skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket
Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet. Det står i skollagen och är inget som skolhuvudmannen kan välja bort. Lösningarna kan däremot se olika ut. Beroende på pedagogisk inriktning, programutbud, geografisk belägenhet, elevunderlag och andra omständigheter måste lokala beslut kring verksamheten tas. En del skolor samarbetar med folkbibliotek. Detta kan till exempel göras för att man vill skapa en verksamhet med bredare kompetensgrund genom att involvera fler professioner. På vissa orter kan det vara av resursskäl eller på grund av små skolenheter. Styrdokumenten Skolans och skolbibliotekets grundläggande arbete styrs av skollagen. Verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet beskrivs och utformas efter läroplanerna. Eftersom skolbiblioteket är en del av skolan ska verksamheten utformas så att den strävar mot samma mål som övrig pedagogisk verksamhet. Med andra ord de läroplaner, ämnesplaner och kursplaner som är aktuella för sammanhanget. 1 1 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser 2 Biblioteksplaner Alla kommuner måste ha en politiskt antagen biblioteksplan där verksamheten för samtliga offentligt finansierade biblioteksformer ska finnas beskriven. En högkvalitativ biblioteksplan är ett bra verktyg för utveckling och kvalitetssäkring för verksamheterna. I de fall skol-bibliotek och folkbibliotek inte är två fullständigt separerade verksamheter ska relationen dem emellan beskrivas tydligt. Varför formalisering? Muntliga avtal godkänns inte av Skolinspektionen när de inspekterar skolbiblioteksverksamhet. Utan formalisering blir det dessutom svårt att hålla reda på ansvarsområden, och utveckling genom utvärdering omöjliggörs. För att undvika oklarheter kring verksamhetens upplägg och innehåll bör alla samarbeten formaliseras. Skriftliga avtal mellan skola och folkbibliotek bör ta upp alla de punkter som nämns i denna skrift. Det är även en fördel att ha en verksamhetsplan med tydligt mätbara mål som är väl förankrad i hela skolans organisation. Med grund i denna kan verksamheten genomgå en årlig utvärdering och välgrundade beslut om arbetets fortsatta inriktning och prioriteringar kan tas. Det är viktigt att skolbibliotekets arbete ständigt hålls uppdaterat för att möta upp mot de behov som är aktuella.
Foto: OTO Development/CC Likheter och skillnader mellan skolbibliotek och folkbibliotek Det är viktigt att veta att skolbibliotek och folkbibliotek inte är identiska och sinsemellan utbytbara verksamheter. Ett folkbibliotek kan inte per automatik driva skolbiblioteksverksamhet. Uppdragen och kompetenskraven, ser olika ut för de olika verksamhetsformerna. Uppdragen är dessutom resurssatta utifrån de behov som finns. Man måste vara medveten om att en omflyttning av dessa resurser innebär att en grupp och dess behov riskerar att förfördelas gentemot en annan. Både skolbibliotek och folkbibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt 3 barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 2 Mycket förenklat kan man säga att folkbibliotekets uppdrag vänder sig mot en bredare allmänhet och ska fungera som allt från kulturförmedlare till mötesplats. Eftersom det riktar sig till alla måste folkbiblioteket ha ett utbud som tillfredsställer många olika behov. Skolbibliotekets uppdrag är däremot tydligt kopplad till just skolsituationen. Målgruppen är avgränsad till elever och skolans personal. För att skolbiblioteksverksamheten ska kunna ge största möjliga utdelning är målet att den ska 2 Bibliotekslagen 6
vara en del av det team som jobbar för elevernas måluppfyllelse. Skolbiblioteket regleras i skollagen vilket inte folkbiblioteket gör. Skolinspektionen är den instans som bevakar att lagen efterföljs och att alla elevers rättigheter verkligen blir uppfyllda. Följande krav ska enligt inspektionen vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning Hur har andra gjort? Under projektperioden har Kungl. biblioteket fått in en mängd exempel på hur samarbeten mellan skola och folkbibliotek kan se ut. En analys av materialet visar på ett antal gemensamma områden vilka bör tas i beaktande när verksamheten utformas. 4 Foto: Jens Gustavsson/KB
Dessa är: Ansvarsfördelning Samarbetets innehåll Styrdokument Ekonomi Formalisering Ansvarsfördelning Skolan äger frågan. Verksamheten ska jobba mot skolans mål och det är framförallt i skollagen som regleringarna finns. I ett samarbete mellan skola och folkbibliotek kan ansvaret alltså inte överlämnas till folkbiblioteket. Skolbibliotekspersonalen kan antingen organiseras under folkbibliotekschefen eller direkt under rektor. I de fall folkbibliotekschefen är chef bör skolhuvudmannen fungera som verksamhetsansvarig. Denna lösning finns bland annat i Enköping där bibliotekschefen är arbetsgivare men rektor och skolbibliotekarien diskuterar med utgångspunkt från skolans pedagogiska inriktning och verksamhetsplan arbetets innehåll, inriktning och utveckling. Skolbibliotekarien leder och utvecklar skolbiblioteksverksamheten utifrån rektors direktiv. 3 3 http://www.enkoping.se/files/insidan/skolansrum/ pdf/publikationer/handlingsplan%20skola_bibl%20 080402.pdf Samarbetets innehåll Det är vanligt att folkbiblioteket erbjuder en slags basverksamhet som kan kompletteras med olika tilläggstjänster. Basverksamheten syftar oftast inte till att fungera som fulllödig ersättning för en egen skolbiblioteksverksamhet utan är i typfallet enbart ett komplement. Samma sak gäller i de fall man från kommunen erbjuder bokbuss som besöker skolor. Inte heller detta uppfyller kraven från Skolinspektionen utan blir enbart ett komplement. Basutbudet består ofta av genomgång och visning av bibliotekets resurser (databaser, fysiskt bestånd osv) samt gruppbesök med tillfälle att låna medier. Vanliga tilläggstjänster är t.ex.: Bokprat (för klasser/på föräldramöten/för pedagoger) Informationssökning och källkritik Konsultation vid arbete på skolbiblioteket (t.ex. uppbyggnad, medieöversyn, inköpsrutiner) För att skapa en fullödig skolbiblioteksverksamhet krävs dock ett mer utvecklat innehåll. Skolinspektionen hänvisar till lagens förarbeten 4 där skolbibliotek beskriv som en gemensam och ordnad resurs som ställs till elevernas och lärarnas 4 Prop 2009/10:165 s.284 5
förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. En skola kan med andra ord inte nöja sig med ett par nedslag på folkbiblioteket per år utan måste planera för en verksamhet som fortlöpande är just en del av del av det pedagogiska arbetet. De flesta skolbiblioteksintressenter är ganska överens om vilket innehåll och vilka aktiviteter som sammantaget utgör god skolbiblioteksverksamhet. Detta blev tydligt redan i kartläggningen En rörig tillvaro som berör 5 som Kungl. biblioteket gav ut 2013 där en sammanställning av skolbiblioteksintressenter kom till samma slutsats som framkommer i insamlingen till detta projekt. För att man ska ha en fungerande skolbiblioteksverksamhet bör man utforma denna utifrån följande basuppdrag: Pedagogisk verksamhet Läsfrämjande Tillgänglighet Bemanning Ekonomi Hur man löser de ekonomiska åtagandena skiljer sig mycket åt. Det viktigaste är att åskådliggöra att tjänster och utbud kopplade till skolans verksamhet kostar pengar. 5 http://www.kb.se/dokument/bibliotek/referensgrupper/skolbibliotek/en%20r%c3%b6rig%20tillvaro%20som%20ber%c3%b6r.pdf 6 Var denna kostnad ska placeras måste formaliseras. Olika verksamheter har gjort olika val. 1. Medel förs från skolan till folkbiblioteket Detta kan ske på en mängd olika sätt och nivåer. En grundavgift (för noggrant specificerade tjänster/utbud) per elev och termin tas ut. En avgift per (tilläggs-) tjänst tas ut. 2. Kostnaden läggs på folkbiblioteket Kostnader kopplade till skolbibliotekverksamheten måste i dessa fall specificeras och tillföras befintlig budget. Folkbiblioteket tillhandahåller personal med särskilt skolbiblioteksansvar som arbetar med de lokala skolorna, antingen på plats i de egna lokalerna eller utlokaliserat på skolorna. 3. Kostnaden läggs centralt Ett upplägg som oftast används då det finns en kommunal organisation som inte gjort en tydlig separering av arbetet mellan kultur/fritid och utbildning. En skolbibliotekscentral med medier och personal upprättas.
Checklista Den kommunala biblioteksplanen ska bestå av mätbara mål samt vara uppföljningsbar. Biblioteksverksamheten ska vara kopplad till relevanta lagar och styrdokument (som skollagen och skolans verksamhetsplan) 6 Foto: Jens Gustavsson/KB Skolbibliotek består av skola och bibliotek. Två kompetenser som tillsammans skapar en ny (starkare) enhet. De mål som ska uppfyllas är i första hand de som är formulerade för eleverna. Verksamheten ska vara en del av skolans uppdrag och jobba mot läroplaner och kursmål. Alltså måste skolan vara huvudansvarig för skolbiblioteksverksamheten. Skolbiblioteket ska finnas tillgängligt kontinuerligt för elever och pedagoger. Med andra ord kan inte kraven anses som uppfyllda genom sporadiska besök på ett närliggande bibliotek. Behöver skolan samarbeta med folkbiblioteket är det viktigt att det sker på ett formaliserat sätt. Det viktigaste är alltså inte att arbetet görs på ett särskilt sätt utan snarare att det som görs är medvetet, tydligt kopplat till skolans mål och med tydlig ansvarsfördelning. Arbetet ska vara uppföljningsoch utvärderingsbart. 6 Biblioteksplan 2.0, www.kb.se 7
Läsa mer Kungl. biblioteket http://www.kb.se/bibliotek/bibliotek/skolbibliotek/skolbiblioteksmaterial Om mandatfördelning och skolbiblioteksdefinitioner. En rörig tillvaro som berör. http://www.kb.se/dokument/bibliotek/referensgrupper/skolbibliotek/ En%20r%C3%B6rig%20tillvaro%20 som%20ber%c3%b6r.pdf Bilagor Exempel på formaliserade samarbeten mellan skola och folkbibliotek Uppsala: http://www.bibli.se/gemensamt/ Dokument/Dokument/a9b5075e- 8101-4856-b3a1-d7cdc0ec5cee.pdf Stockholm: https://biblioteket.stockholm.se/ sites/default/files/forsaljning_av_ skolbibliotekstjanster.pdf Om biblioteksplaner. Biblioteksplan 2.0 www.kb.se/dokument/biblioteksstatistik/skriftbiblioteksplan.pdf Skollagen http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs- 2010-800/?bet=2010:800 Bibliotekslagen http://www.riksdagen.se/sv/ Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801 8 KONTAKT Elin Lucassi 010-709 36 38 elin.lucassi@kb.se Södertälje: http://www.sodertalje.se/mainupload/dokument/kommun%20o%20 demokrati/politik%20och%20 p%c3%a5verkan/n%c3%a4mnder/ Jarna_KDN/Sammantr%C3%A4 deshandlingar/2012/2012-08-28/ Policy%20f%C3%B6r%20folkbibliotekens%20tj%C3%A4nster%20gentemot%20grund-%20och.pdf http://www.kb.se/bibliotek/bibliotek/skolbibliotek/skolbiblioteksmaterial Kungl biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Produktion: Kungl. biblioteket 2014 Dnr 237-KB 358-2014