Arbetsplan Äppelbo förskola

Relevanta dokument
Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Förskolan Sjöstjärnan

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Västra Vrams strategi för

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskolan Sjöstjärnan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Vasaparkens förskolor

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsrapport

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Tyck till om förskolans kvalitet!

Johannes förskolor. Ingress

I Ur och Skur förskolan Mullegården

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Arbetsplan för Saffranets förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Profil. Naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för 2012/2013

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan för

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson Förskolan Gullvivans arbetsplan

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Kvalitetsgaranti Herrängens förskolor

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Presentation. Gagnef kommuns vision

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan GEM förskola

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Transkript:

Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1

Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel med andra. Vi bygger på och stödjer barnens förmåga till empati och omtanke om andra, vår natur och miljö. Vi är lyssnande och medforskande pedagoger som ser barnens möjligheter och olikheter som en tillgång. Vi har en öppen och välkomnande miljö med ett kreativt och tillgängligt material som lockar till samspel och eget undersökande. Vi ger föräldrar delaktighet och inflytande i verksamheten genom det dagliga mötet, dokumentation, utvecklingssamtal, informationsbrev och föräldramöte. Vi har en verksamhet som bygger på en demokratisk grund där allas röster blir hörda, både barn och vuxna. Våra valda värdeord Miljö Vi ser miljön som den tredje pedagogen vilket innebär för oss att den ska vara tydlig och tillgänglig och bygga på en tilltro till barnens egen förmåga att göra val. Miljön och materialet i våra åldersanpassade avdelningar och gårdar ska inspirera, utmana och förändras utifrån barnens behov och intresse. Det ska finnas mötesplatser för samspel där lek och utforskande kan ske utifrån barnens erfarenheter och där vi pedagoger kan utmana barnen i sitt lärande. Vi tänker att vi blir i det sammanhang vi befinner oss i, inte att vi är på ett visst sätt, därför är det viktigt att skapa en miljö som tydligt förmedlar vår syn på det kompetenta barnet, ett barn som kan. 2

Delaktighet Delaktighet handlar om att få säga sin mening, bli lyssnad till och lyssna på andras åsikter och förhandla inför överenskommelser eller beslut. Delaktighet möjliggör utvecklandet av förskolan som i sin tur bygger på en tydlig organisation. Genom delaktighet skapas ansvar, ansvar utifrån var och ens förmåga. Vi tänker att delaktighet skapar trygghet. Detta uppnår vi genom att ha ett respektfullt och förtroendeingivande förhållningssätt till alla, barn och vuxna. Genom pedagogisk dokumentation och nyhetsbrev kan vi göra alla delaktiga i verksamheten. Glädje Vi vill stärka barns tillit till sin egen förmåga och i det känna glädje i att få lära tillsammans. Glädjen i att jag kan, själv eller med hjälp av någon annan. Glädje är också att få dela med sig, att bli lyssnad till och att bli respekterad för den jag är. Att vara en del av ett sammanhang skapar trygghet som blir ett stöd i att få vara just den jag är. Att förmedla en grundkänsla av glädje i vardagen gör att vi lättare klarar av att hantera olika svårigheter. Vi tror på att känslan av glädje smittar och ger en positiv stämning. 3

Våra valda verktyg Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation innefattar observation, dokumentation och reflektion och är ett arbetsmaterial som synliggör lärandet. För både barn och vuxna blir detta ett stöd i att se, minnas, förstå och få syn på sina och andras läroprocesser. Det ger pedagogerna stöd i hur de kan arbeta vidare, motivera och inspirera barnen i sitt lärande. Föräldrar får genom dokumentationen en inblick i förskolans verksamhet och i sitt barns läroprocesser. Genom dokumentationen får barnen inflytande i den dagliga verksamheten. Pedagogisk miljö Miljön ska vara tydlig och självinstruerande för att underlätta för barnen att göra egna val. Den ska vara föränderlig och anpassad efter våra åldersindelade avdelningar och gårdar samt utifrån vad barnen visar intresse för just nu. Vi skapar mötesplatser för barnen både inne och ute med olika miljöer och material som inspirerar och utmanar. En miljö som utformas på ett sätt som gör det inbjudande för alla och är öppen för våra olikheter. Utgångsläget är saker att leka med istället för leksaker som ofta riktar sig till en målgrupp och ett bestämt användningsområde. Genom den pedagogiska dokumentationen får vi stöd i hur vi ska utforma våra miljöer Organisation En tydlig organisation skapar trygghet och delaktighet för barn, pedagoger och föräldrar. Vi har en organisation för dagen, veckan och året. Organisationen har betydelse för förskolans verksamhetsutveckling och därför har vi valt att fördela oss pedagoger i olika ansvarsgrupper. Dessa grupper diskuterar aktuella frågor och områden som vi känner att vi villutveckla och arbetar fram underlag som alla får tycka till om innan beslut fattas utifrån demokratiska grunder. Organisationen stöder arbetet med pedagogisk dokumentation och möjliggör för pedagogerna att mötas för reflektion mellan avdelningarna. 4

Särskilda mål för verksamhetsåret 2016 2017 Vi åtar oss att skapa en språkmiljö som gynnar kommunikation genom många uttrycksformer. Barnen använder olika uttrycksformer. Pedagogerna uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenskan och sitt modersmål. Barnen använder olika digitala verktyg. Arbetssätt: För att uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter använder barnen olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans, drama, tal och skrift. Vi skapar meningsfulla samanhang för möten och som pedagoger är vi medaktörer. Vi stöttar och guidar i barnens kommunikation för att nyansera språket, öka begreppsuppfattningen och ordförrådet. Vi ger utrymme för leken då den är central för barns språkliga och kommunikativa utveckling. Genom att som pedagog delta i och observera leken ser vi vilka behov som finns och vad vi behöver tillföra för att utveckla leken. Det kan vara nya begrepp, ett nytt material eller en viss kunskap. Genom att lyssna till berättelser, själva berätta och tillsammans med andra skapa berättelser nyanseras och fördjupas barnens språk. Vi skapar utrymme för barns berättande i små och stora grupper som till exempel samling, gruppaktiviteter, reflektion och sagostund. Vi använder litteratur på flera språk och tar hjälp av biblioteket för att hitta bra barnböcker. Vardagliga begrepp som till exempel, hej, leka, äta och hejdå, används av pedagoger på olika språk i mötet med barnen. Vi tar till vara på den flerspråkiga kompetens som finns i personalgruppen för att samtala och tolka i olika sammanhang. Barnen använder verktyg som digitalkamera, lärplatta, filmkamera och dator. Stillbild, rörlig bild, ljud och multimedia är verktyg för estetiska uttrycksformer. Genom dessa verktyg kan barnen förmedla sina intryck och uttryck. Ju fler verktyg barnen får att uttrycka sig med, desto större makt får de i sitt eget kunskapande där de kan få syn på sina egna och andras lärprocesser. Med hjälp av digital teknik kan barn och pedagoger fånga ögonblick här och nu och sedan förhålla sig till det som skedde där och då. Barnen använder digital teknik för att till exempel dokumentera lärprocesser, synliggöra sin vardag, söka kunskap och för estetiska uttryck. Som pedagoger stöttar och guidar vi barnen i deras användande av olika digitala verktyg. 5

Vi åtar oss att skapa en verksamhet som medverkar till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur, miljö och varandra Barnen deltar regelbundet i olika typer av källsorterings och återvinnings samt återanvändningsaktiviteter i förskolan och i närmiljön. Barnen erbjuds en mängd olika material med koppling till natur och miljö, inklusive djur och växter. Barnen är delaktiga i samtal om människors lika värde. Arbetssätt: Barnen är i så stor utsträckning som möjligt delaktiga i källsorteringen av olika material. Vi komposterar i varmkompost och för biogas. Barnen ges utmaningar i hur vi kan återanvända material, göra nytt av gammalt. Miljön på avdelningarna erbjuder barnen en mångfald av olika material, både naturmaterial och återbruksmaterial. Materialet används till exempel i det kreativa skapande och i roll- och konstruktionslek. Vi samtalar om materialets möjligheter, vad det kan bli i olika sammanhang och vad det kan ha använts till. Materialet blir ett laborativt material som används om och om igen utan att fastna i en färdig produkt. Vi uppmanar barn och föräldrar att bidra med hållbart återbruksmaterial som vi kan använda i verksamheten. Vi tar till vara på vår närmiljö och väcker nyfikenhet för djur och natur och på så vis utveckla en förståelse för vår omvärld. Vi använder uppslagsböcker, webben och varandras kunskaper för att få svar på frågor om djur och natur. Barnen uppmuntras att delta i aktiviteter som överbryggar stereotypa köns-och etniska gränser genom att till exempel erbjuda en mångfald av kläder som används i leken. Vi använder det material som finns på förskolan som handlar om Barnkonventionen som stöd i samtal med barnen. Som exempel kan nämnas Det här är dina rättigheter (Rädda Barnen), Barnkonventionen In-a-box (Unicef), Alla barns rätt (Pernilla Stalfelt), Jag vill säga något (Barnombudsmannen). 6