Projektet kvicksilveravfall från tandvården

Projektet kvicksilveravfall från tandvården

Projektet kvicksilveravfall från tandvården ISSN 1103-8209, meddelande 2004:19 Text: Ritva Björkhem Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 150 ex av Länsstyrelsen Utgiven av:

Förord Tillsynsprojektet Kvicksilverhaltigt avfall från tandvården i Kronobergs län genomfördes under år 2002 i samverkan med Länsstyrelsens natur- och kulturmiljöenhet, kommunernas miljökontor och Miljösamverkan Kronoberg. Det praktiska genomförandet och inspektioner har genomförts av kommunernas miljökontor. Länsstyrelsen har haft en samordnande- och vägledande roll i projektet. Syftet med projektet har varit att kartlägga hantering av amalgamavfall på länets tandvårdskliniker samt upprätta gemensamma regler för att förbättra hantering och minska spridning av kvicksilver i miljön. Ett stort tack till alla som tagit tid för att bli intervjuade, svarat på enkäter och bidragit med material. Förhoppningsvis har synpunkterna kommit fram i rapporten. I rapporten redovisas kartläggning av vilken avskiljningsutrustning som finns på tandvårdklinikerna samt hur amalgamavfall och annat farligt avfall omhändertas inom tandvården. I rapporten lämnas också förslag till förbättringsåtgärder för att minska spridning av kvicksilver i miljön. Ritva Björkhem på Natur- och kulturmiljöenheten har varit ansvarig för projektets genomförande. Carl-Philip Jönsson LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förord

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Projektet kvicksilveravfall från tandvården 3 Inledning 3 Bakgrund 3 Vilka regler gäller 4 Anmälningsplikt 4 Miljömål 5 Kvicksilverhalter i slam från kommunala 5 avloppsreningsverk i länet Genomförande 8 Resultat 9 Tandvårdsklinikens ålder 9 Amalgamavskiljare och funktion 9 Vaskavskiljare 10 Beskrivning av sugsystem 10 Avfallshantering 10 Farligt avfall 10 Stickande/skärande/smittförande avfall 11 Härdplaster 11 Annat avfall 11 Avfall i länet 11 Kemikaliehantering 11 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Innehållsförteckning

Förslag till åtgärder 12 Ansvarig person Amalgamavskiljare 12 Amalgamavskiljare på vasken 12 Sugsil/partikelfälla 12 Skötsel av amalgamavskiljare 12 Vattenlås i patienttoaletten 12 Överbelastning av avskiljare 13 Funktionskontroll 13 Märkning av avloppsrör 13 Sanering 13 Farligt avfall 14 Bilaga: Referenser LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Innehållsförteckning

Sammanfattning Inom tandvården utgör amalgam ett miljöproblem. Trots att kvicksilverhalterna under det senaste årtiondet i det kommunala slammet har minskat, finns det fortfarande en hel del arbete kvar för att minska kvicksilvertillförsel från tandvårdsenheterna. Projektet visar att ca 70% av klinikerna fortfarande inte hade tillgång till en vaskavskiljare. I delmål för de särskilt giftiga metallerna som kvicksilver anges, att all användning av sådana metaller på sikt ska upphöra. Dock uppgick amalgamanvändningen på länets 68 tandvårdskliniker till ca 13 kg i nya fyllningar under 2002. Patienterna kommer även under en lång tid framöver ha kvar amalgamfyllningar som måste borras ut och omhändertas som farligt avfall. Alla behandlingsstolar där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras är kopplade till amalgamavskiljare. Därutöver har ca hälften av tandvårdsenheterna installerat föravskiljare eller partikelfälla för att förbättra avskiljningsfunktion. Amalgamavskiljaren ska vara godkänd och uppfylla avskiljningskrav. En amalgamavskiljare som inte uppfyller avskiljningskraven bör bytas ut. Varje tandvårdsenhet med något undantag hade en ansvarig person för sugsystemets skötsel och kontroll samt för kemikalie- och avfallshantering. Instruktioner för skötsel och tömning av amalgamavskiljare bör finnas. Nio tandvårdsenheter i länet har helt eller delvis sanerat avloppsledningarna från amalgam. Vid nedläggning av tandvårdsenheter ska avloppssystemet saneras. Avloppsledningar från äldre tandvårdsenheter kan också behöva saneras eftersom krav på amalgamavskiljare infördes först i början på 1980-talet. Länsstyrelsen har även givit ut en folder om Information och råd till dig som arbetar med tandvård. Den har delats ut till tandvårdsklinikerna i länet. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 1

Projektet kvicksilveravfall från tandvården Inledning Tillsynsprojektet Kvicksilveravfall från tandvården genomfördes tillsammans med kommunernas miljökontor på länets samtliga tandvårdskliniker. Projektet genomfördes under år 2002 och omfattade inspektion av tandvårdsklinikernas avskiljningsutrustning, rutiner för rengöring och desinfektion, hantering av kemikalier, avfall och farligt avfall på enheterna. Syftet med inventeringen var att kartlägga hantering av amalgamavfall i länet och därefter upprätta gemensamma regler för att minska spridning av kvicksilverhaltigt avfall i miljön. Projektet genomfördes både genom enkätintervju och genom tillsynsbesök. Vid besöken besiktigades klinikernas suganläggningar och amalgamavskiljare okulärt och ansvarig för klinikens miljöfrågor fick svara på frågor efter ett i förväg utskickat frågeformulär. Projektet utfördes av kommunernas miljökontor efter överenskommelse med respektive tandvårdsklinik. Bakgrund Kvicksilver är fortfarande ett av de allvarligaste miljöproblemen för människornas hälsa och miljön. Amalgam utgör ett miljöproblem inom tandvårdsverksamheten. Patienterna kommer under en lång tid framöver att ha kvar gamla amalgamfyllningar som efterhand behöver borras ut, behandlas och omhändertas. Inom tandvården förekommer amalgamavfall i olika form. Därutöver förekommer avfall från röntgenverksamhet i form av framkallare och fix. Dessa räknas som farligt avfall. Amalgamutsläpp har minskat genom de åtgärder som vidtagits under årets lopp. Idag finns riktlinjer för omhändertagande av amalgamrester och kvicksilverhaltigt avfall. Alla behandlingsstolar som används vid arbeten med amalgam ska vara anslutna till godkända amalgamavskiljare, enligt överenskommelse mellan Naturvårdsverket och dentalbranschen. Sedan den 1 januari 1985 ska alla behandlingsstolar vara försedda med en avskiljningsutrustning. Det finns en avvecklingsplan för amalgam som tandfyllningsmaterial. Det finns även en avvecklingsplan för kvicksilver. Den fortsatta amalgamavvecklingen innebär dock inte att utsläppen kommer att reduceras omgående eftersom urborrningen av gamla LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 3

amalgamfyllningar troligen kommer att öka och pågå ytterligare under en lång tid framöver. Vilka regler gäller Miljöbalken och med dess hänsynsregler gäller även för tandvårdsverksamhet: Kunskapskravet verksamhetsutövare ska i förväg skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda miljö och hälsa (2 kap.2 ). Försiktighetsprincipen finns risk för skada på miljö eller hälsa ska åtgärder vidtas för att motverka skadorna (2 kap. 3 ). Yrkesmässiga utövare är skyldiga att använda bästa möjliga teknik. Produktvalprincipen är det möjligt att ersätta en farlig kemikalie med en mindre farlig är man skyldig att göra det (2 kap. 6 ). Hushållnings- och kretsloppsprincipen man ska hushålla med råvaror och energi (2 kap 5 ). Bevisbörderegeln verksamhetsutövaren har bevisbördan (2 kap 1 ). Egenkontrollen gäller för tandvårdsverksamheten generellt enligt 26 kap 19 i miljöbalken samt enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Detta innebär att det för verksam-heten skall finnas en dokumenterad ansvarfördelning. Det skall finnas rutiner för fortlöpande kontroll av verksamhetens utrustning och drift. Man skall systematiskt undersöka och bedöma verksam-hetens risker för miljön. Man skall föra en förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten, produkternas hälso- och miljöfarlighet samt klassificering avseende produkternas farlighet. Anmälningsplikt Tandvårdsverksamheten är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. Enligt bestämmelserna om hälsoskydd (38 ) i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899 )skall den som öppnar en ny tandvårdsenhet anmäla den till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. När en tandvårdsverksamhet läggs ner måste anmälan göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden i god tid d.v.s. minst 6 veckor innan. Anmälan ska innehålla förslag till åtgärder för sanering av avloppssystemet. Sid 4 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Miljömål Riksdagen har antagit femton nationella miljökvalitetsmål. Amalgamproblematiken är framförallt kopplat till miljömålet Giftfri miljö. Giftfri miljö innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats och utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och miljön eller den biologiska mångfalden. I delmålen anges för de särskilt giftiga metallerna, som kvicksilver, att all användning av sådana metaller på sikt ska upphöra. För kvicksilver föreslås att nyproducerade varor så långt som möjligt skall vara fria från kvicksilver senast år 2003 och att redan befintliga varor som innehåller kvicksilver skall hanteras på sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Enligt miljömålspropositionen bör avloppsslam på sikt bli så rent att det kan återföras till jordbruksmark. Kvicksilverhalter i slam från de större reningsverken i länet under åren 1990-2003 redovisas i följande diagram: Kvicksilverhalter i slam från Alvesta avloppsreningsverk: Hg i slam från Alvesta reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 5

Kvicksilverhalter i slam från Lessebo avloppsreningsverk: Hg i slam från Lessebo reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvicksilverhalter i slam från Ljungby avloppsreningsverk: Hg i slam från Ljungby reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvicksilverhalter i slam från Markaryd avloppsreningsverk: Hg i slam från Markaryds reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvicksilverhalter i slam från Tingsryds avloppsreningsverk: Hg i slam från Tingsryds reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Sid 6 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Kvicksilverhalter i slam från Växjö avloppsreningsverk: Hg i slam från Växjö reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvicksilverhalter i slam från Åseda avloppsreningsverk: Hg i slam från Åseda avloppsreningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvicksilverhalter i slam från Älmhults avloppsreningsverk: Hg i slam från Älmhults reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Av ovan redovisade analyser framgår att kvicksilverhalterna i slam från länets större reningsverk med god marginal understiger gränsvärdet som fastställts för användning av reningsverksslam inom jordbruk. Kvicksilverhalterna har under 1990-talet sjunkit och ligger i de flesta reningsverken under 1 mg/kg TS. Trots de allt lägre värdena har det varit svårt eller nästan omöjligt att få reningsverksslam till jordbruket i länet eftersom lantbrukarna redan ha tillräckligt egna gödsel att sprida på sina åkerarealer. Avloppsslam för jordbruksändamål får saluföras och överlåtas endast om kvicksilverhalten inte överstiger gränsvärdet 2,5 mg/ kg LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 7

TS enligt förordningen om ändring i förordningen (1995:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter mm. För tillförsel av kvicksilver till åkermark gäller Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2). Gränsvärde (gram per hektar och år) för den årliga mängd kvicksilver som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdet avser genomsnitt räknat för sjuårsperiod. Kvicksilvermängden anges i gram per hektar och år. Fr.o.m. 1995 Fr.o.m. 2000 2,5 g/ha och år 1,5 g/ha och år Genomförande Länets samtliga åtta kommuner har deltagit i projektet. Älmhults kommun hade inventerat tandvårdsklinikerna tidigare och deltog därför i projektet genom att skicka in sitt material från den genomförda inventeringen. Inför inventeringen fick samtliga tandvårdsenheter såväl privata som landstingsägda svara på en enkät. Därefter besöktes klinikerna av kommunernas miljökontor. Vid besök fick enhetens ansvarige för miljöfrågor svara på standardfrågor. Suganordningarna besiktigades även okulärt. Följande punkter kontrollerades: Installation av amalgamavskiljare på behandlingsstol resp vask (fabrikat, typ av avskiljare) Tömningsrutin för avskiljare samt senaste tömning Anslutning från behandlingsstolen till avskiljare Läckage (okulär besiktning) Avskiljarens funktionskontroll Typ av desinfektionsmedel vid rengöring Rutiner för rengöring och desinfektion Hantering av kemikalier, avfall och farligt avfall Transportör för hämtning av avfall Ansvariga fick svara på frågor som gäller Tandvårdsenhetens ålder Sanering av avloppsledningar och tidpunkt Amalgamförbrukning Sugsystem Tandvårdsenhetens utrustning avseende avskiljning Sid 8 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Resultat Uppgifter om tandvårdsenheternas utrustning: Kommun (st) Avskiljare (st) Stolar (st) Föravskiljare (klinik) Partikelfälla (klinik) Tandvårdsenhet Vaskavskiljare (klinik) Alvesta 5 6 18 3 4 4 Lessebo 4 7 10 0 4 3 Ljungby 10 15 35 8 9 3 Markaryd 3 3 10 2 3 0 Tingsryd 7 7 17 3 5 3 Uppvidinge 5 5 12 3 5 1 Växjö 30 39 98 8 13 5 Älmhult 4 5 16 4 2 4 Totalt 68 87 216 31 45 23 Tandvårdsklinikens ålder Tandvårdsklinikens ålder varierar mycket. De flesta tandvårdsklinikerna startade sin verksamhet före 1980 d.v.s. före det att installation av amalgamavskiljare blev obligatorisk (uppgifter från Växjö kommun saknas). Den äldsta tandvårdskliniken har varit i drift sedan 1941. Nio tandvårdskliniker har helt eller delvis sanerat avloppsledningarna från amalgam. Amalgamavskiljare Alla behandlingsstolar där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras på länets tandsvårdskliniker är kopplade till en amalgamavskiljare. De amalgamavskiljare som är representerade i länet, är av fabrikat SRAB99, SRAB95, Mercury Master, Siemens, Dürr, Aqua Rinse. Största delen amalgam avskiljs i länet med fabrikat SRAB99 som motsvarar 79% av det totala antalet av avskiljare på länets tandvårdskliniker. För att underlätta avskiljningen kan även föravskiljare eller partikelfälla installeras. På tandvårdsklinikerna i länet har föravskiljare installerats på 31 tandvårdsklinikerr och partikelfälla på 45 tandvårdskliniker. Nedan anges en kort beskrivning av amalgamavskiljarnas funktion: SRAB95 och SRAB99 är sedimentationsavskiljare och helt slutna. Tömningen sker så att hela avskiljaren byts ut i sin helhet och ersätts med en ny. Mercury Master är en sedimentations avskiljare. Tömning sker genom att uppsamlingskopp för rejektet byts ut eller ersätts med en regenererad avskiljare. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 9

Aqua Rinse är en sedimentationsavskiljare av äldre typ. Tömning av avskiljare är svårt eftersom en uppsamlingsbricka sitter otillgängligt. Lamellpaketet är i princip omöjligt att rengöra till ursprunglig funktion. Siemens avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. Tömning sker genom att uppsamlingsbehållare för rejektet byts ut. Dürr avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. Tömning sker genom att uppsamlingsbehållare för rejektet byts ut. Tömning av avskiljare skedde minst en gång per år. I vissa fall töms avskiljare oftare på grund av hård belastning. Vaskavskiljare Amalgamavskiljare på vasken har installerats vid över 30% av klinikerna. Tömningen sker vanligen en gång per år i samband med insamling av avfall. Avfallet tas hand om som farligt avfall. Beskrivning av sugsystem Det finns både våta och torra sugsystem installerade på klinikerna. Ca 65% av klinikerna i länet använder våta sugsystem. Övriga använder torra system eller system som omfattar både vått och torrt. Vid våta sugsystem avleds luft och sekret i ett separat vakuumrörsystem från en eller flera behandlingsstolar till en central vätskeavskiljare (sekretkärl) där luft och vätska separeras. Den centrala enheten är ofta placerad i våningen under klinikplanet. Vätskan avleds till amalgamavskiljare och eventuellt via bufferttank till fastighetens spillvattenavlopp. Luften sugs till i centralenheten ingående sugmotor. Av detta följer att våta sugsystem är vanligast där det förekommer tre eller flera behandlingsstolar. I våta system måste det finnas en backventil efter amalgamavskiljaren för att undvika baksug. Eftersom backventilen är känslig för föroreningar ska den monteras efter amalgamavskiljaren. Torra sugsystem tillämpas när det finns enbart en behandlingsstol men kan användas även när det finns flera stolar. Vid torra sugsystem sker separationen av vätska och luft i en vätskeavskiljare (sekretavskiljare) som finns i uniten vid behandlingsstolen. Amalgamavskiljaren finns i eller i anslutning till uniten. Utgående vätska efter amalgamavskiljaren ansluter direkt till fastighetens spillavloppssystem, ofta till en golvbrunn. Luften sugs från vätskeavskiljaren till sugmotorn, som betjänar flera behandlingsstolar. Sugmotorn kan vara placerad på vinden, samma plan som behandlingsstolen eller på källarplan. Avfallshantering Avfallsslag som förekommer inom tandvården redovisas nedan: Farligt avfall Allt farligt avfall hämtas av ett företag som har tillstånd till detta. Amalgam innehåller kvicksilver och är farligt avfall. Sid 10 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Amalgam/kvicksilverhaltigt avfall delas i följande fraktioner: knådoch silamalgam, extraherade tänder med amalgamfyllning, använda amalgamdukar och bomullsrullar, amalgamslam, tomma amalgamkapslar och kvicksilverflaskor, servetter och dukar som används för torkning av amalgaminstrument, kasserade slangar och rör som innehåller amalgam. Från tandvårdsverksamhet förekommer även annat farligt avfall såsom fixerings- och framkallningsvätskor. Farligt avfall ska förvaras i emballage som är märkt med text farligt avfall samt med uppgift om innehåll och avfallslämnare. Farligt avfall får inte blandas med annat avfall. Hämtning, transport och överlämnande till avfallsbolaget får ske av en transportör som har Länsstyrelsens tillstånd att transportera avfallet. Stickande/skärande/smittförande avfall Som smittförande avfall räknas alla kanyler, blad etc som varit i kontakt med kroppsvätskor eftersom dessa föremål kan ha kontami-nerats av blod. Smittförande, skärande och stickande avfall ska han-teras och märks som farligt avfall och farligt gods. Härdplaster Härdplast räknas inte som farligt avfall. Härdplast efterhärdas bäst i genomskinliga plastförpackningar. Mindre mängder som är härdade och väl förpackade kan läggas bland vanligt konventionellt avfall. Härdplast kan skickas för förbränning. Annat avfall Återvinnigsbart avfall som uppkommer i tandvårdsverksamhet är kasserade röntgenfilm och röntgenbilder samt blyfolie. Avfall i länet: Amalgamanvändning i länet uppgick till ca 13 kg i nya fyllningar. Den största delen av amalgam som avfall uppkommer genom utborrning eller urmejsling via sugning med grovsugen. Stora bitar fastnar i sugsilen medan de mindre bitarna går vidare och fastnar i amalgamavskiljaren. Grov uppskattning gav vid handen att ca 70 kg amalgam borrades ut under 2001 på tandvårdsenheterna i länet. Därtill förekommer låghaltigt amalgamavfall. Mängden uppskattas till ca 25 kg per år. Mängden framkallningsvätskor från klinikerna var över 3000 liter (omfattar både fix och framkallare). Därutöver tillkommer röntgenfilm ca 50 kg och blyfolier ca 200 kg per år. Uppgifterna avser år 2001. Kemikaliehantering På tandvårdsklinikerna hanteras olika kemikalier som kan innebära risker för miljön. Aktuellt säkerhetsblad ska finnas för alla kemiska produkter. Alla produkter som inte längre används vid verksamheten ska rensas bort. I princip bör rensning av gamla produkter ske årligen. Vid byte av produkter gäller utbytesregeln enligt miljöbalken dvs om en kemikalie (eller metod) kan ersättas med en mindre farlig så ska man göra det. Kemiska produkter ska förvaras och han- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 11

teras på så sätt att risk för utsläpp till avlopp förhindras. Kemiska produkter ska hanteras skilda från farligt avfall. Förslag till åtgärder Ansvarig person Varje klinik ska utse en person som är ansvarig för sugsystemets skötsel och tillsyn samt kemikalie- och avfallshantering på tandvårdskliniken. Egenkontrollförordningen gäller även för tandvårdsverksamhet. Amalgamavskiljare Varje behandlingsstol ska vara kopplad till en godkänd amalgamavskiljare. Amalgamavskiljaren ska vara godkänd enligt tysk eller dansk testmetod, ISO-norm nr 11143 eller beslut av kommunen. Avskiljaren ska vara försedd med flödesbegränsare och installerad enligt tillverkarens instruktioner. Svårhanterliga, gamla amalgamavskiljare samt amalgamavskiljare som inte är godkända ska bytas ut. Amalgamavskiljare på vasken Minst en diskbänk ska vara kopplad till en amalgamavskiljare i form av diskbänksavskiljare. Diskmaskin får inte vara kopplad på denna amalgamavskiljare eftersom amalgamavskiljaren inte tål mer än 50 graders värme. All instrumentrengöring bör först ske i en vask som är ansluten till en amalgamavskiljare. Sugsil/partikelfälla För att förbättra amalgamavskiljarens funktion och ta bort större fasta partiklar behövs sugsil eller partikelfälla. Sugsilen får rengöras vid avlopp ansluten till amalgamavskiljare. Partikelfälla lämnas i utbytessystem och hanteras som farligt avfall. Skötsel av amalgamavskiljare Amalgamavskiljaren ska desinficeras dagligen med ett medel som inte löser ut kvicksilver. Desinfektionen ska förhindra bakterieflockar att bildas som adsorberar fina amalgampartiklar. Slamflockarna avskiljs inte fullständigt i någon typ av avskiljare, utan innebär att ett större antal amalgampartiklar passerar avskiljaren. Man ska använda ett desinfektionsmedel som är effektivt mot bakterier som finns i sugsystemet. Använd inte desinfektionsmedel som innehåller syror och komplexbildare eftersom dessa löser ut kvick-silvret. Sugsystemet ska desinficeras dagligen. Även diskavskiljare ska desinficeras dagligen. Amalgamavskiljare ska tömmas regel-bundet, minst en gång per år, för att bibehålla en god funktion. Det är viktigt att skötselinstruktioner för amalgamavskiljare finns till-gängliga. Vattenlås i patienttoaletten Samtliga golvbrunnar bör tömmas en gång per år. Vattenlås i patienttoalettens handfat bör tömmas en gång per 2-3 år. Uppsamlat avfall ska hanteras som farligt avfall. Sid 12 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Överbelastning av avskiljare En avskiljare med föravskiljare klarar i ett vått system i regel 3-6 behandlingsstolar vid normal omfattning. Om flera stolar installerats eller om behandlingsstolarna används mycket blir systemet överbelastat och kvicksilverhalterna stiger i utgående vatten. I detta fall måste avskiljarbyte ske oftare eller flera avskiljare installeras parallellt. Amalgamavskiljarens funktion bygger på sedimentation av amalgampartiklarna och avskiljer inte jonformigt kvicksilver. Funktionskontroll Amalgamavskiljarens funktion ska kontrolleras regelbundet. Töm amalgamavskiljaren i så jämna intervall att dess funktion inte nedsätts, dock minst en gång per år. Om tandvårdskliniken och därmed amalgamavskiljaren är hårt belastad är det lämpligt med tätare byte t.ex. två gånger per år. Åtgärder som kan behövas för att förbättra funktionen kan bedömas enligt följande tumregel: Sugsystemet bör kontrolleras om det innehåller avsättningar av amalgamslam eller är felkonstruerat. Om analysresultat från amalgamavskiljare ligger över 2 mg per liter måste utsläppet utredas och åtgärdas. Lämpliga åtgärder är t.ex. att se över rutinerna för desinfektion samt valet av desinfektionsmedel. Sugsystemet bör kontrolleras om det är fullt eller felkonstruerat. Om värdet ligger mellan 0,2 mg per liter och upp till 2 mg per liter bör rutiner för desinfektion och sugsystemet ses över. Om värdena ligger under 0,2 mg per liter behövs inga åtgärder. Märkning av avloppsrör Alla avloppsrör som kan antas innehålla amalgam eller kvicksilver, dvs från behandlingsstolar och diskbänk till amalgamavskiljare, ska märkas med varningsetikett där det framgår att de innehåller kvicksilver. Sanering Vid nedläggning av en tandvårdsklinik ska sugsystem och avloppsrör saneras och rören lämnas som farligt avfall. Vid sanering måste man anlita ett företag som är specialiserat på området. Anmäl saneringen till kommunens miljökontor i god tid för godkännande av den metod som ska användas. Plugga de utbyta rören i båda ändarna så att amalgam inte kan läcka ut. Märk tydligt rören att de LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 13

innehåller amalgam. Vid högtryckspolning är det viktigt att veta rörens kondition och ålder för att undvika att rören går sönder. Farligt avfall Tandvårdskliniken ska anslutas till regelbunden hämtning av avfall. Kvicksilverhaltigt avfall övrigt farligt avfall ska hämtas av godkänd transportör. Transporterna ska dokumenteras och journalföras. Sid 14 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Referenser Miljöförvaltningen i Stockholm (1999): Tandvårdens miljöguide Stockholms Vatten (1999): Kontroll av amalgamavskiljare på privatkliniker i Stockholm och Huddinge Miljökontoret och tekniska förvaltningen renhållningsverket i Helsingborgs kommun: Information och råd till dig som jobbar inom tandvården Miljökontoret i Hässleholms kommun (1996): Projekt kvicksilveravfall tandvårdskliniker, skolor 1995-1996 Naturvårdsverket (1993): Tandvård Arbetarskyddsstyrelsens förvaltningssamling (AFS 1989:7): Kvicksilver och amalgam inom tandvården Arbetsmiljöverket (Rapport 2001:1): Åtgärder mot allergi vid användning av härdplaster inom tandvården Sweden Recycling AB: Amalgamavskiljningssystemets funktion Tolkningsguide analysresultat m.m. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Referenser