PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-10-24 Dnr: 1(7) Minnesanteckningar från Nummerforum Datum: torsdag den 11 oktober 2012, kl. 9.30 12.00 Plats: PTS lokaler, Valhallavägen 117 Bilaga 1 - En modern telefoninummerplan för Sverige Bilaga 2-90-serien och kortare nummer för betalteletjänster Bilaga 3 - Ytterligare nummerkapacitet för mobiltelefoni Bilaga 4 Kartläggning avseende avgifter i samband med nummerportabilitet Bilaga 5 Återlämnande av inporterade nummer Bilaga 6 PTS arbete med MNC:er statusrapport Bilaga 7 ecall Bilaga 8 ECC WG NaN 1. Inledning Bo Martinsson (PTS) hälsade alla välkomna och presenterade agendan. Under övriga frågor har Helena Åsberg (Unicorn) anmält att hon vill ta upp om kontantkortsaccess till betalteletjänster och överdrivna nummerporteringskostnader. Bo sa att dessa två ämnen tas i punkterna 5 och 7 i agendan. Bo informerade att i september togs beslut om ändring i nummerplanen att allokera 113 13 som informationsnummer för avlastning av 112. Igår, 10 oktober, skickades beslut om tillstånd att använda 11313 till SOS alarm. 2. Minnesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter eller kommentarer framfördes. Post- och telestyrelsen
2(7) 3. Arbetet med en modern och framtidssäker telefoninummerplan (Bo Martinsson) Den här punkten har varit uppe många gånger tidigare på nummerforum och i presentationen (bilaga 1) redogjordes i korta drag vad som hänt tidigare. Arbetet fortsätter inom PTS med workshops etc. för att ta fram dokument som beskriver inriktningen, strategi och konkreta detaljer om vilka åtgärder som behöver beslutas och genomföras. Därefter tas beslut om de faktiska förändringarna och allt kan kanske vara klart omkring år 2025. 4. Pågående arbete med telefoninummerplanen a) 90-serien (Susanne Lindström-Chennell, PTS) Arbetet med 90-serien har pågått under lång tid. Nu ska den öppnas upp och näringsidkare och juridiska personer ska kunna ansöka om nummer direkt hos PTS. För att beslutet om 90-serien ska kunna färdigställas krävs ändringar i avgiftsföreskrifterna (PTSFS 2011:6) och tilldelningsföreskrifterna (PTSFS 2003:3). Ändringen i avgiftsföreskrifterna krävs för att fastställa årsavgiften för nummer i 90-serien, 20 000 kr/år är föreslaget. Beslut om nya avgiftsföreskrifter tas i december 2012. Ändringen i tilldelningsföreskrifterna krävs för att nummer ur 90-serien ska kunna tilldelas juridiska personer och andra näringsidkare än de som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Tilldelningsföreskrifterna planeras vara klara i februari 2013. Därefter kan beslut om 90-serien fattas. Vissa ändringar krävs också i ITS 9 och ITS 26 samt i beslutet avseende NDC 379 för dirigering av dessa nummer. Se även bilaga 2. b) Betalteletjänster med kortare nummerlängd (Susanne Lindström-Chennell, PTS) Idag används nummer för betalteletjänster med 0+10 siffror. Nummerlängden ska ändras till 0+7 siffror för vissa nummerserier i NDC 900, 939 och 944. Övriga nummerserier inom dessa NDC:er kvarstår som tidigare med nummerlängden 0+10 siffror. I de svar som PTS har tagit emot på remissen anser majoriteten att det är lämpligt att korta nummerlängden till 0+7 siffror och att det inte är några problem att ha nummerserier med olika nummerlängder i samma NDC. Tilldelning kommer att ske i serier om minst 100 nummer. Beslutet förväntas bli klart inom de närmaste veckorna. Se även bilaga 2. c) Ytterligare nummerkapacitet för mobiltelefoni (Anders Bendz, PTS) För länge sedan skickades en olyckligt formulerad enkät om mobilnummer ut. En del tolkade den som att numren höll på att ta slut började hamstra nummer medan andra lämnade tillbaka för de hade för många nummer. Post- och telestyrelsen 2
3(7) Av de totalt 40 miljoner mobilnumren finns ca 3 miljoner kvar för tilldelning. Det har varit stort tryck på mobilnumren det senaste året. Behovet av mobilnummer måste utredas så att tillgången kan säkras i telefoninummerplanen. PTS har gjort en enkät om beläggningsgrad och kriterier. De svarande hade ca 18-19% av de tilldelade numren lediga. Många såg inget behov av mer kapacitet då man porterar in kunder med befintliga nummer medan andra såg stora behov på sikt. Det fortsatta arbetet blir att ta fram tydligare kriterier för tilldelning av nummerkapacitet samt att utreda möjliga vägar för att frigöra ytterligare nummerkapacitet. Se bilaga 3 för mer detaljer. 5. Nummerportabilitet a) Kartläggning avseende avgifter i samband med nummerportabilitet (Anders Bendz, PTS) Portering för fasta nummer infördes 1999. PTS tillsyn mot TeliaSonera 2002 och 2006 resulterade i föreläggande till TeliaSonera att årligen inkomma med redogörelse för hur nummerporteringsavgiften beräknas. Underrättelsen omfattar inte mobilnummer. Priserna varierar beroende på porteringsvolym, högre pris/nr om färre, men har legat ganska fast 2007-2012. I höst ska PTS, via en webb-enkät, genomföra en kartläggning om avgifter i samband med portering. Enkäten ska gå ut till alla som har tilldelats nummer, ca 150 aktörer, så även de små får chansen att tycka till. När resultatet är sammanställt tar PTS ställning till vilka insatser som ska göras. Se även bilaga 4. Helena Åsberg (Unicorn) sa att hastigheten i besluten vid portering är avgörande för mindre aktörer. Det är bråttom med ett beslut om vad som är rimliga kostnader för ickegeografiska nummers portering. Betaltelenummer kostar mycket att portera och är inte kostnadseffektivt. Hon har försökt lösa flera saker med TeliaSonera men det går trögt. Bo Martinsson (PTS) tar till sig dessa synpunkter och får se vad som kan göras både på kort och på lång sikt. b) Återlämnande av inporterade nummer (Anders Bendz, PTS) Det kom en förfrågan till PTS om det gick att lämna tillbaka inporterade nummer. Idag fungerar det så här: Operatör 1 tilldelas nummer hos PTS som man sedan vill överlåta till operatör 2. En blankett om överlåtelse skickas till PTS som beslutar om överlåtelse till operatör 2. Operatör 2 kan sedan ansöka om att återlämna numren som då går tillbaka till nummerplanen. Post- och telestyrelsen 3
4(7) Operatör 1 tilldelas nummer hos PTS. Operatör 2 porterar in hela serien från operatör 1 och porteringsinfo uppdateras hos SNPAC och meddelas PTS. Nummerserien är alltså fortfarande tilldelad operatör 1 men används av operatör 2. Om operatör 2 vill återlämna numren går det inte då serien juridiskt är tilldelad operatör 1. Se även bilaga 5. Anders frågade operatörerna om det här är ett problem eller en icke-fråga. Deltagare från SNPAC säger att man kan portera tillbaka numren till operatör 1, om de går med på det, som sedan kan lämna tillbaka dem. Frågan är om man vill betala 3 kr/st för att bli av med numren istället för att behålla dem till en lägre avgift. Om en operatör går i konkurs säger SNPAC att numren blir liggande för ingen vill betala för återlämnandet men om konkursboet tas över så räknar man på det och de får överta numren. TeliaSonera menade också att det kan bli problem t.ex. då SMS skickas från utlandet till ett nummer som är utporterat från en nummerserie som i sin tur är återlämnad till PTS. Vi får fundera på om det här är något vi måste komma tillbaka till senare. c) one-stop-shopping (Per Hemrin och Madeleine Axelsson, TeliaSonera) Handlar om fasta nr som porteras från Telia till annan operatör. Flera operatörer gör så att man ber kunden vända sig till Telia och säga upp sitt abonnemang och sedan ansöka om portering vilket ger manuellt jobb. Finns det bindningstid går det att lägga porteringen framåt i tiden. Frågan att det ska fungera att handha porteringen bara hos en operatör har varit uppe hos SNPAC men det finns några operatörer kvar som inte klarar av detta På Telekområdgivarnas webbsida står det att man ska säga upp abonnemanget innan portering vilket abonnenterna då gör. Bo Martinsson sa att anledningen förmodligen är att man inte ska behöva betala hos båda operatörerna när man har bindningstid. Joakim Strålmark (PTS) sa att eftersom operatörerna vill att man ska anmäla portering via webben så måste det gå att välja tidpunkt för portering på webbsidan, vilket inte är möjligt i dagsläget. På kommentaren att det är fullt möjligt att operatören skriver fullmakt att få företräda kunden vid porteringen sägs att det har diskuterats men det medför en del risker enligt vissa operatörer. Diskussioner om hur man ska lösa porteringsproblematiken kommer att fortsätta bl.a. på NP-forum. 6. PTS arbete med MNC:er statusrapport (Joakim Strålmark, PTS) Mobila nätkoder (MNC:er) används bl.a. för att identifiera operatörer vid roaming i andra mobila kommunikationsnät. Av 99 möjligt MNC:er har PTS har tilldelat 37 som används till allmänna tjänster och kommunikationsnätverk. Det finns nya behov av MNC:er bl.a. för privata GSM-nät, SMS service providers, M2M marknaden, teständamål och krissituationer (KRISNET). Post- och telestyrelsen 4
5(7) Inom ITU-T SG2 diskuteras nya krav på E.212. PTS är co-editor för rekommendationen, som behöver moderniseras, tillsammans med Telecom Italia. Man har svarat på TSB Circular 285 om blandad 2- och 3- siffrig användning av MNC under samma MCC. PTS deltar också i CEPT NaN som arbetar med att ta fram en rapport om framtida behov av MNC men det är långt kvar till gemensam syn. Sedan förra nummerforum har PTS haft två aktörsmöten. Under sommaren skickades en remiss ut och 5 svar inkom. Nästa steg är att remittera utkast till beslut om att allokera och reservera MNC:er för vissa tillämpningar. Man vill reservera övre blocken om man inom ITU-T kommer fram till att de kan användas för 3-siffriga MNC:er. Remiss om förslag till förändrad disposition av svenska MNC-planen kommer att skickas ut, förhoppningsvis i november, efter internberedning. Se bilaga 6 för mer detaljer. På frågan hur tilldelning sker nationellt till SMS-service providers svarade Joakim att det oftast är utländska bolag som troligen inte har någon verksamhet i Sverige. När PTS ställer kompletterande frågor hävdar de att de ska bedriva verksamhet i Sverige. PTS har inget kriterium att de ska ha ett radionät. Man ska försöka driva användandet av MCC (mobile country code) hårdare i ITU-T för sådana aktörer. 7. Kontantkortsaccess från mobiloperatörernas nät till betalteletjänstnummer (Helena Åsberg, Unicorn) Flera aktörer som vill ha access till kontantkortskunderna för betalteletjänstnummer lämnade i somras en skrivelse till PTS. Aktörerna har varit i kontakt med Tele2, Telenor och Tre och fått OK nu är det bara TeliaSonera kvar och därifrån har man fått ett kanske. Det här är en extra aktuell fråga nu när WyWallet ska träda ikraft. Det finns stora affärsmöjligheter i detta bland de uppskattningsvis 4-5 miljoner kunderna i Sverige. Man vill att de mobila näten ska inkluderas och få Telia till diskussionsbordet. Många kreditkortsbolag får tick i nätet på appar. Det är kostnadseffektivt och enkelt för operatörerna. Man behöver PTS hjälp för att få igenom detta. Helena undrade om någon tyckte det är en galen idé att ge access till kontantkortspubliken. Ove Persson (TeliaSonera) sa att det här har varit på tal länge och nu när mobil plånbok kommit på tal så måste det göras säkert eftersom det i vissa falla handlar om mycket pengar.. Helena påpekade att det fungerar för 099-nummer och 118- nummer. Det här handlar bara om betalteletjänster i serierna 0900, 0939 och 0944. Närvarande personer från Konkurrensavdelningen på PTS bekräftade att skrivelsen är mottagen och att den belyser ett problem. PTS utreder frågan och funderar på att ev. ta ett bredare grepp då man blivit varse att betalteletjänstmarknaden upplevt problem under längre tid. PTS behöver också få grepp om andra problem som finns utom de skrivelserna pekar på. Post- och telestyrelsen 5
Helena tycker att det är bra om PTS kan ta tag i detta. Hon sa att man har fler vägar att lobbyistiskt ta det här t.ex. via Näringsdepartementet. Helena menar att betalteletjänster inte har haft bra språkrör men nu när app-cirkusen är i gång finns det mycket att göra. Sida 6(7) 8. ecall behov av adressering (Ann-Charlotte Bejerskog, PTS) ecall är en automatisk nödlarmstjänst för fordon och innebär att det sitter ett simkort i varje bil som skickar signaler men det ska även finnas röst på. Kommissionen antog en resolution i somras som innebär implementering av e- calls 2015. Det pågår tester och Ann-Charlotte undrade om det finns behov från operatörerna av nummer/adresser för den här tjänsten. Deltagarna på mötet menade att det är viktigt att det fungerar internationellt och att M2M-nummer borde kunna användas för den här tjänsten. Bo Martinsson sa att frågan säkert kommer att tas upp på nytt när det blir mer konkret hur adresseringen av bilarna ska ske. 9. Information från internationellt arbete inom CEPT/ECC/NaN (Ann-Charlotte Bejerskog, PTS) CEPT är regulatörernas organisation för länder både inom och utanför EU. På CEPT:s webbsida finns det fram till den 12 november 2012 möjlighet att kommentera den rekommendation om numrering av VoIP-tjänster som CEPT för närvarande arbetar med. ECC har tagit fram en rapport där andemeningen är att E.164-nummer från ett lands nummerplan endast ska användas i det land de är avsedda för. Den 7 juni var det workshop om ECC grönpapper om framtida utveckling av nummerplaner. En remiss med svarstid till den 31 oktober togs fram men enligt Joakim Strålmark (PTS) har ännu inga svar inkommit. En undergrupp, PT NP, arbetar med en rapport om hur skadeståndsfrågorna vid portering kan hanteras. Rapporten ska vara klar i år. Man arbetar också med en rapport om tjänsteportabilitet mellan fasta och mobila nummer. Den förväntas inte vara klar än på länge. Nästa möte inom CEPT/ECC/NaN är den 21-23 november 2012 i Stockholm och PTS är värd. 10. Övrigt Post- och telestyrelsen 6
Susanne Lindström-Chennell (PTS) informerade om arbetet med att förbättra e- tjänsterna för nummer. Flera förbättringar planeras bl.a. så ska det bli möjligt att, i Sök i nummerplan, göra sökningar på ändringar som är gjorda i nummerplanerna för en specifik tidsperiod. I tjänsten Sök operatör ska fälten för riktnummer och abonnentnummer slås ihop till ett för att underlätta sökning genom att enklare kunna kopiera in ett nummer i fältet. Sida 7(7) 11. Nästa möte Nästa möte bestämdes till torsdag 18 april 2013 kl. 9.30-12.00 Bo Martinsson tackade alla medverkande och mötet avslutades. Vid anteckningarna Gudrun Thelander Post- och telestyrelsen 7