HISTORIA A SEMINARIEUNDERLAG FÖR STUDENTER Välkomna till kursen Historia A! Det viktigaste ni ska göra den här terminen huvudmålet med kursen är att ni ska börja tänka historiskt. Det är en färdighet ni alltid kommer att ha nytta av!
Historia A Karin Hassan Jansson ANVISNINGAR FÖR SEMINARIER OCH SKRIVUPPGIFTER Inför seminarier Alla seminarier på kursen utgår från uppgifter som ni ska förbereda. Uppgifterna finns i kompendiet och där framgår det vad som ska läsas och göras inför varje specifikt seminarium. Ni jobbar med förberedelserna i två steg: 1) ni läser litteratur och tar del av annat material samt jobbar med frågorna/uppgifterna individuellt 2) ni jobbar med frågorna/uppgifterna i era basgrupper, i vissa fall ska ni jobba med alla frågor/hela uppgiften, ibland med delar av den, i vissa fall ska ni förbereda muntliga presentationer eller skriftliga inlämningar Ett minimum av tid för basgruppsträffar är inlagda i schemat. Ni planerar själva in fler träffar och förväntas planera ert arbete så att ni kommer väl förberedda till seminarierna. Anvisningar för skrivuppgifter Uppgiftens storlek anges i antalet tecken. En normal sida är mellan 2 000 och 3 000 tecken (inklusive blanksteg). Strukturera texten så att den blir lätt att läsa, det vill säga med läsbart typsnitt, normala marginaler, minst 1,5 i radavstånd etc. Försök strukturera era texter väl och formulera er tydligt och precist. Ni får hjälp av Språkverkstaden med detta vid ett par tillfällen i början av kursen. Lämna in era skrivuppgifter i wordformat i anvisad inlämningslåda. Döp dem till ert för- och efternamn. Ni ska hänvisa till källor och litteratur som ni refererar eller citerar. Använd noter i din text (använd infoga noter i något ordbehandlingsprogram som word eller liknande) för att ange referenser. Så här skriver ni i noterna: Referenser till litteratur, t.ex. John Arnold, History: A Very Short Introduction (Oxford 2000), s. 15. [förnamn efternamn, bokens titel i kursiv, (tryckort och år inom parentes), aktuell sida] Referenser till föreläsning, t.ex. Maria Ågren, Historia, A-kursen i historia, Uppsala universitet, 20130904. [förnamn efternamn, föreläsningens rubrik, sammanhanget där den givits, datum] För mer ingående anvisningar, se Historiska institutionens hemsida (under Grundutbildning > Skriva uppsats > Instruktioner (valda delar). Där finns också en bra formatmall som ni kan använda om ni vill.
Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 1: HISTORIEGENRER Historia skrivs inte bara av historiker. I samhället idag cirkulerar många olika historiska framställningar. De kan vara skrivna av journalister, akademiker, politiker, skönlitterära författare, eller privatpersoner. Det förekommer också att riktigt gammal historieskrivning, från 1800-talet och början av 1900-talet, trycks om eller används som inspiration av opinionsbildare och nätskribenter. I den här övningen får du diskutera skillnaden mellan olika historiska genrer. Uppgiften utgår från olika beskrivningar av Finska kriget 1808 1809. t med uppgiften är att ge insikt om att det finns flera olika typer av historiska texter och att belysa vad som kännetecknar en vetenskaplig text. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, kap. 1 (13 sidor). Åmark, Klas, Varför historia?, Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 1 (16 sidor). På Studentportalens filarea: Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1 200 år, Studentlitteratur: Lund 2007, sid. 169-176 (7 sidor). Hårdstedt, Martin, Om krigets förutsättningar: Den militära underhållsproblematiken och det civila samhället i norra Sverige och Finland under Finska kriget 1808 09, avhandling från Umeå universitet, 2002, kap. 2 (sid. 55-67, 12 sidor). Fritt tillgänglig på nätet på följande länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-7255 Runeberg, Johan Ludvig, Fänrikens marknadsminne ur Fänrik Ståls sägner, 1848. Fritt tillgänglig på nätet på följande länk: http://runeberg.org/fstal/2c.html Schybergson, Magnus Gottfrid, Finland. Historia, spalt 317-319. Nordisk familjebok, Stockholm 1908, tillgänglig på Studentportalen/Filarea/Kursmaterial/Seminarium 1 Artikel Finska kriget på www.sv.wikipedia.org, 2012-12-07, tillgänglig på Studentportalen/Filarea/Kursmaterial/Seminarium 1 Artikel Finska kriget 1808-1809 på http://www.historiesajten.se/krigsinfo.asp?id=27, 2014-01-13, tillgänglig på Studentportalen/Filarea/Kursmaterial/Seminarium 1 Uppgift Frågorna ni ska förbereda inför seminariet är: 1. Vad är det här för typ av texter? Vem är författare? I vilket sammanhang är texten skriven? 2. Vilken sorts historieskrivning kan du identifiera i texterna? Hur skildrar de kriget? Vad står i fokus? Vad står med och vad står inte med? 3. Vad karakteriserar en vetenskaplig framställning? 4. Vad skiljer vetenskap från populärvetenskap?
Historia A Moment I Hanna Enefalk, Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts 5. Vilken/vilka av texterna kan anses vara vetenskapliga? Varför? Motivera! 6. Vilken text tyckte du var bäst? Motivera! Fördjupningsfråga: Vad är poängen med vetenskap? Vad är det bra för?
Historia A Moment I Karin Kvist Geverts, Lars Garpenhag & Karin Hassan Jansson SEMINARIUM 2: ATT SKRIVA PM (WORKSHOP) Seminariet är en workshop i skrivande med lärare från Språkverkstaden. Workshopen ska ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter under hela kursens gång. Ni arbetar med texten till den första inlämningsuppgiften och får sedan grupphandledning och viss individuell återkoppling av Språkverkstaden. Uppgiftens syfte är att ge verktyg för att kunna skriva väl strukturerade och väl formulerade texter. Era texter till den individuella inlämningsuppgiften. Uppgift I workshopen kommer ni att få grupphandledning och återkoppling på era utkast till den individuella inlämningsuppgiften (för instruktionen se filarean till inlämningsuppgifterna och mappen Inlämningsuppgift 1. Moment I på Studentportalen). Ta med ett utkast till texten (så långt du hunnit, dock minst 2000 tecken, inklusive mellanslag) till workshopen. Kom ihåg att ju mer du hunnit skriva på uppgiften, desto bättre möjligheter har du att fråga om sådant som du undrar över och desto bättre återkoppling kan du få från Språkverkstaden. Under workshopen får du möjlighet att ställa generella frågor om sådant som du undrar över/kört fast i. Lärarna från Språkverkstaden kommer sedan att gå runt och titta på era texter individuellt och då har ni möjlighet att fråga om något enskilt som ni undrar över. Om ni vill ha en längre individuell handledning måste ni dock boka tid hos Språkverkstaden: www.sprakverkstaden.uu.se/
Historia A Moment I Karin Kvist Geverts, Lars Garpenhag & Karin Hassan Jansson SEMINARIUM 3: PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN Det finns inte bara ett sätt att skriva historia på utan flera och det finns olika sätt att se på och tolka historien. Vi som skriver om det förflutna har olika historiesyn och skilda perspektiv. Olika historiker ger till exempel olika tyngd åt ekonomiska, politiska, sociala, kulturella förklaringar. Man har olika syn på sådant som i hur hög utsträckning det var materiella förutsättningar eller idéer som styrde utvecklingen genom tiderna, vilka gränser och brott man kan se i historiska strukturer och förändringsprocesser och om det är individer eller kollektiv som historiker främst bör intressera sig för. Under det här seminariet kommer vi att diskutera perspektiv i kurslitteraturen. Uppgiftens syfte är att skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas historiesyn och val av perspektiv, samt att ge möjlighet att reflektera över det i förhållande till kurslitteraturen. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, kap. 5-6 (29 sidor). Sjöberg, Maria, Inledning i Kritiska tankar om historia, Studentlitteratur:Lund 2012, s. 5-28 (23 sidor). Åmark, Klas, Varför historia?, Studentlitteratur: Lund 2011, kap. 5 (15 sidor). Rydström, Jens & David Tjeder, Kvinnor, män och alla Andra. En svensk genushistoria, Studentlitteratur: Lund 2009, s. 5-19 (14 sidor). Utdrag ur litteraturen finns på Studentportalen (Filarea/Seminarieunderlag): Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, (sid. ix-xiv och 1-22). The heritage of world civilizations, av Albert M Craig et.al., (utdrag ur innehållsförteckning och sid. xxv xxvi). Västerlandets österländska ursprung, av John M Hobson, (sid. 5-11). Nordens historia. En europeisk region under 1 200 år, av Harald Gustafsson, innehållsförteckning och förord (s. 5-17). Agriculture in World History, Tauger, Mark B, Abingdon: Routledge 2010, (innehållsförteckning och s. 1-2). Uppgift Er uppgift är att försöka identifiera och beskriva författarnas perspektiv och historiesyner och underlaget består av förord/inledningar och innehållsförteckningar i kurslitteraturen.
Historia A Moment I Karin Kvist Geverts, Lars Garpenhag & Karin Hassan Jansson Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Vad menar vi när vi delar in historien i politisk, ekonomisk och social historia? Vad menar vi med kulturhistoria? 2. Var skulle ni placera in respektive text i denna indelning, och varför? 3. Vad kan ni säga i övrigt om författarnas perspektiv utifrån er analys? Vad står i fokus? Vad finns med och inte? Hur beskrivs historien? Hur motiveras det? (Svaret på den här frågan bygger på den föregående. Viktiga ledtrådar när man ska identifiera författarnas perspektiv och historiesyner är förutom det författarna skriver i sina förord/inledningar hur böckerna struktureras (dvs. efter vilka principer de indelas i kapitel) och kapitelrubriker.) 4. Om ni satte ihop en a-kurs i historia och tvingades välja bort antingen politisk, social eller ekonomisk historia, hur skulle ni välja? Och om ni endast fick inkludera ett perspektiv av de som ni lärt er om på föreläsningarna (genus, klass och postkolonialism), vad skulle ni ta med? Motivera ert val! Fördjupningsfråga: Vad innebär det att historiker har olika perspektiv och gör olika medvetna och omedvetna val när de skriver historia?
Historia A Moment I Lars Garpenhag SEMINARIUM 4: HISTORIEPRAKTIK Övningen kretsar kring hur historiker arbetar, eller annorlunda uttryckt: hur historia skrivs. Mer konkret behandlas en grundläggande del av det historiska forskningsarbetet, nämligen insamlingen och bearbetningen av uppgifter ur källmaterial. Praktiskt går övningen ut på att studera dokument från 1800-talets andra hälft, och att resonera kring hur de kan användas för att skapa historisk kunskap. Handlingarna belyser på olika sätt hur personer som betraktades som psykiskt sjuka behandlades i dåtidens Sverige. Hur kan de användas för att skriva historia? Övningens syfte är att ni ska få kunskap om hur historiker arbetar med källmaterial, och använder det för att skriva historia. Arnold, John, History: A Very Short Introduction, Oxford 2000, s. 58 109. Föreläsningen Historiepraktik. De historiska dokument som ingår i övningen är: Kungl. Maj:ts nådiga stadga, d. 5 Mars 1858, angående sinnessjukas behandling och vård. En årsberättelse från Överstyrelsen för hospitalen, för året 1872 (framför allt s. IV XV, bilagorna kan läsas mer översiktligt). Utdrag ur en patientakt från Uppsala hospital, upprättad under 1870-talet. Dokumenten hittar ni på studentportalen. Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom de texter som ingår i övningen, och besvara följande frågor. 1. Vad för slags källor rör det sig om? Resonera kort kring varje källa. Vad är det för slags dokument? När, var och av vem är det skapat? Kan man skönja några speciella syften med det? 2. Vad för slags uppgifter innehåller respektive källa? Ge ett antal exempel för varje dokument! 3. Vilken betydelse hade patienters sociala bakgrund och ekonomiska situation för den vård de fick på hospitalen? Detta är ett exempel på en fråga som historiker skulle kunna intressera sig för. Det är en stor fråga som kan besvaras på olika sätt, och ni förväntas inte presentera något omfattande eller precist svar. Ge istället exempel på iakttagelser eller uppgifter från de
Historia A Moment I Lars Garpenhag olika källorna som kan användas för att besvara frågan och resonera kring varför de är viktiga. 4. På vilka andra vis skulle källorna kunna användas i historisk forskning? Ställ upp förslag på en eller flera egna frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta gärna hjälp av de begrepp ni hittills lärt er på kursen när ni resonerar. Fördjupningsfråga: Hur avgör dokumentens karaktär och innehåll deras användbarhet som historiskt källmaterial?
Historia A Moment I Karin Kvist Geverts, Lars Garpenhag & Karin Hassan Jansson SEMINARIUM 5: MIKRO/MAKROPERSPEKTIV PÅ HISTORIEN I de tidigare seminarierna har vi talat om att historia kan skrivas i olika genrer och med olika perspektiv. I den här övningen studerar vi hur ett skeende första världskriget beskrivs på olika nivåer. Som underlag läser vi en text på makronivå och en på mikronivå. t med övningen är att skapa insikt om att valet av perspektiv makro- eller mikronivå får konsekvenser för hur ett skeende beskrivs och vad som står i fokus för berättelsen. Florén & Ågren s. 137-138 (hämtas på Studentportalen/Kursmaterial/Seminarium 5) Christopher Pihls föreläsning Material: Empires in World History. Power and the Politics of Difference, av Burbank & Cooper, sid. 369-393. Englund, Peter, Stridens skönhet och sorg. Första världskriget i 212 korta kapitel, Stockholm:Atlantis, 2008, s. 6-46, 75-88, 221-234, 360-372, 492-507, 594-617 (116 s). Uppgift Inför seminariet ska ni läsa igenom litteraturen och materialet och i era basgrupper svara på frågorna nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. 1. Hur skildras första världskriget i de båda böckerna? Vad fokuserar de på? Hur skiljer det sig åt? 2. Vad har författarna för syfte med sina skildringar? Vad vill författarna förklara och hur? Hur kan en historisk förklaring se ut? 3. Vad skiljer ett mikroperspektiv från ett makroperspektiv? Ge konkreta exempel utifrån texterna. 4. Är det ena sättet att beskriva skeendet mer sant/falskt än det andra? Fördjupningsfråga: Hur ser relationen mellan mikro- och makrohistoria ut? Hänger det ihop, och i så fall hur?
Historia A Moment I Lars Garpenhag & Karin Kvist Geverts SEMINARIUM 6. WORKSHOP: ATT SKRIVA EN HEMTENTA På universitetet examinerar vi dina kunskaper på olika sätt genom salstentor, hemtentor eller inlämningsuppgifter och PM. I examinationen ska du visa att du läst och förstått kurslitteraturen. Olika institutioner har olika principer för vad som anses vara ett bra svar på en tentafråga och därför kommer du i den här workshopen att arbeta med vad vi kräver på Historiska institutionen i en hemtenta. Du kommer att arbeta med vad ett svar ska innehålla, hur man tar fram och analyserar fakta ur kurslitteraturen och hur man sedan strukturerar och skriver ett bra svar på en fråga. Workshopen arrangeras av Språkverkstaden och är obligatorisk. t med workshopen är att ge insikt i hur man strukturerar och skriver svar på en hemtentafråga. På Studentportalens filarea: Utdrag ur Susanna Hedenborg & Ulla Wikander, Makt och försörjning, Studentlitteratur: Lund 2010, s. 133-137 (text 1). Utdrag ur Harald Gustafsson, Nordens historia, Studentlitteratur: Lund 2007, s. 247-251 (text 2). Uppgift Det ni i basgruppen ska förbereda inför seminariet är: 1. Läs igenom utdragen (text 1 och 2). 2. Fundera över vilka delar i texterna som du behöver använda dig av för att besvara frågan: Diskutera vad en välfärdsstat är. Jämför olika välfärdsstater med varandra och diskutera sociala konsekvenser av de olika typerna. Som ytterligare information får du även veta att: Svaret ska vara på ca 1-3 sidor och använda minst en av kursböckerna. Vid bedömningen av svaret kommer kvaliteten på svaret och användningen av kurslitteraturen att beaktas. Vad är det egentligen vi frågar efter? Vilka ledtrådar får du när det gäller vad som är viktigt för bedömningen av ditt svar? 3. Diskutera i basgruppen: hur ditt svar skulle se ut? Vad i texterna skulle du ta fasta på för att besvara frågan? Skulle du citera eller referera, och vad är skillnaden? Skriv gärna ner hållpunkter eller en disposition.
Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 SEMINARIUM 1: EKONOMISKA, SOCIALA OCH POLITISKA HUVUDLINJER Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Idag tar vi dessa fenomen för givna. Under seminariet kommer vi emellertid att diskutera uppkomsten av sådana ekonomiska, sociala och politiska processer. Vi analyserar ekonomiska system och granskar närmare hur produktion och handel var organiserade samt vilka näringar som dominerade. Detta sammanhänger med hur samhället styrdes och de ideologier som rådde. Även sociala strukturer kommer att behandlas. Uppgiftens syfte är att är att urskilja, beskriva och förklara historiska processer, samt att identifiera och beskriva samhällsstrukturer. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s. 7-138. Stearns, Peter N., Childhood in World History, London 2011, s. 17-44. Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s. 3-14 Wiesner-Hanks, Merry E., 2011: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), s.25 33. Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Vad var den neolitiska revolutionen? Vilka ekonomiska, sociala och politiska förändringar medförde den, dvs hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? 2. Vilka likheter och olikheter fanns mellan Sumer och Gamla riket i Egypten vad gäller ekonomisk och social struktur samt politiskt system? Hur kan dessa olikheter och likheter förklaras? 3. Jämför samhällsutvecklingen i Athen och Sparta under den arkaiska perioden (750-500 f.kr) 4. Diskutera vad i det klassiska Greklands (500 330 f.kr.) ekonomiska, sociala och politiska system som var nytt och vad som var influerat från tidigare civilisationer. 5. Hur uppstod de hellenistiska rikena och vad är utmärkande för dem? På vilket sätt bidrog greker och andra folkgrupper till den hellenistiska kulturen?
Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 SEMINARIUM 2: IMPERIERS UPPGÅNG OCH FALL Idag är världen till stor del indelad i nationalstater men under historien har det funnits en rad imperier som omfattat stora landområden och många olika folkslag. I det här seminariet diskuterar vi de processer som lett till imperiernas uppgång och fall. Hur ser förloppen ut och hur har de förklarats och tolkats? Uppgiftens syfte är att diskutera och jämföra imperiers uppgång och fall, hur de kan beskrivas, tolkas och förklaras. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008, s 141-295. Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s 1 60. Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. 1. Hur skilde sig det romerska samhället under kejsardömets tid (27 f.kr.-193 e.kr.) från hur samhället fungerade under republikens tid (509-133 f.kr.) 2. Vilka sociala, ekonomiska och politiska förändringar skedde under romarrikets sista århundranden? (193-476 e.kr.) Vilken betydelse hade de för framväxten av det medeltida Europa? 3. Hur byggde Qin- och Handynastierna upp sin maktställning och vilka strategier använde de för att bevara den? Vad orsakade deras fall? Jämför utvecklingen med romarriket. 4. Diskutera förklaringar till varför vissa imperier har varit mer varaktiga än andra (t.ex. Egypten, imperier i Mesopotamien, Alexander den stores rike, Romarriket, Kina).
Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 SEMINARIUM 3: FORNTIDEN OCH ANTIKEN UR SKILDA PERSPEKTIV Historia är en tolkande vetenskap. Vissa tolkningar har varit mer dominerande än andra. Till exempel har det antika demokratibegreppet ansetts vara en prototyp för västerländsk demokrati, likaså har demokratins rötter i historieskrivningen sällan nått utanför Europas gränser, men är detta korrekta beskrivningar? Uppgiften är att reflektera kring olika sätt att se på den antika världen. Uppgiftens syfte är att problematisera synen på forntiden och det antika arvet. Blois, Lukas de & Spek, Robertus Johannes van der, An Introduction to the Ancient World, London 2008. Burbank, Jane & Cooper, Frederick, Empires in World History. Power and the Politics of Difference, Princeton 2010, s 1 60. Sjöberg, Maria, Kritiska tankar om historia, Lund 2012, kapitel 1-4. Stearns, Peter N., Childhood in World History, London 2011, s. 17-44. Tauger, Mark B., Agriculture in World History, London 2011, s. 3-14 Wiesner-Hanks, Merry E., 2011: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), s. 25 33. Uppgift Seminariet förbereds individuellt och i basgrupper. Basgrupperna blir tilldelade en fråga vid momentets början. Uppgiften är att svara på frågan skriftligt, ca 7000-9000 tecken, och lämna svaret senast kl 12.00 dagen före seminariet. Vid seminariet får grupperna presentera sina inlämningsuppgifter som sedan kommer att ligga till grund för seminariediskussionen. Basgrupp: a) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet eurocentrism. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. b) Diskutera och analysera forntiden och antiken utifrån begreppet evolution. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. c) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett klassperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet.
Historia A Moment II Stina Bohman & Janne Holmén VT 2014 d) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett genusperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet. e) Diskutera och analysera forntiden och antiken ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Granska också momentets innehåll (kurslitteratur, föreläsningar, seminarier) utifrån perspektivet.
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 SEMINARIUM 1. JORDBRUKSSAMHÄLLET OCH DESS POLITISKA ORGANISATION Medeltidens värld var en värld där nästan alla försörjde sig på jordbruk, särskilt under periodens första del. Men jordbruket gav tidvis ett överskott. Detta fördelades inte jämt bland befolkningen, utan användes för att finansiera krigare, präster, och en kungamakt som så småningom blev allt starkare. Under det här seminariet diskuterar vi jordbrukets utveckling dess expansion och åtföljande kris samt jordbrukssamhällets sociala och politiska organisation med tonvikt på Europa. t med seminariet är att klargöra det medeltida jordbrukets kronologi, diskutera olika förklaringar till jordbrukets upp- och nedgång, och redogöra för hur medeltida maktrelationer byggdes upp och förändrades. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Harrison, Europa i världen, s. 19 43, 110 120, 134 138, 193 204, 243 255, 274 279, 313 320 samt sidor om två länder vilka ni väljer själva (se uppgiften för basgrupp 1). Gustafsson, Nordens historia, s. 19 81 och Tauger, Agriculture in world history, s. 34 53. Wiesner-Hanks, Gender in history, s. 137 147, 206 209. Uppgift Basgrupperna ska i förväg förbereda varsin presentation på ca 10 minuter, där de redovisar följande: Basgrupp 1: Beskriv hur kungadömen började uppstå på den europeiska kontinenten. Utgå från utvecklingen i England, Frankrike och Tyskland. Vilka likheter respektive skillnader fanns mellan dessa tre? Basgrupp 2: Ge en kortfattad kronologisk beskrivning av det svenska rikets politiska historia: uppkomsten av en kungamakt, rikets konsolidering, Kalmarunionens uppkomst, och maktkampen inom Kalmarunionen. Basgrupp 3: Vad innebar 1300-talets kris och vilka orsaker tror forskarna att krisen hade? Basgrupp 4: Hur var det feodala samhället organiserat? Vilka för- och nackdelar fanns det med att organisera ett samhälle som ett nät av vasallrelationer? Vilken roll spelade kön? Många medeltida jordbrukssamhällen var uppdelade i olika kategorier av människor med olika roller och möjligheter, jämför hur denna uppdelning såg ut i Europa, Indien och Amerika.
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 Varje redovisning följs av 5-10 minuters diskussion i helgrupp, då vi rätar ut eventuella frågetecken.
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 SEMINARIUM 2: MEDELTIDENS RELIGIÖSA VÄRLDSBILD Det var under medeltiden som kristendomen spreds till hela Europa, och det var under medeltiden som islam uppstod. Religionen var en del av livet för alla, från tiggaren till den lärde. För imperiebildningar som det bysantinska riket, det muslimska kalifatet och Karl den Stores frankiska rike var religionen en av de centrala byggstenarna. Samma sak gällde för framväxten av mindre kungariken runt om i Europa. Men förhållandet mellan andlig och världslig makt var inte okomplicerad: ofta uppstod konflikter om vem som hade den yttersta makten de religiösa auktoriteterna eller de världsliga makthavarna? Under detta seminarium diskuterar vi kristendomens och islams utveckling, samt religionernas roll för den politiska makten och för vanliga människor. Seminariets syfte är att ni ska få kunskap om världsreligionerna kristendom och islam, få diskutera den roll religionen spelade (politiskt och socialt) i det medeltida samhället, och få öva upp en kritisk medvetenhet om hur historiska fenomen kan tolkas på olika sätt. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Harrison, Europa i världen, s. 56 107, 129 133 och 222 242. Gustafsson, Nordens historia, s. 19 30 Sjöberg, Kritiska tankar om historia, s. 137 162 och Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 61 92. Wiesner-Hanks, Gender in history, s. 36 39, 55 65. Uppgift Basgrupperna ska i förväg förbereda varsin presentation på ca 10 minuter, där de redovisar följande: Basgrupp 1: Hur uppkom islam, och hur utvecklades den muslimska gemenskapen efter Muhammeds död? Basgrupp 2: Beskriv kyrkans organisation i Västeuropa under medeltiden och resonera kring hur påvemakten förhöll sig till kejsarmakten. Beskriv utifrån Burbank & Cooper vilken roll religionen spelade för upprätthållandet av det bysantinska riket jämfört med de muslimska kalifaten och frankerriket. Basgrupp 3: Hur gick det till då Sverige kristnades? Varför infördes kristendomen, och vilka för- respektive nackdelar innebar kristnandet för olika grupper i samhället (krigareliten, kvinnor, trälar, folk i allmänhet)? Basgrupp 4: Jämför den västeuropeiska kristendomen under medeltiden med islam under samma tid. På vilket sätt ansågs människor jämlika inom kristenheten respektive umman? På vilka sätt var människor i praktiken ändå ojämlika inom de båda religionerna?
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 Varje presentation följs av 5 minuters diskussion i helgrupp. Efter presentationerna diskuterar vi hur Västeuropa förhöll sig till den muslimska världen. Frågor att ta upp kan vara: Var muslimerna ett hot mot kristenheten, eller var den muslimska världen en källa till lärdom, handelskontakter och nya jordbrukstekniker? Hur ska vi till exempel tolka slaget vid Poitiers/Tours 732? Och hur kom det sig att korståg utropades och fick så många anhängare?
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 SEMINARIUM 3. MEDELTIDA HANDELSNÄTVERK OCH FRÅGAN OM EUROPAS PLATS I VÄRLDSHISTORIEN Islams expansion förde med sig uppkomsten av ett muslimskt handelsnätverk, som band samman Mellanöstern med Afrika, Europa och Sydostasien. I Europa etablerades framgångsrika handelsstäder i Norditalien under 1100-talet. I norr uppstod handelsförbundet Hansan. Under medeltidens slut började europeiska köpmän göra allt längre färder för att komma åt orientaliska lyxprodukter men innebar detta att Europa hade tagit ett första steg mot världsherravälde, eller var de europeiska staternas betydelse fortfarande försumbar i ett globalt perspektiv? Under det här seminariet kartlägger vi den europeiska handelns utveckling och diskuterar olika tolkningar av den europeiska handelsexpansionen under medeltidens senare del. t med seminariet är att ringa in den växande kommersiella aktiviteten i hög- och senmedeltidens Europa och sätta den i ett globalt sammanhang, samt att diskutera olika historievetenskapliga tolkningar av Europas roll i världen. Inför seminariet ska du ha gått på föreläsningarna. Utöver detta ska du läsa Gustafsson, Nordens historia, s. 57 60 och 69 81, Hobson, Västerlandets österländska ursprung, s. 1 74 och 115 149, Burbank & Cooper, Empires in world history, s. 93 115, Sjöberg, Kritiska tankar, s. 163 183 och Tauger, Agriculture in world history, s. 47 53. Ni behöver dessutom studera Harrisons Europa i världen. Uppgift Inför detta seminarium ska ALLA basgrupper i förväg arbeta med SAMTLIGA av frågorna nedan. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Redogör för hur handeln utvecklades i Norden från vikingatiden fram till och med 1400-talet. Vilka varor handlade man med, vad spelade handeln för någon roll i tidens politiska strider, och vilka grupper vad det som ägnade sig åt handel? Hobson talar om en tidig globalisering. Vad menar han med det? När skedde denna globalisering och vilka folkgrupper var inblandade i utvecklingen? Hur beskriver Burbank & Cooper den mongoliska expansionen? Vilka var de viktigaste konsekvenserna av den mongoliska expansionen, enligt författarna?
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 Enligt Hobson åstadkom Kina under Song något som närmade sig en industriell revolution. Hur förklarar Hobson varför Song inte inledde en kolonisation av världen, som England gjorde under 1800-talet? Finns det några andra förklaringar till varför Kina inte uppnådde ett industriellt genombrott till exempel i Taugers text? Jämför även hur Hobson och Harrison lagt upp sina böcker. Är någon av böckerna mer eurocentrisk än den andra? I så fall, på vilket sätt? Hade man kunnat tänka sig något tredje, bättre sätt att lägga upp en bok om förhållandet mellan Europa och resten av världen under medeltiden? Seminariet avslutas med att vi samlar ihop och försöker reda ut frågor som dykt upp under kursens gång. Detta som förberedelse inför den kommande veckans inläsningsperiod inför tentan.
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 SEMINARIUM 4: KÄLLOR OCH TOLKNINGAR: DE MEDELTIDA LAGARNA SOM KÄLLOR TILL HISTORIEN Källorna från den svenska medeltiden är få i jämförelse med senare perioder och även i jämförelse med många andra europeiska länder för motsvarande period. Detta faktum har lett till att historiker dels använder en bredare typ av källmaterial för medeltiden än för senare perioder, dels att en och samma källa använts av många forskare och för att besvara många olika frågeställningar. I denna övning tittar vi närmare på en av de flitigast använda källorna till svensk medeltid, lagarna. t med denna övning är att ge en inblick i källäget för den svenska medeltidshistorien och att öva källanalys. Harrison, Europa i världen: medeltiden, s. 34 35, 86 89, 93 94, 77 85. Gustafsson, Nordens historia: en europeisk region under 1200, s. 29 30, 34 50 Ney, I marginalen på medeltiden - ett utrymme för kommunikation? Föreställningar om människor, djur och natur i bonaden från Bayeux, s. 391 415 Östgötalagen, sent 1200-tal Ärvdabalken flock I, II Köpmålsbalken flock I, VIII Dråpmålsbalken I, II, VIII, IX, X Edsöresbalken flock I, III, XIII, XV Magnus Erikssons landslag, ca 1350 Ärvdabalken flock I Köpmålsbalken flock I, III Dråpmålsbalken (om dråp med vilja) I, II, III, XXXI, XXXII Edsöresbalken flock I, XXVIII Magnus Erikssons stadslag, ca 1350 Ärvdabalken flock I Hälsingelagen, 1300-talets mitt Ärvdabalken VI Manhelgdabalken VI Illustrationer till Magnus Erikssons landslag, från B 172, ca 1430, Kungliga biblioteket och B 68, Uppsala universitetsbibliotek ca 1430.
Historia A Moment III Christopher Pihl & Henrik Ågren Ht2014 Uppgift Inför seminariet och basgruppsmötet läs först Agneta Neys text och läs sedan lagexemplen och studera bilderna, diskutera därefter frågorna nedan. Vid diskussionen kan kurslitteraturen vara ett bra stöd. Vilka kategorier av människor var lagens samhälle sorterat i utifrån lagtextens beskrivningar? Vilka var grunderna för dessa kategorier? Försök att karaktärisera relationerna mellan de olika grupper som framträder i lagtexterna. Vem var den rättsliga aktören i lagen, varierar det? Finns det någon skillnad mellan de olika lagarna? I så fall, vad beror den på? Försök att karaktärisera lagens, och vidare rättens, funktion, jämför gärna med deras funktion i dag. För vem finns lagen? Vilka straff finns i lagen? Vad kan dessa säga om lagens samhälle? Diskutera vilka andra frågor som skulle kunna ställas till källmaterialet. Ställ upp förslag på en eller flera egna frågor om det förflutna som kan besvaras genom undersökningar av de källor ni fått ta del av (eller som skulle kunna besvaras om ni hade tillgång till flera källor av samma slag). Frågorna kan vara stora eller små. Förklara hur ni skulle gå till väga för att besvara frågorna, och fundera kring för- och nackdelar med olika tillvägagångssätt; samt kring hur de enskilda källorna skulle kunna kombineras med varandra för att besvara frågor. Ta gärna hjälp av de begrepp ni hittills lärt er på kursen när ni resonerar. Inför seminariet ska fråga fyra besvaras skriftligt. Omfånget ska vara mellan 4000 och 5000 tecken (inkl. mellanslag). Källmaterialet ska relateras till kurslitteraturen.
Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 1: FRÅN LAPPTÄCKE TILL NATION: EUROPEISK STATSFORMERING 1500 1850 På detta seminarium kommer olika aspekter av europeisk statsformering under tidigmodern tid att behandlas. Problem som kommer att diskuteras är framväxten av mer centraliserade stater, krigens betydelse och kopplingarna mellan statsformeringen och reformationen/motreformationen. Ett annat område som behandlas är hur de gamla politiska ordningarna blev utmanade i slutet av 1700- och början av 1800-talet och de politiska konsekvenser detta fick för de europeiska staterna. Diskussionen tar sin utgångspunkt i nordiska förhållanden för att sedan breddas till jämförelser mellan andra europeiska stater. Uppgiftens syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika stater och statsformeringsprocesser under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Darnton, An early information society: news and the media in eighteenth-century Paris (finns tillgänglig på JSTOR) Gustafsson, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s. 83 204 Gustafsson, Makt och människor. Europeisk statsbildning från medeltiden till franska revolutionen Lindegren, Det danska och svenska resurssystemet i komparation (finns tillgänglig på Studentportalen) Scribner, The German Reformation Tilly, Cities and States in Europe, 1000 1800 (finns tillgänglig på JSTOR) Uppgift Varje basgrupp förbereder sig att besvara nedanstående frågor på seminariet. Svaren bör vara omkring 5 minuter långa. Basgrupp 1: Hur kan man karakterisera det svenska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp 2: Hur kan man karakterisera det danska styrelsesättet under tidigmodern tid? Hur förändrades det? Basgrupp 3: Hur försökte den svenska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök? Basgrupp 4: Hur försökte den danska statsledningen öka kontrollen över territoriet och dess invånare? Hur reagerade invånarna på dessa försök?
Historia A Moment IV Patrik Winton Basgrupp 5: Vilken betydelse hade reformationen i Danmark och Sverige under 1500- och 1600-talet? Därefter följer en gemensam diskussion där den nordiska situationen placeras in i den allmänna europeiska utvecklingen. Hur ska likheterna och skillnaderna tolkas? Utgå i era förberedelser från följande frågor: Vilka olika drivkrafter hade statsformeringen? Vilka olika tolkningar finns det i litteraturen? Flera europeiska stater expanderade territoriellt och makten centraliserades. Samtidigt proklamerade många furstar att de var enväldiga. På många håll i Europa, till exempel i de tyska områdena, fanns det dock kvar självständiga städer och små furstendömen. I vissa stater, som till exempel Polen, skedde det inte heller någon tydlig centralisering av makten. Hur ska man förstå dessa skillnader i den europeiska utvecklingen? Jämför till exempel hur Gustafsson och Tilly diskuterar dessa fenomen. Hur ska reformationen och motreformationen förstås? Jämför hur Gustafsson och Scribner diskuterar dessa processer. Varför var det så många krig i Europa under tidigmodern tid? Vilka konsekvenser fick krigen? Hur ska man förklara de uppror och protesteraktioner som de lägre samhällsgrupperna organiserade? Vilka mål hade dessa? Vilka blev följderna? Under 1700-talet blev det vanligare att invånare definierade sig själva som medborgare som kunde och ville delta i den politiska debatten. Samtidigt spreds tankar om folksuveränitet och nationer. Varför uppkom dessa idéer vid denna tid? Vilka konsekvenser fick idéerna för de europeiska staterna? Varför utbröt det en revolution i Frankrike 1789? Vilka följder fick den? Hur påverkades övriga Europa?
Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 2: IMPERIER: LINJER, TOLKNINGAR OCH KONTROVERSER Detta seminarium handlar om att jämföra de olika imperier som existerade i världen under tidigmodern tid. En central fråga är hur man ska förstå den territoriella expansionen och hur de olika staterna styrde sina imperier. Ett annat spörsmål är hur man ska förstå att det var europeiska stater som framförallt under 1800-talet blev så dominerande i världen. Olika förklaringar till den europeiska hegemonins framväxt diskuteras och problematiseras. Uppgiftens syfte är att urskilja likheter och skillnader mellan olika imperier under tidigmodern tid. Vidare ska olika tolkningar av utvecklingen jämföras. Allen, Global economic history: A very short introduction, s. 14 26 Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Gustafsson, Nordens historia, s. 131 133, 161 162 Müller, Rydén & Weiss, Global historia från periferin, s. 39 73 Uppgiften Varje basgrupp förbereder en muntlig presentation på max 10 minuter av utvecklingen i ett antal imperier: Basgrupp 1: Danmark Basgrupp 2: England/Storbritannien Basgrupp 3: Kina Basgrupp 4: Osmanska riket Basgrupp 5: Spanien Varje presentation bör behandla följande centrala frågor: Vilka var drivkrafterna för den territoriella expansionen? Hur styrdes imperiet? Vilka var de ekonomiska, politiska och sociala konsekvenserna av imperiebygget för riket i stort och för kolonierna? Därefter en gemensam diskussion i syfte att identifiera gemensamma nämnare bland de olika fallen, men också för att lyfta fram de olikheter som kan skönjas. Vidare är tanken att
Historia A Moment IV Patrik Winton diskutera hur dessa likheter och skillnader kan tolkas. Utgå i era förberedelser från följande frågor: Hur ska man egentligen definiera ett imperium? Hade till exempel Danmark ett imperium på samma sätt som Kina eller Spanien? Vilka olika typer av imperier fanns det under tidigmodern tid? Jämför drivkrafterna bakom den territoriella expansionen. Vilka likheter och skillnader mellan imperierna kan identifieras? Jämför de nordamerikanska koloniernas frigörelse på 1770-talet med revolutionen på Haiti och de spanska koloniernas självständighetsprocess på 1800-talet. Vilka var likheterna och skillnaderna i utvecklingen? Varför inleddes dessa processer vid denna tid? Vilka blev de politiska följderna av frigörelsen? Flera historiker menar att europeiska staters dominans i världen blev tydlig under 1800- talet. På vilka sätt kan man säga att dessa historiker har rätt? Vilka olika förklaringar till denna dominans ges i litteraturen? Vilken kritik kan riktas mot dessa förklaringar och resonemang?
Historia A Moment IV Patrik Winton SEMINARIUM 3: FRÅN HUSHÅLL TILL MARKNAD OCH TILLBAKA På detta seminarium kommer de skilda förutsättningarna för människors försörjning i världen under tidigmodern tid att behandlas. Problem som kommer att diskuteras är hur jordbruket var organiserat, varför den långväga handeln expanderade och vilken betydelse som den ökande konsumtionen av kaffe, socker och te fick i världen. En annan central fråga är hur den industriella revolutionen ska förklaras. Dessa aspekter kommer att behandlas genom att studera källmateral en svensk bouppteckning och diskutera kurslitteraturen. En bouppteckning visar vad en person ägde när han eller hon avled. Källmaterialet kan därmed säga oss något om personens levnadsvillkor, som till exempel hur han eller hon försörjde sig och vad som konsumerades i hushållet. Historiker har studerat bouppteckningar i syfte att förstå hur globala processer, som exempelvis förändrade konsumtionsmönster, påverkade enskilda hushåll. Uppgiftens syfte är att urskilja de olika sätt som människor under tidigmodern tid försörjde sig på samt analysera betydelsen av handel och konsumtion. Vidare ska moderniseringen av jordbruket och den industriella revolutionen diskuteras. Allen, Global economic history, s. 1 39 Burbank & Cooper, Empires, s. 117 250 Müller, Rydén, & Weiss (red.), Global historia från periferin. Norden 1600 1850 Tauger, Agriculture in World History, s. 54 105 En svensk bouppteckning från tidigmodern tid (finns på Studentportalen) Uppgift Seminariet är indelat i två delar. Den första handlar om att analysera en svensk bouppteckning från tidigmodern tid. Uppgiftens syfte är att analysera bouppteckningen för att se vad den kan säga oss om människornas ekonomiska liv. Följande frågor ska diskuteras gemensamt på seminariet: Vad producerades i hushållet? Vad konsumerades i hushållet? Varifrån kom produkterna som konsumerades? Vad kan personens fordringar och skulder säga oss om hushållets ekonomiska aktiviteter? På vilka sätt kan man säga att personerna var inlemmade i ett ekonomiskt system med global räckvidd? På vilka sätt kan man säga att hushållen var självförsörjande?
Historia A Moment IV Patrik Winton Den andra delen av seminariet handlar om mer övergripande perspektiv kring den ekonomiska utvecklingen i världen under tidigmodern tid. t är att jämföra situationen inom olika näringar och mellan olika länder/regioner/kontinenter. Som utgångspunkt för diskussionen har vi följande frågor: Den viktigaste näringen under tidigmodern tid var jordbruk. Vilka olika sätt att organisera jordbruket existerade under perioden? Vilka var de ekonomiska och sociala konsekvenserna av de sätt som produktionen var organiserad på? Var skedde det en modernisering av näringen och varför skedde denna utveckling? Jämför här Allens och Taugers sätt att förklara moderniseringen. Vilka faktorer lyfter de fram? Mycket av den varuproduktion som inte var agrar till sin karaktär (till exempel tillverkning av textilier) var hushållsbaserad under tidigmodern tid. Vad innebar detta sätt att organisera produktionen på för hushållet och för samhället i stort? Under tidigmodern tid växte den långväga handeln. Hur ska man förklara denna expansion? Vilka var drivkrafterna? Vilka aktörer hade ett intresse i handeln? Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser i olika delar av världen fick denna expansion? Vilken roll spelade Norden i den långväga handeln? Vilka nordiska produkter nådde en global marknad? Vilka utomeuropeiska varor konsumerades i Norden? Vilken betydelse hade till exempel en konsument i Stockholm för vidmakthållandet av den atlantiska slavhandeln och för handeln mellan Europa och Asien? Det är många historiker som menar att det skedde en industriell revolution i Europa och då framförallt i Storbritannien under 1700-talet. Vad menas med detta begrepp och hur kan man förklara att denna revolution uppstod i Europa? Vilka olika förklaringar finns i litteraturen? Vilka ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser fick den industriella utvecklingen?
SEMINARUIM 4: DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV I Historia A Moment IV Patrik Winton Detta seminarium handlar främst om de olika sätt som människorna i Europa delades in i olika kategorier under tidigmodern tid. Dessa kategorier skiljde sig delvis från dagens. Till exempel sågs hushållet snarare än familjen som en enhet och samhällets olika grupper delades ofta in efter deras funktion istället för efter deras inkomst. Problem som kommer att diskuteras är hur kategorier som kön, hushåll och ståndstillhörighet var tänkta att fungera och hur de egentligen fungerade i praktiken. Ett annat centralt område som behandlas är hur olika institutioner försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som på olika sätt bröt mot etablerade sociala normer och regler. Vidare kommer vi att diskutera hur och varför dessa ordningar förändrades över tid. Uppgiftens syfte är att analysera och jämföra de olika sätt som samhället i Europa delades in i under tidigmodern tid. Dessutom handlar det om hur social kontroll organiserades samt hur samhällsordningarna kunde förändras. Gustafsson, Nordens historia: En europeisk region under 1200 år, s. 83 204 Jansson, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550 1650 (finns tillgänglig på Historisk tidskrifts hemsida: www.historisktidskrift.se) Hunt, Women in eighteenth-century Europe, s. 13 133 Scribner, The German Reformation, s. 55 63 Ett antal rättsfall från domstolen Old Bailey i London (finns på Studentportalen) Uppgift Seminariet är indelat i två delar. Den första handlar om att analysera olika rättsfall från domstolen Old Bailey i London. t är att använda rättsfallen som utgångspunkt för att undersöka det sociala livet i en europeisk storstad under tidigmodern tid. Varje basgrupp får ett rättsfall från Old Bailey tilldelat sig. Rättsfallet ska analyseras och presenteras muntligt (cirka 5 minuter per grupp) för resten av seminariedeltagarna. I presentationen ska följande behandlas: Vad handlar fallet om? Vilka var inblandade? Hur dömde rätten? Hur ska man förklara utfallet? Vad säger fallet om det sociala livet i London under tidigmodern tid?
Historia A Moment IV Patrik Winton Den andra delen av seminariet handlar om att diskutera mer övergripande perspektiv kring samhällets organisering i Europa under tidigmodern tid. t är att jämföra de olika sätt som samhället delades in i. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå i era förberedelser från följande frågor: En central social institution under tidigmodern tid var hushållet. Vilka ingick i hushållet? Hur kan man karakterisera relationerna inom det? Vilken roll spelade det i skapandet av samhällsordning? I vilken mån kan man prata om hushållet som en förtryckande institution? Många forskare har visat hur kvinnor på olika sätt var underordnade män under tidigmodern tid. Vilka exempel ger Hunt på en sådan ordning? Vilka exempel presenteras som visar på kvinnors möjligheter att agera på ett självständigt sätt? Hur ska man egentligen karakterisera relationerna mellan kvinnor och män under tidigmodern tid? Vad innebär det när historiker säger att Europa var ett stånds- och privilegiesamhälle under tidigmodern tid? Hur legitimerades denna ordning? Hur fungerade den i praktiken? Vilken kritik riktades mot ståndssamhället och de ståndsspecifika privilegierna? Varför upphörde ståndssamhället? Vilka kulturella och sociala effekter fick reformationen i Europa? Jämför Gustafssons och Scribners diskussioner. På vilka sätt, menar Hunt, förändrades de normer och praktiker som etablerades efter reformationen under 1700-talet? Vad förändrades inte? Våld, som många av rättsfallen från Old Bailey visar, var vanligt i det sociala livet under tidigmodern tid. Hur kan man förklara våldsanvändningen? Vilka faktorer spelade in? Vilken roll spelade till exempel kön? Vilken roll spelade domstolarna i upprätthållandet av social ordning?
SEMINARIUM 5: DET ORDNADE SAMHÄLLET I GLOBALT PERSPEKTIV II Historia A Moment IV Patrik Winton Seminariet, som är en fortsättning på det föregående, handlar om att jämföra olika samhällsordningar under tidigmodern tid. I fokus står de ordningar som fanns i Amerika, Europa och Indien. Frågan är hur de var tänkta att fungera, det vill säga uttryckt i lagar och andra förordningar, och hur de fungerade i praktiken. Frågan är också hur lokala myndigheter försökte upprätthålla ordningen och vad som hände med personer som bröt mot existerande normer. t med jämförelsen är att upptäcka gemensamma drag och skillnader mellan samhällena samt att diskutera vad likheterna och skillnaderna berodde på. En annan viktig fråga är hur man ska förklara att existerande sätt att dela in samhällen förändras. I samband med seminariet ska en individuell skriftlig reflektion lämnas in. Uppgiftens syfte är att jämföra olika sätt att organisera samhällen på under tidigmodern tid samt att diskutera hur och varför dessa samhällsordningar förändrades. Burbank & Cooper, Empires, s. 117 286 Davis, Judges, Masters, Diviners: Slaves Experience of Criminal Justice in Colonial Suriname, s. 925 984 (finns att ladda ned via Uppsala universitetsbiblioteks hemsida)) Ghosh, Household Crimes and Domestic Order. Keeping the Peace in Colonial Calcutta, c. 1770 c. 1840, s. 599 623 (finns att ladda ned på JSTOR) Jansson, Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550 1650 (finns att ladda ned på Historisk tidskrifts hemsida) Hunt, Women in eighteenth-century Europe, s. 13 133 Material rörande förhållandena på den svenska kolonin St. Barthelemy (finns att hämta på Studentportalen). Uppgift Seminariet är indelat i två delar. Den första handlar om att analysera en reseberättelse författad av Bengt Anders Euphrasén (koncentrera läsningen till följande sidor: 21 28, 51 57, 183 188) samt två nummer av tidningen The Report of St. Bartholomew. t är att undersöka hur det sociala livet på ön beskrivs. Låt följande frågor som vi kommer att diskutera gemensamt vägleda analysen: Vilka olika grupper bodde på ön? Vilka olika rättigheter och skyldigheter hade de? Vilken roll spelade hudfärg i samhällsordningen?
Historia A Moment IV Patrik Winton Vilka medel använde lokala myndigheter och individer för att upprätthålla ordningen? Vilka strategier använde de underordnade för att förbättra sin position? Hur legitimerades den rådande ordningen? Vilka skillnader och likheter kan upptäckas om man jämför materialet rörande St. Barthelemy med Davis analys av förhållandena i Surinam? Den andra delen av seminariet handlar om att diskutera mer övergripande perspektiv kring olika sätt att dela in samhällen under tidigmodern tid. t är att jämföra de olika ordningarna för att urskilja likheter och skillnader. Dessutom handlar det om hur dessa ordningar kunde förändras. Utgå i era förberedelser från följande frågor: Hur kan man karakterisera den sociala ordningen på en karibisk koloni under tidigmodern tid? Varför avskaffades slaveriet under 1800-talet? Hur kan man karakterisera den sociala ordningen i Calcutta under 1700-talet? Vilka olika grupper fanns i staden och hur kan relationerna mellan dessa beskrivas? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Hur upprätthölls den rådande ordningen? Hur kan man karakterisera den sociala ordningen i till exempel Sverige under tidigmodern tid? Vilka var de viktigaste kategorierna vid indelningen av olika människor? Vilka var de viktigaste sociala hierarkierna? Hur upprätthölls den rådande ordningen? Jämför de sätt som de olika sociala ordningarna var organiserade på. Vilka är de största likheterna och skillnaderna? Vad beror skillnaderna på? Vad säger det om hur samhällshierarkier uppstår och reproduceras? Hur förändras olika samhällshierarkier? Inlämningsuppgift Se särskild instruktion som finns på Studentportalen.
Historia A Moment V Karin Kvist Geverts, Stina Bohman, Mikael Byström & Anne Berg SEMINARIUM 1. Från Otto von Bismarck till Ronald Reagan. Moderna statsformeringsprocesser I Europa uppkom under 1800-talet det vi kallar nationalstaten och som vi idag tar för given. Även om det förstås funnits likande i exempel i historien brukar man tala om 1800-talet som nationalismens århundrade. Med nationalismen och nationalstaten följde ett antal grundläggande förändringar för både den enskilde människan, som i vissa fall nu blev medborgare i stället för undersåte, men också för hur stater strukturerades, hur de agerade gentemot varandra och vilka mål och vilket ansvar staten ansågs ha. Denna förändring pågår fortfarande. Uppgiftens syfte är att analysera utvecklingen av statsformeringsprocesser under det långa 1800- talet, det korta 1900-talet och det nya 2000-talet. Centrala perspektiv är hur och varför de moderna industristaterna utvecklades till demokratier eller diktaturer under mellankrigstiden, hur dessa stater förändras i efterkrigstid inte minst de s.k. nyliberala staternas framträdande under 1900-talets senare del och hur den västeuropeiska hemisfären påverkade (och kanske påverkades av) resten av världen under perioden. Burbank & Cooper, Empires, kap. 11 14 (130 sidor) Gustafsson, Harald, Nordens historia: En Europeisk region under 1200 år, kap. 9, s. 223 240, kap. 10, s. 239 271. Kershaw, Ian, Working Towards the Führer.' Reflections on the Nature of the Hitler Dictatorship, JSTOR: Contemporary European History. VOL. 2 1993, s. 103 118 (15 sidor) Harvey, David, A brief history of neoliberalism, kap. 1 5 (147) Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, 2003: Makt och försörjning, Lund, kap 4-5 (60 sidor). Waites, Bernard, Europe and the Third World: From Colonisation to Decolonisation, c. 1500-1998 (Palgrave Macmillan, 1999), kap. 5. Uppgift 1. Diskutera framväxten av nationalismen i Europa under 1800-talets andra hälft: Vad är nationalism och varför uppstod den? Ge exempel på hur nationalismen kan fungera både enande och splittrande. 2. Vad utmärker en demokratisk stat? Vilka var de viktigaste händelserna i den svenska utvecklingen som ledde till att Sverige demokratiserades ca 1809 1921? Vilka var de huvudsakliga aktörerna och grupperna som drev frågan om demokratisering? Jämför demokratiseringsprocessen i Sverige med den i Danmark, Norge och Finland. Hur kan skillnader och likheter förklaras? 3. Trots 1920-talets ekonomiska och politiska kriser kunde de Västeuropeiska staterna i stor utsträckning bibehålla demokrati samtidigt som många stater i Central- och Östeuropa gick mot att bli totalitära stater. Diskutera de bakomliggande ekonomiska, sociala, kulturella och politiska faktorer som kan förklara de olika utvecklingslinjerna. 4. En viktig inomstatlig förändring i de västeuropeiska samhällena under 1930-talet är Välfärdsstaternas uppkomst. Vad utmärker en välfärdsstat? Varför uppstod välfärdsstaten?
Historia A Moment V Karin Kvist Geverts, Stina Bohman, Mikael Byström & Anne Berg Diskutera särskilt den svenska välfärdsstaten och folkhemmet? Hur utvecklades den, vad innebar den för medborgarna? Hur förändrades könsrollerna (fokusera på perioden mellan 1930-talet och 1990-talet)? 5. David Harvey talar om neoliberalism och nyliberala stater. Vad menas med begreppen? Är hans resonemang väl underbyggt? Håller du med eller inte? Motivera dina ställningstaganden. Hur förhåller sig Harveys resonemang till den övriga litteraturen?
Historia A Moment V Karin Kvist Geverts, Stina Bohman & Anne Berg SEMINARIUM 2: VARFÖR...FÖRINTELSEN? Seminariet syftar till att öva förmågan att diskutera olika orsaksförklaringar, och vad en orsaksförklaring kan innebära, för tolkningen av en händelse. Vi kommer att diskutera förklaringar på aktörs- och strukturnivå i ett seminarium som tar upp både historiska och sociologiska texter om hur Förintelsen det nazistiska folkmordet på de europeiska judarna kan förstås. Uppgiftens syfte är att öva förmågan att diskutera olika orsaksförklaringar, och vad en orsaksförklaring kan innebära, för hur en händelse kan och bör tolkas. Baumann, Zygmunt, Auschwitz och det moderna samhället, kap. 4 6 (85 sidor). Browning, Christopher, Ordinary men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland, kap. 1 3, 7, 18 (71 sidor). Textunderlag/källmaterial återfinns i Studentportalen under filarea/seminarieunderlag och består av exempelvis utdrag ur Nürnberglagarna, Adolf Hitlers tal till Riksdagen den 30 januari 1939, Görings brev till Heydrich 31 juli 1941 (precis innan Operation Barbarossa) osv. Uppgiften Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Hur försöker Browning förklara reservpolisbataljonens agerande? Vilka faktorer lägger han tyngd vid och vilka är, enligt hans mening, inte betydelsefulla? (med faktorer menas exempelvis ålder, bakgrund, indoktrinering, antisemitism/rasism osv) 2. Hur försöker Bauman förklara varför Förintelsen kunde ske? Hur kopplar han moderniteten till Förintelsen? Vilka olika förklaringar tar han upp? Vad menas med en intentionalistisk respektive funktionalisk förklaring? 3. Läs igenom källmaterialet/textunderlaget på Studentportalen: Vilka dokument ger stöd för en intentionalistisk förklaring? Vilka ger stöd för en funktionalistisk förklaring? Vilken förklaring tycker ni är mest givande, och varför? 4. Hur skiljer sig Brownings och Baumans förklaringar till varför Förintelsen kunde genomföras? Är någon av dem mer rätt än den andra? Motivera ert resonemang!
Historia A Moment V Karin Kvist Geverts, Stina Bohman & Anne Berg SEMINARIUM 3: DEN MODERNA EKONOMINS FÖRÄNDRING Seminariet syftar till att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under modern tid. Vi kommer att diskutera olika förklaringar till industrialiseringsprocessernas drivkrafter och ojämna utveckling i världen under 1800- och 1900-talet samt den kapitalistiska ekonomins förändring under det sena 1900, exempelvis hur det moderna konsumtionssamhället har blivit globalt och vilka politiska konsekvenser det fick. Vi kommer också att tala om avkolonialiseringen och dess betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Afrika. Uppgiftens syfte är att ge studenterna möjlighet att diskutera de viktigaste ekonomiska processerna under modern tid och därigenom förbereda sig för PM:et. Allen, Robert C., Global economic history: A very short introduction, kap. 4 9 (106 sidor) Gustafsson, Harald, Nordens historia: En Europeisk region under 1200 år, kap. 9, s. 206 222, kap. 11, s. 282 292 (26 sidor). Waites, Bernard, Europe and the Third World: From Colonisation to Decolonisation, c. 1500-1998 (Palgrave Macmillan, 1999), kap. 6 8 (120 sidor). Uppgiften Inför seminariet ska ni diskutera i era basgrupper. Under seminariet kommer vi att diskutera frågorna i helgrupp. Frågorna ni ska besvara är: 1. Varför skedde det en industrialisering i den västra hemisfären (och i Japan) före 1914 och varför inte i sydosteuropa och övriga världen? Vilka förklaringar presenteras i kurslitteraturen? Vilka faktorer pekar Allen på som betydelsefulla? Ge exempel från olika länder. 2. Jämför industrialiseringen i USA och Nordvästra Europa. Vilka skillnader och likheter finns det? Vilken roll hade statsmakterna i industrialiseringsprocesserna i USA, Sverige och Japan? 3. Hur gick industrialiseringen till i Sovjet och Kina? Hur skiljer sig den ekonomiska utvecklingen åt i dessa länder under 1900-talet? 4. Hur såg industrialiseringen ut i de nordiska länderna? Diskutera likheter och skillnader. Ta in sociala aspekter som samhällets förändring, förändrade familjemönster och utvandringen. Ta även upp efterkrigstiden och diskutera rekordåren men också huruvida vi idag kommit in i ett postindustriellt samhälle och vad det i så fall innebär.
Historia A Moment V Karin Kvist Geverts, Stina Bohman & Anne Berg 5. Diskutera avkolonialiseringen och nykolonialiseringen i Afrika. Hur förklarar kurslitteraturen fattigdomen i Afrika? Vilken skuld lägger Allen och Waites på kolonialismen?
Historia A Moment V Stina Bohman SEMINARIUM 4: DEN MODERNA MÄNNISKANS FÖRÄNDRING Industrialiseringen medförde stora förändringar för människors sätt att leva och tänka under 1900-talet. Moderniseringsprocessen i västvärlden skedde på många plan och slog olika för könen, liksom för vuxna och barn. Befolkningen ökade samtidigt som familjestorleken minskade, människor flyttade från landsbygd till stad, nya yrkesgrupper uppstod, utbildningsväsendet växte, socialpolitiken likaså allt i en komplex samverkan. Uppgiftens syfte är att analysera och diskutera de förändrade könsidealen och dess förhållande till ett samhälles välfärdssystem, barnens förändrade levnadsvillkor, klassamhällets uppgång och förändring samt den demografiska övergången under perioden. Cannadine, David, 1999, (The rise and fall of) class in Britain, kap. 3 5, (135 sidor). Dribe, Martin & Stanfors Maria, 2010: Demografins grunder, Stockholm, (89 sidor). Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, 2003: Makt och försörjning, Lund, kap 4-6 (ca 100 sidor). Stearns, Peter, N., 2011, Childhood in World History, London, s. 1-16, 71-173 (118 s). Wiesner-Hanks, Merry E., 2011: Gender in History: Global perspectives (2nd ed.), s. 45 55, 65 82, 83 108, 155 169, 182 194, 209 223 (108 sidor). www.gapminder.org Uppgift Under basgruppmötet får ni i uppgift att diskutera frågorna med hjälp av litteraturen och Gapminder World (www.gapminder.org). 1. Diskutera födelsetalens variation under 1900-talet i förhållande till arbetsmarknad, utbildning, hälsa och familje- och socialpolitik. Finns det ytterligare faktorer som kan ha påverkat/påverkats? Använd Gapminder World för att undersöka födelsetalens variation över tid och mellan olika länder. Välj inledningsvis indikator Children per woman och jfr länderna Indien, Kina, Nigeria, Italien och Sverige. Utöka gärna antalet länder. 2. Hur har barnens levnadsvillkor förändrats under 1900-talet? Hur kan denna utveckling förklaras? Förhåll gärna diskussionen till begreppen klass, kön, etnicitet och ålder. En viktig faktor i sammanhanget är hälsa, jämför därför barnadödlighetens förändring över tid och i olika länder med hjälp av Gapminder World. Börja med att
Historia A Moment V Stina Bohman undersöka hur barnadödligheten har förändrats i USA, Sverige, Singapore, Afghanistan. Hur kan skillnaderna förklaras? 3. På vilket sätt har könsidealen under 1900-talet förändrats? Vilka drivkrafter ligger bakom denna förändring? Diskutera relationen till familjemönster, ekonomiska faktorer, samhällsnormer, politiskt arbete m.m. Sätt in svensk genushistoria i ett globalt perspektiv, främst utifrån litteraturen men använd gärna Gapminder World för att illustrera utvecklingen. 4. Vad är klass? På vilket sätt har den sociala strukturen förändrats i de industrialiserade länderna? Sätt in klassbegreppet i ett historiskt perspektiv med hjälp av David Cannadines resonemang.
Historiska institutionen Kontaktuppgifter Prefekt: Gudrun Andersson, 018 471 1551, rum Eng1-1073, prefekt@hist.uu.se. Ansvarig för institutionens jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsarbete. Studierektor grundutbildning: Karin Hassan Jansson, 018 471 1531, rum Eng1-0073, studierektor-gu@hist.uu.se Studierektor magister- och masterutbildning: Erik Lindberg, 018 471 1523, rum Eng1-2026, studierektor-ma@hist.uu.se Kursadministratör och kontaktperson för studenter med barn: Lovisa Svantesson, 018 471 1526, rum Eng1-0027, lovisa.svantesson@hist.uu.se Arbetsgruppen för lika villkor. Om du har frågor, synpunkter eller upplever dig missgynnad vänd dig till Hanna Enefalk, ordförande och lika villkorsombud, 018 471 1541, rum Eng1-2077, hanna.enefalk@hist.uu.se. För jämställdhetsplaner etc, se www.hist.uu.se. Historiska föreningen: Janne Holmén, janne.holmen@hist.uu.se Uppsala universitet Studiebevakarna. Studentkårens representanter som arbetar med studentinflytandet på fakulteten, 018 471 6860, rum Eng7-1016, studiebev1.hist@us.uu.se och studiebev2.hist@us.uu.se Samordnare för studenter med funktionshinder: Catrin Schulze, Studerandebyrån, 018 471 18 77, samordnare@uadm.uu.se. Studenter som har funktionshinder kan få stöd i studierna. Detta gäller även om du har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Studentstödet: Studierelaterat stöd till studerande vid som har psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Eva Persson 018 727 16 50, Lena Linden 018 727 13 14, Guri Blomqvist 018 727 53 18, www.studentstodet.uppsala.se Enheten för studie- och karriärvägledning: 018 471 47 50, www.uadm.uu.se/jobb Språkverkstaden: Hjälp för alla studenter vid Uppsala universitet som vill ha hjälp med skriftlig eller muntlig framställning, både på svenska och engelska, 018 471 6871, www.nordiska.uu.se/sprakverkstaden Studenthälsan: mottagning 018 15 50 50, www.sh.uu.se Uppsala Studentkår: 018 480 31 00, www.uppsalastudentkar.nu