Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Relevanta dokument
Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd

Kävlingeåns vattenvårdsförbund

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Täckningsgrad av ålgräs

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:5 ISSN

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB. Toxicon AB

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

PM F Metaller i vattenmossa

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:5 ISSN

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:5 ISSN

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Miljötillståndet i Hanöbukten

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:5 ISSN

Naturvårdsverkets författningssamling

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2012:5 ISSN

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Djuputbredning av ålgräs

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Miljösituationen i Malmö

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Komplexa samband på bottnarna

Makrofyter i Luleå skärgård 2015

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Bevarandeplan för Natura område

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:5 ISSN

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN


Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.

Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2007:5 ISSN

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

fjord och Styrsö-Vrångö

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Naturvårdsverkets författningssamling

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Transkript:

Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27

Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd Utförare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel +46 31-338 35 40 www.medinsab.se Org nr 556389-2545 Författare: R. Rådén, J. Palmkvist, P-A. Nilsson, M. Mattson, Blomqvist. P. Kvalitetsgranskare: J. Palmkvist Bilder: Omslagsbilden föreställer vattenmiljöer med skrubbskäddor från Lommabukten 2015. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

Sammanfattning På uppdrag av Kävlingeåns vattenråd har en undersökning av ålgräsbestånden i norra Lommabukten utförts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Femton transekter har dokumenterats med undervattenskameror och ålgräsets täckningsgrad och djuputbredning har analyserats. 2015 års resultat visar på stora områden med friskt och välmående ålgräs. Ingen påväxt av fintrådiga alger noterades på ålgräset. Jämfört med 2014 års studie noterades en tydlig förändring avseende ålgräsets täthet. Vid årets studie var täckningsgraden av ålgräs lägre än 2014. De tätaste bestånden av ålgräs förekom mellan två och fyra meters djup i framför allt de norra och mellersta delarna av området. Ålgräs noterades från drygt 1 meters vattendjup till cirka 8,5 meter som djupast. Medeldjupet för den djupaste plantan för varje transekt låg på 6,4 meter. Medelvärdet för huvudutbredningsdjupet, det vill säga gränsen för 10 % täckning var 5,8 meter. Ingen signifikant skillnad mellan djuputbredningen för ålgräs i Lommabukten (under perioden 2012-2015) kunde påvisas. I områdets grundaste delar (vattendjup kring 1 meter) utgjorde andra kärlväxter än ålgräs (såsom nating Ruppia spp. och borstnate Potamogeton pectinatus) en betydande del av den totala mängden makrofyter. På borstnaten förekom påväxt av fintrådiga alger. Ingen egentlig påväxt noterades på rotat ålgräs, i vissa fall låg dock fintrådiga lösa alger draperade på ålgräsets blad. Resultaten från 2015 års undersökning indikerade god ekologisk status (HVMFS 2013:19) baserat på ålgräsets djuputbredning i hela området. Vid flera transekter var dock den maximala djuputbredningen över eller nära åtta meter vilket är gränsen till hög status.

Innehållsförteckning Inledning... 5 Metodik... 6 Undervattensfilmning... 6 Videoanalys... 7 Resultat och diskussion... 8 Täckningsgrad och djuputbredning... 8 Täckningsgrad... 8 Djuputbredning... 10 Ekologisk status... 12 Slutsats... 13 Referenser... 14 Bilaga 1. Resultatsidor videokartering (transekter)... 15 Bilaga 2. Kartor... 32

Inledning Ålgräs (Zostera marina) har en stor ekologisk betydelse i grunda och kustnära vatten. För många fiskarter utgör ålgräsängarna viktiga miljöer för uppväxt och födosök. Dessutom utgör ålgräset ett viktiga habitat för många ryggradslösa djur. Förekomst av ålgräsbestånd minskar även erosionsrisken genom att växtens rhizom binder sediment. I Lommabukten är ålgräs en dominerande och habitatsbildande art. Sedan 2012 undersöks dess utbredning som en del av den samordnade recipientkontrollen i Kävlingeån. Årets (2015) undersökning av ålgräsbestånden i norra Lommabukten har på uppdrag av Kävlingeåns vattenråd utförts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Femton olika transekter(figur 1) har dokumenterats med undervattenskameror och ålgräsets täckningsgrad och djuputbredning har analyserats. Figur 1. Karta över undersökningsområdet och de 15 undersökta transekterna i norra Lommabukten 2015. 5

Metodik Undervattensfilmning Årets inventeringar utfördes under perioden 2015-08-12 till 2015-09-10. Bottenytorna filmades längs 15 transekter (Figur 1). Sträckningen för respektive videotransekt hämtades från 2013 års undersökning av ålgräs i Lommabukten (Toxicon AB 2013). Videomaterialet samlades in med ett kamerasystem specifikt utvecklat för biologiska undersökningar. Systemet monterades på en släde som bogserades bakom en båt inom fartområdet 1-1,5 knop. Systemet omfattar två kameror vilka var monterade parallellt enligt Figur 2. Den primära videokameran (Luxus Compact Camera) arbetar i vatten med en horisontell betraktningsvinkel på 90 och därmed avbildades ett cirka 3 meter brett område framför kameran. Bildmaterialet från kameran visas i realtid på en kontrollenhet och märks med uppgifter såsom datum, tid, transektnamn, aktuellt vattendjup samt position. Allt bildmaterial kan kopplas till specifika positioner. Den andra kameran var av märket GoPro (Hero 3+) användes för att kontinuerligt ta högupplösta stillbilder. Utifrån dessa bilder bedömdes graden av eventuell påväxt av fintrådiga alger på ålgräset. Bildmaterialet insamlat med denna kamera utgjorde även ett komplement till det koordinatsatta videomaterialet samt för att ta fram typiska miljöbilder från respektive transekt (Bilaga 1). I samband med filmningen loggades ekolodsdata (vilken sedan användes för att erhålla information kring rådande vattendjup samt bottens relativa hårdhet). Dessa data användes vid framtagandet av kartorna som visas i Figur 3 samt Bilaga 2. 30 1 meter BOTTEN Figur 2. Beskrivande bild av kamerasystemet som användes vid videokartering av ålgräsängar i Lommabukten 2015. Medins Biologi AB 6

Videoanalys På laboratoriet analyserades filmerna från transekterna. Varje videosekvens analyserades genom att filmen stoppades (var 20:e sekund). Vid varje stopp noterades de aktuella koordinaterna, datum, klockslag, vattendjup, ålgräsets procentuella substratspecifika täckningsgrad samt graden av eventuell påväxt bedömdes i procent enligt en sjugradig skala (Kautsky m fl. 2004). Den substratspecifika täckningsgraden av vegetation är en sammanslagen bedömning där graden av bottentäckning samt planttäthet vägs samman. I samband med videogranskningen noterades även det djupast växande ålgräset samt dess huvudutbredningsområde (gränsen för 10 % täckningsgrad). All information lades slutligen in i en databas för vidare analys. Samtliga bedömda tätheter levererades till uppdragsgivaren i form av ett excelldokument. För att åskådliggöra utbredningen och tätheten av ålgräset har värdena på täckningsgraden analyserats med en Natural neighbour interpolering och plottats i kartor (Figur 3 samt Bilaga 2). Analysen interpolerar och beräknar ett medelvärde av de uppmätta värdena mellan de näraliggande transekterna och behåller det sanna värdet i transekten. 7

Resultat och diskussion I Bilaga 1 redovisas de olika transekterna. Här visas ålgräsets substratspecifika täckningsgrad och vattendjupet grafiskt (tillsammans med typiska miljöbilder tagna längs transekten). I Bilaga 2 redovisas de framräknade kartorna över ålgräsets utbredning i Lommabukten under perioden 2014-2015. Täckningsgrad och djuputbredning Liksom vid tidigare års undersökningar visade 2015 års studie på stora områden med friskt och välmående ålgräs utan påväxt av fintrådiga alger. I de grundare områdena (under en meter) observerades andra kärlväxter såsom nating (Ruppia spp.) och borstnate (Potamogeton pectinatus). På borstnaten förekom viss påväxt av fintrådiga alger. Täckningsgrad Liksom tidigare år så noterades de tätaste bestånden av ålgräs i de norra och mellersta delarna av området. Den huvudsakliga utbredningen noterades inom djupintervallet 2-4 meter. I förhållande till 2014 indikerade årets undersökning en lägre tillväxt av ålgräs. I Figur 3 (där 2014 och 2015 års resultat jämförs) syns tydligt att ålgräsets utbredning i huvudsak är oförändrad men att täckningsgraden på stora ytor var avsevärt lägre. Att täckningsgraden överlag var låg gällde för hela den inventerade ytan men tendensen var allra tydligast längs transekterna 5-7 (Figur 4). Orsaken till denna förändring är utifrån årets undersökning svår att fastslå. Det är dock sannolikt att den regniga och blåsiga sommaren 2015 överlag skapat förhållanden med grumligt och möjligen färgat vatten. Båda dessa faktorer bidrar till en försämrad ljusinstrålning och därtill kopplad låg tillväxt av makrofyter. 8

2014 2015 Figur 3. Natural neighbour interpolation baserat på ålgräsets procentuella täckningsgrad i alla transekter 2014-2015. Kartor framtagna av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2015. 9

Figur 4. Procentuell förändring (2014-2015) avseende täckningsgraden av ålgräs i Lommabukten. Kartan visar ytor där förändringen var större eller mindre än 5 %. Karta framtagen av Medins Havs- och vattenkonsulter AB 2015. Djuputbredning Rotat ålgräs noterades inom intervallet 0,5-9 meter. Medeldjupet för den djupast noterade plantan var 6,3 meter (2014 var motsvarande värde 6,8 meter). Längs tre transekter (1, 7 och 10) noterades inget ålgräs på bottnar djupare än 5,1 meter. Den förhållandevis stora variationen avseende hur djupt ålgräs noterades kan i hög grad kopplas till bottensubstratens beskaffenhet. I Figur 5 visas bottensubstratets relativa hårdhet (framtagen genom så kallad back scatter analys). I de områden där dataanalysen indikerade hårda bottnar var täckningsgraden ofta lägre (givetvis även beroende av att områdets hårdaste bottnar i hög grad återfinns i områdets djupare delar). Medelvärdet för huvudutbredningsdjupet 2015, det vill säga gränsen för 10 % täckning var 6,2 meter. Det största djupet för huvudutbredningen (2015) respektive det lägsta låg på 8 och 4,9 meter. Ingen signifikant skillnad mellan djuputbredningen för ålgräs under perioden 2012-2015 kunde påvisas (Figur 6). Vattenståndet i Lommabukten påverkas framför allt av vindar och lufttryck. Tidvattenskillnaderna är relativt små. Att vattenståndet varierar bör man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika års undersökningar. I medeltal (2012-2015) har de djupast växande ålgräsen noterats vid 6,5 meters djup. En vattenståndsvariation på 0,2 meter innebär i praktiken att man mellan år kan förvänta sig en variation avseende ålgräsets djuputbredning på drygt 3 %. 10

Djup (m) Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Figur 5. Bottens relativa hårdhet (Back scatter) i det undersökta området i Lommabukten. Data från sjömätning utförd av Medins Havs- och vattenkonsulter AB 2014. Djupaste rotade ålgräsplanta Djupaste ålgräs med minst 10% täckningsgrad 0,0 2012 2013 2014 2015 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 Figur 6. Djuputbredning av ålgräs i Lommabukten under perioden 2012-2015. Staplarna indikerar medelvärden (baserat på data från samtliga studerade transekter) för djupast växande planta(blå) samt djupaste 10 % täckningsgrad av ålgräs (grön). Felstaplarna anger 95 % konfidensintervall. 11

Djup 2012 2013 2014 2015 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Ekologisk status Enligt Havs-och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 2013:19) kan ekologisk status med avseende på makroalger och gömfröiga växter i kustvatten klassificeras. Klassningen görs utifrån den maximala djuputbredningen av olika arter inom respektive typområde. Lommabukten ingår i typområde 6, Öresunds kustvatten. Totalt sju arter ingår i detta område för klassificeringen. Enligt ett av klassningsmetodens kriterier ska minst tre arter vara ingå. I denna undersökning finns dock endast information om ålgräs. Eftersom ålgräs mer eller mindre är den enda arten som kan bedömas i området och då den är dominerande samt en viktig habitatsbildare är en bedömning baserad på endast ålgräs ändå relevant (Toxicon, 2013). Enligt ett annat kriterie för klassningsmetoden ska djupet på transekten vara större än djupet som krävs för att uppnå hög status (d v s 8 meter i typområde 6). På några av transekterna uppfylls inte detta kriterie varför klassningen riskerar att bli missvisande låg. Årets resultat indikerade god status baserat på ålgräsets djuputbredning i hela området (Figur 7Fel! Hittar inte referenskälla.). Vid flera transekter var dock den maximala djuputbredningen över eller nära åtta meter vilket är gränsen till hög status. Djupast växande ålgräs i Lommabukten (2012-2015) (medel av samtliga transekter/år) 0 2 4 6 8 10 Hög God Måttlig Otillfredsställande Djupaste planta (m) Klassgränser, djupaste plantan ålgräs i typomr 6 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig >8 m 6-8 m 3-6 m <3 m utslagen Figur 7. Statusklassning (enligt (HVMFS 2013:19) baserad på medel av djupast växande ålgräsplanta i Lommabukten under perioden 2012-2015. Felstaplarna anger 95 % konfidensintervall. 12

Slutsats Resultaten av 2015 års ålgräskarteringar i Lommabukten indikerade en fortsatt god ekologisk status (med avseende på makrofytförekomst). Utbredningen av ålgräs avvek mycket lite från tidigare års studier. Noterbart var att tillväxten (täckningsgraden) överlag var avsevärt lägre vid årets undersökning än vad var fallet år 2014. I vilken grad denna förändring var ett utslag av naturlig mellanårsvariation eller en effekt av ny eller förändrad påverkan är utifrån resultaten i föreliggande rapport ej möjligt att uttala sig om. 13

Referenser Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Kautsky, H. 1999. Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Mimeogr. Version 20040513, Institutionen för Systemekologi. Stockholms universitet. Palmkvist, J. Rådén, R., Nilsson, P-A., Mattsson, M. 2014. Kävlingeåns vattenråd. Ålgräsundersökning i Lommabukten 2014. Medins Biologi AB 2014. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, bilaga B. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Toxicon AB. 2012. Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ålgräsundersökningar i norra Lommabukten 2012. Toxicon rapport 054-12. Toxicon AB. 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ålgräsundersökningar i norra Lommabukten 2013. Toxicon rapport 045-13. 14

Bilaga 1. Resultatsidor videokartering (transekter) 15

16

0 22 46 67 86 104 119 130 142 157 172 187 208 228 247 264 277 289 304 322 344 363 378 392 408 422 435 449 459 471 483 499 520 538 558 576 589 608 624 639 654 663 677 687 696 707 717 727 737 747 754 760 765 769 775 775 781 781 782 787 797 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K1 Djup (Min) = 1,1 m. Djup (Max) = 6,3 m. Körd sträcka (2D) = 827,0 m. Längd längs botten (3D) = 827,3 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K1 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,2 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,2 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 127 stillbilder från transekten. Av dessa visade 109 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K1. 17

K2 Djup (Min) =,9 m. Djup (Max) = 9,1 m. Körd sträcka (2D) = 1070,5 m. Längd längs botten (3D) = 1070,6 m. Längd (m) 0 29 61 91 123 154 184 210 242 278 313 348 384 411 436 448 467 493 519 545 570 597 623 649 674 700 732 756 782 806 831 859 885 911 937 961 989 1014 1043 1070 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K2 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 6,8 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 6,6 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 160 stillbilder från transekten. Av dessa visade 100 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K2. 18

Transekt K3 Djup (Min) = 1,1 m. Djup (Max) = 6,4 m. Körd sträcka (2D) = 712,9 m. Längd längs botten (3D) = 713,0 m. Längd (m) 0 0 16 37 60 71 86 101 119 133 147 162 172 185 200 214 222 248 265 280 295 311 327 342 358 375 390 405 423 444 459 475 491 506 522 538 554 569 584 599 614 630 646 664 680 697 713 2 4 6 8 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K3 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,3 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,3 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 61 stillbilder från transekten. Av dessa visade 61 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K3. 19

0 13 32 52 77 103 130 160 184 210 237 267 294 320 342 364 389 414 441 460 512 542 570 595 624 656 686 715 746 775 803 835 866 899 932 961 991 1026 1059 1088 1116 1145 1172 1197 1226 1256 1284 1311 1339 1367 1387 1418 1442 1467 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K4 Djup (Min) =,9 m. Djup (Max) = 6,5 m. Körd sträcka (2D) = 1467,1 m. Längd längs botten (3D) = 1467,3 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K4 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,5 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,5 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 225 stillbilder från transekten. Av dessa visade 156 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K4. 20

0 28 104 143 170 198 229 261 291 319 350 380 412 442 472 501 536 570 604 640 673 705 735 766 795 824 854 885 912 942 971 1002 1030 1060 1086 1116 1144 1177 1210 1240 1271 1304 1338 1364 1391 1418 1441 1465 1489 1516 1543 1571 1599 1621 1645 1671 1701 1729 1755 1780 1801 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K5 Djup (Min) = 1,0 m. Djup (Max) = 9,3 m. Körd sträcka (2D) = 1811,7 m. Längd längs botten (3D) = 1811,8 m. Längd (m) 0 2 4 6 8 10 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K5 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 8,4 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,5 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 268 stillbilder från transekten. Av dessa visade 196 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K5. 21

0 27 55 91 122 156 183 224 253 277 301 328 355 382 414 438 470 497 523 552 581 607 638 668 693 726 758 785 815 846 874 905 939 969 992 1022 1047 1073 1103 1133 1160 1184 1211 1237 1266 1292 1317 1340 1364 1391 1417 1444 1469 1494 1520 1546 1572 1601 1628 1654 1683 1709 1733 1754 1785 1815 1837 1856 1877 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K6 Djup (Min) = 1,0 m. Djup (Max) = 8,7 m. Körd sträcka (2D) = 1876,7 m. Längd längs botten (3D) = 1876,8 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K6 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 7,4 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,1 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 280 stillbilder från transekten. Av dessa visade 209 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K6. 22

0 36 70 108 152 193 235 279 320 359 397 430 466 509 551 591 630 670 711 751 790 828 866 905 947 988 1031 1074 1117 1158 1198 1237 1278 1317 1353 1389 1428 1467 1500 1530 1563 1601 1639 1677 1713 1747 1780 1812 1844 1877 1908 1937 1968 1995 2023 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K7 Djup (Min) =,9 m. Djup (Max) = 8,8 m. Körd sträcka (2D) = 2033,0 m. Längd längs botten (3D) = 2033,2 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K7 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,6 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,6 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 333 stillbilder från transekten. Av dessa visade 219 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K7. 23

0 31 65 187 415 449 483 516 547 578 613 649 686 719 750 783 816 849 883 916 949 983 1018 1052 1085 1120 1153 1187 1220 1253 1289 1321 1354 1387 1421 1452 1482 1515 1545 1577 1607 1641 1674 1706 1739 1773 1807 1839 1873 1906 1941 1978 2014 2047 2081 2115 2213 2250 2280 2310 2339 2374 2409 2440 2474 2507 2539 2572 2606 2639 2670 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K8 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 8,0 m. Körd sträcka (2D) = 2701,0 m. Längd längs botten (3D) = 2713,8 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K8 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,5 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,2 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 439 stillbilder från transekten. Av dessa visade 329 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K8. 24

0 35 72 110 149 186 228 266 304 344 382 417 453 490 528 563 599 634 669 707 747 787 823 857 892 931 968 1005 1043 1080 1115 1153 1189 1222 1262 1301 1338 1374 1411 1449 1487 1526 1564 1601 1639 1674 1710 1748 1786 1824 1861 1896 1931 1969 2006 2044 2080 2115 2151 2191 2224 2255 2289 2328 2364 2403 2437 2470 2509 2546 2582 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K9 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 6,3 m. Körd sträcka (2D) = 2616,2 m. Längd längs botten (3D) = 2628,6 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K9 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 6 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 4,4 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 386 stillbilder från transekten. Av dessa visade 260 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K9. 25

0 30 62 94 130 164 200 237 275 314 351 384 419 455 490 526 562 596 631 666 702 740 778 813 850 887 921 959 995 1030 1065 1101 1138 1175 1211 1246 1281 1315 1349 1382 1417 1450 1479 1512 1544 1579 1613 1648 1682 1715 1748 1782 1812 1846 1881 1912 1946 1982 2016 2049 2082 2116 2149 2182 2219 2251 2283 2314 2348 2382 2418 2452 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K10 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 5,9 m. Körd sträcka (2D) = 2469,3 m. Längd längs botten (3D) = 2480,6 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K10 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,1 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 372 stillbilder från transekten. Av dessa visade 291 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K10. 26

0 35 68 100 139 179 216 252 287 323 361 398 434 469 507 542 579 614 653 689 722 755 793 829 866 904 941 975 1013 1049 1084 1119 1154 1189 1225 1260 1296 1332 1370 1407 1443 1480 1517 1553 1590 1628 1663 1699 1736 1770 1807 1846 1885 1922 1959 1997 2033 2068 2102 2137 2173 2209 2246 2282 2316 2352 2387 2421 2456 2492 2528 2562 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K11 Djup (Min) =,8 m. Djup (Max) = 5,8 m. Körd sträcka (2D) = 2579,4 m. Längd längs botten (3D) = 2589,2 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K11 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,7 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,7 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 530 stillbilder från transekten. Av dessa visade 343 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K11. 27

0 43 82 116 151 185 216 247 279 309 349 393 435 468 500 532 561 588 609 636 665 696 727 759 789 818 842 863 893 922 949 966 992 1019 1047 1072 1100 1129 1174 1208 1230 1255 1292 1331 1362 1394 1430 1463 1497 1532 1563 1601 1636 1674 1706 1733 1764 1787 1817 1848 1877 1913 1951 1992 2037 2083 2125 2169 2207 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K12 Djup (Min) =,8 m. Djup (Max) = 7,4 m. Körd sträcka (2D) = 2223,9 m. Längd längs botten (3D) = 2224,5 m Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K12 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 6,2 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 6,2 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 361 stillbilder från transekten. Av dessa visade 282 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K12. 28

0 36 86 127 179 214 256 292 334 376 420 502 546 590 629 671 715 764 809 853 893 934 979 1025 1070 1114 1155 1195 1238 1278 1321 1365 1408 1450 1492 1532 1577 1621 1664 1704 1748 1788 1827 1869 1910 1949 1993 2034 2071 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K13 Djup (Min) =,0 m. Djup (Max) = 8,0 m. Körd sträcka (2D) = 2671,1 m. Längd längs botten (3D) = 2671,3 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K13 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 7,7 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 7,7 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 330 stillbilder från transekten. Av dessa visade 270 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K13. 29

Transekt K14 Djup (Min) =,8 m. Djup (Max) = 8,0 m. Körd sträcka (2D) = 2261,8 m. Längd längs botten (3D) = 2272,9 m. Längd (m) 0 0 77 152 226 305 382 455 530 609 685 764 837 914 987 1060 1138 1212 1290 1368 1449 1527 1604 1680 1752 1825 1894 1961 2034 2103 2178 2252 2 4 6 8 10 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K14 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 8 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 7,8 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 341 stillbilder från transekten. Av dessa visade 294 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K14. 30

0 57 128 192 243 310 377 447 509 560 614 638 670 710 760 802 848 894 944 991 1042 1083 1135 1179 1223 1266 1318 1370 1423 1478 1535 1590 1643 1701 1754 1760 1766 1773 1779 1785 1792 1799 1806 1812 1819 1827 1834 1842 1850 1856 1864 1870 1878 1885 1892 1899 1907 1915 1922 1930 1939 1944 1951 1958 1964 1970 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K15 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 8,2 m. Körd sträcka (2D) = 2048,5 m. Längd längs botten (3D) = 2050,8 m. Längd (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) 95-100 75-95 50-75 25-50 10-25 5-10 0-5 0 Sammanfattning videotransekt K15 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 8,2 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 6,4 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 396 stillbilder från transekten. Av dessa visade 294 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K15. 31

Bilaga 2. Kartor 32

33

34

35