Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost

Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost Kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker Remisshandling 130826 Diarienummer: TRV 2012/70323 Erken Svanberga Östersjön

Titel: Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost Remisshandling Projektnummer: 107320 Utgivningsdatum: 2013-08-26 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Rebecka Tall Författare: Tyréns Layout: Tyréns Arbetsgrupp Trafikverket Projektledare: Rebecka Tall Biträdande projektledare: Ulrika Abrahamsson Expertstöd utformning: Hans Ek Expertstöd cykel: Ebba Larsson Kommunikatör: Anna Harnebring Arbetsgrupp konsult Projektledare: Åke Dufström, Tyréns Biträdande projektledare: Johan Nilsson, Tyréns Utredare: Kathrin Nordlöf, Tyréns Granskare: Kristina Glitterstam, Tyréns Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI: XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRTATION: XXX.

Sammanfattning Stockholms läns nordöstra kommuner saknar idag en sammanhållen cykelinfrastruktur. Avstånden mellan målpunkterna är större än i de centrala delarna av Stockholm, vilket innebär ett behov av sammanhängande, säkra och gena cykelvägar. Syftet med projektet Cykel Nordost är att se cykelresorna i ett större geografiskt perspektiv och att rekommendera åtgärder för att få tillstånd en god cykelinfrastruktur som är anpassad till vardagscykling vilket inbegriper regional arbetspendling. Kommunerna som berörs är Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Projektets mål är att kommunerna och Trafikverket ska få en gemensam syn på behov och lösningar i regionen. Arbetet med åtgärdsvalsstudien inleddes med en kartläggning av de berörda kommunernas befintliga cykelnät, målpunkter inom och utanför regionen, brister i dagens cykelinfrastruktur och pendlingspotential. Utifrån inventeringen och samråd med kommunerna har regionens behov klarlagts. De förbindelser som är viktiga för nordostsektorn och som det finns ett stort behov av visas i kartan nedan. För att möjliggöra dessa förbindelser rekommenderar åtgärdsvalsstudien en utbyggnad av sju stråk vilka listas på nästa sida. Teckenförklaring N Behov av cykelförbindelser Edsbro 0 5 10 15 20 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 1: Behov av cykelförbindelser 3

Arninge - Åkersberga Pendlingsstråket följer spåret för Roslagsbanan i höjd med Arninge i Täby kommun upp till Åkersberga i Österåkers kommun. Stråket är viktigt för Österåker då det bland annat anknyter till det framtida resecentret i Arninge samt övriga stråk mot Stockholm. På sträckan finns det idag en möjlighet att cykla men standarden är delvis mycket låg och delar av sträckan sker i blandtrafik med stor andel tung trafik. Arninge - Engarns vägskäl Stråket är viktigt för Vaxholms kommun då det innebär en länk till övriga kommuner i nordostsektorn samt Stockholms län. I dagsläget bedöms sträckan inte vara lämplig för cykelpendling då den saknar utrymme för cyklister samt att vägen är högt trafikerad, särskilt sommartid. Vid Engarns vägskäl tar en kommunal cykelbana vid, vilken leder till Vaxön. Av den anledningen rekommenderas utbyggnad endast fram till vägskälet. Enebyängen Täby kyrkby Stråket är av stor vikt för boende omkring stråket och Vallentuna då det är en länk till Täby centrum samt till/från Stockholm. Stråket föreslås löpa längs Roslagsbanans östra sida. Norr om Visinge föreslås ny cykelbana anläggas på Roslagsbanans banvall då järnvägen kommer att flyttas något västerut. Ett befintligt stråk finns längs sträckan men dock är det bitvis låg standard på grund av smal cykelväg, många korsningar och i vissa fall blandtrafik. Arninge - Vallentuna Mellan Vallentuna och Arninge bedöms ett pendlingsstråk vara nödvändigt då den framtida målpunkten Arninge resecentrum är färdigställt. I södra Vallentuna kommun löper stråket nära Kristineberg som är ett planerat bostadsområde. Dessutom länkar sträckningen till stråk österut mot Rosenkälla och Åkersberga. Arningevägen Rosenkälla Ett pendelsstråk längs med Norrortsleden kan innebära förbättrade möjligheter för cyklister mellan Vallentuna/Arninge och Rosenkälla/Åkersberga. En mer utvecklad samhällsstruktur för Gillinge, strax norr om Rosenkälla, är även omnämnd i Vallentuna kommuns översiktsplan vilket ytterligare talar för att stråket bör utredas. Sträckan Arningevägen Rosenkälla medför ett mer sammanhållet cykelnät inom nordostsektorn. Danderyd - Kista En gång- och cykelbro över Edsviken skulle kunna ge upphov till helt nya resmönster mellan nordostsektorn och Kista, även under sommartid. I dagsläget blir cykelvägen ganska lång då det krävs att man rundar Edsviken. Förslaget är av visionär karaktär men bör utredas vidare. Norrtälje Svanberga Längs med väg 76, Estunavägen, mellan Norrtälje och Svanberga föreslås ett pendlingstråk. Stråket är inte kommunöverskridande men bedöms ha viss potential för cykelpendling. Sträckan är idag relativt högt trafikerad och saknar utrymme för cyklister. Det finns ett behov av fler cykelförbindelser än de ovan rekommenderade. Några av de utelämnade behoven tas dock omhand i andra projekt. I figur 2 till höger visas de cykelstråk som denna studie rekommenderar samt stråk som berörs av andra projekt och planer.

leh a mn - Ek erö N Gri ss Herräng Grisslehamn Teckenförklaring Cykelstråk för fördjupad utredning Hallstavik Östersjön Stråk ingår i annat projekt Vidare utredning krävs Älmsta Skebobruk Edsbro Norrtälje - Svanberga Erken Nysättra Vätö Rånäs Gräddö Skedviken Norrtälje Rimbo Finsta Kapellskär Norrtälje Spillersboda Furusund Kårsta Bergshamra Ekskogen Enebyängen - Täby Kyrkby Vallentuna - Arninge Ormsta Arningevägen - Rosenkälla Vallentuna Åkersberga - Arninge Ljusterö Gillinge Täby Kyrkby Åkersberga Visinge Arninge Täby Rydbo Engarns vägskäl - Arninge Svinninge Östersjön Resarö Näsby Park Danderyd Djursholm Vaxholm Bro över Edsviken Stocksund 0 5 10 15 20 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 2: Rekommenderade stråk samt stråk som hanteras i andra projekt. 5

Innehåll: 1 Inledning 8 1.1 Bakgrund 8 1.2 Syfte 8 1.3 Avgränsningar 9 1.4 Metod åtgärdsvalsstudie och fyrstegsprincipen 10 2. Initiera 12 2.1 Initiativtagare 12 2.2 Samordning med annan planering 12 2.3 Projektgrupp 12 3. Förstå situationen 13 3.1 Transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål 13 3.2 Cykel ur ett regionalt perspektiv 13 3.3 Trafikverkets angränsande projekt 15 3.4 Regional kollektivtrafikplanering 20 3.5 Kommunala förutsättningar 22 3.6 Regionens förutsättningar 24 3.7 Brister och problem 30 3.8 Regionens behov 34 3.9 Nollalternativ 38 3.10 Mål för åtgärderna 38 4. Pröva tänkbara lösningar 39 4.1 Standard på cykelvägar 39 4.2 Alternativa stråk 40

5. Forma inriktning och rekommendera åtgärder 44 5.1 Övergripande inriktning 44 5.2 Urvalskriterier 44 5.3 Rekommenderade cykelstråk 45 5.4 Bedömning av måluppfyllelse och potentiella miljöeffekter 52 5.5 Övriga åtgärder och rekommendation till fortsatt planering 54 6. Kalkyl 55 7. Nästa steg 56 6.1 Prioritering av stråkutbyggnad 56 6.2 Förverkligande av föreslagna åtgärder 57 6.3 Förslag till ställningstagande 57 8. Referenser 58 Bilagor: 1. Detaljerade stråkanalyser 1.1 Arninge - Åkersberga 1.2Arninge - Engarns vägskäl 1.3 Enebyängen Täby kyrkby 1.4Vallentuna Arninge 1.5 Arningevägen Rosenkälla 1.6 Danderyd - Kista 1.7 Norrtälje Svanberga 2. Åtgärder inom steg 1-2 3. Sammanställning av samrådssynpunkter 4. Avsiktsförklaring 5. Ställningstagande och fortsatt hantering

1 Inledning 1.1 Bakgrund Att öka cyklandet är en strategi i linje med regeringens målsättning. Cyklandet i Stockholm har ökat med cirka 80 procent de senaste tio åren och med bättre förutsättningar kan det öka ännu mer. Inom det delvis EU-finansierade projektet SATSA II, Regional Cykelstrategi, har kommuner och regionala aktörer samverkat för att underlätta cykling inom Stockholms län, inte minst med fokus på arbetspendling. En regional cykelplan har utarbetats inom projektet vilken utgör ett underbyggt underlag med gemensam syn på framtida investeringar. 1 Inom projektet Stockholm Nordost samarbetar kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Vaxholm och Norrtälje med att utveckla regionens näringsliv, transportsystem, stadsstruktur samt regionala tyngdpunkterna Täby centrum och Arninge, utpekad i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Den framtida infrastrukturen är en viktig fråga för kommunerna vilket innebär att god tillgänglighet med cykel är en grundförutsättning, inte minst till regionala knutpunkter. 2 Stockholms läns nordöstra kommuner saknar idag en sammanhållen cykelinfrastruktur. Avstånden mellan målpunkterna är större än i de centrala delarna av Stockholm, vilket ställer höga krav på sammanhängande, säkra och gena cykelvägar men framförallt cykelstråk med hög framkomlighet. Ett bra cykelvägnät ökar möjligheten för cykeltrafik vilket är ett komplement till och en avlastning av bil- och kollektivtrafiken i Stockholm. I samband med infrastrukturutbyggnad de senaste årtiondena har cykelplaneringen fått litet utrymme och har ibland till och med utelämnats från planeringen. Till exempel saknar Norrortsleden och stora delar av Arningevägen åtgärder för cykeltrafik. För att skapa bättre förutsättningar för arbetspendling med cykel krävs en översyn av brister och behov i nordostsektorn samt en samsyn mellan Trafikverket och kommuner kring hur regionens cykelinfrastruktur ska utvecklas. 1.2 Syfte Syftet med projektet Cykel Nordost är att se cykelresorna i ett större geografiskt perspektiv och att visa på möjligheterna att få till stånd sammanhängande cykelstråk i Stockholm Nordost, vilket omfattar följande kommuner: Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Projektet syftar vidare till att berörda kommuner och Trafikverket ska få en gemensam syn på behov och lösningar i regionen. Utöver samsyn finns även möjlighet till samordningsvinster gällande arbeten och investeringar. Åtgärdsvalsstudiens syfte är att ta fram åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykling, bland annat utbyggnad av sammanhängande, trafiksäkra och funktionella cykelförbindelser mellan nämnda kommuner i nordostsektorn. Förbindelser inom och mellan dessa kommuner samt förbindelserna till Stockholm city och andra målpunkter i närliggande kommuner utreds. Fokus ligger på det regionala sammanhanget för att binda samman regionalt och lokala cykelnät. Motivet till att ta fram en gemensam åtgärdsvalsstudie för cykelstråk i ett större geografiskt område är att underlätta planeringsprocessen. 1 SLL, Om projektet. 2 Danderyds kommun, Norrtälje kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Österåkers kommun, Stockholm Nordost - Vision för tillväxt 2010-2040. 8

Åtgärderna har som syfte att skapa goda förutsättningar för vardagscykling, det vill säga resor mellan hem, arbete, skola och kollektivtrafik. I viss utsträckning möjliggör åtgärderna även förbättrad tillgänglighet till rekreationsområden. 1.3 Avgränsningar Åtgärdsvalsstudien avgränsas geografiskt till nordostkommunerna i Stockholms län, nämligen Danderyds kommun, Täby kommun, Vaxholms stad, Österåkers kommun, Vallentuna kommun samt Norrtälje kommun. Avgränsningen åskådliggörs i figur 3. Anledningen till att dessa kommuner ingår i studien är att cykelnätet i nordostsektorn är bristfälligt samt att de södra delarna har stor potential för arbetspendling med cykel. Detta, tillsammans med en satsning från Trafikverkets sida, varit goda argument för projektets varande samt avgränsning. Älvkarleby Gävle Tierp Östhammar Heby Stockholm Nordost, avgränsning för åtgärdsvalsstudien Uppsala Uppsala Norrtälje Norrtälje Knivsta Sigtuna Håbo Märsta Enköping Vallentuna Bålsta Upplands Väsby Vallentuna Upplands-Bro Österåker Upplands Väsby Åkersberga Täby Sollentuna Täby Järfälla Danderyd SundbybergSolna Vaxholm LidingöLidingö Ekerö Boo Stockholm Gustavsberg Nacka Strängnäs Ekerö Stockholm Värmdö Salem Södertälje Nykvarn Huddinge Tyresö Tumba Botkyrka Jordbro Västerhaninge Södertälje Gnesta Nynäshamn Haninge Nynäshamn Trosa Nyköping Oxelösund Oxelösund Gotland Figur 3: Karta över länet och de kommuner som berörs Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 9

Utgångspunkten för studien är den rådande standarden på länets cykelvägar som beskrivs som undermålig i bland annat den regionala cykelplanen. Potentialen för att öka antalet cyklister anses dessutom stor då avstånd mellan bostad och arbetsplats i många fall är lämpade för cykelpendling. Med detta som bakgrund och motivering avgränsas åtgärdsvalsstudien till att enbart söka åtgärder för en god cykelinfrastruktur. Projektets utgångspunkt är att fokus ska ligga på cykelstråk, med andra ord kopplingar mellan målpunkter, varför inventeringen således avgränsats till att behandla dessa. Befintlig infrastruktur såsom cykelparkering, vägvisning etcetera har enbart berörts övergripande under insamling av information. För att utredningen ska vara hanterbar har antalet föreslagna åtgärder inom studien begränsats. Ytterligare en anledning är att åtgärderna ska vara rimliga att rymmas inom väghållarnas budgetramar inom en överskådlig framtid. Parallellt till projektet Cykel Nordost pågår andra studier inom nordostsektorn. Dessa redogörs för i kapitel 3.3. Studierna har beaktats vid rekommendation av stråk, se urvalskriterier i avsnitt 5.2, för att undvika upprepande arbete. 1.4 Metod åtgärdsvalsstudie och fyrstegsprincipen 1.4.1 Ny planläggningsprocess Planering av en väg eller järnväg börjar när Trafikverket eller annan aktör har identifierat brister i transportsystemet. Trafikverket undersöker hur dessa kan åtgärdas genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien ska behandla vilka åtgärder som är möjliga för att lösa ett transportproblem och beskriver varför ett väg- eller järnvägsprojekt behövs. Åtgärderna arbetas fram enligt fyrstegsprincipen som beskrivs nedan. Om åtgärdsvalsstudien visar på att en fysisk åtgärd krävs så initieras en planläggningsprocess, vilken leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att ta fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan. 1.4.2 Fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få störst nytta av satsade resurser. Principen innebär att man stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan det vara effektivt med en kombination av åtgärder. 1.Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Här avses bland annat informationskampanjer, reglering med mera. 2.Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, exempelvis skulle cyklister kunna utnyttja delar av dagens körbana. 10

3.Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer, såsom trimmning av befintlig vägyta och korsningar. 4.Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Denna åtgärdsvalsstudie har som mål att bidra till en god cykelinfrastruktur. För att detta ska bli verklighet kan det krävas såväl steg 1-åtgärder som steg 3- och 4-åtgärder. Åtgärdsvalsstudien ska dock fokusera på åtgärderna inom steg 3 (trimning och enkla ombyggnader) och steg 4 (nybyggnad). 1.4.3 Arbetsgång inom projektet Cykel Nordost Arbetet med åtgärdsvalsstudien inleddes med att kartlägga de berörda kommunernas befintliga cykelnät, målpunkter inom och utanför regionen, brister i dagens cykelinfrastruktur och pendlingspotential. Utifrån inventeringen och samråd med kommunerna har regionens behov klarlagts. Arbetet resulterade i flertalet stråk som utifrån ett antal bedömningsgrunder reducerats till sju utvalda stråk. De sju stråken har legat till grund för samråd med allmänhet och kommuner för att säkerställa samsyn vad det gäller brister och behov. Under arbetets gång har andra typer av åtgärder som inte innebär i anspråkstagande och hårdgöring av mark (steg 1-2 åtgärder) samlats in och diskuterats. Dessa redovisas i bilaga 2. De stråk som ansetts prioriterade utifrån studien och samråd har därefter utretts ytterligare med avseende på bland annat måluppfyllelse, väghållarskap, juridiskt skyddade områden samt kostnad. En rapport som sammanfattar åtgärdsvalsstudien har författats och remissats till berörda kommuner samt organisationer. Slutgiltig rapport utgör underlag för fortsatt arbete att verkställa åtgärderna. SAMRÅD MED KOMMUN Från kommun: Cykelplaner Cykelmaterial Regionala cykelplaner, info från organisationer? oner? SAMRÅD MED ALLMÄNHET Granskning beställare och kommuner Befintliga nät Behov av Åtgärder Nya Åtgärdsnät stråk Åtgärder / Prioriteringslista ÅVS granskningshandling ÅVS Cykel Nordost Åtgärder i Steg 1-2 Inventering av målpunkter SL-statistik Olycksstatistik Steg 3-4 nya stråk Enkel kalkyl Intern granskning Revidering Figur 4: Schematisk bild av arbetsgången i projektet Cykel nordost. 11

2 Initiera 2.1 Initiativtagare Åtgärdsvalsstudien föregås av en regional cykelstrategi framtagen inom SATSA II som är ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket, Stockholms landsting (Tillväxt, miljö och regionplanering) Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), Storstockholms lokaltrafik (SL) och Länsstyrelsen i Stockholms län, 3 för att främja en sammanhållen cykelplanering inom Stockholms län. Med detta som utgångspunkt beslutade Trafikverket att ta nästa steg mot en god cykelinfrastruktur genom att inleda en förstudie avgränsad till kommunerna i nordostsektorn. Efter projektets start bestämdes att projektet skulle ha omfattningen och status av en åtgärdsvalsstudie, i linje med den nya planeringsprocessen enligt väglagen. 2.2 Samordning med annan planering Samordning krävs med andra projekt för att sammanhållna stråk ska uppnås. Framförallt med stora exploateringsprojekt såsom Arninge och Galoppfältet i Täby kommun där man planerar för utökad handel, verksamheter samt bostäder. Exploateringen av Norra Kristineberg, Vallentuna kommun, bör likaså beaktas då det kommer att innebära ett stort antal bostäder. Inom det geografiska utredningsområdet pågår planering och byggnation av vägar och järnväg i både kommunens och SL:s regi. I några av projekten ingår cykelinfrastruktur som en del i projektering och färdigställande. Inom projektet Cykel Nordost har pågående utredningar och planering beaktats och samordnats med åtgärdsvalsstudien i den mån det varit möjligt. 2.3 Projektgrupp Åtgärdsvalsstudien har genomförts av en projektgrupp bestående av projektledare, samhällsplanerare och vägutformare på Trafikverket samt konsulter från Tyréns AB. Inom gruppen ingår personer med stor erfarenhet av planering utifrån ett cykelperspektiv. Nära kontakt har hållits mellan beställare och konsult genom regelbundna projekt- och arbetsmöten. 2.4 Samråd Under arbetets gång har kommunikation och samråd med kommuner varit en förutsättning för studiens utformning och resultat. Varje berörd kommun har besökts enskilt för att klargöra kommunens förutsättningar, framtida planering och behov ur ett regionalt perspektiv. Tre ytterligare samråd har även skett där kommunerna träffats för att gemensamt diskutera vilka stråk som bör prioriteras, diskutera steg 1-2 åtgärder samt finansiering av åtgärder. Utöver dessa har samråd skett med Cykelfrämjandet samt Svenska Naturskyddsföreningen. Samråd med allmänheten har genomförts på Trafikverkets webbplats. Synpunkterna har bidragit till studien då befintliga förhållanden på vissa sträckor har poängterats samt att behov och förslag till åtgärder framkommit. Synpunkterna har beaktats samt inarbetats i rapporten. Samrådsredogörelse finns i bilaga 3. 3 SLL, Om projektet. 12