REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Relevanta dokument
REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Reglerteknik AK, FRT010

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Reglerteknik AK Tentamen

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

A

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Reglerteknik AK. Tentamen kl

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

För ett andra ordningens system utan nollställen, där överföringsfunktionen är. ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω0

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik AK, FRTF05

Sammanfattning TSRT mars 2017

Specifikationer i frekvensplanet ( )

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Formelsamling i Reglerteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Övning 3. Introduktion. Repetition

Övningar i Reglerteknik

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Transkript:

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL20 Lösningsförslag till tentamen 2009 2 5, kl. 4.00 9.00. (a) Laplacetransform av () ger s 2 Y (s)+4sy (s)+y (s) =U(s), och överföringsfunktionen blir G(s) =Y (s)/u(s) =. En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s + ( ) ( ) 4 ẋ = x + u 0 0 y = ( 0 ) x. (b) Insättning av styrlag i () ger ÿ(t)+4ẏ(t)+(+k P )y(t) =K P r(t). Rouths algoritm säger att systemet är stabilt om och endast om + K P > 0. Slutna systemet är alltså stabilt om och endast om K P >. (c) Det störda systemet ges av ÿ(t)+4ẏ(t)+(+k P )y(t) =d(t), och överföringsfunktionen ges av Y (s) D(s) = = G(s). Då d(t) = s 2 +4s ++K P sin t och K P > är systemet stabilt och y(t) svänger in mot en fasförskjuten sinus med amplitud G(i) = +4i ++K P = K 2 P +6. (d) Från blockdiagramet fås Y (s) = G 2 (s)[f 2 (s)y (s) +G (s)u(s) +F (s)u(s)], vilket ger överföringsfunktionen Y (s) U(s) = G 2(s)(G (s)+f (s)). F 2 (s)g 2 (s) 2. (a) D: En integrator vars stegsvar är en ramp. Ger. B: Nollställe i högra halvplanet vilket ger ett stegsvar som initialt går åt fel håll. Ger 5. A: Polerna till A och B är samma, vilket ger samma relativa dämpning. Ger 2. C: Polerna har relativ dämpning ζ =0.5 vilket är mindre än alla andra. Ger 4. F: Polerna har relativ dämpning ζ = och snabbhet ω 0 = 3. Inget annat system är så snabbt. Ger 3. E: Enda systemet kvar. Ger 6. Svar: A-2, B-5, C-4, D-, E-6 and F-3

(b) Tillståndsmodellen ges av ẋ = x 2 ẋ 2 = 2sinx 3x 2 + u. Då u = u 0 =0är motsvarande stationära tillstånd x,0 = kπ, k heltal, och x 2,0 =0.(För full poäng räcker det att välja ett k, t.ex.k = 0.) Eftersom d sin x =cosx är lika med ( ) k då x = x,0 = kπ, fås det linjäriserade dx systemet ( ) ( ) 0 0 Δẋ = 2( ) k+ Δx + Δu 3 Δy = ( 0 ) Δx, där Δ betecknar avvikelse från den stationära punkten som är bestämd av k. 3. (a) För att öka fasmarginalen används en PD-länk. Vid den önskade skärfrekvensen ω c =2rad/sär fasmarginalen arctan(0.04/0.328) 7 grader. Vi måste öka fasen med 43 grader för att få en fasmarginal på 50 grader. (För att kompensera för fasförlusten i (b) kan man dessutom lägga till 6 grader extra. Detta ger också full poäng.) En fashöjning på 43gradergerβ 0.9, och τ D = ω c β =.5. Sist bestämmer vi K såatt K β G(iω c ) =. Eftersom G(iω c ) = 0.04 2 +0.328 2 =0.33 fås K =.32. Den totala PD-länken blir F PD (s) =K τ Ds + βτ D s + =.32.5s + 0.22s +. (b) För att minska stationära fel lägger vi till en lag-länk, F lag (s) = τ Is + τ I s + γ.reglerfelet för det okompenserade slutna systemet vid ett enhetssteg i referenssignalen (R(s) =/s) gesav E(s) = +G(s) R(s) = +G(s) s. Det slutna okompenserade systemet är stabilt enligt Nyquistkriteriet och stationära felet vid ett enhetssteg ges av e 0 = lim t e(t) = lim s 0 se(s) = +G(0) = 5, eftersom G(0) = 4. Vi önskar uppnå det stationära felet e 0 =0.0/5 =0.002. För det stabila kompenserade systemet gäller då e 0 = lim t e(t) = lim s 0 se(s) = 2 +F (0)G(0) = +4K/γ =0.002,

eftersom den totala kompenseringslänken ges av F (s) =F PD (s)f lag (s). Med K från (a) insatt (följdfel ger inga poängavdrag) fås γ = 0.0. Tumregeln som garanterar att fasförlusten är mindre än 6 grader ger att τ I =0/ω c =5.Den resulterande lag-länken ges av 5s + F lag (s) = 5s +0.0, och den totala kompenseringslänken blir F (s) =K τ Ds + τ I s + + =.32.5s βτ D s +τ I s + γ 0.22s + 5s + 5s +0.0. 4. (a) Det slutna systemet blir ẋ =(A BL)x + Br, medkaraktäristisk ekvation det(a BL si) = 0 s 4 l l 2 s = s2 +(+l 2 )s +4+l =0. En dubbelpol i 5 motsvarar karaktäristiska ekvationen (s+5) 2 = s 2 +0s+25, så vi identifierar koefficienterna: { { +l2 =0 4+l =25 l =2 l 2 =9 Återkopplingen blir alltså u = (2 9) + r. (b) Eftersom det slutna systemet enligt (a) är stabilt, kommer stegsvaret att konvergera mot ett stationärt tillstånd. Vi undersöker det stationära tillståndet genom att sätta derivatorna till noll (och antar ett enhetssteg, r = ): [ ] [ ] [ ] [ ] { ẋ 0 0 0 x = ϕ =/25 = = x + ẋ 2 0 25 0 x 2 = ϕ =0 Slutresultatet blir alltså att vajern har en vinkel ϕ = 0.04 (rad) och att vagnens acceleration är Lx + r = 2/25 + 0.6 (m/s 2 ). Det betyder att vagnen ökar sin hastighet hela tiden, vilket inte kan pågå särskilt länge. Den kommer slåi änden av balken, och även om balken vore oändligt lång så skulle friktion och begränsningar i motorer göra att vagnen inte kan fortsä tta att accelerera. Anm: Ett bättre test vore nog att starta systemet från ett nollskilt tillstånd, t.ex. ϕ =0.; ϕ =0,sätta referensen till r = 0 och sen studera hur tillstånden konvergerar mot noll. Slutresultatet blir då en stillastående vagn och en vajer som hänger rakt ned. (c) Med r = 0 blir återkopplingen u = Lˆx, så observerare och återkoppling kan uttryckas på tillståndsform: ˆx = Aˆx + Bu + K(y C ˆx) =(A BL KC)ˆx + Ky u = Lˆx, 3

där K = (9 2) T. Nu har vi ett system med en insignal, y, och en utsignal, u. Överföringsfunktionen blir F (s) = L (si (A BL KC)) 05s +75 K = s 2 +5s +75. (d) Den andra raden av tillståndsformen för öppna systemet säger att ϕ = 4ϕ ϕ + u. Den andra termen i högerledet motsvarar friktionen; accelerationen i ϕ-led motverkas av en kraft som är proportionell mot hastigheten. Den koefficienten finns längst ner till höger i A-matrisen, så om den sätts till noll blir modellen friktionsfri. (Vajern svänger med konstant amplitud, utan att någonsin bromsas.) 5. (a) Största tänkbara förstärkning ger amplitudmarginalen A m = KG(iω p) =. Gränsen för stabilitet blir alltså arg G(iω p )= 80 ω p =3rad/s. K = (b) Med fasmarginal som är minst 45 gäller G(iω p ) = 0.05 =20. 45 <ϕ m =argg(iω c ) + 80 arg G(iω c ) > 35. Från faskurvan fås största skärfrekvensen ω c = 2 rad/s. Bandbredden för det slutna systemet blir ungefär samma som skärfrekvensem, d.v.s. ω B 2 rad/s. (c) Med I-regulator F (s) = K ändras amplitud och fas för öppna systemet enligt s F (iω)g(iω) = arg F (iω)g(iω) =arg KG(iω) iω KG(iω) iω = K ω G(iω) =argg(iω) 90 Fasen kommer skära 80 i tre frekvenser: ω =0.06 rad/s, ω 2 =0.6 rad/s och ω 3 =.5 rad/s. Nyquistkurvan får utseendet i Figur (ej skalenligt) och enligt Nyquistkriteriet är systemet stabilt om inte omsluts av kurvan. Det ger två möjligheter:. ligger till vänster om skärningspunkt : > K ω G(iω ) = K.8 K< 0.06 /30 0.033. 2. ligger mellan skärningspunkt 2 och 3: K ω 2 G(iω 2 ) > > K ω 3 G(iω 3 ) K 0. > 0.6 >K0.07.5 6= 0.6 0. <K<.5 0.07 2.4 4

Im 2 3 Re Figur : Nyquistdiagram för Uppgift 5(c). 5