Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka? Författare Börjesson T., Gruvaeus I. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i... Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2009 Utgivare SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet Redaktör Servin D. Huvudspråk Svenska Målgrupp Forskare, rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0282-180X, ISRN SLU-SJFD-M-62-SE Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
ERGOSTEROLHALTER INDIREKT BESTÄMNING AV SVAMPFÖREKOMST. KAN ODLINGSÅTGÄRDER PÅVERKA? Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Lantmännen Lantbruk, 531 87 LIDKÖPING 2 HUSEC, Box 124, 532 22 SKARA E-post: thomas.borjesson@lantmannen.com Sammanfattning Odlingsåtgärderna före skörd såsom gödsling och svampbekämpning har relativt liten betydelse för ergosterolnivåerna. Vi har funnit att bland de åtgärder som betyder mest för ergosterolhalterna hör skördetid, väder under skördeperioden och i viss mån ogräsbekämpning, egentligen kopplat till mängden kvarvarande ogräs efter rensning. Dessutom finns tydliga skillnader mellan sorter. Hantering efter skörd har också stor betydelse för ergosterolhalterna. En lagring under torra förhållanden ger normalt en viss sänkning av halterna, medan man kan räkna med en höjning om vattenhalterna är förhöjda. Inledning och bakgrund Ergosterolmätning med FOSS Infratec NIT instrument (NIT-ergosterol) har använts av Lantmännen Lantbruk sedan början av 2000-talet för att få en uppfattning av svampförekomst i vete och korn samt för bedömning av risken för förekomst av främst Fusariumtoxiner. Som riktvärden för bedömning av om en vara är av acceptabel hygienisk kvalitet eller inte och för kontroll av mykotoxinförekomst har 20 mg/kg ergosterol satts för vete och 25 för korn. Erfarenheten är att risken för förhöjda halter Fusariumtoxiner ökar betydligt då man kommer över dessa gränser. Sedan 2006 finns även ett nätverk av användare av tekniken i Sverige kallat ErgoNET och sedan 2009 har nätverket anslutits till FOSS nättjänst Networkland. Kalibreringen har också utökats till att även omfatta rågvete. Bland medlemmarna i nätverket finns HS Konsult och HS Skaraborg och alla försöksprover som hanteras av AgriLab och HS Skaraborg analyseras med tekniken vilket ger ett bra underlag för att studera hur odlingsåtgärder påverkar ergosterolhalterna. Under åren 2007 t.o.m. 2009 har ett SLF-projekt bedrivits med målsättningen att närmare studera sortskillnader, skillnader i gödslingsintensitet, ogräsbekämpning och svampbekämpning. Dessutom har målsättningen varit att studera relationerna mellan förekomst av olika svampsläkten och ergosterolavläsningen. I ett separat försök som legat 2008 och 2009 har också effekterna av skördetid studerats. Material och metoder I SLF-projektet har ett begränsat urval av försöksprover plus prover från skördetidsförsöket tagits ut för bestämningavergosterol med våtkemisk referensmetod (NMKL 182, Referensergosoterol) och dels förekomst av olika svamparter. I vissa fall har man misstänkt att skillnader i NIT-ergosterolvärden är artefakter som inte avspeglar sig i motsvarande skillnader i Referensergosterolvärden. Därför valdes försöksprover som var lämpliga för att belysa denna frågeställning. Sammansättningen av olika svampsläkten studerades genom utlägg av kärnor på DG 18 agar. De släkten som studerades var Fusarium, Penicillium, Aspergillus, Alternaria och Cladosporium. Dessa utlägg gjordes utan att kärnorna förts ytdesinficerats. Detta för att undvika att vissa arter missgynnas mer än andra vid ytdesinficeringen. Dock gjordes också ett test med ytdesinficerade kärnor som lagts ut på CZID-agar som specifikt gynnar släktet Fusarium. Skördetidsförsöket lades ut på HS försöksgård Helgegården utanför Kristianstad 2008 och 2009. Vårkorn och höstvete 8:1
skördades vid tre tillfällen: Tidigt, Normalt och Sent, vilket i praktiken innebar att tidig skörd var 1-5/8, normal 8-12/8 och sen 25-30/8. Alla analyser har utförts av Eurofins, Lidköping. Dessutom har ett större antal försök bearbetats statistiskt för att studera variationer med avseende på sort och svampbekämpning. Detta har genomfört åren 2007-2009. Inom ErgoNET har också andra studier genomförts såsom korrelationer mellan NITergosterol och Fusariumtoxiner och även studier av hur ergosterolnivåer förändras under lagring vid olika förhållanden. Resultat och diskussion Dee sortskillnader som registrerats med NIT-ergosterolmetoden också var tydliga när proverna analyserats med referensmetoden. Särskilt tydligt var detta för korn där Sebastian som för övrigt dessutom varit problematisk när det gäller skalskador (CG. Pettersson, Lantmännen, pers. komm.) hade högre värden än övriga sorter. Detta framkom både 2007 och 2008 (Tabell 1). För vete var det framförallt tydligt att sorten Oakley 2007 (Tabell 2), hade klart högre halter än genomsnittet. Denna sort har också visat sig vara särskilt känslig för Fusarium bl.a. har detta visat sig i de pågående sortprovningarna för Fusariumkänslighet. I Tabell 1 och 2 framgår också att det finns ett tydligt samband mellan hög ergosterolhalt (i mg/kg) och endogen infektion med Fusarium. Tabell 1. NIT ergosterol, referensergosterol och andel infekterade kärnor vid utlägg på CZID-agar i procent. Kornprover från 5 (2007) respektive 6 (2008) försök. År Sort NIT ergo Refergo CZID Fusarium 2007 Pasadena 17 14 20 2007 Sebastian 17 15 26 2007 Tipple 13 12 22 2008 Henley 14 13 22 2008 Sebastian 18 21 39 2008 Tipple 14 16 29 Tabell 2. NIT ergosterol, referensergosterol och andel infekterade kärnor vid utlägg på CZID-agar i procent. Veteprover från 5 (2007) respektive 5 (2008) försök. År Sort NIT ergo Referg CZID Fusarium 2007 Akteur 10 6 3 2007 Oakley 14 10 8 2007 Skalmeje 12 7 3 2007 Tulsa 13 7 9 2008 Akteur 12 7 3 2008 Hereford 13 14 17 2008 Oakley 13 14 8 2008 Skalmeje 13 9 14 2008 Tulsa 14 11 9 8:2
När det gäller förekomst av andrasvamparter fanns ingen koppling till ergosterolhalterna. Däremot fanns tydliga kopplingar till platser. Aspergillusförekomsten var tydligt platsbunden liksom Cladosproium och Alternaria. Alternaria förekom främst i södra Sverige, vilket även iakttagits i andra undersökningar. Det var tydligt även här att ergosterolhalten var kopplad till Fusariumförekomsten (Tabell 3), Tabell 3. Medelvärden över samtliga 5 vetesorter för de 5 försöksplatserna som studerats 2008. Län ADB NIT Ergo Mikrobiologi ytsterila CZID DG 18 ej ytsterila Refergo Fusarium Fusarium Aspergillus Penicillium Alternaria Cladosporium C 07BC11 14 8 12 20 15 22 18 17 L 07BC58 6 5 5 0 15 10 55 36 M 07BC59 6 5 0 0 30 31 64 23 N 07BC40 18 10 4 1 14 47 17 12 S 07BC10 21 26 30 12 14 28 17 16 Även när det gäller ogräsförsök (endast 2007) och gödslingsförsök gjordes analyser av både NIT-ergosterol och referensergosterol. I ett studerat ogräsförsök var det en god korrelation mellan NIT-ergosterolvärden och Referensergosterolvärden, medan sambandet inte var så tydligt när det gäller gödslingsförsök. Slutsatsen var att NIT-ergosterolvärdet fungerar bra för att bedöma skillnader i svampförekomst mellan olika sorter och ogrästätheter, medan det är svårare att utvärdera gödslingsförsök. Det verkar finnas en viss positiv korrelation mellan proteinhalten och NIT-ergosterolvärdet. Detta har dock bara synts i gödslingsförsök där man har extremt olika gödslingsnivåer men inte i vanliga odlarprover. Skördetid hade 2008 stor inverkan på NIT-ergosterolvärdena medan så inte var fallet 2009 (Tabell 4). Detta är kopplat till en betydligt blötare augustimånad 2008 jämfört med 2009. Tabell 4. NIT-ergosterol (mg/kg) i skördetidsförsök på Helgegården. År 2008 2009 Gröda Gröda Skördetid Vårkorn Höstvete Vårkorn Höstvete tidig 8,8 6,4 21,1 13,1 normal 11,5 11,5 20,6 12,3 sen 19,7 15,4 19,7 11,3 Vid genomgång av alla sortförsök som körts med NIT-ergosterol ser man tydliga sortskillnader. Sort skillnaderna är tydligare 2007 än 2008 och samma sorter utmärker sig då man studerar hela materialet jämfört med de utvalda försök som diskuteras ovan: För höstvete gäller att Oakley ligger klart över genomsnittet båda åren, medan Akteur ligger klart under.. I vårkorn ser man att Sebastian och Pasadena ligger över genomsnittet båda åren, medan 8:3
Astoria och Tipple ligger lägst. I övrigt kan man notera att sen skörd ger högre ergosterolvärden men att svampbekämpning inte tycks påverka resultaten. För att studera effekter av lagringsförhållanden har vi lagrat prover med olika vattenhalter under upp till 8 månader och man kan här konstatera att man vid torr lagring initialt får en viss nedgång i NIT-ergosterolvärdena medan de därefter är stabila. Vid lagring vid högre vattenhalter, fickman också initialt en liten nedgång, men därefter steg halterna något. 8:4