Från grundkarta till terrängdatabas 2.11.2012 Kari Hautamäki Österbottens lantmäteribyrå
Innehåll Milstolpar De viktigaste produktionsmetoderna Utvecklingen av produktionsmiljön Framtidsutsikter
Milstolpar År 1949 det första grundkartbladet (HYRKÄS 3421 12) trycktes Försvarsmaktens Topografiska enhet påbörjade sin egen kartläggning av Norra Finland 14.8.1975 firades grundkartans första omgång LMS 2854 kartblad (77 %) Topografiska enheten 858 kartblad (23 %) År1986 började man mäta stomnätet med satellit
Milstolpar År 1992 terrängdatabasproduktionen påbörjas År 2000 nytt produktionsmedel JAKOmtj och nya stereo-arbetsstationer År 2000 ständigt upprätthållande av adresser och vägar påbörjas 1.1.2003 LMV övertar kartläggningen av Övre Lappland År 2006 framställning av grund- kartan i den nya TM35- bladindel- ningen påbörjas 24.9.2007 Terrängdatabasen klar
Milstolpar År 2008 digital fotografering påbörjas År 2008 den riksomfattande laserskanningen och framställningen av en 2 meters höjdmodell påbörjas År 2011 grundförbättringen av fastighetsregisterkartan klar
Flygfotograferingar De första flygfotograferingarna för grundkarläggningen gjordes år 1946 LMS skaffade två maskiner år 1956 Flygfotografering årligen 25 000-30 000 km² I början på 1960 talet över 50 000 km²
Flygfotograferingar År 2009 började man använda digitalkamera Bildproduktion i Finland år 2012 över 100 000 km² (LMV, MAVI landsbygdsverket) I Österbotten fotograferades år 2012 ca. 10500 km² Bildproduktions prosessen betydligt snabbare
Uppdatering med bestämda intervaller uppdateringsmellanrum 5-8 år Man använder sig av flygbilder och gör en del terrängsyner kontinuerlig Väg- och adressuppgifter Max. 3 mån. fördröjning Byggnader, förvalningsgränser, skyddsområden och namnuppgifter
Datainsamling Samarbete med kommuner och städer, och med andra som producerar fakta Extra flygningar (MAVI) Respons från de som använder material och kartor Kartplatsen E-post Respons från den egna personalen Internet OpenStreetMap Google Bing Maps
laserskanning EU:s översvämningsdirektiv förutsätter tillförlitliga översvämningskartor före år 2013 Internationella luftfartsorganisationen International Civil Aviation Organization (ICAO) kräver noggranna terrängmodeller i närheten av flygfälten Testskanningar år 2006-2007 Den första produktionsskanningen 2.4.2008 Våren 2012 skannades ca. 50 000 km2 i Finland
laserskanning Grundar sig på den laserpuls som sänds och tas emot av laserskannern Den exakta positionen för skannern fås från GPS uppgifterna och uppgifterna om flygmaskinens lutningar sparas Man mäter tiden som det tar för pulsen att röra sig från flyplanet via markytan tillbaks till planet Med hjälp av uppgifterna kan man räkna ut ytans form Laserpulsen kan träffa många olika föremål och då lagras uppgifterna från alla föremål
laserskanning skanning kräver inte solsken Det får inte vara molnigt, regnväder, dis, snö eller översvämning Punkttäthet 0,5-1,5 punkter/m² Noggrannheten för en punkts höjd har bestämts till 15 cm och i plan 60 cm
Klassificering med hjälp av stereomodell Klassificering med hjälp av stereomodell(låg växtlighet (low vegetation), låga felpunkter (low point), marknivåpunkter (ground), oklassificerad (unclassified), vatten (water), vattendrag (stream), broar (bridge)
ny landsomfattande höjdmodell En höjdmodell, som produceras från laserskannat material, finns lagrad i Terrängdatabasen Den nya riksomfattande höjdmodellen baserar sig på 2 m stora kvadrater. Höjdnoggrannheten är 30 cm Visualiseringsbild av en höjdmodell Som gjorts av laserskanningsmaterial
Många har nytta av höjdmodell gjord av laserskanningsmaterial Planering: - skogsplanering - vägplanering - byggnadsplanering - samhällsplanering - telefonnätsplanering Kartläggning: - terrängdatabas - ortobilder - jordmån - översvämning - flygfält - militären -arkeologi Miljövård: - avrinningsmodellering - oljudsmodellering - Bedömning av miljöpåverkan (YVA)
Att förbereda sig på klimatförändring Kuvat: Petri Ruostetoja
Terrängdatasystemet i Finland Verksamhetshelhet, med vars hjälp, man produserar, hanterar och fördelar terrängdata En omfattande helhet, som förutsätter gemensamma standarder, smidiga samarbetsmodeller och samanvändning Terrängdatasystemet innehar en central roll i den offentliga resurskartläggningen
Utveckling av verksamhetsmiljön Utveckling av den offentliga sektorns dataförvaltning Uppgifter om samanvändning All data sköts av en ansvarig instans Datasäkerheten måste beaktas Teknologins utveckling Satellitpositionering Utvecklingen av flygbildskameror och laserskannrar Personliga och bärbara datorer/telefoner Utveckling av kartor och platsdata Användning och efterfrågan på kartor tilltar
Utveckling av verksamhetsmiljön Allt viktigare att datat är uppdaterat Företag som t.ex. Google fortsätter att utveckla sina tjänster Open Street Map och liknande system blir allt populärare
Tack!