ASPEKTER. utgåva KURSPROGRAM. INREDNINGSARKITEKTUR O MÖBELDESIGN K2 HT 2014 åsa conradsson sergio montero bravo

Transkript

1 ASPEKTER KURSPROGRAM utgåva INREDNINGSARKITEKTUR O MÖBELDESIGN K2 HT 2014 åsa conradsson sergio montero bravo

2 Om kursen Aspekter l Vi vill med kursmomentet ASPEKETR ge en flerdimensionell och bred bild av material och dess användning. Vi vill sätta materialen i sitt sammanhang - historiskt, arkiktetoniskt, kritiskt, byggnadstekniskt, gestaltat, hållbart... Kursen innehåller olika sätt att förstå, diskutera och lära om material: teori, föreläsningar, dokumentaion, egen spaning, sökande, gestaltande För att se/förstå innehållet i kursen behövs både schema och kursprogram. Betygskriterier framgår av kursbesksrivningen. Uppgifterna är uppdelade i två delar: - uppgifter som hör till måndag-tidsdag - teoridelen - uppgifter som hör till onsdag, torsdag, fredag - praktikdelen Uppgifterna utförs i grupp där ej annat anges. Aspekter ll Forsätter v Om teoridelen Genom en föreläsningsserie ska studenten få en övergripande uppfattning och samla på sig kunskap om hur inredningsarkitekturens olika aspekter har utvecklats, sett ut och använts i modern tid. Aspekter handlar om det som anses definera arkitekturens viktigaste beståndsdelar i skapandet av rumslig gestaltning genom material, konstruktion, färg, dörren, fönster, golv m.m. Undesrsökande arbete av olika existerande tekniker kommer ingå i kursen för att studenten ska få metoder och utveckla förmågan att analysera och jämföra aspekter. Genom snabba individuella transformations övningar kommer studenten få chansen att ifrågasätta, reflektera och positionera den pågående processen och kunskapen i ett samtida sammanhang. Sammanlagt kommer tre övningar delas ut under kursen där varje övning är uppdelad i två moment. Undersökningsmoment av historiska exempel och en planlösningsmetodik moment, transformation av historiska exempel. Övningsuppgifterna kommer delas ut efter varje föreläsningstillfälle. Den sammanlagda tiden för kursen Aspekter 1 är 6 veckor uppdelade i tre sektioner med tillhörande tema. Uppgifterna redovisas i kompendium/utställning/seminarium.

3 BETONG Kursen syftar till att undersöka betongens möjligheter. Betong är ett material som används mycket inom arkitektur men även inom formgivning. Betongen har ofta varit missförstådd då den ofta klätt skott för mycket som anses negativt, betongförorter, miljonprogram etc. Är det så idag? Kursens målsättning är att ni ska lära er att betong är ett plastiskt material. Det vill säga ett material som ej har en definierad form innan det är formsatt och brunnit/härdat klart. Formen är alltså det som till stor del avgör slutresultatet. Viss efterbearbetning går att utföra beroende på cement kontra ballast sammansättning etc. Det viktigaste är att ni ska experimentera med materialet snarare än att åstadkomma en fantastisk formgivning. MÅLSÄTTNING: Utför minst en gjutning i betong som ni själva har byggt formen till. Se över hur man kan påverka ytskikt med hjälp av olika metoder samt adderande av ytterliggare material i gjutformen. Uppgift: Gjut ett objekt eller formgiven produkt som har ett samspel mellan två olika material varav det ena måste vara betong. Ex: betong/trä betong/akryl betong/stål Gjut in stålrör för att addera hål i din produkt, gjut en box med trälock, klä insidan på din form med akryl, wellpapp eller glas för att få spännande ytskikt. Formgivningen är helt fri men kombinera två material. Kurslitteratur: Betongens yta Några exempel på arkitekter och formgivare: Internationella: Tado Ando, Herzog De Meuron, Zaha Hadid, Rem Koolhas. Svenska: Bengt Edman, Bengt Lindroos Ansvarig lärare: Simon Anund, Schema V38 Mån: Introduktion och föreläsning i E2 Tis: Eget arbete / Formbygge Ons: Formbygge med Handledning Tors: Gjutning grupp Gjutning grupp 2 Fre: Formsläpp grupp Formsläpp grupp 2

4 Uppgift A Booklet/kompendium Övergripande för hela Aspekter l Samla allt material från kursen i en egen gestaltad sammanställning: ett kompendiu, booklet, pärm som är logiskt ordnad och gestaltad Format A4 eller A3. Kompendiet innehåller både bilder, text, skisser, ritningar...mm sammanställt i en form som lockar till att återgå och titta tillbaka i. Ni kan gemensamt bestämma hur ni skall lägga in materialet från olika gruppernas arbete. Ni kan med fördel använda er av varandras arbeten för att komplettera och utöka så att kompendiet blir så nnehållsrikt det bara kan. Kompendiet ligger till grund för presentation och utställning.

5 Uppgift B Kartläggning/Fakta/Dokumentation Uppgift B skall göras för alla de material som behandlas i kursen Ta reda på /undersök/redovisa för respektive material: - leverantörer lista ett antal, ca 5-10 st - egenskaper de viktigaste egenskaperna - format/standarder mått och standardmått - användningsområde ge exempel på flera, minst 3 - tillverkningsprocess kortare redovisning - miljöpåverkan/livscykel analysera och redovisa kort - reflektion eget intresse, egen uppfattning - branschmaterial/branschtidningar lista - materialets användning i byggnad/ rum/inredning 3 exempel, motivera ditt val - dokumetation av studiebesök bild, bildtext, reflektion Uppgiften redovisas i kompendiet och som diskussion

6 Uppgift B 1 Spaning Spaningen går ut på att se/titta/samla och också undersöka närmare. Det finns ett spaningstips knutet till respektive material. Men här får ni gärna samla och redovisa fler spaningar ni själva kommer på. Det som spanas på är i första hand befintliga byggnader/rum/byggnadsdelar/objekt som finns i er närhet/omgivning. Spaningen redovisas med bild/bildtext/reflektion i kompendiet. TEGEL Hur används teglet som byggmaterial? Var? Hur är/blir det synligt? Hur kan det bearbetas? Kolla hur detaljer som är utförda i tegel ser ut: hörn, dekorationer, mönstermurning, fönstersmygar, omfattingar. Underavdelning till TEGEL: PUTS Hur ser olika ytor ut? Hur ser mötet ut i gränsen mot andra material? METALL Hitta exempel där plåt används som fasadmaterial. Hitta och redovisa hur möten, skarvar och sammanfogningar är utförda i objekt/ byggnadsdelar som är utförda i metall. TRÄ Hitta och redovisa hur sammanfogningar är utförda, med enbart trä och med andra sammanfogande komponenter medverkande. Hitta och redovisa hur trä ytbehandlas. Hitta och redovisa hur olika ytor kan skapas. STEN Hitta och redovisa hur sten används i socklar, utsmyckningar, kapitäl, konsoler på byggnader och i rum. Kolla dimensionering av sten. ALLA MATERIAL Hur åldras materialet?

7 Uppgift C Vad vill materialet bli/vara? Gestaltningsuppgift Arkitekten Louis Kahn ställde en fråga till materialet: What would you like to be? Två ideskisser/förslag på gestaltning med det aktuella materialet, tegel, trä, metall etc som objekt/arkitektonisk detalj i olika skalor: - byggnadsdetalj/materialanvändning i byggnad - objekt i materialet i förhållande till rum Redovisas som skiss/ritning/modell/bild i kompendiet/sammanställningen och utställningen.

8 Uppgift D Konstruktionsuppgift Konstruera med hjälp av virke i standardformat ett utedass. Byggnaden har 6 sidor: golv, tak, framsida med dörr, baksida med lucka, sida med fönster, sida utan fönster En sida av byggnaden per grupp. Redovisas som sprängskiss i stor skala. (1:1, 1:5, eller skallöst - men stort) Rita upp med kol el dyl på stora papper. välj ut en viktig detalj: ett möte, ett hörn, en viktig sammanfogning och tillverka denna detalj i skala 1:1.

9 exempel på sprängskiss från svenskt trä/byggnadsbeskrivningar.se Dasset har den ungefärliga storlek som kan utläsas av skissen nedan. Det är valfritt att vidare utforma dasset men huvudfokus i denna uppgift ligger på konstruktionen/stommen.

10 Uppgift Sammanställning/Utställning/Redovisning Mer information kommer.

11 Arkitekt + Material En sån här lista kan göras lång, den bör också hållas levande och fyllas på vartefter. Låt den ingå i ert kompendium och fyll på den under kursen. Louis Kahn Peter Celsing Johan Celsing Peter Zumthor Gion Caminada Ervin Heerich Shigeru Ban Smiljan Radic Studio Mumbai rcr architects Olavi Koponen Kengo Kuma Carlo Scarpa...