Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

P atientsäkerhetsberättelso

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Kulltorps vård- och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål, synpunkter och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 9 3

Sammanfattning Inom Sociala sektorn i Härryda kommun har under första året med patientsäkerhetslagen de större patientsäkerhetsåtgärderna varit att: Förtydliga riktlinjer gällande avvikelsehantering och delegering En uppföljnings och utvärderingsmodell har utvecklats och implementerats för personligt förskrivna hjälpmedel. En modell för systematiska riskbedömningar av trycksår, fall och undernäring har introducerats under 2011. 4

Övergripande mål och strategier Politiskt inriktningsmål för Hälso och sjukvård o Brukarens hälsa ska främjas så att hon kan behålla sin integritet, sin självkänsla och sin plats i samhällslivet. Insatsen ska ske utifrån en helhetssyn på brukarens och de närståendes behov och förutsättningar. o Vården ska baseras på kunskaper från forskning och beprövad erfarenhet. Brukaren ska själv lämnas möjlighet att påverka vårdens utformning. o Insatserna ska ges så att en god kostnadseffektivitet uppstår o Alla brukare skall känna trygghet och uppleva att de får den bästa personliga omvårdnaden (vision). o Brukaren och dennas närstående ska ges möjlighet att få bästa stöd under sjukdomsperioden. Stödet kan bestå av samhällsinsatser, samarbete med trossamfund eller annat som brukaren väljer. o Genom insatser med friskvård, rehabilitering, habilitering och vård ska brukarens kvarboende i det egna hemmet underlättas Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvarsfördelningen för den kommunala hälso- och sjukvården finns dokumenterad. I dokumentet beskrivs utifrån olika områden ansvarsfördelning mellan verksamhetschef för hälso- och sjukvård, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och hälso- och sjukvårdschef för sjuksköterskeenhet och rehabiliteringsenhet (HSV-chef). Struktur för uppföljning/utvärdering Samtliga avvikelser registreras i avikelselsemodulen i verksamhetsprogrammet Treserva. Enhetschef och den legitimerade personalen (när brukaren har kommunal hälso- och sjukvård) ska enligt riktlinje ta del av och utreda avvikelser samt vid behov vidta åtgärder. Vid allvarliga händelser som t.ex. vårdskada informeras MAS/MAR som följer upp och bedömer om händelsen ska anmälas vidare samt avslutar utredningen. Avvikelser är med på dagordningen på teammöten/brukarmöten på samtliga enheter. Statistiksammanställningar redovisas och diskuteras 2 gånger per år i ledningsgrupperna inom Vård och omsorg samt Funktionshinder. Den årliga sammanställningen redovisas för politiska sektorsamråd. 5

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Enhetschef, legitimerad personal och politiker har fått muntlig och skriftlig information om den nya patientsäkerhetslagen. Under hösten har det bedrivits ett projekt där Senior Alert (http://www.lj.se/senioralert) har prövats på några enheter för att hitta lämplig metod för att börja använda riskbedömningarna systematiskt inom Vård och omsorg. Delegeringsriktlinjerna har reviderats och skärpts när det gäller uppföljningsansvar och kunskapstest. Riktlinje har även tagits fram för åtgärder vid indragen delegering. Förteckningen över vilka hälso och sjukvårdsuppgifter som får delegeras finns. Kompetenskrav för förskrivare av personliga hjälpmedel har arbetas fram under 2011 och är nu förankrade i verksamheten. En modell för systematisk uppföljning för personligt förskrivna hjälpmedel har arbetas fram och börjat användas av arbetsterapeuter och sjukgymnaster för att följa upp säkerheten och användningen av förskrivna hjälpmedlen. Omvårdnadspersonalen inom vård och omsorg har under 2011 fått individuell utbildning för att kunna föra sin dokumentation elektroniskt. Riktlinjen för avvikelsehantering har förtydligats angående registrering av vårdskada och hur berörd personal ska samarbeta i utredningsarbetet. Samtliga enheter registrerar from 2011 avvikelserna elektroniskt i verksamhetsprogrammet. Kontinuerliga utbildningsinsatser för all personal erbjuds inom följande områden: Läkemedel Diabetes Förflyttningsteknik Obligatorisk utbildning för att förflytta brukare med lyft. Stroke Demens Hjärt - lung räddning Munhälsa. Inkontinens Brukardokumentation Enhetscheferna utser olika ombud som får fördjupad utbildning som de ska delge sina arbetskamrater. Ombudsuppdrag finns gällande: Hygien Livsmedels Rehabilitering 6

Uppföljning genom egenkontroll Palliativa registret används för de personer som avlider inom kommunens verksamhet för att utvärdera vården i livets slutskede. Kommunen har uppgett antal bedömningar gällande fall, trycksår, undernäring och läkemedel och skickat dessa till Socialstyrelsen och SKL för att Härryda ska vara med i öppna jämförelser MAS/MAR sammanställer årligen hälso- och sjukvårds avvikelser internt/externt, Lex Maria anmälningar samt anmälningar till Läkemedelsverket. Resultaten analyseras och jämförs med tidigare års resultat. Brukarundersökningar för att registrera hur brukare upplever omsorg och kavlitet inom verksamheten genomförs årligen på samtliga enheter inom Vård och Omsorg och Funktionshinder. Standardiserad enhät angående hygien används till personalgrupper regelbundet för att kartlägga följsamheten av hyginenrutinerna. Sjuksköterseenheten mäter årligen antalet delegerade läkemdelsdoser och jämför resultatet med tidigare år. Medicinskt ansvariga har under 2010-2011 gjort verksamhetstillsyner gällande hälso- och sjukvård i form av oanmälda flygande kontroller på samtliga 37 enheter. Kollegial dokumentationsgranskning av 85 journaler har under hösten gjorts av leg arbetsterapeuter och leg sjukgymnaster. Granskningen har jämförts med likvärdig granskning gjord 2009. Händelser utifrån brister i förhållningssätt och attityder hos personal registreras i avvikelsesystemet och utreds enligt Lex Sara. Utifrån vad som är känt har inte sociala sektorn i Härryda kommun haft någon anmälan till patientnämnden under 2011. MAS deltar i patientnämndens årliga informationsmöte om anmälningar i närområdet Samverkan för att förebygga vårdskador Det finns ett övergripande Hälso- och sjukvårdsavtal mellan region och kommunerna i Västra Götaland. För KLARA/SVPL finns det avtal som reglerar samverkan samt avvikelshantering mellan huvudmännen. LGS (Ledningsgrupp i samverkan) omfattar Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö kommuner samt Sahlgrenska universitetssjukhuset och primärvården. Inom ramen för LGS tecknas många avtal och utvecklas samverkansrutiner inom en rad områden. På kommun/primärvårdsnivå finns inom LGS, samarbetsorganisationen NO- SAM (Närområdessamverkan). Samverkan sker i arbetsgrupper mellan primärvård och kommun under temana Barn och Unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre.Inom Sociala sektorn i kommunen finns ett uppbyggt system på samtliga enheter där omvårdnadspersonal, enhetschef och hälso- och sjukvårdspersonal träffas regelbundet för att diskutera enskilda ärenden, analysera rapporterade avvikelser samt identifiera risker. 7

Riskanalys Dokument Riktlinje för avvikelsehantering har under året förtydligats. Alla händelser måste analyseras för att förebygga att de inte upprepas. Information har givits till samtliga chefer om att alla enheter måste arbeta mer förebyggande och bygga in riskanalyser i allt arbete. Vid planering inför verksamhetsförändringar görs alltid en bred riskanalys. Den legitimerade personalen gör alltid riskbedömningar inför hjälpmedelförskrivning, samt informerar patient o närstående om hur hjälpmedlet ska användas för att optimera nyttan och minska eventuella risker. Det samma gäller vid annan behandling och träning, där behandlingen utformas så att det är riskfritt genomförande. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal har enligt patientsäkerhetslagen och lokal riktlinje skyldighet att registrera alla avvikelser i verksamhetsprogrammets avvikelsemodul. Vid allvarligare händelser och vid samtliga fall ska personalen även snarast kontakta ansvarig sjuksköterska via telefon. Den legitimerade personalen som är patientansvarig på enheten samt enhetschefen ska ta del av alla avvikelser inom 14 dagar. Den legitimerade personalen analyserar samtliga händelser och dokumenterar hur varje händelse följs upp. Nytt för 2011 är att avvikelser alltid tas upp på teammöten/brukarmöten. Enligt riktlinjen kontaktas MAS/MAR vid allvarligare händelser eller vid tveksamheter. Utifrån alvarighetsgrad utreder MAS/MAR händelsen vidare och gör en bedömning om händelsen ska gå vidare till en anmälan till Socialstyrelsen och/eller läkemedelsverket. Hantering av klagomål, synpunkter och analys På kommunens hemsida och ute i kommunens lokaler finns skriftlig information om kommunens klagomålshantering, Synpunkten. De inkomna klagomålen diarieförs och utreds. Den som lämnat klagomålet får alltid en återkoppling efter avslutad utredning. Om möjligt är den som framfört klagomålet delaktig i utredningen. Klagomålen sammanställs årligen och redovisas till kommunens politiker. All personal är informerad om att de ska hjälpa brukare och anhöriga att framföra klagomål och hänvisa dem till rätt instans. I enkätform inhämtas synpunkter från anhöriga som haft närstående som fått palliativ vård, där de kan framföra synpunkter på hur de upplevt omvårdnaden och behandling. Vid klagomål som framförts till Socialstyrelsen informeras kommunen. Informationen analyseras och förslag tas fram på förbättringsåtgärder. 8

Samverkan med patienter och närstående All personal är informerad om att de ska arbeta aktivt i varje ärende och uppmuntra patienter/närstående att vara aktiva och så delaktiga som möjligt i att planera hur vården ska utföras. Brukare tillfrågas om att vara delaktiga vid utredning av alla avvikelser när ansvarig bedömer att de kan och/eller att de har något att tillföra. Anhöriga inbjuds om samtycke från brukaren finns. Verksamheterna har samverkans former med olika brukarorganisationer. Övergripande samverkan med brukare och anhöriga sker även genom kommunens kommunala Pensionärsrådet och Rådet för Funktionshinderfrågor. Resultat Processmått Antal riskbedömningar, andel läkemedelsavstämningar, andel korrekta hygien- och klädrutiner, andel riskbedömningar är insamlade och inskickade till Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting inom ramen för öppna jämförelser. Resultatmått. Sammanställning av samtliga avvikelser avseende Hälso- och sjukvård för 2011 är sammanställda och finns i separat redovisning. Övergripande mål och strategier för kommande år Samtliga brukare inom kommunal hälso- och sjukvård med förskrivna hjälpmedel med hjul t ex elrullstolar, rullstolar, rollatorer m.m.) ska ha haft kontakt med förskrivare för uppföljning och utvärdering under 2012. Alla verksamheter inom Vård och omsorg och Funktionshinder skall medverka med var sin enhet i kvalitetsuppföljning utförd av MAS/MAR gällande läkarkontakt, läkemedelshantering, delegering, avvikelsehantering, medicin tekniska produkter, hygien, inkontinens, vård och behandling, trycksår, nutrition, fallskador, rehabilitering, mun och tandvård under 2012. Utifrån resultaten ska handlingsplaner arbetas fram. Standardiserade riskbedömningar avseende fall, malnutrition och trycksår ska göras på brukare med kommunal hälso- och sjukvård inom Vård och omsorg. En övergripande struktur för hur vi mäter resultatet av patientsäkerhetsarbetet ska arbetas fram 9