Bygd och stad i balans

Bygd och stad i balans Slutrapport Servicepunkten på Ulvön, en populär samlingsplats Örnsköldsviks Kommun Slutrapport

Slutrapport Bygd och stad i balans Etapp 1 serviceutveckling på landsbygden Syfte och mål Syftet har varit att utveckla servicegraden utanför centralorten genom att skapa långsiktiga lösningar för offentlig och kommersiell service, lokala servicepunkter med mötesplatser till nytta för företag, boende och besökare. Arbeta med att främja en lokal samverkan för utveckling av god service med invånarnas behov i fokus samt skapa system för att närma landsbygd och stad och därigenom ge möjligheter för befolkningen att ta del av varandras utbud. Målen har bestått i att skapa sammanhållande servicepunkter på 8-10 platser i omlandet till de fyra serviceorterna: Björna, Bredbyn, Bjästa och Husum. Vidare att ta fram ett metodkoncept tillsammans med boende och företag med goda exempel och nya inriktningar, för användning och spridning. Skapa förutsättningar för förbättrad kommersiell service och bättre tillgänglighet vilket ger möjlighet till samarbete med andra insatser, t ex för besöksnäring och destinationsutveckling. Därigenom ökas utbud och omsättning inom besöksnäringen. Organisation och styrning Projektet har haft styrgrupp i den befintliga Landsbygdsgruppen, en konstellation med representanter för Bygderådet Örnsköldsvik (tidigare Kommunbygderådet), LRF, lokala företagsrepresentanter, ansvarig tjänsteman, ansvarig kommunalråd samt kommunens turistchef. Denna grupp behandlar landsbygdsfrågor i ett brett perspektiv och möts ca 6 gånger per år. En mer operativ grupp har formats där projektledning samt två representanter för bygderådet, en representant för det lokala näringslivet samt en näringslivsutvecklare deltagit. Denna grupp har haft fokus på projektet, kommit med inspel och bidragit med förankring och diskussion. Gruppen har träffats ungefär var sjätte vecka. 2

Projektkoordinator har Lena Lindström, Tillväxtavdelningen varit. För att utföra det operativa arbetet upphandlades fem externa tjänster, projektledare Ann Holst samt en delprojektledare i varje serviceort. Projektledarna är samlade Under det första året var en person ansvarig för två serviceorter, Ann-Cathrin Zackrisson ansvarade för Bredbyn samt Björna. Detta pga att ingen behörig kunde hittas för Björnaområdet. Ny upphandling hösten 2012 gav en projektledare på plats i Björnaområdet. Den mer dagliga ledningen har främst skötts via e-post och telefon. Projektledarna har skrivit veckobrev med sin planering, e-post i början av veckan, där även olika höjdpunkter lyfts fram. Vi har sett det som väsentligt att skapa lärande inom projektet, att sprida goda idéer och arbeta för att höja stoltheten. Bygd och stad i balans som projekt består av två delar; etapp 1 serviceutveckling med Tillväxtverket, Länsstyrelsen Västernorrland samt Örnsköldsviks kommun som finansiärer. Etapp 2,med fokus på boende, inflyttning, integration, samverkan och attityd har finansiering från Länsstyrelsen Västernorrland och Örnsköldsvik. Etapp 2 startade sommaren 2012. De båda delarna har haft nära samarbete. Arbetssätt och aktiviteter Ett viktigt förhållningssätt är att agera och verka genom andra, att samarbeta med andra projekt och verksamheter samt att försöka agera som en barnmorska. Med detta menar vi att jobba så att det är lokalbefolkningen, föreningar och servicegivare som fortsätter vårda babyn - projektets insatser och aktiviteter ska hjälpa till att ta fram babyn. Projekt ska däremot inte ta över och agera föräldrar. Detta har diskuterats internt och varit en ledstjärna i projektet. Ett annat viktigt förhållningssätt är att starta i behoven, att utgå från ett nuläge som motsvaras av verkligheten. En web-enkät utformades och lades ut på www.ornskoldsvik.se med bra gensvar, ca 330 personer gick aktivt in och svarade vilket gav en god bild av nuläget. Vidare hölls fokusgrupper med 8-10 personer i respektive serviceort för att fördjupa dialogen och få mer kunskap. Bygd och stad i balans har i hög grad bedrivits genom olika möten mellan människor. Dialog förs i olika fora och närvaron i sociala medier är viktig, likväl som att prata med varandra, 3

skapa mötesplatser och delta i möten. En hemsida skapades www.servicepunkter.se som senare ersattes av www.bygdostad.se Den senare har helt andra möjligheter att fungera interaktivt, och ger möjlighet för föreningar och andra arrangörer att lägga in sina evenemang och aktiviteter. Detta är något som efterfrågats, för att undvika krockar, för att hitta inspiration och idéer och för att marknadsföra allt som händer. Bygd och stad i balans skapade en egen sida på Facebook, där nyheter och information delats. Bilder och ibland korta filmer har lagts ut, information om evenemang mm. En central del i projektet har varit servicepunkter, ett koncept som i Örnsköldsvik innebär att kommersiell service i glesa områden får uppdrag av kommunen. Uppdragen innehåller följande fem punkter: Tillhandahålla information gällande turism Erbjuda mötesplats med möjlighet att köpa kaffe/te mm Arrangera minst tre aktiviteter per år Erbjuda hemkörning av matvaror Tillhandahålla en dator med Internetuppkoppling För att avtal ska bli aktuellt ska butiken eller macken åta sig minst tre av uppdragen och varje del ger en uppdragsersättning om 10.000 kronor per år. Som mest kan servicepunkten erhålla 50.000 kronor per år. Detta är ett långsiktigt avtal som skrivs om tre år i taget. Konceptet har använts i Örnsköldsvik sedan 2010 Servicepunkterna stärks genom att synliggöra dem för att få fler besökare samt coacha dem till ökat utbud. Under projektperioden har en logotyp tagits fram som exponeras via skyltar och beachflaggor vid respektive servicepunkt. Denna logotyp har spridits till ett flertal kommuner runt om i landet, som arbetar på liknande sätt. Detta skapar ett igenkännande som gör det lättare att få fler besökare till servicepunkterna. Några kommuner som använder logotypen: Boden, Kalmar, Kramfors, Nyköping, Filipstad m fl. För att synliggöra och stärka varumärket har invigningar hållits när en ny servicepunkt har etablerats. Här har politiker invigningstalat, projektet har bjudit på dryck och tilltugg oftast kaka med loggan på. Även andra aktiviteter har samordnats, det har varit försäljning, fyrverkerier, uppvisningar mm. Allt i syfte att synliggöra och göra känt. 4

Invigningsaktivitet i Gideå, den nya logotypen serverades som kaka. Vidare har arbetet bedrivits i samarbete med andra projekt, organisationer och verksamheter: Länsstyrelsens regionala serviceutvecklingsprojekt har varit viktigt och landsbygdsmentorn som är kopplad dit har tillfört kunskap och inspiration till butikerna. Kommunbygderådet numera omdöpt till Bygderådet Örnsköldsvik. En viktig samtalspart med lokala utvecklingsgrupper och föreningslivet. Leader Höga Kusten idéer som dykt upp har kunnat slussas vidare till dem. Världsklass 2015 utvecklingsarbete i Örnsköldsviks kommun med resurser både i form av likvida medel samt kompetens. Samarbete med Företagslotsen, Örnsköldsviks kommun samt Företagarna gemensamma möten och dialog. Kassagirot/Kuponginlösen, informationsinhämtning och dialog om vad deras tjänster kan tillföra. Mittuniversitetet, Lars-Åke Mikaelsson, som arbetar med projekt om landsbygdsutveckling i Jämtland och Västernorrland Studiebesök i Gafsele, Åsele kommun samt besök i Bjurholm, möte med stora delar av kommunledningen för erfarenhetsutbyte och lärande. Örnsköldsvik utsågs till ambassadörskommun av Tillväxtverket i pilotprojektet för hållbara servicelösningar, och har därigenom medverkat vid ett flertal konferenser mm. Landsbygdsnätverket har varit en källa till erfarenhetsutbyte och inspiration. 5

Resultat och effekter Under tiden uppnådda resultat Organisation och förankring Genomförd rekrytering och upphandling av projektledare Kartläggning av nuläge genom fokusgrupper och enkät Planering och förtydligande av mål och handlingsplan Kontinuerlig uppföljning av mål och planer Synliggörande av projektet och dess syfte genom lokal media samt informationsfoldrar. Inhämtande av kunskap och skapande av kontakter, dialog med föreningar, byagrupper mm. Utvärdering av servicepunkternas upplevda nytta Servicepunkter, lokala lösningar Invigningar av servicepunkter och deras skyltning med bra genomslag i media, lokala politiker har deltagit och hållit invigningstal. Nya servicepunkter på Ulvön och i Köpmanholmen, avtal skrivna 2012. Ny servicepunkt i Flärke, avtal skrivet och invigning hölls i november 2012 med bra genomslag i media och mycket god uppslutning från bygden. Servicepunkten i Köpmanholmen har byggts om och blivit mer ändamålsenlig. Ny servicepunkt har etablerats i Trehörningsjö, i Coop-butiken. Invigning hölls i juni 2013. Nystart av butik i Sidensjö. Efter att den lokala butiken lades ned har ett gediget arbete med mycket stort engagemang från bygden genomförts. Ett aktiebolag har bildats där lokalbefolkningen går in med stor del av kapitalet och entreprenören kommer att driva butiken. Fortsatt dialog med etablerade servicepunkter, stöd för att de ska fortsätta utveckla service och fler anledningar att handla hos dem. Kommunikation och synliggörande Projektet har tagit fram enkla informationsblad och broschyrer utifrån de behov som funnits. Dels presentation av hela projektet, om hemsändning, servicepunkter osv. En logotyp för Servicepunkt togs fram i tidigt skede och används på samtliga butiker/mackar som har detta uppdragsavtal. Skyltar att sätta upp på väggen har tagits fram i två storlekar samt stående alternativt liggande text. En beachflagga som placeras utanför servicepunkten likaså framtagen inom projektet. Överlag har projektet nått ett bra genomslag i media. Invigningar av servicepunkter mm har uppmärksammats i de lokala tidningarna samt lokalradion. 6

Örnsköldsviks kommun har utsetts till pilotkommun för att vara ambassadör vad gäller att utveckla lokal service på landsbygden. Tillväxtverket är uppdragsgivare, projektkoordinator Lena Lindström har därigenom medverkat vid ett flertal konferenser och seminarier. Örnsköldsviks kommun utsågs av Hela Sverige Ska Leva till Årets kommun en utmärkelse att vara mycket stolt över! Detta synliggörs och används i kommunikation som ett led i attitydarbetet. Motiveringen lyder: Örnsköldsviks kommun satsar konsekvent på hela kommunens utveckling. Honnörsorden är bygd och stad i balans. Kommunen jobbar brett för att underlätta inflyttning på landsbygden och är ett föredöme med sin strategiska satsning på service. I sju små orter etableras servicepunkter i ett fruktbart samarbete med de lokala grupperna och det nybildade kommunbygderådet. BLT-bladet ett lokalt annonsblad för området Björna, Långviksmon, Trehörningsjö har arbetats fram och börjat ges ut. En förutsättning för att kunna göra detta kontinuerligt är att tillräckligt många annonsörer kommer med. WiFi har installerats för att ge besökare vid servicepunkterna möjlighet att surfa trådlöst. Viktigt då den mobila täckningen på flera platser lämnar mycket övrigt att önska. Detta kan förväntas hända efter projektet Servicepunkterna fortsätter fungera med de långsiktiga uppdragsavtalen som skrivs med Örnsköldsviks kommun. I och med att projektet har tagit fram skyltar mm som profilerar dessa, samt att de även spridits i landet kommer igenkänningen att fortsätta öka. En ökad igenkänning kommer att ge fler besökare/kunder, det viktigaste för butikerna är att bibehålla och helst öka omsättningen. Ytterligare två servicepunkter kommer att etableras, i Sidensjö och Långviksmon, båda har långt framskridna planer. BLT-bladet fortsätter att ges ut och finansieras med annonser, en bestående effekt. Vad som inte uppnåtts Målen angav antal servicepunkter till att 8-10 skulle ha etablerats när projektet avslutas. Åtta är definitivt klara och i full gång, ytterligare två har tackat ja men av olika skäl inte öppnats ännu. Det gäller dels butiken i Långviksmon, där ägarna av tidsbrist inte kunnat ta tag i det praktiska. Den andra är Sidensjö, där butiken kommer att starta om i ny skepnad. Butiken lades ned och det har varit mycket engagemang för att hitta ny ägare och i vilken form arbetet ska bedrivas. 7

Spridning av erfarenheter Bygd och stad i balans samt Örnsköldsviks kommun har varit efterfrågade och det har varit en glädje att kunna dela erfarenheter och sprida kunskap om arbetsformer mm. Det har dels skett genom deltagande i konferenser och seminarier, nätverk o dyl runt om i Sverige, dels genom att ta emot studiebesök samt även svara på frågor per telefon och e-post, skicka information mm. Några konferenser och erfarenhetsutbyten: Lena Lindström och Ann Holst deltog i konferens arrangerad av Tillväxtverket, plats Söråker. Deltagande i Emmaboda-konferens om landsbygdsutveckling Lena Lindström Deltagande i konferens med Riksantikvarieämbetet, landsbygden, kulturarvet och utveckling framåt Ann Holst Deltagande i konferens ISSI Lena Lindström och Ann Holst, presentation av Bygd och stad i balans. Landsbygdskonferens i Örnsköldsvik 2011 Ann Holst deltog dag 2, Lena Lindström båda dagarna Bygd och stad i balans deltog i landsbygdskonferensen som hölls i Örnsköldsvik i oktober 2012, med syfte att skapa kontakter, inhämta input och idéer samt utbyta erfarenheter. En work-shop hölls där Ann Holst berättade om projektet. En företagardag hölls i oktober på Fjällräven Center, Bygd och stad i balans var med och ställde ut samt skapade kontakter, hösten 2012. Studiebesök i Gafsele, Åsele kommun i november 2012 med erfarenhetsutbyte och lärande. Studiebesök i Bjurholm, möte med stora delar av kommunledningen för erfarenhetsutbyte och lärande. Projektkoordinator Lena Lindström deltog i konferens i Floda anordnad av Tillväxtverket. Örnsköldsviks kommun har utsetts till pilotkommun för att vara ambassadör vad gäller att utveckla lokal service på landsbygden. Ann Holst deltog i konferens om Demografiska myter i Stockholm. Lena Lindström deltog och medverkade i konferens i Boden arrangerad av Tillväxtverket Processledarträff Pilotkommuner för serviceutveckling. Lena Lindström deltog och medverkade i konferens arrangerad av SKL med tema Stad och land. Lena Lindström deltog och medverkade med en work-shop i Attraktionskraft Sverige våren 2013. Studiebesök från Boden och Luleå, augusti 2013 Studiebesök från Länsstyrelsen Gävleborg samt Ljusdals kommun oktober 2013 8

Diskussion Framgångsfaktorer Viktigt i arbetet är inställningen från Örnsköldsviks kommun, där politiker och tjänstemän har en gemensam hållning i att landsbygden ska leva och att landsbygdsfrågorna ses som tillväxtfrämjande. God förankring i bygderna genom att delprojektledarna finns bosatta på orterna. Engagemang för frågorna är en viktig framgångsfaktor. Erfarenhet av utvecklingsarbete både på det lokala planet samt från större insatser finns i organisationen. En av delprojektledarna har lång erfarenhet av att driva butik vilket varit till stor nytta. Hon är nu delägare i en ICA-butik och har därmed kunskap som varit väsentlig. Erfarenhet av projekt, att leda, driva och administrera finns också. Vad som varit svårt Det har funnits förväntningar som inte varit förenliga med projektets ramar, ex vis från Kommunbygderådet som initialt hade velat driva projektet själva. Det innebar till viss del att det fanns olika åsikter och meningar om vad som skulle åstadkommas och vilka som skulle engageras. Det finns ibland vissa attitydproblem, där landsbygden ser sig som förlorare i många frågor. Det är då extra roligt att det som gnisslade nu fungerar smidigt, att den upplevda nyttan av projektet är stor. Organisationen med att ha extern tjänst har både fördelar och nackdelar. De främsta fördelarna är flexibilitet och att projektledarna bor och verkar på respektive ort, de befinner sig i verkligheten och har nätverk, personkännedom, kontakter i föreningsliv samt trovärdighet. Närheten och trovärdigheten är mycket viktig i denna typ av projekt. Nackdelar med externa tjänster är att det blir svårare att styra, vi går in med olika bakgrund och kultur varför kommunikationen internt kan vara svårare att hålla igång. De vanliga kafferasterna där man ses dagligen finns inte, var och en finns på sitt håll och periodvis kan arbetsbelastningen vara hög. Delar som varit mest framgångsrika Arbetet med att parallellt etablera fler servicepunkter samt skapa uppmärksamhet och synlighet har varit en mycket viktig framgångsfaktor. Genomslaget i media har skapat synlighet och nytta, men även en ökad stolthet. Slutsatser Projektet har rönt stor uppmärksamhet vilket ökar stoltheten för boende och företagare på landsbygden. Upplevelsen är att kommunen i reella termer visar på att man vill satsa, åtta servicepunkter är igång med långsiktiga uppdragsavtal från kommunen. Ytterligare två 9

etableras inom kort. Dessa uppdragsavtal innebär att man på dessa små orter har en given mötesplats med dator, wifi, kaffe, turistinformation, aktiviteter samt utkörning av livsmedel. Engagemanget från det offentliga, den ideella sektorn samt företagen är en stark grundplåt för en fortsatt positiv landsbygdsutveckling Genom projektet Bygd och stad i balans har Örnsköldsvik satts på den nationella kartan. Hela Sverige Ska Leva som utnämnde Örnsköldsvik till Årets kommun 2012 bevisar och förstärker detta. Många har uppmärksammat arbetet och vi har därigenom fått vara med och inspirera andra kommuner och utvecklingsgrupper i sina arbeten med landsbygdsutveckling. Kommunalråd Glenn Nordlund inviger servicepunkt. Örnsköldsvik 2013-10-25 Lena Lindström Projektkoordinator Elvy Söderström Kommunalråd Örnsköldsvik 10