Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage Extensiv odling Varför fånggrödor? Slutsatser efter 10-15 års forskning och försök 1990-2000-talet Odlingsteknik/ kvävehushållning Artval och sortval Etableringsteknik- insådd, eftersådd Konkurrens med gröda och ogräs Nedbrukning Kvävefrigörelse Växtskydd Vallgräs är lämpligast, helst rajgräs Insådd i vårsäd är säkrast Eftersådda grödor är osäkra Viss inblandning av vallbaljväxter är möjlig Insådd i höstvete görs på våren 1
Slutsatser efter 10-15 års forskning och försök Miljöersättning för Råg efter potatis kan gå bra Helst vårbrytning, men sen höst fungerar också Störst effekt: på lättare jordar i områden med hög avrinning vid lång vegetationsperiod 1995-2000 500 kr/ha blev 900 kr/ha Krav på engelskt rajgräs och viss areal varje år, enbart vårbrytning Stödet kunde sökas i hela Götaland Miljöersättning för Miljöersättning för 2001-2006 Ökade ersättningsnivåer Flexiblare regler Målsättning 35 000 ha per år 1995-2000 8 000 ha 11 000 ha årligen 2001-2006 131 000 ha - 186 000 ha årligen 2007-2013? 2
Miljöersättning för 2007-20132013 Något mindre ersättning vid höstbrytning 800 kr/ha Vissa områden är inte längre stödberättigade främst i Kalmar län Vitsenap och oljerättika godkänns för eftersådd i Skåne, Halland och Blekinge Målsättning 135 000 ha per år Vad betyder n för fosforförlusterna? Det beror på om. ytavrinningen minskar/ökar växtsaft frigörs eller ej extra bearbetning utförs under olämplig tidpunkt, t.ex. sent på lerjord.. Vad betyder n för kväveläckaget? Avrinningsområde Lätt jord -vanlig utlakning i södra Sverige utan : 40 kg kväve per ha Fånggröda höstbrytning: -10 kg vårbrytning: -20 kg Lerjord -vanlig utlakning i södra Sverige utan : 12 kg kväve per ha Fånggröda höstbrytning: -3 kg vårbrytning: -6 kg 3
Minskat läckage 2000-2003, Johnsson & Mårtensson, 2005 Anslutning år 2003 till stöd för odling av fånggrödor ton N per år 500 0-500 -1000-1500 Kattegatt, Skagerack Öresund Egentliga Östersjön arealminskning kväveeffektivitet,vårbearbetn. gödselspridning,vår grödfördelning Havsområde Län % av åker Kalmar 9 Gotland 9 Blekinge 10 Skåne 13 Halland 19 Västra Götaland 16 Totalt 14 Miljöersättning för minskat kväveläckage 2007 i Sverige Sveriges reduktionsbehov, olika vattenområden i BSAP 80000 60000 40000 20000 0 ha höstbrytning fånggöda vårbrytning vårbearbetning Vattenområde Fosfor (ton) Kväve (ton) Östersjön 260 7 300 Öresund 0 900 Kattegatt 0 9 100 Summa 260 17 300 Reduktionsbehovet är omräknat med hänsyn till minskad belastning under perioden 2000-2006 4
Areal i Sverige med miljöersättning, ha Stöd för minskat kväveläckage i Skåne, ha 200000 2001 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 150000 100000 50000 2002 2003 2004 2005 2006 85 400 79 800 70 800 61 100 55 900* *=prognos 0 ha 2007 2008 Förslag i BSAP fånggrödor, och vårbearbetning Brytning, kväveläckage och läckage av glyfosat Potential - 20 000 ha vardera i det nuvarande stödområdet - nytt område Försök på Mellby och Lanna, Aronsson och Stenberg 2007 Lätt jord: små resthalter av glyfosat både vid tidig och sen sprutning 60 000 ha & 40 000 ha vårbearbetning Effekt 800 ton N, varav 500 ton är återtag till nivån 2001-2006 Lerjord: Betydande fynd av glyfosat i vatten både vid tidig och sen sprutning 5
Brytning, kväveläckage och läckage av glyfosat Lagkrav på fånggrödor i Danmark Försök på Mellby och Lanna, Aronsson och Stenberg, 2007 Kväveläckage- påbörjas direkt efter avdödning, oberoende av bearbetningstidpunkt efter avdödning Lantbrukarna är skyldiga att odla fånggrödor på 14 % av arealen, om de har > 0,8 de per ha. På gårdar med färre djur, är kravet 10 % Sen bekämpning 31/10-22/11 med glyfosat ger dålig avdödande effekt på n Beräknas för gårdens areal av: stråsäd, majs, raps, trindsäd, färskpotatis, tidigt skördade grönsaker och andra grödor som inte tar upp kväve under hösten Lagkrav på fånggrödor i Danmark Hur kan intresset för återigen öka? Grödor/arter för insådd i stråsäd, trindsäd: gräs korsblomstriga grödor Cikoria Höstsådda fånggrödor som sås före eller efter skörd, ska sås senast: -stråsäd och gräs, 1 augusti -korsblomstriga grödor, 20 augusti Höjda ersättningsnivåer? Flexiblare sprutning/brytning av insådda fånggrödor? Nya arter? Flexiblare etableringsregler för eftersådda fånggrödor? Lagstiftning? Annat.. 6