REMISSVAR DATUM 2010-12-01 Ansökningsformulär för Östra Vätterbranterna till biosfärområde REMISSVERSION SEPTEMBER 2010 I detta remissvar kommer synpunkter att koncentreras till de frågor som Gränna skogsgrupp anser är viktiga för biologisk mångfald. Stor tyngdpunkt läggs på behovet av fortsatt arbete med ekologi och naturvård. Kommentar om Remissen I dokumentet Ansökningsformulär för Östra Vätterbranterna till biosfärområde, Remissversion september 2010, framhålls områdets biologiska och kulturbiologiska värden och vikten av att bevara dessa. Här beskrivs olika naturtyper och hur de beror av människan och den rådande topografin. Naturmiljöer ska bevaras och mångfald ska skyddas på nivåer från landskap och ekosystem, vidare till arter såväl som genetisk variation. Detta är en bra arbetsgrund som också väl svarar på UNESCO:s efterfrågan på biologiska värden och arbete i ett biosfärområde. Bakgrund för Gränna skogsgrupps uttalande Östra Vätterbranterna kännetecknas av starkt bruten terräng med parallella sprickdalar och Vätterns storslagna förkastningsbrant ger karaktär till området. Denna topografi har gett upphov till ett svårbrukat landskap där människan under årtusenden format markerna för odling och djurhållning. Slåtter, bete och lövtäckt har format mulens marker med hög biologisk mångfald i vackra gräsmarker samt buskar och träd i nära anslutning till dessa. Under 1900-talet blev lantbruket allt mer effektiviserat och markförbättringar med maskiner och gödsel har förändrat den balans som tagit lång tid att bygga upp. Hamling av träd sker inte längre i någon större utsträckning och artrika, magra betesmarker gödslas. Värden knutna till sådana livsmiljöer försvinner och vi har idag en överrepresentation av arter hemmahörande i äldre jordbrukslandskap på vår nationella Rödlista. Tack vare Östra Vätterbranternas brutna terräng har marker inte kunnat omvandlas till vidsträckta åkrar med en horisont av granplantering. Här finns ännu förutsättningar för mångfald med småbrutna åkrar och kuperade naturbetesmarker med värdefulla brynmiljöer. I detta landskap finner vi också värdefulla skogsmiljöer då syd och nord möts i form ädellövskog i branta raviner och åldrande gran och tall i de gamla bondeskogarna. Skogsmiljöer med så olika karaktär håller många intressanta livsmiljöer där arter med mycket specifika miljökrav kan leva. I fuktig lövskog trivs större barksnäcka samtidigt
som barrskogens hällar utgör värdefulla tjäderlekplatser och vattnet har på många håll sin egen väg. Här finns näst intill orörda miljöer där naturen visar upp en fantastisk mångfald. Förutsättningarna för ett skogsbruk med alternativ till granåkrar är särskilt goda med såväl klimat som jordmån lämpade för lövträproduktion. Det spridda ägandet gör också att många brukare kan engagera sig i sina enskilda bestånds skötsel, alternativ till trakthyggesbruket skulle därför kunna förbättra såväl lönsamheten som naturvärdena. Uttalande Det är viktigt att skydd av naturvärden fortsätter i Östra Vätterbranterna då detta är grunden för det fortsatta arbetet med social utveckling och ekonomi. Vi har idag formellt naturskydd på ungefär 7 procent av skogsmarken i området i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, arealerna frivilligt skydd är för oss okänt och bör om möjligt kompletteras i ansökan. Det är av stort intresse att fortsätta arbetet med skydd av mark. Under mötet om biologisk mångfald i Nagoya 2010 fastställdes krav på att 17 procent av land- och vattenområden ska skyddas från exploatering. Det är självklart att Östra Vätterbranterna i egenskap av ett UNESCO biosfärområde föregår med gott exempel och följer denna riktlinje. Det är vid detta arbete viktigt att valet av områden för skydd omfattar lokaler med särskilt höga naturvärden. Det ska inte bara vara en statistikåtgärd. Detta innebär fortsatta naturvårdsinsatser med nära samarbete mellan myndigheter, lantbrukare och andra intresseorganisationer. Miljöer kopplade till det äldre jordbrukslandskapet måste skötas på att sådant sätt att biologisk mångfald gynnas med hamling av träd, slåtter samt bete på naturbetesmarker. Andra miljöer, såsom åldrande skogar bör istället avsättas för fri utveckling mot något som kan komma att likna urskog i dessa trakter. Exploatering bör ske med försiktighet i området. De som önskar byggnation och markutnyttjande i Östra Vätterbranterna bör förses med information om arbetet med biosfärsområdet samt tillhandahålls med information om naturvärden på aktuell lokal. Vi vill understryka vikten av ett fortsatt arbete med ekologi och naturvård i biosfärsområdet Östra Vätterbranterna. Ett rikt landskap är en direkt förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Social utveckling liksom ekonomisk tillväxt är beroende av den grund som landskapet utgör och förhållandet kan beskrivas som i figuren.
Fortsatt arbete med metod för brist- och funktionalitetsanalys är ett bra arbetssätt för att lägga grundstenen till en hållbar landskapstrategi. Kulturella, historiska och ekonomiska aspekter behöver sedan tillföras analysen. Biosfärområdet har genom sitt breda samarbete alla möjligheter att omsätta de teoretiska analyserna i praktiska åtgärder. På så sätt kan ÖVB fungera som ett verkligt test och modellområde för hållbar utveckling. Vi utvecklar därmed bygden när sociala och sedan ekonomiska system vilar på en stabil grund av fungerande ekologiska system. I linje med ovanstående vill vi behålla det svenska namnet Östra Vätterbranterna. Den engelska översättningen däremot kan diskuteras. Ytterligare synpunkter på namnfrågan finns i bilaga till detta yttrande. Sammanfattning Östra Vätterbranterna har unika förutsättningar för biologisk mångfald Fortsatt fokus på bevarande och återskapande av naturmiljöer är en förutsättning för en hållbar social och ekonomisk utveckling En fortsatt aktiv samverkan kring hållbara landskapslösningar kan skapa nya arbetstillfällen inom förädling, turism mm Östra Vätterbranterna är ett namn som väl beskriver områdets unika värden (se bilaga) Bilaga: Östra Vätterbranterna och biosfärområdets namn Under arbetet med ansökan har frågan om områdets namn helt naturligt varit föremål för diskussion. Nya aktörer och en delvis ny situation för det gamla projekt ÖVB har visat på ett behov av och intresse för varumärket. Vi vill därför passa på tillfället att lite mer utförligt beskriva vår syn på namnfrågan. Vad är syftet med ett namn och vad skall det återspegla? I disskusionerna om namnet har tre särskilt viktiga kriterier lyfts fram. 1. Beskrivning Namnet skall vara beskrivande på ett sätt som uttrycker områdets unicitet avseende natur och kultur. Det skall alltså lyfta fram biosfärområdets särart och förtydliga dess profil. 2. Platskänsla Namnet skall bidra till att skapa en identitet och tillhörighet för de boende och verksamma personerna inom biosfärområdet.
3. Marknadsföring Namnet skall vara områdets varumärke utåt, detta gäller gentemot vitt skilda målgrupper såsom turister, organisationer, myndigheter och kunder till områdets varor. Hur svarar Östra Vätterbranterna mot ovanstående kriterier? På svenska Mab:s hemsida beskrivs biosfärområden; Biosfärområden i världen kännetecknas av att de har väldigt höga landskapsvärden, både kulturhistoriska och biologiska. Dessa värden värnas samtidigt som de nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. I biosfärområden gäller det att ta tillvara på landskapets värden som är potentiella tillgångar för lokalbefolkningen och samhället. Detta tankesätt, att biosfärområden i sitt arbete tar avstamp utifrån de naturgivna förutsättningarna genomsyrar hela Mabvärlden liksom all forskning och utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Sociala och ekonomiska katastrofer kan repareras och samhällen kan återuppstå efter svåra kriser. Ekologiska kollapser däremot är ofta irreversibla och har på många platser i världen fått långsiktigt katastrofala följder för lokalsamhällena (ökenspridning, uttorkade sjöar, eroderad jordbruksmark, utfiskade hav etc.). Ser man på namnen för Sveriges, Europas och världens biosfärområden så har de allra flesta valt att döpa sina områden utifrån landskapets naturkvaliteter. Namnen innehåller ofta berg, floder, öar, skärgårdar, skogar eller andra liknande beteckningar. 1. B. Östra Vätterbranterna som beskrivande namn Det är skogsgruppens uppfattning att ÖVB är (av hittills presenterade förslag) det som bäst förklarar vad som är unikt i vårt område. Det småbrutna och omväxlande landskapet med små fastigheter hade inte sett ut på detta sätt om hela ÖVB varit lättbrukade slättområden. Den socioekonomiska strukturen är alltså starkt avhängig topografin. De kulturella särdrag som fascinerar besökande landskapsforskare och andra bottnar i naturens nyckfulla sätt att fördela den brukningsbara jorden. Vätterns förkastning är tydlig och ju längre österut vi kommer ju mindre dramatiska blir sprickdalarna. Sjön Noen är slutet på den östligaste sprickdalen och valet att avgränsa biosfärområdet med sockengränser (lagda över ett naturgeografiskt skikt) visar också hur ÖVB försöker integrera natur och kultur. 2. B. Östra Vätterbranterna och platskänslan En spännande aspekt på vårt namn är att det vuxit fram och förankrats parallellt med Östra Vätterbrantsprojektet. Säger man östra vätterbranterna till folk i stugorna och kommunala, regionala eller nationella politiker och tjänstemän så kommer de kanske att tänka på naturen men förmodligen i första hand på vår organisation. Vi är Östra Vätterbranterna, det är väl inget att skämmas för? De gränser som fastslagits har aldrig funnits i det allmänna medvetandet som en geografisk enhet. Det är ett obestridligt faktum att områdets avgränsning inte kan beskrivas med något vedertaget begrepp. Det handlar om ett flertal bygder som projektet fört samman och försökt jobba med som en helhet. Vårt (självpåtagna)
uppdrag har istället varit att skapa en helhetssyn på landskapet och försöka få acceptans för detta. När nu, i samband med remissen, nya aktörer kommer med i arbetet är det naturligt att namnfrågan återigen aktualiseras. GSG anser att uppdraget för oss som deltagit längre tid är att förklara och utveckla det tankesätt och de processer som lett fram till var vi står idag. Östra Vätterbranterna (i pluralis) är ett spännande namn som beskriver företeelser utan motstycke i landet. Det gäller för oss alla att även sälja in det unika till människor som dagligen har dessa kvalitéer utanför husknuten. Vi har genom åren sett hur projektet s.a.s. öppnat ögonen för hembygdens värden. Denna pedagogiska uppgift, att samla människor i gemensamma ansträngningar för ett hållbart brukande, är tydligt kopplat till förankring av varumärket. Ser man de naturgeografiska kvalitéerna och unika förutsättningarna så är det lättare att förstå behovet av skydd, varsamt brukande och alternativa inkomstkällor som turism och vidareförädling av varor. B. Marknadsföring Den första frågan att besvara är; vad skall marknadsföras? Det är ju inte självklart att en turistentreprenör och en knäckebrödstillverkare har samma kriterier. Om vi ser det som att våra processer runt landskapssamverkan är det centrala i vår profil så kanske det ger ytterligare andra argument i namnfrågan. Det delvis nya läge som uppstår i och med att vi blir biosfärområde används som argument för att byta namn; en markering av att vi nu gör en nystart i processen. GSG anser att det är riktigt att bredda verksamheten och lyfta in nya grupper (lokalt (hållbart) näringsliv, turism, boende i tätorterna o.s.v.). Detta bör dock ske utan att vi förlorar särarten och det som vi anser är biosfärområdets profil; bred samverkan runt landskapets nyttjande. Detta är i vida kretsar välkänt och etablerat och i Mabvärlden troligen helt unikt. Låt nya aktörer dra nytta av vad vi gjort genom åren. Det har tagit 15 år att komma hit med marknadsföring av ÖVB, ett ev. nytt namn måste därför vara betydligt bättre än det nuvarande om det ska vara motiverat med ett byte. Något sådant förslag har enligt vår mening aldrig presenterats. Att biosfärområdet framöver kommer att jobba mycket med utvecklingsfunktionen är helt naturligt. ÖVB har potentialen att hållbart producera och förädla produkter och biosfärområdet förstärker kvalitetsprofilen. Det är dock viktigt att erinra om varför vi sökte utmärkelsen från början; ett framgångsrikt projekt som vägrade lägga ner. ÖVB:s arbetsgrupp ville hitta ett ramverk att permanenta organisationen inom och fortsätta det arbete som påbörjats. All utveckling framöver bör därför ta avstamp i vad som redan gjorts, föra erfarenheterna och arbetssättet vidare till nya människor och verksamheter, människor som i sin tur kommer att påverka och utveckla konceptet. GSG ställer sig därför bakom den utvecklingsplan som finns beskriven i ansökan. Om lokala producenter av varor upplever att de för sin verksamhet behöver ett unikt varumärke så kan det mycket väl utvecklas parallellt med biosfärområdets namn.
Den engelska översättningen av namnet har också ifrågasatts The eastern slopes of lake Vättern. Vi erkänner att namnet är svåröversatt, (slopes är snarast sluttning/slänt på svenska) och föreslår att det engelska namnet ses över. Kanske behöver det inte vara en rak översättning? The magnificent landscape east of Lake Vettern kanske, eller Mosaic landscape east of Lake Vettern? Översättning till andra språk har heller aldrig tagits upp, området behöver väl namn på både tyska, franska och spanska? Östra Vätterbranterna är ett namn som väl beskriver områdets unika värden Namnet förklarar den socio-ekonomiska och kulturella särarten i landskapet ÖVB är redan ett varumärke som förknippas med processen fram till idag (vår profil) Namnet behöver inte översättas ordagrant till engelska