Gång- och rörelseanalys i s k a r a b o r g Information från ortopedkliniken KSS om planeringen av Gånganalyslaboratorium i Skaraborg
Tredimensionell gånganalys Rörelsehandikapp är vanligt och förekommer i flera patientgrupper så som cerebral pares, stroke, parkinson, reumatoid artrit, amputerade och vid en rad andra tillstånd. Dessa patientgrupper har ofta många medicinska problem men också svårt med att förflytta sig och därmed leva ett självständigt liv. Det kan vara svårt att hävda och framhålla behovet av möjligheten att förbättra rörelseförmågan. Med ökad kunskap höjs kraven på behandling både hos patienter och av samhället i övrigt. Inte minst vill man kunna utvärdera om behandlingen som ofta är kostsam, är indicerad och om den har avsedd effekt. Med Tredimensionell gånganalys kan man mäta och kvantifiera gång- och rörelsemönster. Detta för att objektivt kunna bedöma och utföra möjliga behandlingar liksom utvärdera effekten av dessa. Tredimensionell gånganalys är ett utmärkt objektivt mätinstrument, som kan användas kliniskt liksom i forskningssyfte. Vad är Tredimensionell gånganalys? Beskrivning av rörelser i tre plan under gång (kinematik). Beskrivning av krafter som verkar på kroppen under gång (kinetik). Varför gånganalys? Objektiv mätmetod. Registrerar rörelser och krafter som ögat inte kan uppfatta. Hjälpmedel inför beslut och som utvärdering efter olika behandlingar.
En fullständig undersökning innefattar: Videoinspelning. Klinisk undersökning rörelseomfång, muskelkraft, selektion och spasticitet. Tredimensionell gånganalys (tids- och distansparametrar, kinetik, kinematik). Elektromyografi (EMG). Pedobarograph (fotavtryck). Figuren visar exempel på information om rörligheten i tre plan (kinematik). I detta fall rörligheten över höftleden i sidoplanet, frontalplanet och transversalplanet. Hela gåncykeln är illustrerad där ca 60 % utgör stödfasen och resterande 40% svängfasen.
Hur går det till? En fullständig undersökning tar mellan 2-2,5 timme. Patienten träffar en sjukgymnast som spelar in en kort video och gör en klinisk undersökning. Därefter görs gånganalysen tillsammans med en ingenjör då flera små reflexer tejpas på kroppen och patienten får gå fram och tillbaka i laboratoriet. Åtta kameror är uppmonterade i det minst 10x12 meter stora rummet. Kraftplattor är installerade i golvet. Varje kamera skickar iväg en infraröd stråle som studsar tillbaka från varje enskild reflex. Databearbetning ger sedan information om storlek och riktning av rörelser under hela gångcykeln för varje större enskild led i tre plan. Beräkningar från kraftplattorna ger också information om krafter som verkar över de olika lederna i de olika planen. Samtidig EMG registrering fångar vilka muskler som är aktiva under olika delar av gångcykeln. I laboratoriet får patienten också gå barfota på en speciell fotplatta och tryckfördelningen registreras. All information samlas och bearbetas av en ingenjör och därefter gör läkaren en sammanfattande analys. Vilka kan vara aktuella för gånganalys? Barn och vuxna med Cerebral Pares och andra neuromuskulära sjukdomar där man inför ortos/skenbehandling och operation vill ha en mer omfattande bedömning. Gånganalysen kan även användas för att följa förloppet, i synnerhet under uppväxten. Barn och vuxna med felställningar i rörelseapparaten efter skador eller missbildningar inför behandling. Patienter med Parkinsons sjukdom, multipel scleros och reumatoid artrit kan vara aktuella, för att följa sjukdomsförlopp och för att justera och utvärdera effekten av medicinering. Patienter med balanssvårigheter, vid utredning och uppföljning. Amputerade där man provar ut olika typer av ortoser. Diabetiker där det är viktigt att upptäcka fotfelställning med ökat tryck under fotsulan, vilket innebär att man kan förebygga uppkomst av sår.
Hur används informationen? Genom en omfattande genomgång av patienten och en detaljerad information om rörelsemönstret kan man få bekräftelse och stöd för planerade åtgärder. Exempelvis i utprovningen av en ortos/skena hos ett barn med Cerebral pares kan man få exakta uppgifter hur skenan fungerar och hur den påverkar gångförmågan. Ett annat exempel är sk droppfot efter stroke. Gånganalysen tillsammans med EMG, dvs registrering av muskelaktivitet, kan visa om det är svaghet i fotens lyftare eller en för stark böjare som är problemet. Det ger stöd för om en operation med senförlängning eller senförflyttning ska rekommenderas. Ett tredje exempel är patienter med Parkinson sjukdom eller Reumatism där man kan utvärdera effekten av medicinering. Hos dessa patienter kan man utveckla scores för olika kvaliteter av gången som kan följas över tid och jämföras med tidigare resultat. Varje remiss till gånglaboratoriet besvaras på ett standardiserat och enkelt sätt, samt med en djupare analys som tillägg. Även utomlänspatienter kan bli aktuella liksom ett samarbete med Högskolan Skövde. Jacques Riad Överläkare Ansvarig för Barnortopedi samt Neuroortopedi, Ortopedkliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Ulf Nyberg Överläkare, verksamhetschef Ortopedkliniken, Skaraborgs Sjukhus
Ortopedkliniken, Skaraborgs Sjukhus, 2009-10-19