Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Relevanta dokument
Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik


NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kemi 2. Planering VT2016

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Modell och verklighet och Gy2011

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

BETYG GYMNASIESKOLAN

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Fysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

10. Relativitetsteori Tid och Längd

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Lokal pedagogisk plan

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Inför provet mekanik 9A

Förmågor och Kunskapskrav

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Ljud njutning eller plåga

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förslag den 25 september Fysik

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Svar och anvisningar

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Viktiga moment i kursplanen

a) En pipa som är öppen i båda ändarna har svängningsbukar i ändarna och en nod i

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Matematik D (MA1204)

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

Diagramritning med Excel och figurritning med Word

Handledning laboration 1

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del II

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Repetition Mekanik Fy2 Heureka 2: kap. 2, 3.1-3, version 2016

Lokal pedagogisk plan

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Planetrörelser. Lektion 4

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Fysikaliska modeller

Svar och anvisningar

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Lösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Laboration 1 Fysik

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår

Transkript:

Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag säger att om R är banradien och T är omloppstiden så gäller att R 3 /T 2 =k där k är konstant. Nedan finns data för Jupiters fyra största månar. Avgör om Keplers tredje lag gäller för dessa månar Namn Diameter (km) Massa (kg) Banradie i medeltal (km) Omloppstid (dagar) Io Jupiter I 3660,0 8.93 10 22 421700 1,769 Europa Jupiter II 3121,6 4.8 10 22 670900 3,551 Ganymedes Jupiter III 5262,4 1.48 10 23 1070400 7,155 Callisto Jupiter IV 4820,6 1.08 10 23 1883000 16,69 Lösning: För att visa att R 3 /T 2 =k behöver vi inte göra om till SI-enheter. Värdena för R och T hittar vi de två högra kolumnerna i tabellen. Det är lämpligt att vi visar att R 3 /T 2 har samma värde oavsett vilken måne vi räknar på. Io: 421700 3 /1,769 2 = 2,39 10 16 Europa: 670900 3 /3,551 2 = 2,39 10 16 Ganymedes: 1070400 3 /7,155 2 = 2,39 10 16 Callisto: 1883000 3 /16,69 2 = 2,39 10 16 Om du använder Wolfram Alpha är det viktigt att du byter ut kommat mot en punkt (vilket amrikanarna använder som decimaltecken). Beräkningarna ovan ger samma kvot in till mins andra decimalen (och det räcker för mig just nu) vilket var det vi skulle bevisa. Det enklaste sättet att lösa uppgiften är nog att klippa in tabellen i ett kalkylprogram och skapa formeln R 3 /T 2 vilken sedan kopieras till resterande fält.

Fråga 2: I bilden ser du månen och jorden a) Hur stor är centripetalkraften mellan jorden och månen (i medel)? Svar: m v 2 / r = Lösning ed Wolfram Alpha: mata in (earth mass) (moon velocity)^2 / ( moon distance) b) Vilken riktning har centripetalkraften i var och en av de båda positioner månen har i bilden (endast svar. Rita i figuren)? Svar: Riktad mot jorden c) Centripetalkraften är ingen egen kraft utan är alltid en del av en annan kraft. Vilken kraft är det som i detta fall är vår centripetalkraft (endast svar)? Svar:_Garavitationskraften_ Fråga 3: Du står på en 10 meterssvikt och kastar en sten rakt upp med hastigheten 10 m/s. Du skall rita tre diagram som tillsammans beskriver rörelsen från det att stenen lämnar handen fram till att den slår i vattenytan 10 meter längre ner. De tre diagrammen är:

a) s/t-diagram b) v/t-diagram c) a/t-diagram Lösning Fråga 4: Stig-Helmer väger 88 kg och svingar sig i en 6,0 m lång lian. Som högst befinner sig Stig-Helmer 2,2 meter över den lägsta punkten. Vilken är den största spännkraften som lianen utsätts för?

Lösning: När han befinner sig i den lägsta punkten är spännkraften lika med summan av tyngdkraften och centripetalkraften. Energiomvandlingen ger Stig-Helmers hastighet i lägsta punkten till v = (2 g h) 0.5 = (2 9.82 2.2) 0.5 = 6.57 F to t = mg + m v 2 / r = 88 (9.82 + 6.57 2 / 6) = 1497 N Svar: 1.5 kn Fråga 5: Bängt singlar slant. Antag att högsta punkten ligger 30 cm över bordet och att myntet lämnade handen 10 cm över bordsytan och landade 30 cm bort från handen

a) Efter hur lång tid var myntet på sin högsta höjd? b) Vilken utgångshastighet hade myntet? c) Efter hur lång tid landade myntet på bordet första gången? Lösning finns här: Länk till pdf:

Fråga 6: Pariserhjulet London Eye är 394 fot i diameter och ett varv tar 30 minuter. Bestäm hastighetsförändringen för en passagerare i detta hjul under en 5 minuter lång resa. (Ledning: banhastigheten är konstant men riktningen ändras) Lösning:

Fråga 7: (Endast svar) Du skall nu med ord och med formler beskriva hur du skulle gå till väga för att lösa följande problem. Du har inte tillgång till någon våg men ändå skall du väga en person. Du har tillgång till följande Ett plant betonggolv Ett antal fjädrar av olika storklek En kraftig bräda ca 5 meter lång En tjugokilosvikt Ett kraftigt järnrör ca 30 cm långt och ca 3 cm i diameter Ett 10 meter långt måttband En krok i taket Ca 10 meter kraftig lina Svar: 1. Lägg röret under brädans mitt och ställ personen i ena änden. 2. Mät avståndet l 1 från tyngdens mitt till röret. 3. Låt personen som ska vägas vandra långsamt från röret och ut på blankans andra sida. Stoppa precis när plankan väger över. 4. Mät avståndet l 2 från röret till mitt under personen. 5. Eftersom M 1 = M 2 är 20 g l 1 = m g l 2 6. Efter förenkling får vi m = 20 l 1 /l 2 kg.

Fråga 8: Figuren visar ett elektronstrålerör där elektronerna skjuts in från höger med hastigheten 27 Mm/s. Elektronernas väg bestäms av den ljusa kurvan. I figuren avlänkas elektronerna av ett elektriskt fält. Avståndet mellan linjerna i bakgrunden är 10 mm. Bestäm styrkan hos det elektriska fältet. Bilden kommer från PBFyB 02-05 Lösning: Elektronerna har hastigheten 27 Mm/s = 27 10 6 m/s. Avlänkningen i y-led är uppskattningsvis 20 mm, dvs 0.02 m. Sträckan i x-led är 60 mm, dvs 0.06 m. E = F / Q ger F = E q F = m a ger a = E q / m e men x = v 0 t ger t = x / v 0 = 0,06 / (27 10 6 ) = y = a t 2 / 2 ger 0,02 = E q / m e t 2 / 2 Nu kan vi lösa ut E och sätta in värdena för elektronens laddning, massa och tiden. Hoppas provet gick bra!

Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder Identifiera, analysera och lösa problem Betyg E Betyg C Betyg A Eleven redogör Eleven redogör översiktligt för utförligt för innebörden av innebörden av begrepp, modeller, begrepp, modeller, teorier och teorier och arbetsmetoder från arbetsmetoder från vart och ett av vart och ett av kursens olika kursens olika områden. Eleven områden. Eleven använder dessa med använder dessa med viss säkerhet för att viss säkerhet för att söka svar på frågor söka svar på frågor samt för att beskriva samt för att beskriva och exemplifiera och exemplifiera fysikaliska fenomen fysikaliska fenomen och samband. Utifrån och samband. Utifrån något exempel några exempel redogör eleven redogör eleven översiktligt för hur utförligt för hur fysikens modeller fysikens modeller och teorier utvecklas. och teorier utvecklas. Eleven värderar Eleven värderar också modellers också modellers giltighet och giltighet och begränsningar med begränsningar med enkla omdömen. enkla omdömen. Fråga 1, Fråga 2, Fråga 3 (4p), Fråga 4, Fråga 5 (4p) Eleven identifierar, analyserar och löser enkla problem i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla Fråga 3 (6p), Fråga 5 (6p), Fråga 6, Fråga 7 (1p), Fråga 8 (2p) Eleven identifierar, analyserar och löser komplexa problem i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring fysikaliska fenomen och samband. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur fysikens modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen. Fråga 7 (3p), Fråga 8 Eleven identifierar, analyserar och löser komplexa problem i bekanta och nya situationer med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Eleven

Använda naturvetenskapligt språk egna frågor. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. Fråga 1, Fråga 2, Fråga 3 (4p), Fråga 4, Fråga 5 (4p) Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Fråga 2, Fråga 3 (4p), Fråga 4, Fråga 5 (4p) frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. Fråga 3 (6p), Fråga 5 (6p), Fråga 6, Fråga 7 (1p), Fråga 8 (2p) Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Fråga 3 (6p), Fråga 5 (6p), Fråga 6, Fråga 8 (2p) planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. Fråga 7 (3p), Fråga 8 Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Fråga 7 (3p), Fråga, Fråga 8