
bostaden som studieobjekt Bostaden är lämplig som studieobjekt därför att: - vi har alla erfaenheten av att bo, av att använda och leva i en bostad - i bostaden, hemmet, är människan och människans behov centrala - hemmet är en plats som är viktig för oss och som vi refererar till - bostaden har en lämplig storlek att omfatta och en lämplig komplexitet - planeringen som föregår den färdiga bostaden är intressant ur ett allmännorienterande och samhällspolitiskt perspektiv -inredningsarkitekters kunskap om material, detaljer, färg mm gör oss lämpliga som medverkande vid projektering av bostäder - att göra en bostad för en speciell (mål)-grupp är att leva sig in i andra människors behov - bostäder är en storr del av det som byggs och gestaltas arkitektoniskt och histroska epoker avspeglar sig tydligt - bostaden har många praktiska funktioner varav kök och förvaring är centrala - att rita t ex ett kök kräver inlevelse i små men viktiga praktiska problem - kring maten och måltiden finns mycket av de boendes gemenskap som behöver gestaltas Att arbeta med bostäder kräver kanske inte de största arkitektoniska åthävorna men däremot ett medvetet och inlevelsefullt förhållningssätt till detaljer och praktiska lösningar som alla också kräver sin gestaltning. Det är vardagens arkitektur och gestaltning, det vi ser, det vi tar i, upplever varje dag och är därför kanske extra viktigt att vi tar om hand. litteraturlista så byggdes husen så byggdes staden björk/reppen björk/reppen bostadens omätbara värden nylander/forshed kopierad PDF
1 bostäders tillkomst, ett besök i verkligheten. Föreläsning Intro Att bo bd Föreläsning Projektprocessen bd Miniföreläsning Bostadsplaner bd Miniföreläsning Bostadsplaneringens förutsättningar bd Miniföreläsning mått åc Studiebesök ursvik bd 1.1 läs i Bostadens omätbara värden Nylander/Forshed 1.2 analysera de utdelade bostadsplaner med hjälp av de 7 begreppen i boken Bostadens omätbara värden,samt nedanstående skissuppgifter. redovisas i seminarieform vid besöket på bygget. Skissuppgifter: a möblera planen b var finns kritiska mått c var blir det krockar mellan funktioner d försök att med hjälp av skiss/teckning beskriva ljusinfall/ ljusföringen i rummen e försök föreställa dig vilka utblickar man vill ha från de olika rummen Ägna max en dag åt dessa uppgifter och gör dem skissartat för att koppla ihop bokens teorier med verkligheten och för att sätt er in i planlösningens kvaliteter, svårigheter, krockar mm 1.3 seminarium/diskussion på bygget hur stämde dina föreställningar i skissuppgiften överrens med verkligheten?
2 bostadshistoria bostäder från olika sekler: 20-, 30-, 40-50, 60-70-,tal, 00-tal uppgiften 3.1-3.5 utförs i grupper om tre 2.1 hur ser husen ut exemplifiera med bilder typiska hus från ert sekel 2.2 konstruktion, byggnadssätt ta reda på husens konstruktion och byggnadssätt redovisa med ritningar och enkel modell 3.3 plan och karaktärsanalys vad är typisk i just din bostads karaktär när det gäller organisation och struktur. Vad är typiskt i utformningen av bostadens detaljer som t ex material, foder, socklar, fönster, beslag, handtag etc beskriv/dokumentera dessa i ord och bild 2.4 livet som levdes besksriv på valfritt sätt det liv som levdes i bostaden. hur många personer bodde där? var sov, åt, lekte och abetade dessa osv 2.5 inredningsdetaljer välj ut en eller flera karakteristiska detaljer och tillverka som modell i skala 1:1 2.6 samtliga uppgifter 3.1-3.5 redovisas sammanställda i planschformat genomgång i seminarieform med k o r t presentation av varje grupp
3 Huvuduppgift Generationsboende Planera bostad utifrån given plats/byggnad och brukare Föreställ dig att en grupp människor, kanske släkt, kanske vänner väljer att ordna ett gemensamt boende. Ett boende för samvaro och gemensamhet över generationsgränser. I en given befintlig byggnadsvolym skall du skapa deras livsmiljö. A. En förälder, yrkesarbetande, och tre barn, 15år, 10 år och 5år som bor varannan vecka. B. En ensamstående ung vuxen. C. Ett par, båda egna företagare, arbetande från hemmet. D. Ett äldre pensionerat par, där den ena personen är rörelsehindrad men i övrigt aktiv. Boendet skall innehålla enskilda boende-delar på max 85 kvm för var och en av A-D. Dessa skall minst innehålla plats för sömn, hygien, och enklare matlagning. Dessutom skall du formulera övriga behov för samvaro och gemenskap och utforma plats för tex gemensamma måltider och matlagning. Uppgiften redovisas med möblerade planritningar i skala 1:100 (1:50), vägguppställningar i skala 1:100 (1:50), interiörbilder samt förslag till färgsättning och materialval. Redovisning sker i seminarieform Allt material skall vara utskrivet/uppritat (ej power point)
4 foodprocessing Föreläsning köksplanering åc 4.1 workshop foodprocessing: laga mat syfte: få syn på logistik, rörelsemönster i köket och därmed förstå hur dessa kan förändras/ förbättras laga rätten lasagne enl recept. dokumentera väg/moment från inköp till färdig rätt- 1. vägen från inköp till huset/lägenheten 2. logistiken/de olika utförda momenten i köket 3. disk/städning ingår också dokumentera med hjälp av kamera eller teckningar samt med diagram över rörelser, teckningar och bilder som visar hur man rör sig gör det hela till en berättelse, något intressant att ta del av redovisas som skrift/häfte. skriftlig inlämning 4.2 rita kök rita plan i skala och uppställning i på köket i uppgift 3. använd standardenheter från valfri kökstillverkare redovisas med plan och uppställningar i skala 1:20 redovisas i uppgift 3
5 hel och ren 5.1 rita ett badrum i uppgift 3 kan vara ett gemensamt badrum för flera av de boende redovisa planlösning och vägguppställningar i skala 1:20 samt inredning- och materialval redovisas i uppgift 3 5.2 rita förvaringslösning i uppgift 3 förvaringen skall vara platsbyggd och anpassad till rummet och dess material redovisas som ritning i skala 1:10 med detaljer i lämplig skala. det skall framgå hur förvaringen konstrueras.
VECKOSCHEMA KURSUPPLÄGG v 45 v 46 måndag 5 november Kursstart BD/FM/ÅC Kursens uppgifter introduceras. Medverkande lärare presenteras. Gruppindelning inför uppgift 2 Uppgift 2 bostadshistoria introduceras och startas, första veckans uppgift. En dag denna vecka ägnas åt uppgift 1. Studiebeök Stora Ursvik måndag 5 november kl 12.50 BD Seminarium fredagen 9 november kl 9-14.30 IA korridor BD/FM/ÅC Grupphandledning onsdagen 7 november 9-10.30 BD Miniföreläsning mått torsdag 8 november kl 9.00 sal S3 ÅC Miniföreläsningar om att bo måndag 12 november kl 09.00-12.00 BD/FM sal S2 Huvuduppgiften introduceras. tisdag 13 november 09.30 T-Råcksta (utanför t-baneuppgången) Studiebeök med möjlighet till dokumentation (ta med kamera o mätutrustning) projekt Vällingby parkstad, Vattenfall T-bana Råcksta torsdag 15 november startar 09.00 handledning BD/FM v 47-48 möbeldesignmoment med Simon Anund o Martijn van den Bosch separat uppgift/kursprogram delas ut v 49 måndag 3 december föreläsning köksplanering ÅC/handledning sal S2 tisdag 4 december handledning förmiddag BD torsdag 6 december handledning FM startar 09.00 fredag 7 december kort handledning ÅC startar 10.30 v 50 måndag 10 december handledning BD/FM startar 09.00 onsdag 12 december handledning BD/FM startar 09.00 torsdag 13december slutseminarium 9-16.30 fredag 16 december kort handledning uppföljning