LENA MAIER EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN En rättslig Studie av gemenskapsrättens inverkan pä medlemsstaternas arbetsrättsliga normgivrimgsutrymmen
Innehällsförteckning Förord 7 Innehällsförteckning 9 Förkortningar 17 I Introduktion 19 1 Inledning 21 1.1 Undersökningens ämne och grundläggande syfte 21 1.2 Undersökningens uppbyggnad och utgängspunkter 22 1.2.1 Uppbyggnad 22 1.2.2 Utgängspunkter 23 1.2.3 Konstitutionell och materiell gemenskapsrätt 23 1.2.4 Rättslig pluralism och gemenskapsrättens dynamik 25 1.2.5 Förhällandet mellan ekonomiska och sociala mälsättningar 26 1.3 Avgränsningar 27 1.4 Metodologiska frägor 29 1.4.1 Undersökningens metodologiska ansats 29 1.4.2 Rättskällor 30 1.4.3 Gällande rätt 31 1.4.4 Särskilt om det oklara rättsläget 35 1.5 Terminologi 37 1.6 Disposition 39 2 Normgivningsmakten och det nationella normgivningsutrymmet 41 2.1 Normgivningsutrymmet 41 2.2 Normgivningen.42 2.2.1 Normgivningsbegreppet 42 2.2.2 Den nationella kollektivavtalsregleringen 43 2.2.3 Den europeiska kollektivavtalsregleringen 46 2.3 Makt och normgivningskompetens 54 2.4 Vertikala och horisontella normgivningsförhällanden 56 2.5 Förhällandet mellan normgivningsaktörernas normgivningsutrymmen 59 2.5.1 Gemenskapen och medlemsstaterna 59 2.5.2 Arbetsmarknadens parter 60-9-
II Gemenskapen och det nationella normgivningsutrymmet en konstitutionell utblick 63 3 Suveränitet, federalism och det nationella normgivnings utrymmet 65 3.1 Inledning 65 3.2 Romfördraget en konstitution? 65 3.3 Suveränitet 68 3.3.1 En historisk äterblick 68 3.3.2 Suveränitebegreppets deskriptiva och normativa dimension 70 3.3.3 Suveränitetsiden och medlemsstaternas statsskick 71 3.3.4 Suveränitet i gemenskapen 72 3.3.5 Suveränen, rätten och pluralismen 77 3.3.6 Sammanfattande slutsatser 79 3.4 Federationer, federalism och federalisering 81 3.4.1 Inledning 81 3.4.2 Federationer och federalism 81 3.4.3 Federalisering och integration 84 3.4.4 Federationer, konfederationer och överstatlighet 85 3.4.5 Federalism och federalisering i gemenskapen 88 3.4.6 Sammanfattande slutsatser 90 4 Gemenskapsrätten och det nationella normgivningsutrymmet.. 93 4.1 Inledning 93 4.2 Iden om delbar suveränitet 93 4.3 Kompetensfördelningen mellan gemenskapen och medlemsstaterna.. 99 4.3.1 Legaütetsprincipen och principen om tilldelad kompetens 99 4.3.2 Exklusiv och delad kompetens 102 4.3.3 Speciell och allmän kompetens 106 4.3.4 Artikel 308 i Romfördraget - en generalklausul? 108 4.3.5 Explicit och underförstädd kompetens 112 4.3.6 Valet av rättslig grund 115 4.3.7 Ätervinning av kompetens 124 4.4 Principer för gemenskapens kompetensutövning 126 4.4.1 Inledning 126 4.4.2 Subsidiaritetsprincipen 127 4.4.3 Proportionalitetsprincipen 131 4.4.4 Subsidiaritetsprincipens tillämpning pä arbetsrättens omräde 133 4.5 Gemenskapsförpliktelserna 135 4.5.1 Inledning 135 4.5.2 Medlemsstaternas gemenskapsförpliktelser och artikel 10 i Romfördraget 135 4.5-3 Gemenskapens förpliktelser och det nationella normgivningsutrymmet 141 4.5.4 Gemenskapsförpliktelserna och arbetsmarknadens parter 142-10-
4.6 Rättsakterna 148 4.6.1 Inledning 148 4.6.2 Förordningar 151 4.6.3 Direktiv 153 4.6.4 Europeiska kollektivavtal 155 4.7 Externa relationer 156 4.7.1 Inledning 156 4.7.2 Rättssubjektivitet, handlingsförmäga och kompetens 158 4.7.3 Explicit och underförstadd extern kompetens 159 4.7.4 Den externa kompetensen och artikel 308 163 4.7.5 Exklusiv och delad extern kompetens 164 4.7.6 Samarbetsskyldigheten vid delad kompetens 170 4.7.7 Den externa kompetensen och det nationella normgivningsutrymmet.. 172 5 EG-domstolen och det nationella normgivningsutrymmet... 175 5.1 Inledning 175 5-2 EG-domstolen och normgivningen 175 5.3 EG-domstolen och kompetensfördelningen 178 5.4 EG-domstolen och lagprövningen 181 6 Gemenskapsmälen och det nationella normgivningsutrymmet 185 6.1 Inledning 185 6.2 Gemenskapsmälen 185 6.3 Mälsättningar i öppna och slutna rättsordningar 188 6.4 Mälkonflikter 190 6.5 Gemenskapsmälen och medlemsstaternas förpliktelser 195 6.6 Gemenskapsmälen och gemenskapens förpliktelser 198 III En analysmodell 203 7 Avhandlingens analysmodell och angränsande forskning 205 7.1 Angränsande forskning 205 7.2 Spärrverkan i gemenskapsrätten 206 7.3 Relationen mellan spärrverkansdoktrinen och avhandlingens analysmodell 210 7.3.1 Avhandlingens syfte 210 7.3.2 Arbetsrätten som utgangspunkt 210 8 Begränsningar av normgivningsutrymmet 215 8.1 Inledning 215 8.2 Olika former av begränsningar av normgivningsutrymmet 215 8.3 Kompetensöverföringar 216 8.3.1 Inledning 216 8.3.2 Kompetens 217-11-
8.4 Förpliktelser 223 8.4.1 Inledning 223 8.4.2 Förpliktelser 223 8.5 Den inbördes relationen mellan kompetensöverföringar och förpliktelser 226 8.5.1 Kompetensregler och förpliktelser 226 8.5.2 Exkurs om medlemsstaternas grundlagar 228 8.6 Relativa normgivningsfaktorer 232 8.6.1 Inledning 232 8.6.2 Gemenskapsrättens dynamik 233 8.6.3 Gemenskapsmalsättningarna 235 8.6.4 Principer för tolkning och tillämpning av gemenskapsrätten 236 9 Avhandlingens analysmodell 241 9.1 Ett kompetensöverroringsschema 241 9.1.1 Relationen mellan gemenskapens och medlemsstaternas normgivningsutrymmen 241 9.1.2 Kompetensöverföringens formella och materiella aspekter 241 9.1.3 Kompetensöverföringens formella gränser - oinskränkta och partiella kompetensöverföringar 242 9.1.4 Kompetensöverföringens materiella gränser - direkta och indirekta kompetensöverföringar 246 9.1.5 Ett sammanfattande Schema 248 9.2 Ett förpliktelseschema 249 9.2.1 Gemenskapens och medlemsstaternas gemenskapsförpliktelser 249 9.2.2 Förhällandet mellan gemenskapsförpliktelser och kompetensöverföringar 250 9.2.3 Allmänt om typologiseringen av förpliktelser 251 9.2.4 Förenlighetsförpliktelser 252 9.2.5 Explicita och kontextuella förenlighetsförpliktelser 254 9.2.6 Direkta och indirekta förenlighetsförpliktelser 258 9.2.7 Ett sammanfattande Schema 260 9.3 De relativa normgivningsfaktorernas applicering 261 9.4 Analysmodellen och dess applicering pä arbetsrättens omräde 262 IV En arbetsrättslig analys 263 10 Löneförhällanden som regleringsomräde 265 10.1 Den svenska rätten 265 10.1.1 En nationell kontext 265 10.1.2 Löneregleringen i Sverige 265 10.2 Lönereglering pä gemenskapsnivä en bakgrund 269 10.3 Relationen mellan lönereglering pä svensk nivä och gemenskapsnivä 272-12-
11 Medlemsstaternas direkta kompetensöverföringar till gemenskapen 275 11.1 Kompetensundantaget för löneförhällanden - artikel 137.6 i Romfördraget 275 11.1.1 Artikel 137 - den grundläggande normgivningsbestämmelsen pä arbetsrättens omräde 275 11.1.2 Vad är undantaget i artikel 137.6 ett undantag frän? 275 11.1.3 Undantagets räckvidd 277 11.2 De europeiska arbetsmarknadsparternas kompetens - artikel 139 i Romfördraget 286 11.2.1 Artikel 139 en direkt kompetensöverföring till de europeiska arbetsmarknadsparterna 286 11.2.2 Kompetensöverföringens materiella gränser - genomförande via de nationella kollektivavtalssystemen 287 11.2.3 Kompetensöverföringens materiella gränser - genomförande genom beslut av rädet 290 11.2.4 Artikel 139 och kompetensöverföringens formella gränser 294 11.3 Lika lön för kvinnor och man artikel 141.3 i Romfördraget....296 11.3.1 Artikel 141.3 - en ny normgivningsbestämmelse pä likabehandlingsomrädet 296 11.3.2 Artikel 141.3 - en överföring av ny materiell kompetens? 296 11.3.3 Lönebegreppet 298 11.3.4 Artikel 141.3 och kompetensöverföringens formella gränser 299 11.3.5 Relationen mellan artikel 141.3 och annan speciell kompetens pä arbetsrättens omräde 300 11.4 Fri rörlighet för arbetstagare 305 11.4.1 Arbetskraftens fria rörlighet och den inre marknaden 305 11.4.2 Artikel 40 i Romfördraget 306 11.4.3 Relationen mellan artikel 40 och andra normgivningsbestämmelser i Romfördraget 307 11.5 Gemenskapens allmänna kompetens och löneomrädet 308 11.5.1 Gemenskapens allmänna kompetens - en direkt kompetensöverföring 308 11.5.2 Allmänna normgivningsbestämmelser i Romfördraget 309 11.5.3 Relationen mellan allmän och speciell kompetens 312 11.5.4 Den allmänna kompetensen och undantaget för löneförhällanden i artikel 137.6 312 11.5.5 Den allmänna kompetensen och den sociala dialogen 314 11.6 Gemenskapens nya kompetens att bekämpa diskriminering - artikel 13 i Romfördraget 316 11.6.1 En ny normgivningsbestämmelse pä diskrimineringsomrädet 316 11.6.2 Kommissionens förslag till ätgärder för att bekämpa diskriminering..316 11.6.3 Artikel 13 - en subsidiär kompetens i relation till Romfördragets övriga normgivningsbestämmelser? 317 11.6.4 Artikel 13 kompetensöverföringens materiella gränser 324 11.6.5 Artikel 13 och undantaget för löneförhällanden i artikel 137.6 328-13-
11.6.6 Relationen mellan artikel 13 och artikel 141.3 330 11.6.7 Artikel 13 och den sociala dialogen 331 11.7 Gemenskapens externa kompetens och löneomrädet 333 11.7.1 Direkta kompetensöverföringar och externa relationer 333 11.7.2 Parallelldoktrinen pä löneomrädet 335 11.7.3 Oinskränkta och partiella kompetensöverföringar pä löne omrädet 336 12 Medlemsstaternas indirekta kompetensöverföringar till gemenskapen 341 12.1 Indirekta kompetensöverföringar pä löneomrädet 341 12.2 Fri rörlighet för tjänster 342 12.2.1 Den fria rörligheten för tjänster och arbetsrätten 342 12.2.2 Utstationeringsdirektivet 342 12.2.3 Social dumpning och EG-domstolens praxis 344 12.2.4 Spänningsförhällandet mellan motverkandet av social dumpning och den fria rörligheten för tjänster 345 12.2.5 Utstationeringsdirektivet och valet av rättslig grund 347 12.2.6 Särskilt om utstationeringsdirektivets rättsliga grund och lönekonkurrens 350 12.2.7 Utstationeringsdirektivet och det nationella normgivningsutrymmet. 353 12.3 Gemenskapens externa kompetens och löneomrädet 354 12.3.1 Den externa kompetensen och medlemsstaternas indirekta kompetensöverföringar 354 12.3.2 Sociala klausuler i internationella handelsavtal 354 12.3.3 Den gemensamma handelspolitiken och tjänster 358 12.3.4 Sociala klausuler i gemenskapens ordning med allmänna tullförmäner 359 12.3.5 Klausuler om mänskliga fri- och rättigheter i gemenskapens externa relationer 361 13 Medlemsstaternas direkta förenlighetsförpliktelser 367 13.1 Inledning 367 13.2 Diskrimineringsreglering i gemenskapsrätten 368 13.2.1 Diskrimineringsförbud som förenlighetsförpliktelser 368 13.2.2 Nationalitetsdiskriminering och den fria rörligheten 368 13.2.3 Diskriminering pä grund av kön 371 13.2.4 Diskriminering av deltids- och visstidsanställda 378 13.2.5 Diskriminering pä andra grunder 382 14 Medlemsstaternas indirekta förenlighetsförpliktelser 387 14.1 Inledning 14.2 Offentlig upphandling 387 388 14.2.1 Upphandlingsdirektivens syfte 388 14.2.2 Statens roll som upphandlare och som normgivare 390
14.2.3 Sociala hänsynstaganden vid tilldelning av och uteslutande frän offentliga kontrakt 390 14.2.4 Tillämplig arbetsrätt vid utförande av offentliga kontrakt 391 14.2.5 Offentlig upphandling och de externa relationerna 395 14.2.6 Relationen mellan upphandlingsdirektiven och överlätelsedirektivet..403 14.2.7 Den svenska fackliga vetorätten vid offentlig upphandling - en illustration 406 14.3 EMU 408 14.3.1 EMU och lönebildningen 408 14.3.2 Den ekonomiska politiken 409 14.3.3 Konvergenskriterierna 411 14.3.4 Förpliktelser inom ramen för ett medlemskap i EMU 417 15 Avslutande slutsatser och reflektioner 421 15.1 Normgivningsförhällandena pä löneomrädet en samlad bild 421 15.1.1 Analysmodellen som utgängspunkt 421 15.1.2 Medlemsstaternas kompetensöverföringar 421 15.1.3 Medlemsstaternas förenlighetsförpliktelser 428 15.2 Utvecklingen av de arbetsrättsliga normgivningsförhällandena....431 15.2.1 Inledning 431 15.2.2 Suveränitet och federalism centralisering och decentralisering pä arbetsrättens omräde 431 15.2.3 Principen om mängfald - skyddet av medlemsstaternas rättordningar och arbetsmarknadsparternas autonomi 436 15.2.4 Den gemensamma marknadens funktion och den sociala dimensionen439 15.3 Den europeiska Integrationen reflektioner inför framtiden 443 Summary 449 1 Introduction 449 2 The subject of the study 450 3 The Community and the national lawmaking discretion from a constitutional point of view 451 4 A model of analysis 456 4.1 A scheme for transfers of competence 457 4.2 A scheme for the Member States' obligations 458 5 A labour law analysis 460 5.1 A summary of the analysis in the area of pay 460 5.2 The development of lawmaking in the area of labour law 469 Äberopade källor 471 Sakregister 515-15-