PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI

2010-2012 Studiehandbok PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI (Postgraduate programme/ma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Kognitiv beteendeterapi LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BETEENDEVETENSKAP OCH LÄRANDE(IBL) www.ibl.liu.se

PÅBYGGNADSUTBILDNING I PSYKOTERAPI (PSYKOTERAPEUTUTBILDNING), (Post-graduate Programme / MA in Phsychotherapy) 90 HÖGSKOLEPOÄNG,2010-2012. Studiehandboken är att se som ett arbetsredskap för den studerande där studiernas närmare syften, arbetssätt och referenser anges tillsammans med centrala begrepp för de olika teman (kurser) som studierna omfattar. Notera dock att de formellt giltiga dokument som gäller för utbildningen är av fakulteten fastställd Utbildningsplan och Kursplaner. Allmänt Påbyggnadsutbildning i psykoterapi, 90 poäng, kan läsas med olika inriktningar, till exempel som i föreliggande plan, med inriktning mot relationell psykoterapi eller mot kognitiv beteendeterapi (KBT). Påbyggnadsutbildningen i psykoterapi leder till Psykoterapeutexamen, som är legitimationsgrundande. Utbildningen riktar sig till studerande med olika utbildningsbakgrund (psykologer, läkare, socionomer, teologer m fl) som arbetar med psykoterapi i olika sammanhang. Syfte Syftet med utbildningen är att de studerande skall förvärva de fördjupade kunskaper och färdigheter i psykoterapi, som fordras för att kunna utöva psykoterapeutisk behandling självständigt och på specialistnivå. Utbildningen syftar därvid till att den studerande skall integrera tidigare erfarenheter, teoretiska kunskaper och erfarenheter av forskning, metod och praktisk tillämpning för utvecklandet av en avancerad psykoterapeutisk behandlingskompetens. Vidare skall den studerande utveckla förmågan till kritisk analys och självständigt tänkande, utveckla förmågan att kommunicera och förmedla egen kunskap och erfarenhet, utveckla självkännedom och förmåga till egen konfliktbearbetning och problemlösning, vidareutveckla den empatiska förmågan, utveckla förmågan att förstå och genomföra vetenskapliga studier i psykoterapi, samt utveckla sin personliga stil som terapeut. Övergripande utbildningsmål Den studerande skall efter genomgången utbildning: vara väl insatt i etiska principer och gällande lagstiftning och förordningar som reglerar psykoterapeuters insatser inom det kliniska arbetsområdet, 1

ha nått fördjupad insikt om sig själv som blivande professionell psykoterapeut, särskilt med avseende på tillgångar och begränsningar som grund för professionellt arbete och personlig stil, ha tillägnat sig fördjupade kunskaper om utvecklings- och personlighetsteorier med fokus på identitet och utveckling i ett livsperspektiv, ha förvärvat ett tillämpbart perspektiv i fråga om hälsa och ohälsa enligt ett sk bio-psykosocialt synsätt, ha utvecklat förmågan att genomföra teoretiskt och empiriskt grundade bedömningar och diagnostik rörande klienter i olika typer av svårigheter (individer, par, familjer), ha förvärvat fördjupade kunskaper om hur psykiska problem och störningar kan uppstå och om vad som bidrar till att vidmakthålla, förvärra respektive, lindra och upphäva dessa, ha tillägnat sig god orientering om olika psykoterapeutiska behandlingsinriktningar, dessas teoretiska grunder, forskningsbas och kliniska tillämpbarhet. ha nått avancerad kompetens i utövandet av psykoterapiinsatser inom vald skolinriktning, ha förvärvat fördjupade kunskaper och insikter rörande det biomedicinska perspektivet på psykiska störningar, inklusive psykofarmakologi, och medicinskt orienterade klassifikationssystem och behandlingsalternativ som tillämpas inom psykiatrisk verksamhet, ha förvärvat grundläggande kunskaper och insikter i kliniskt handlednings- och konsultationsarbete, ha utvecklat sin förståelse för och kunskap i att tillämpa utrednings- och forskningsmetodik inom det psykoterapeutiska forskningsfältet, ha förbättrat sina färdigheter att söka information, kommunicera runt sitt eget arbete och förmåga att hålla sig ajour som professionell psykoterapeut. 2

Egenterapi, 3 hp (Personal therapy) Egenterapi för erhållande av legitimation omfattar minst 75 timmar i individuell terapi alternativt minst 75 i grupp utöver det som krävs för antagning till utbildningen. En mix av de båda alternativen är också möjlig dock med en minimiomfattning av 20 individualterapitimmar. Egenterapin kan genomgås hos en eller flera terapeuter vilka ska inneha legitimation som psykoterapeut. Detta moment handhas av den enskilde studerande själv och efter avslutat terapi ska intyg inlämnas till programansvarig. MÅL (ingående lärandemål) Efter genomgången egenterapi skall den studerande: ha fördjupad självkännedom särskilt rörande egna blinda fläckar och begränsningar för utövandet av psykoterapi, ha djupare insikter i hur den egna livshistorien påverkar den professionella utvecklingen och utövningen, ha skaffat sig fördjupade kunskaper om sin professionella stresstålighet och hållbarhet. kunna reflektera över hur det egna levernet och personliga ställningstaganden påverkar implemtenteringen av KBT-metoder, praktiskt pröva att genomföra övningar som används inom KBT, exempelvis mindfulness 3

Tema 1: Utveckling och hälsa i ett livsperspektiv, 15 hp (Development and Health in a Life Perspective) Mål Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: visa fördjupade och uppdaterade kunskaper rörande villkoren för utvecklande av fysisk och psykisk ohälsa respektive grunderna för bibehållandet av hälsa, redovisa kunskaper rörande moderna utvecklingspsykologiska perspektiv rörande människans utveckling under hela livscykeln, visa fördjupade insikter rörande kvinnors och mäns olika livsförhållanden och särskilda riskfaktorer rörande psykisk ohälsa och åtföljande terapibehov, genom fördjupade kunskaper om psykiatrisk och psykologisk diagnostik, förhålla sig kritisk till denna användning i och betydelse för psykoterapin, visa fördjupade insikter i existentiella grundfrågor rörande meningsskapande, val och frihet, livsparadoxer, trygghets-otrygghetsbalansen samt i fråga om hur kris, sorg och förluster påverkar människans utveckling, resonera kritiskt om olika etiska dilemman som är förknippade med psykoterapiutövning och ansvar för sårbara individer. Centrala begrepp Problembaserat lärande (PBL) Konfidentialitet Pragmatism http://www.biomedcentral.com/1472-6939/3/4 RPC s etikregler Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) Databas Informerat samtycke Professionalism Generiska behandlingsprincipermänniskosyn kontext arv och miljö livsperspektiv relationer hälsa och ohälsa familj utvecklingslinjer/faser utvecklingskriser objektrelationer anknytning generationer åldrande affektutveckling själv/jag/identitet stabilitet/förändring påverkbarhet familjens livscykel könspecifik utveckling uppväxtvillkor determinism/frihet kultur/klass non-shared environment syskonskap. salutogenes patogenes resilience, hardiness DSM IV; ICD 10 familjediagnostiska modeller: stress-sårbarhetsmodellen barn till missbrukare och psykiskt sjuka 4

epidemiologi kultursociologiska synpunkter på diagnosutveckling vårdprogram 5

Innehåll I kursen inhämtas uppdaterade kunskaper i utvecklings- och familjepsykologi i ett livsperspektiv. Vidare fokuseras på hälso- och ohälsovillkor för särskilda grupper såsom barn och unga, äldre samt flyktingar och invandrare. I kursen behandlas kvinnors och mäns olika utveckling med särskild koppling till risk för fysisk och psykisk ohälsa och åtföljande terapeutiska behov. Kursen omfattar även forskning rörande missbruk, samlevnads och relationsproblem. Undervisning/arbetsformer Undervisningen sker enligt problembaserade, studentaktiva studieformer där de studerandes arbete i basgrupper med vinjetter, fall eller problem utgör grunden för kunskapssökande och kunskapsbildande. Föreläsningar och seminarier understödjer basgruppsarbetet. Samtliga undervisningsmoment är obligatoriska. Examination Examination sker på det sätt som anges av kursens examinator. Den studerandes arbete följs kontinuerligt genom granskning av dennes aktiva deltagande i basgruppsarbeten, föreläsningar, seminarier och falldiskussioner. Referenslitteratur Referenslitteratur med anknytning till temats mål och centrala begrepp presenteras i slutet av studiehandboken. 6

Referenser, tema 1: Ariel, S. (1999). Culturally competent family therapy: A general model. Westport: Praeger Publishers/Greenwood Publishing Group. Asplund: J. (1988). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen. Austin, K.M., Moline, M.E., & Williams, G.T. (1990). Confronting Malpractice. Legal and Ethical Dilemmas in Psychotherapy. London: Sage. Backman, J. (1985). Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur. Bard, T. (1993). Standards and ethics for counselling in action, London: Sage. Barrows, H.S. (1988). The Tutorial process. Springfield: Univ. School of Medicine Bee, H. (1994). Lifespan development. New York: HarperCollins. Bee, H. (1995).The developing child. New York: Harper Collins. Beck-Friis, J. (2005). När Orfeus vände sig om : en bok om depression som förlorad självaktning. Stockholm: Natur och Kultur Bental, R.P. (2003). Madness explained. Psychosis and the Human Nature. London: Allen Lane, The Penguin Press. Blos, P. (1962). On adolescence. New York: The free press of Glencoe Boud, D., & Feletti, G. (1991). The challenge of problem-based learning. London: Kogan Page Ltd. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur. Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. (2006) Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. Burman, E. (1997).Developmental psychology and its discontent In: D. Fox D, & I. Priveltousky, (Eds). Critical psychology. London: Sage. British Association of Counselling (1998). Code of ethics and practice for counsellors. http://www.biomedcentral.com/1472-6939/3/4 Byström, J. (1990). Grundkurs i statistik. Stockholm: natur och Kultur. Carlsson, B. (1993). Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap.stockholm: Almqvist & Wiksell. Carlberg, G.(1994). Dynamisk utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Carling, J., & Landgren Möller, E. (1994). Fakta om den svenska familjen sammansättning och förändringar från barndom till ålderdom. SCB demografiska rapporter 2. 7

Carte,r B. & McGoldrick, M. (1989). (Eds) The changing family life cycle. A framework for family therapy. Boston: Allyn and Bacon. Chasseguet-Smirgel, J. (1989) Sexuality and Mind: The Role of the Father and the Mother in the Psyche. London: Karnac. Corr, Ch.A., Nabe, C.M., & Corr, D.M. (2003). Death and Dying, Life and Living. London: Thopmson/ Wadsworth. Cottingham, J. (1998). Philosophy and the good life. Cambridge: Cambridge University Press. Crafoord, C. (1994). Människan är en berättelse. Stockholm: Natur & Kultur. Csikszentmihalyi, M. (1994) The Evolving Self: A psychology For The Third Millenium.. Chicago: The Anglo American Book Company. Collste, G. (1995). Inledning till etiken. Centrum för tillämpad etik. Linköpings Universitet. Dewey, J. (1916/1980). Democracy and education. The Middle Works, vol 9. New York: Carbondale & Edwardsville. Evensen,D.H. (Ed); Hmelo, C.E. (Ed); et al. (2000). Problem-based learning. A research perspective on learning interactions. Lawrence Erlbaum Ass. Inc. Mahaw, N.J.00, Fagerberg, H. (red.) (1992). Medicinsk etik och människosyn. Stockholm: Liber. Fisher, S., & Greenberg, R.P., (1997). (Eds.) From placebo to panacea: putting psychiatric drugs to test, Wiley, New York. Feltham, C. (Ed). (1999). Controversies in Psychotherapy and Counselling. London: Sage. Fonagy, P. (2007). Anknytningsteori och psykoanalys. Stockholm: Liber. Fredelius, G., Klein Frithiof, P. och Ursing, I. (1994) Kvinnoidentitet. Introduktion till dynamisk kvinnopsykologi i ett livsloppsperspektiv. Natur & Kultur. Friedman, H.S., & Schustack, M.W. (2001). Readings in Personality. Classic Theories andmodern Research. London: Allyn and Bacon. Frykman, J., & Löfgren, O. (1979). Den kultiverade människan. Stockholm: Liber. Franck, O. (1993). Etik, moral och mening. Stockholm: Runa. Goldberg, C. (1992). The Seasoned Psychotherapist. Triumph over Adversity. London: Norton. Gottman, J. (1994). Why marriages fail. Networker, May/June, pp 41-48. Grayling, A.C. (2003). Whatr is Good? The search for the best way to live. London: Weidenfeld & Nicholson. 8

Gustavsson, B. (1996). Bildning i vår tid. Om bidningens möjligheter och villkor i vår tid. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Havnesköld, L, Risholm Mothander, P. (1995). Utvecklingspsykologi psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. Havnesköld L, Risholm Mothander P (2002). Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. Higgs, J., Richardsson, B., & Abrandt Dahlgren, M. (Eds). (2004). Developing Practice Knowledge for health Professionals. London: Butterworth/Heinemann. Hwang, P. (1993). Spädbarnets psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Hård af Segerstad, H., Helgesson, M., Ringborg, M., & Svedin, L. (1997). Problembaserat lärande. Idén, handledaren och gruppen. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). www.sos.se Jacobs, M. (1998). The presenting past. Buckingham: Open University Press. Jacobsen, B. (2000). Existensens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Jakobsen, P., & Visholm, S. (1993). Parförhållanden - förälskelse, kris, terapi. Falun: Alfabeta. Johnsen, A., Sundet, R., & Wie Torstensen, V. (2000). Samspill og selvopplevelse. Oslo: Tano Aschehoug. Jœrgensen, C.R. (2004). Psykologin i senmoderniteten. Stockholm: Liber. Jœerstad, J. (1990). Sådana är vi. Stockholm: Natur och Kultur. Kendall, P. C. (2006). Child and Adolescent Therapy. NY: The Guilford Press. Khader, N. (1994). Familjeliv och levnadsmönster bland mellanösterns muslimer. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Kihlbom, M. (1981).Den eviga familjen. Lund: Natur och Kultur, 1981. Kottler, J.A., Carlson, J. (2003). Bad Therapy. Mssdter Therapists Share Their Worst Failures. New York: Bruner-Routledge. Källgren, K., Ahlner, J., Dahlgren, L-O., & Haglund, L. (red). (1993). Problembaserad inlärning erfarenheter från Hälsouniversitetet. Lund: Studentlitteratur. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. (SFS 1998:531). www.sos.se Laufer, M., & Laufer, M. E. (1984). Adolescence and development breakdown. New York: Yale University Press. 9

Levenson, E. A.(1991). General systems theory. Model or maddle? In: E.A. Levenson & A.H. Feiner (Eds). The purloined self. Interpersonal perspectives in psychoanalysis. New York: Contemporary Psychoanalysis Books. Liedman, S-E. (1997). I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier Alba. Lowman, R.L., Resnick, R.J. (Eds). (1994). The mental heaslth Professional s Guide to Managed care. Washington DC: APA. McGoldrick, M., Giordano, J., & Pearce, J.K. (1998). (Eds). Ethnicity and family therapy. New York: The Guilford Press. Mahler, M., Bergman, A., & Pine, F. (1990). Barnets psykiska födelse: symbios och individuation. Stockholm: Natur och Kultur. Miller, A. (1981). Det självutplånande barnet och sökandet efter en äkta identitet. Stockholm:W & W. Mitchell, S., & Aron, L. (1999). Relational psychoanalysis : the emergence of a tradition. London : Analytic Press. Morrison, J. (1995). DSM-IV made easy. London: Guilford Nathansson, D.L. (Ed.) (1987) The Many Faces of Shame. London: Karnac. Nilsson, A. (1998). Människans affektsystem härlett av Silvan Tomkins - dess betydelse för psykoterapin. Psykisk hälsa, 39, 31-58. Nordenfeldt, L. (1991). Hälsa och värde. Studier i hälso- och sjukvårdens teori och etik. Stockholm: Thales. Palmer-Barnes, F., & Murdin, L. (2001). Values and Ethics in the Practice of Psychotherapy and Counselling. Buckingham: Open University Press. Patientjournallagen (SFS 1985:562). www.sos.se Pervin, L.A. (1996). The science of personality. New York: Wiley. Pope, K.S. (1994). Sexual involvment with therapists. Patient assessment, subsequent therapy, fornsics. London: APA. Ramström, J. (1991). Tonåringen i välfärdssamhället. Om svårigheter att bli vuxen i dagens västerländska kultur. Stockholm: Natur och Kultur. Salzberger-Wittenberg, I., Henry, G.,& Osborne, E. (1990). The emotional experience of learning and teaching. London: Routledge. Samuelsson, J.,& Brattlund, Å. (1996). Kärlek och familjeliv enligt islam. Stockholm: Natur och Kultur. Sandler, J. (1987) From Safety to Superego: Selected Papers of Joseph Sandier. London: Karnac. 10

Sandler, J., Dare, C., & Holder, A. (1992/2004). The patient and the analyst. London: Karnac Sandman, L., & Woods, S. (2003). God palliativ vård etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur. Simpson, R. (1999). Attachment Theory And Close Relationships. Lndon: Guilford Press. Sjöbäck, H. (1984). Psykoanalytisk försvarsteori. Lund: Studentlitteratur. Skovholt, T., & Ronnestad, M.H. (1992) Evolving Professional Self: Stages and Themes in Therapist and Counsellor Development. London: Karnac. Skårderud, F. (1999). Oro. En resa i det moderna självet. Stockholm: Natur och Kultur. Slife, B.D., Williams, R.N., & Barlow, S.H. (2001). Critical Issues in Psychotherapy. London: Sage. Slipp, S. (1993). Object relations as the bridge. In: Objekt relations: a dynamic bridge between individual and family treatment pp.39-58. Stern, D.N. (1991). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. Stern, D. N. (1991). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. N., & Bruschweiler-Stern, N. (1998). En mor blir till. Hur moderskap förändrar dig för all framtid. Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. (2004). The present moment. New York: Norton. Stevenson, L., & Haberman, D.L., (1998). Ten Theories of Human Nature. Oxford: Oxford University Press. Stiwne, D. (red.) 2008). Bara detta liv texter i existentiell psykologi och terapi. Stockholm: Natur och Kultur. Stone, M.H. (1992) Abnormalities of Personality: With and Beyond the Reaim of Treatment. London: Karnac. Sussman, M.B. (1992) A curious calling: Unconscious motivations for practicing psychotherapy. New York: Jason Aronson. Sverne, T. (1989). Etik och juridik för psykologer. Stockholm: Natur och Kultur. Szasz, T. (1987). Insanity. The idea and its consequences. New York: Wiley. Säfvestad Nolan, I., & Nolan, P. (2002). Object relations and integrative psychotherapy. London:Whurr Publishers. Tomkins, S.S. (1991) Affect, imagery, consciousness: Anger and fear. NY: Springer. 11

Titelman, D. (1992). To be a sibling of a schizophrenic individual: experiential studies. Akademisk avhandling. Department of Psychology, Stockholm University. Tudor-Sandahl P. (1999). Den tredje åldern. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Ursano, R., Sonnenberg, S., & Lazar, S. (2004). Concise guide to psychodynamic psychotherapy. Washington DC: American Psychiatric Publishing Inc. Winnicot, D. W. (1993). Den skapande impulsen. Stockholm: Natur och Kultur. Winnicot, D. W. (1981). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur,1981. Vogel, A. (2007). Human Development in the Twenty-first Century. Cambridge University Press. Wenar, C., & Kerig, P. (2005). Developmental Psychopathology: From infancy through adolescence (5th ed.). Boston: McGraw-Hill. Wrangsjö, B.(1990). Mötas och växa. Reflexioner kring psykoterapeutyrket. Stockholm: Natur och Kultur. Övreeide,H (2002) Yrkesetik i psykologiskt arbete. Studentlitteratur 12