Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11
Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3. Skydda mot uttorkning, skydda mot invasion av patogener. 4. Ljudproduktion kommunikation. 5. Luktsinnet. 6. Reglering av blodvolym och blodtryck. 7. Endokrin funktion: Omvandlar angiotensin I till angiotensin II.
Fig. 23-1 Organisation av respirationssystemet
Fig. 23-2 Respirationsslemhinnan
Fig. 23-3 ÖL: Näsa, näshåla bihålor farynx (3 delar)
Varför är det bättre att andas med näsan Värmer upp luften. än med munnen? Förhindrar uttorkning av luftvägsslemhinnan.
Larynx struphuvudet: Den ljudproducerande delen av luftvägarna Larynx byggs upp av brosk, ligament och muskulatur (tvärstrimmig). De yttre larynxmusklerna lyfter larynx uppåt- framåt vid sväljning och förhindrar att föda kommer ner i larynx.
Fig. 23-4
Larynx inre Falska stämbanden: Kraftiga slemhinneveck mellan sköldbrosk och kannbrosken. Uppgift: Fukta (de äkta) stämbanden. Stämbanden: Tvärstrimmig, viljestyrd Stämbanden: Tvärstrimmig, viljestyrd muskulatur, elastisk vävnad och slemhinna.
Fig. 23-5
Lurftstrupen (trachea) och vänster-höger huvudbronk leder luft till lungorna Trachea (11 cm lång, 2,5 cm diameter): Hästskoformade broskringar. Glatt muskel på baksidan. Dammsugarslang.
Fig. 23-6
Vardera lungan omges av den dubbelväggiga lungsäcken -pleuran
Vänster lunga består av två lober, medan höger består av tre.
Fig. 23-7
Bronkträdet Bronkerna grenar upp sig i allt mindre grenar. Totalt 23 delningar. Brosket i bronkerna blir mer och mer sparsamt. När bronkerna blir tillräckligt små har de inget brosk utan enbart glatt muskel: Bronkioler (0,3 mm i diameter).
Alveolerna Respiratorisk bronkiol grenar upp sig i flera alveolargångar. Varje alveolargång mynnar i en alveolarsäck som är uppbyggd av flera lungblåsor (alveoler). 150 miljoner alveoler per lunga. Vad menas med begreppet dead space?
Fig. 23-9
Alveolernas uppbyggnad Pneumocyter typ 1: Skivepitel. Alveolarmakrofager. Pneumocyter typ 2: Producerar surfaktant som sänker ytspänningen och gör det lättare att andas.
Fig. 23-11
Lungan har två cirkulationssystem En syresättande kärlkrets från aorta (a. bronchialis); systemkretsloppet (stora kretsloppet). Lungkretsloppet (lilla kretsloppet).
Ventilation när luften går mellan yttervärlden och alveolen En tryckskillnad mellan alveolen och yttervärlden driver luftflödet. Trycket i alveolen bestäms av lungvolymen: Stor lungvolym = lågt alveoltryck. Liten lungvolym = högt alveoltryck. Lungvolymen bestäms av trycket i lungsäcken. Trycket i lungsäcken bestäms av bröstkorgsvolymen. Bröstkorgsvolymen bestäms av aktiviteten i andningsmusklerna (intercostalmuskler och diafragma).
Fig. 23-16
Statisk spirometri = andningsvolymer Du måste kunna: - Tidalvolym. - Vitalkapacitet. - Total lungkapacitet. - Residualvolym.
Fig. 23-17
Andningsvolymer Andningsminutvolym = andningsfrekvens x tidalvolym. Alveolarventilation = andningsfrekvens x (tidalvolym dead space).
Gasutbytet mellan alveolen och blodet sker genom diffusion Definition av diffusion: Transport p.g.a. koncentrationsskillnad. Gasers koncentration mäts i partialtryck (mm Hg eller Pascal). I lungvenblodet: PO 2 = 13,3 kpa; PCO 2 = 5,3 kpa).
Fig. 23-19
Syrgastransporten i blodet sker med röda blodkropparnas hemoglobin Fig. 19-3
Hemoglobin, forts Varje Hb-molekyl består av 4 subenheter, kan binda 4 syremolekyler. Varje erytrocyt innehåller 280 miljoner Hbmolekyler. 100 ml blod som lämnar alveolen transporterar 20 ml syrgas. Hemoglobinets syremättnad (saturation): Idealt 100%. Varierar med PO 2, blod-ph, kroppstemperatur, ämnesomsättning i erytrocyten.
Koldioxiden transporteras i blodet: Löst, som kolsyra, och bundet till Hb
Fig. 23-23
Fig. 23-24
Andningsregleringen Andningen styrs fr.a. från andningscentrum i hjärnstammen. Andningsreflexer. Centrala och perifera kemoreceptorer
Fig. 23-26