Sveriges största bygghandelskedja satsar



Relevanta dokument
Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Samhällsekonomiska begrepp.

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Ett rekordår för svensk turism

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

SCA Timber. Munksund / Holmsund. SCA Timber / 2012 / PH

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

Sveriges handel på den inre marknaden

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning

Skandinaviens största sågverk

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Internationella rapporten 2013

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Ekonomi Sveriges ekonomi

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Södras resultatrapport för 2013

Strategi under december

Internationell Ekonomi

Marknaden för sågade trävaror

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Delårsrapport januari-mars (sammandrag)

Konjunkturutsikterna 2011

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Bättre utveckling i euroländerna

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Vart tar världen vägen?

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Därför reser vi mindre 2018

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Rubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Perioden i korthet. Garantigivningen ligger på en fortsatt hög nivå. EKN garanterade affärer i 105 länder för nära 26 miljarder kronor.

Marknadskommentarer Bilaga 1

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

VECKOBREV v.47 nov-11

Full fart på den svenska hotellmarknaden

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Detta är New Wave Group

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

HÖST Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

Månadskommentar oktober 2015

Vad handlar eurokrisen om?

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Systemair AB Q2 2015/16 Roland Kasper, VD och koncernchef Anders Ulff, CFO

Hur ser marknaden ut inför skörd Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Reseströmmar en översikt

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Transkript:

timbernews En tidning för SCAs trävarukunder www.scatimber.com 32012 Fortsatt trögt för Europas sågverksindustri VinDkraftverk i trä iljoner Sveriges största bygghandelskedja satsar

timber news En perfekt storm Peter Sjöström, produktchef, Beijer Byggmaterial AB. IInnehåll Foto: Stefan Bohlin En perfekt storm 2 PLF-medarbetare hälsas välkomna till SCA 3 Europa i kris när vänder det? 4 Beskt piller med finansiell krishantering 6 Fortsatt expansion för Sveriges största bygghandelskedja 7 Positiv förväntan bland PLFs medarbetare 8 Effektivare och miljövänligare transporter 10 Svag marknad och stark valuta försvagar svenska sågverk 11 Billigare och bättre med vindkraftverk i trä 12 Det kan inte ha undgått någon läsare av Timber News att det råder tuffa tider för trävarubranschen. Finanskrisen 2008 ledde till vad som närmast kan kallas en kollaps i byggandet i stora delar av västvärlden. Någon liten förbättring har skett på sina håll, men i till exempel Europa fortsätter nybyggandet ligga på en historiskt låg nivå. Lågkonjunkturen fortsätter hålla västvärlden i sitt grepp och statsfinansiell obalans och oro för vad som händer med euro håller tillbaka förbättringar. Trots den svaga konjunkturen fortsätter råvarupriserna i Skandinavien och på kontinenten ligga på en hög nivå. Skogsägare vill ha betalt för att avverka och avstår om han eller hon inte är nöjd. För oss svenskar kommer ovanpå detta en krona som är stark i relation till våra viktigaste handelsvalutor, euron, dollarn och pundet. Tillsammans kokar detta ihop till en perfekt storm som sätter trävaruleverantörer under press, inte minst oss som har kostnader i kronor och intäkter i euro, pund och dollar. Vi kan inte göra så mycket åt budgetunderskott och valutor utan får ägna oss åt vad vi kan påverka och det är att sänka våra kostnader och försöka öka värdet på våra produkter. Vi har starka och välinvesterade sågverk. Vi måste nu se till att vi får full effekt på produktvärde och kostnader på de investeringar vi har gjort. Vi ska fortsätta att arbeta med att öka effektiviteten och minska kostnaderna i hela kedjan från stocken vid sågverket till den färdiga produkten hos kunden som ju faktiskt kan bestå i ett paket i något av kundens hundratals försäljningsställen. Vi har förutsättningar att bli och vi ska bli! bäst på produktions- och försörjningseffektivitet, vad vi kallar supply chain. Men man kan inte bara spara sig till framgång. Hade vi bara koncentrerat oss på besparingar för femton år sedan, så hade vi aldrig varit där vi är nu. Vi måste fortsätta den utveckling vi inlett mot ökad förädling och ökad service. Genom förvärvet av PLF i Frankrike i år så sker en fjärdedel av vår försäljning mot byggvaruhandeln, i Skandinavien, Storbritannien och Frankrike. Vi ska fortsätta växa mot denna sektor. Vi ska också fortsätta arbeta med nya produkter och produktionsupplägg, t ex komponenter. Vi ska fortsätta vara en intressant partner för utvecklingsinriktade kunder. Med en ägare som SCA, som både erbjuder en trygg råvarubas och den finansiella styrkan att kunna genomföra viktiga satsningar även i kärva tider, så har vi goda förutsättningar att fortsätta utveckla vår trävaruverksamhet. Men vi måste också leva upp till de förväntningar vi har ställt i utsikt. Vår ägare vill ha avkastning på investeringarna och våra kunder vill ha prestation för det förtroende de givit oss. Nu måste vi leverera! Jonas Mårtensson Vd SCA Timber Foto: Per-Anders Sjöquist Timber News SCA Forest Products AB 851 88 Sundsvall, tel 060-19 30 00 www.scatimber.com Timber News utkommer 4 ggr/år Ansvarig utgivare Björn Lyngfelt Produktion KarMin kommunikation Repro & tryck Tryckeribolaget För prenumeration av Timber News kontakta: ingrid.lofqvist@sca.com Citera oss gärna, men ange källan. SCA TIMBER är en av Europas ledande leverantörer av träbaserade produkter med en årlig produktion på 2,2 miljoner kubikmeter. Produktsortimentet kompletteras med service och distributionslösningar till kunder inom träindustri och byggvaruhandel. SCA Timber ingår i SCAs affärsenhet Forest Products, som producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, förpackningspapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. timbernews 2

PLF-medarbetare hälsas välkomna till SCA I mitten av maj gästades SCA Timber av representanter från det franska träförädlingsföretaget PLF som förvärvades i mitten på mars 2012. Alexis Megnien, vd PLF Patrick Fournier, direktör Patrick Boisseau, inköpsdirektör Philippe Bence, försäljningsdirektör (ej med på bild) Olivier Noel, försäljning, Secteur Centre-Bourgogne Richard Bancharel, försäljning, Secteur Sud-Ouest (ej med på bild) Sebastien Billon, försäljning, Secteur Sud-Est Alexandre Fortier, försäljning, Secteur Idf-Nord Christian Basset, försäljning, Secteur Nord-Est Lionel Lamazerolles, försäljning, Secteur Bretagne Olivier Provost, leveransansvarig Thomas Douteau, underhållsansvarig Benjamin Hersand, produktionsingenjör(ej med på bild) Mickaël Texereau, produktionschef Bonneuil (ej med på bild) Christophe Boutin, produktionsansvarig ytbehandling (ej med på bild) Philippe Morgand, produktionsansvarig Rochefort (ej med på bild) Dany Paray, assistent teknisk försäljning Bonneuil Pascale Candau, assistent teknisk försäljning Rochefort SCA medlem i EuroMat SCA Timber anslöts i augusti 2012 till EuroMat. EuroMat är ett europeiskt samarbete mellan ledande byggvaruhandlare. Tillsammans har de anslutna bygghandelsföretagen cirka 4 400 försäljningsställen i 27 länder. EuroMat startade, för mer än 20 år sedan, som en organisation för att ut veckla best praxis mellan de deltagande företagen. Eftersom EuroMat bara ansluter en företagsgrupp per land föreligger ingen intern konkurrens inom EuroMat. Så småningom styrdes fokus över mot försäljningssamarbete vilket idag är Euro- Mats huvudsakliga aktivitet. Vi hoppas att vårt deltagande i Euro- Mat ska hjälpa oss växa på de marknader där SCA Timber Supply är etablerat, det vill säga Skandinavien, UK och Frankrike, säger Anders Ek, vd för SCA Timber Supply. Anslutna företag i EuroMat är exempelvis Grafton group och CBA i Storbritannien, Bigmat i Frankrike, Byggern i Norge samt Interpares i Sverige. 3 timbernews

Det svajar betänkligt i den europeiska gemenskapen. Det ekonomiska haveriet i Grekland riskerar att följas av kollaps i övriga PIIGS-länder: Portugal, Irland, Italien, Spanien. Dessutom bromsar både tysk och fransk ekonomi in. För Sveriges del handlar det om minskad export av bland annat sågade trävaror. Under större delen av 2000-talet Grekland hög tillväxt och låga räntor på statsskulden. När lånebördan blev för stor och betalningsförmågan sjönk som en sten hotades landet av statskonkurs. Flera storskaliga åtstramningspaket blev nödvändiga för att få tillgång till nödlån från EU och IMF. Det grekiska haveriet berör inte nämnvärt Sverige. Under 2011 uppgick den svenska exporten till Grekland till 3,1 miljarder kronor, eller en kvarts procent av den totala svenska varuexporten. Men skulle det gå lika illa för övriga så kallade PIIGS-länder blir det mer bekymmersamt. Såväl Spanien och Portugal som Irland och Italien plågas av höga statsskulder och/ eller stora budgetunderskott. Visserligen är varken Irland eller Portugal några giganter när det kommer till svensk export. Då är Spanien och Italien desto viktigare. Men sammantaget är ändå PIIGS Sveriges sjunde exportmarknad. En ekonomisk kollaps i södra Europa drabbar även indirekt svenska exportföretag genom deras handelspartners i andra länder. Till exempel beräknas en tiondel av den svenska varuexporten till Tyskland påverkas när vidareexporten till PIIGS minskar. Andra effekter av skuldkrisen är att viljan hos de exporterande företagens banker att genomföra transaktioner med banker i Europa i kris när vänder det? PIIGS-länderna minskar och att försäkringskostnaderna ökar. Ökade finansiella risker kan därmed leda till en inbromsning för stora delar av den svenska exporten. Finanskrisen i Europa har även en stor negativ inverkan på byggsektorn. Arbetslöshet och osäkerhet inför framtiden minskar såväl vilja som förmåga att satsa på en ny bostad. Nergången för nybyggnation har sedan 2006-2007 varit betydande i stora delar av EU, med störst minskning i länder som Spanien, Danmark, Frankrike, Irland och Storbritannien. Enbart i Spanien har antalet beviljade bygglov minskat från 60 000 i månaden till omkring 7 000. Enligt Woodstat, som levererar marknadsinformation och analys till sågverk och skogsägare, går det att se stora skillnader mellan länderna inom EU. Sämst förutsättningar för en snar återhämtning anses PIIGSländerna i södra Europa ha, medan däremot Tyskland, Österrike och Skandinavien klarar sig bättre. Dock har inte heller norra Europa skonats från skuldkrisens effekter. Siffror från Finland i april 2012 visar en nergång för antalet beviljade bygglov på 25 procent jämfört med året innan. I Sverige minskade antalet påbörjade husbyggen första kvartalet i år med 35 procent, jämfört med 2011. I Norge var siffran elva pro cent och i Storbritannien 19 procent, samma siffra som i Frankrike. För svenskt vidkommande pekar prognosen för 2012 och 2013 på fortsatt lägre investeringar i nyproduktion av bostäder jämfört med 2010 och 2011. Tyskland har däremot hittills gått mot strömmen i Europa. Antalet beviljade bygglov under första halvåret 2012 ligger väsentligt över föregående år. Och tendensen är stigande, med en prognos som pekar mot en utveckling av byggsektorn som inom kort överstiger den för 2007. Statistiken ser överlag bättre ut när det gäller renovering och underhåll av privata bostäder. Den utgör idag en kraftigt växande del av den europeiska byggsektorn, med en total volym på över 30 procent. Renovering av privata bostäder och s k yrkesbyggnader stod t ex 2011, enligt Prognoscentret AB, för 52 procent av virkesförbrukningen i Sverige. I många av Europas länder står renoveringsmarknaden (bostäder och övrigt byggande) för mer än 50 procent av de totala bygginvesteringarna. Renoveringsmarknaden är väsentligt mindre cyklisk än marknaden för nybyggnation. Enligt det ledande Europeiska prognoscentret Euroconstruct bedöms totalt byggande i Europa minska med 2,1 procent, medan bostadsrenovering spås minska med endast 0,3 procent under 2012. Positivt för sågverksindustrin är också att trenden, när det gäller konstruktionen av de bostäder som ändå byggs under de kommande fem åren, går mot en fortsatt ökning av träanvändningen. timbernews 4

Arkitekter i sex europeiska länder har tillfrågats vilken byggnadsteknik de tror kommer att öka i betydelse. Med undantag för Spanien blir trä allt populärare som byggnadsmaterial tror dessa arkitekter. Om man sedan ser på USA pekar siffrorna för husbyggnation nu tydligt uppåt, med juni 2012 som den bästa månaden sedan 2008. Även i Japan ökar antalet påbörjade hus, med en bibehållen marknadsandel på drygt 50 procent för huskonstruktioner i trä. Men Lars-Göran Olsson på Woodstat konstaterar att det fortfarande går trögt i Europa för sågverksindustrin. Han nämner bland annat den starka svenska kronan som en av bromsklossarna. Och antalet färdigställda nya bostäder i Europa har halverats på bara några år summerar han. Hög arbetslöshet, svårigheter att få låna pengar, en tendens att hellre amortera av befintliga lån än att bygga nytt är några av skälen till att konsumtionen av trävaror har minskat med några miljoner kubikmeter. Osäkerheten inför framtiden fortsätter att ligga som en våt filt över såväl den så kalllade marknaden som över presumtiva husköpare. Det som hittills räddat trävaruindustrin i norra Europa är en ökad renoveringsvilja och en kraftigt ökad export till Nordafrika. Annars hade det blivit total kollaps, säger Lars-Göran Olsson. Men han ser även tecken i skyn som tyder på att sågverksindustrin på sikt kan förvänta sig en ökad efterfrågan. Bland annat är trenden att de hus som ändå byggs får en allt större träandel, med betydligt tjockare husväggar än tidigare. Statistik från USA pekar också mot en försiktig ökning i husbyggandet. Det skulle kunna betyda en ljusning för svenskt vidkommande, säger han. Även en försiktig ökning av antalet nya hus i USA innebär väldiga mängder virke och granbarkborren som härjar i de kanadensiska skogarna innebär att man då måste vända sig till Europa och Sverige för att köpa virket. Men vändningen kommer att ta tid, tror Lars-Göran Olsson. Vi är inte nere på botten än. Till dess gäller det att ha is i magen och pengar på banken. Mats Wigardt 5 timbernews

Beskt piller med finansiell krishantering Vad var det som egentligen hände i Sverige på 80-talet? Svaret på den frågan är viktig då det gäller att förstå valutakrisen i Europa. Martin Enlund, valutastrateg på Handelsbanken, konstaterar att Sverige då var lite av 2010-talets Grekland. Skillnaden är väl att vi varit bättre på att göra läxan, säger han. Det var lättare förr. När Sverige under 80-talet hade en överhettad arbetsmarknad med fast kronkurs, låga räntor och höga löner kunde vi återställa konkurrenskraften genom att devalvera vår valuta. Det sista stora slaget stod hösten 1992. Då hade högre löne- och prisökningar medfört att Sverige tappat konkurrenskraft, särskilt i ljuset av den tyska återföreningen och en sprickande fastighetsbubbla. Med detta följde ett större beroende av utländskt kapital. För att undvika ytterligare devalvering höjde Riksbanken räntan till 500 procent i ett sista försök att locka till sig kapital. Riksbanken tvingades dock ge upp och lät kronkursen flyta. Kronan tappade då 20 procent i värde och landet blev åter konkurrenskraftigt. Svensken i gemen frågade sig varför de skulle köpa svenskt när de kunde få samma produkter från Tyskland betydligt billigare, summerar Martin Enlund på Handelsbanken. Och trots att Sverige därefter gjorde allt rätt och styrde samhällsekonomin bort från grynnorna tog det ändå lång tid innan landet kom på rätt kurs igen. Idag är det inte lika lätt för skuldtyngda länder som Grekland och Spanien att komma till rätta med sin ekonomi. Det finns inte längre några självständiga valutor som kan bidra till att på sikt återställa ländernas konkurrenskraft. I den bästa av världar hade det kanske fungerat, med euroländer som stöttade varandra och blev rikare tillsammans. Men i verkligheten blev det tvärtom, åtminstone för en del. Problemet, som Martin Enlund ser det, är att de tolv EU-länder, sedermera utökade till sjutton, som 1999 bildade den europeiska valutaunionen, EMU, inte tog någon hänsyn till ländernas olika egenheter och utvecklingsnivå. Det är som i ett samboförhållande där man tycker om varandra lite grann, utan att vilja gifta sig, och båda parter gör vad de vill, med vem de vill, under helgerna. Ett land som inte kommit så långt på utvecklingsstegen växer snabbare än ett land som redan befinner sig på topp, konstaterar Martin Enlund. Är då den uthålliga tillväxttakten uppemot sju procent borde räntan vara på ungefär samma nivå. Och avsevärt lägre i länder som hunnit längre. Ett land som Grekland, med en tillväxttakt på sju procent, fick en ränta på fyra procent. Detta ledde till överhettade arbetsmarknader och på sikt för höga löne- och prisnivåer. För låga räntor får också sägas vara den huvudsakliga drivkraften bakom byggboomen och bostadsbubblan i Spanien. Kanske hade detta kunnat förhindras, men eftersom politiker ofta tänker mer på omval än på långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling valde man att inte bromsa utvecklingen genom att till exempel höja skatterna eller räntan på bolån, säger Martin Enlund. Men även bankerna har ett ansvar för dagens finansiella situation. Martin Enlund anser att de av eget vinstintresse helt enkelt missbedömde låntagarnas kreditvärdighet. När de till slut insåg att de hade lånat ut för mycket var det för sent. Under tiden har det gått bra för Tyskland, med låg arbetslöshet och förhållandevis låga löner. Det har länge varit billigare för en italienare att köpa en tysk bil än ett fordon som tillverkats i Turin. Och ska valutakrisen i Europa klinga av måste först konkurrenskraften i de mest utsatta länderna öka gentemot Tyskland. Om lönerna i Tyskland höjdes med 25 procent så att tyska varor därmed blev dyrare skulle konkurrensskillnaderna mellan Tyskland och till exempel Spanien upphöra, säger Martin Enlund. Det skulle i ett slag lösa nästan hela skuldkrisen. Men det är nog ett alltför beskt piller att svälja i Berlin. För Sveriges del har en flytande växelkurs, låg skuldsättning, överskott i bytesbalansen och våra jämförelsevisa höga räntor inneburit att kronan stärkts kraftigt gentemot euron, något som gynnat vår importindustri men missgynnat exportprodukter som pappersmassa och sågade trävaror. Vi förväntar oss därför en sänkning av den svenska räntan, annars stärks den svenska kronan ytterligare, med fortsatt hög arbetslöshet och försämrad konkurrenskraft för delar av den svenska industrin, summerar Martin Enlund. Mats Wigardt Svensken i gemen frågade sig varför de skulle köpa svenskt när de kunde få samma produkter från Tyskland betydligt billigare. Martin Enlund Martin Enlund, valutastrateg, beskriver den europeiska valutaunionen, EMU, som i ett samboförhållande där man tycker om varandra lite grann, utan att vilja gifta sig, och båda parter gör vad de vill, med vem de vill, under helgerna. timbernews 6

Fortsatt expansion för Sveriges största bygghandelskedja Hos Beijer Byggmaterial märks inte några dramatiska förändringar orsakade av den finansiella oron i omvärlden. Expansionen fortsätter och samarbetet med SCA fördjupas. Vi har snabba fötter och tre starka ben att stå på, konstaterar produktchef Peter Sjöström. Med 68 byggvaruhus i hela landet är Beijer Byggmaterial AB landets största helägda kedja för byggmaterial. Så sent som i mars i år förvärvades XL Bygg i Arvika. Några månader tidigare köptes de båda bolagen Trä & Bygg i Gällivare respektive Kiruna. Med avsikt att uppnå ytterligare skalfördelar har vi en rätt aggressiv tillväxtplan med flera förvärv på agendan, säger produktchef Peter Sjöström. Beijer Byggmaterial ingår i DT Group som genom ett finmaskigt nät av butiker servar kunder i hela Norden, inklusive Grönland. DT Group ingår i sin tur i Wolseley plc som är världens största distributör av VVSprodukter. Enbart DT Group har närmare 9 000 anställda med en omsättning på drygt 22 miljarder danska kronor. Att en kraftig nergång av byggnationen i hela Europa, inklusive Norden, påverkat koncernen är inget som Peter Sjöström sticker under stol med. Även på den svenska marknaden visar siffror för andra kvartalet 2012 en minskning på fem procent för byggvaruhandeln. Men i Sverige finns stora regionala skillnader som innebär att Beijer kan både gasa och bromsa. Utan något stort råvaruflöde eller mellanlager att hantera kan Beijer agera på snabba fötter. Organisationen trimmas kontinuerligt och resurser flyttas smidigt mellan företagets tre ben: lokala byggare, privatmarknad och rikskunder. Med rot-bidraget har stora volymer förts över från privatkunder till byggkunder, säger Peter Sjöström. Det är helt enkelt andra som köper bräderna. Men visst märker Beijer av eurokrisen, även om det inte har inneburit någon större dramatik i resultatrapporten. Det är snarare så att Beijer gynnats av den starka kronan eftersom man importerar produkter som betalas i euro. Däremot märks det att den finansiella oron får folk att hålla hårdare i plånboken, konstaterar Peter Sjöström. Och i valet mellan en resa eller ett nytt kök väljer man gärna resan nu när kronan är förhållandevis stark. Som en av Sveriges största återförsäljare av hyvlat virke har Beijer sedan några år etablerat ett långsiktigt samarbete med SCA, med regelbundna och kostnadseffektiva leveranser direkt till butik. Och det är ett samarbete som även omfattar huvudägaren Wolseley. Vi har nyligen tecknat ett avtal med SCA som innebär att enheter i flera länder får del av samma sortiment, berättar Peter Sjöström. Med SCAs BM Skandinavien har Beijer även kommit överens om ett koncept som omfattar såväl utbildning som leverans av fasadpanel till 23 av Beijers butiker. Upp lägget innebär bland annat att Beijers butikspersonal får en grundutbildning i trä- och färgkunskap. Genom att samarbeta med stora, starka och långsiktiga företag vet vi att hyllorna i våra butiker aldrig gapar tomma, summerar Peter Sjöström. text Mats Wigardt Foto Stefan Bohlin Vi har nyligen tecknat ett avtal med SCA som innebär att enheter i flera länder får del av samma sortiment. Peter Sjöström Beijer Byggmaterial har kommit överens med SCAs BM Skandinavien om ett koncept som omfattar såväl utbildning av butikspersonal som leverans av fasadpanel till 23 av Beijers butiker, berättar Peter Sjöström, produktchef, Beijer Byggmaterial. 7 timbernews

Positiv förväntan bland I det lilla franska samhället Bonneuil-Matours råder en stämning av förväntan. SCAs köp av hyvlerifabriken PLF har väckt hopp om en ljusare framtid i denna krisdrabbade trakt. Detta är det djupa Frankrike, säger Patrick Fournier, när vi åker från järnvägsstationen i Poitiers mot anläggningen i Bonneuil. Fournier var med om att skapa PLF för 30 år sedan. Efter några år lämnade han företaget och startade egen verksamhet. Nu är han tillbaka sedan ett och ett halvt år. Denna gång som direktör och ledande befattningshavare. det är en glesbyggd trakt vi åker igenom. Välunderhållen blandskog dominerar landskapet. Det är inte oväntat om man i en sådan trakt finner en anläggning som förädlar trä. Men faktum är att PLF nästan uteslutande använder sig av råmaterial från svenska och finska skogar, huvudsakligen gran. De franska motsvarigheterna håller inte tillräckligt hög kvalitet, för att motsvara kraven för de produkter vi framställer, säger Fournier. Han tillägger att utrustningen heller inte är anpassad för att hyvla de träslag, som är de vanligaste i Frankrike, främst ek och bok. Jacky Baubry är en av de verkliga trotjänarna med sina 38 år i företaget. Benjamin Hersand. Väl framme i Bonneuil visar Fournier runt i fabriken. Han går fram och skakar hand med alla. Den personliga kontakten med medarbetarna är viktig för mig. På det viset får jag ju också veta om det är någon som har något speciellt att säga mig. PLF har 55 anställda i Bonneuil. Bland många av dem har det funnits en oro för framtiden. Frågan har varit: Kommer PLF att överleva på en marknad som alltmer domineras av stora aktörer? Desto mer grund för oron som det inte finns många andra utkomstmöjligheter i trakten, plus att det under senare år förekommit många företagsnedläggningar i de närmaste städerna Poitiers och Châtellerault. Därför var det heller inte konstigt att misstänksamhet var främsta reaktionen, timbernews 8

PLFs medarbetare när det blev känt att SCA planerade att köpa PLF. Men enligt Patrick Fournier är oron i dag, ett halvår efter SCAs övertagande betydligt mindre. De franska motsvarigheterna håller inte tillräckligt hög kvalitet, för att motsvara kraven för de produkter vi framställer. Patrick Fournier Positiv förväntan verkar nu vara den dominerande stämningen bland personalen i fabriken. Christoppe Mir arbetar med tillverkning av limfog. Han säger: Ännu är det för tidigt att veta något. Men om SCA kan tillföra kunskap och kapital finns det hopp om framtiden. Benjamin Hersand hade kontakt med de personer från SCA, som kom för att värdera anläggningens kapacitet. Jag förstod snabbt att det var kraven på kvalitet och möjligheterna att optimera produktionen, som mest intresserade SCA, berättar han. Chantal Pichon, en av de tre kvinnor som arbetar i fabriken, säger: Jag har fått intrycket att det delvis kommer att bli frågan om ett nytt sätt att arbeta och det är hoppingivande. Jacky Baubry har jobbat 38 år i företaget och är därmed en av de verkliga trotjänarna. Jag litar på vad som har sagts om att verksamheten ska fortsätta som tidigare och inte genomgå några större förändringar, säger han. Patrick Fournier tror, för sin del, att en betydande expansion är att vänta som en följd av SCAs övertagande. PLF har länge varit ett företag med en kritisk storlek inte för litet, men inte heller tillräckligt stort. En betydande nackdel har också varit beroendet av några enstaka råvaruleverantörer i Norden, varav en också är den största konkurrenten, nämligen finska Metsä Wood. I och med SCAs övertagande är råvarutillgången säkrad. Framöver kommer vi att kunna marknads föra produkter från SCA, samtidigt som de kan hjälpa oss att vidareutveckla vårt sortiment. Så till exempel har vi haft svårt att hävda oss på marknaden för trä till uteplatser. Det är en marknad för stora aktörer, konstaterar han. Fournier tror att PLF nu kommer att kunna öka antalet kunder. Dessa består i dag till stor utsträckning av bygghandlare inriktade mot proffsmarknaden, men också av lagerhållande grossister inriktade mot DIY- Patrick Fournier, PLFs vd. varuhus. Bland kunderna finns dessutom industrier, som tillverkar fönsterluckor, dörrar och trappor. Vi blir mer intressanta för kunderna, när de vet att vi tillhör ett stort internationellt företag, säger Fournier. Att så är fallet har försäljningschefen Philippe Bence redan upplevt: Kundernas reaktioner har varit enbart positiva. Bland dem finns en rädsla för att vara beroende av en leverantör som i ett visst läge saknar attraktiva produkter eller resurser för att utveckla utbudet. Någon sådan rädsla behöver de inte längre ha vad oss beträffar. Även Philippe Bence räknar med en framtida expansion för PLF. Med SCA i ryggen kommer vi att nå marknader, som hittills inte varit tillgängliga för oss. En positiv faktor är också att det råder en generellt uppåtgående tendens på den franska trämarknaden. Till skillnad mot övriga Europa, ökar försäljningen av träprodukter i Frankrike. Framför allt byggs det alltfler småhus och villor i trä. Bara för några år sedan var andelen drygt tre procent. Förra året var det elva procent av de nya småhusen som var byggda i trä, berättar han. En förklaring är att regeringen infört skattelättnader för användningen av miljövänliga produkter vid byggnation. Dessutom har den franska marknaden blivet mer mogen den förser kunderna med produkter, som har bättre kvalitet och längre livslängd, vilket bidragit till att öka förtroendet för trä såsom byggmaterial, förklarar Philippe Bence. Men på den punkten finns ännu övrigt att önska, enligt Patrick Fournier: Det finns entreprenörer, som velat rida på den uppåtgående trenden och som säljer trähus av dålig kvalitet. Tyvärr har kunderna ännu inte lärt sig att se skillnaden mellan de goda och de dåliga tillverkarna. Detta har inneburit att marknaden ännu är lite diffus. Men marknaden utvecklas snabbt. Ett exempel är att det säljs alltmer byggmaterial via DIY-varuhusen. Det innebär reella möjligheter för oss. Redan om några år kommer några ledande aktörer att ha utkristalliserat sig inom trämarknaden och jag är övertygad om att SCA kommer att vara en av dem, säger Patrick Fournier. Text och foto Stefan Andersson 9 timbernews

Tack vare ännu starkare lok än detta kommer Hector Rail att kunna transportera mer gods per avgång. Effektivare och miljövänligare transporter Foto: Per-Anders Sjöquist SCA Transforest och Hector Rail har tecknat ett flerårigt avtal för järnvägstransporterna från Piteå och Umeå till södra Skandinavien. Det nya samarbetet innebär avsevärt effektivare och miljövänligare transporter, för de drygt 800 000 ton per år som ska hanteras i systemet. Genom kraftigare lok och tyngre tåg kan mer gods transporteras vid varje avgång. Avtalet innebär sju heltåg i veckan i vardera riktningen mellan Umeå och Piteå. Under ett år blir det ca 500 000 ton papper, sågade trävaror och returfiber som fraktas av dessa systemtåg. Idag sker dubbelt så många avgångar med mindre tåg mellan Umeå och Piteå. För att kunna köra dessa tyngre tåg kommer Hector Rail att sätta in starkare lok med elektrisk återmatning. Energiför brukningen per tonkilometer kommer att sänkas med mer än 25 procent. Den här trafiken med tyngre tåg blir mer kostnadseffektiv, men samtidigt mer miljövänlig än dagens trafik, konstaterar Magnus Svensson, vd på SCA Transforest. Vi är nöjda att tillsammans med SCA ha utvecklat en transportlösning som flyttar fram positionerna på flera väsentliga områden, säger Mats Nyblom, vd på Hector Rail. För att kunna utnyttja möjligheterna med dessa större tåg kommer SCA Transforest att utveckla och investera i en flotta av nya och effektiva lastbärare, som möjliggör en mycket hög lastfyllnad. Det handlar om för ändamålet skräddarsydda containrar som placeras på containervagnar. Förutom att tågen blir mer effektiva, så är också avsikten att effektivisera växlingsarbetet i Piteå och Umeå. För att möjliggöra detta kommer infrastruktur och organisation av växlingsarbetet att ses över. Det nya järnvägssamarbetet inleds i januari 2013. På nya poster Marko Terho har anställts som inköpschef vid SCA Timber France i Frankrike. Han tillträdde sin nya tjänst den 3 september 2012. Marko kommer närmast från en befattning som försäljningschef vid UPM i La Rochelle, Frankrike. Maria Poon har anställts som ekonomiassistent vid SCA Timber China & S.E. Asia i Hong Kong. Hon kommer även att hjälpa till med kundservice. Maria tillträdde sin nya tjänst den 4 juni 2012. timbernews 10

Bräcklig marknadsbalans och stark negativ valutapåverkan försvagar de svenska sågverken Under senare delen av våren och sommaren har inte mycket utvecklats åt rätt håll för de svenska sågverken. Eurons kraftiga nedvärdering eroderar in - täkterna samtidigt som marknadsbalansen mellan utbud och efterfrågan försvagats som ett resultat av en sämre utveckling än förväntat av den europeiska marknaden. Möjligheten att prismässigt kompensera den svaga valutan kommer sannolikt inte att finnas under 2012. Andra kvartalets marknadsvolym blev en rejäl besvikelse för sågverken. Flera av de stora europeiska marknaderna visade upp en mycket svag utveckling. Det var framför allt Storbritannien, Frankrike och Nederländerna som överraskade negativt. Renoveringssektorn är det volymmässigt största segmentet för europeiska trävaruproducenter och är väsentligt mer stabilt över tiden än nybyggandet. Under Q2 uppvisade dock båda marknadsområden en dålig trend. Den europeiska trävarukonsumtionen ligger således på en lägre nivå 2012 än föregående år. Från våra utomeuropeiska marknader är signalerna mer positiva. Volymen till de viktiga marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern ligger på all time high under första halvåret, Kina ökar stadigt och från USA kommer positiva signaler. Även den för sågverken viktiga japanska marknaden uppvisar viss tillväxt under första halvåret 2012. Produktion våren 2012 i de fem stora europeiska produktionsländerna Tyskland, Ryssland, Sverige, Österrike och Finland, ligger cirka fyra procent under 2011 års produktionsnivå. Det är en produktionstakt som balanserar mot den försvagade efterfrågan, men den är för stor för att starkt önskade prisförbättringar ska kunna accepteras av marknaden. Den aktuella produktionsnivån i Skandinavien blev under januari-juni två procent lägre än fjolåret. Nedgången för de centraleuropeiska producenterna är ungefär dubbelt så stor. Nedgången i Centraleuropa påverkas, förutom av den försvagade marknaden, också av de historiskt höga kostnaderna för sågtimmer. Produktionsnivån ligger sannolikt, trots nedgången, fortfarande lite högt i förhållande till efterfrågan. Detta gör prisökningar osannolika, även om lagernivån ligger på en rimlig nivå för årstiden. Eurons försvagning sänker de svenska sågverkens nettointäkter fritt verk med cirka fem procent, beroende på den marknadsmix respektive sågverk ligger med. Containerfrakter har under våren också varit ett problem för sågverken. De stora oceangående rederierna har aktivt strypt tillgången på tonnage och därigenom drivit igenom relativt kraftiga prishöjningar. Anders Ek, vd, SCA Timber Supply 1 000 m 3 northt africa Producentlager av sågade trävaror i Sverige. Januari 2004 Augusti 2012 2500 2300 2100 1900 1700 1500 1300 1100 900 700 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Gran Furu 12 mån rullande medelvärde 12 mån rullande medelvärde Den svenska lagernivån har sjunkit under första halvåret. 2008 2009 2010 2011 2012 Uppgifter baserade på ackumulerad produktion 2012 Österrike 10,6 8,4 9,5 9,7 8,7 Juni (Kulterer-Klagenfurt) -21% +13% +2% -10% Tyskland 22,0 19,8 21,2 21,6 20,5 Juli -10% +7% +2% -6% Finland 9,8 8,0 9,4 9,7 9,3 Juli -21% +18% +3% -4% Sverige 17,2 16,0 17,0 17,0 17,O Augusti -7% +6% +/-0% +-0% Ryssland 19,1 16,1 16,6 18,0 17,6 Juni Källa Pyrabilsk -16% +4% +9% -2% TOTALT 78,7 68,3 73,7 76,0 73,1-13% +8,1% +3,1% -3,8% Volymskillnad -10,4 +5,4 +2,3-2,9 (miljoner m 3 ) Utveckling av produktionen för större europeiska sågverksnationer. 2012 är ett estimat baserat på den aktuella produktionstakten. 11 timbernews

Foto: Timber Tower Billigare och bättre med vindkraftverk i trä I tyska Hannover har världens första moderna vindkraftverk i trä byggts. Tornet är hundra meter högt. Bakom projektet står tyska företaget Timber Tower. Billigare och bättre är deras förklaring till valet av byggmaterial. Tyska Timber Tower grundades 2002 som ett högt specialiserat high-tech företag där man kombinerade erfarenhet av vindkraft med kunskap om moderna träkonstruktioner. Utvecklingen av det alternativa tornprojektet för vindkraftverk påbörjades några år senare. Konceptet bygger på de uppenbara fördelar som trä för med sig billigare byggkostnader, enklare logistik och mindre påverkan på miljön. Vindkraftverket i Hannover har byggts med såväl bärande element som täckande paneler i limträ som monterats ihop på byggplatsen. Allt virke som använts är miljöcertifierat och Timber Tower garanterar en livslängd för tornet på minst 20 år. För närvarande används mer stål inom vindkraftsindustrin än vad som används för att bygga nya fartyg. Prognosen på en årlig tillväxt av nya vindkraftverk med 20 procent innebär en betydande ökning av stålkonsumtionen. Att då välja trä i stället för stål som byggmaterial i nya vindkraftverk förbättrar avsevärt miljöfördelarna med vindkraft. Ett torn av trä är till 99 procent en naturlig produkt, det är CO 2-neutralt och det kan återanvändas. Genom att använda mindre utrymmeskrävande element av limträ för att bygga nya kraftverk undviker man dessutom det kaos i trafiken som uppstår när torn och vingar av stål ska transporteras på ofta väldigt smala vägar. Turbinen i Timber Towers vindkraftverk i Hannover är på 1,5 megawatt och väger nästan hundra ton. Tusen hushåll ska få sin elektricitet producerad i ett torn av trä. Mer information finns på www.timbertower.de Mats Wigardt timbernews 12