Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011

Klöxhultsskolan Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011 Cecilia Sjöquist 100927

Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 3 2. Nulägesbeskrivning 3 3. Styrdokument kopplat till skolbiblioteksverksamhet.. 3 3.1 Bibliotekslagen 3 3.2 Lpo 94.. 3 3.3 Lära för livet. 4 4.Skolbibliotekets roll.. 4 5. Mål och aktiviteter för Klöxhultsskolans bibliotek 5 5.1 Läsfrämjande 5 5.2 Bibliotekskunskap och informationssökning 6 5.3 Samarbete och inflytande... 7 5.4 Kompetensutveckling.. 8 5.5 Mediesamling 8 5.6 Tillgänglighet. 8 6. Förankring, genomförande och utvärdering. 9 Källförteckning 9 Bilaga: Arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011. 2

1.Bakgrund Den tidigare handlingsplanen för Klöxhultsskolans bibliotek skrevs 2002 och gällde fram till 2005. Mycket har hänt sedan den gamla handlingsplanen skrevs och nu är det dags att arbeta fram en ny plan och formulera nya utvecklingsmål för verksamheten. Under läsåret 08/09 har den övergripande handlingsplanen för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun reviderats. Den övergripande handlingsplanen ligger till grund för varje skolas egen handlingsplan. 2. Nulägesbeskrivning Klöxhultsskolan är en F-9 skola med ca 520 elever. Det pedagogiska arbetet är organiserat i sex arbetsenheter, tre för F-5 och två för 6-9 samt en integrerad grundsärskola (D-enheten). Biblioteket är centralt placerat i skolan och bemannas av fackutbildad bibliotekarie på heltid. Biblioteket är öppet och bemannat under hela skoldagen. Bibliotekets böcker är registrerade i BOOK-IT och beståndet uppgår till ca 11 000 volymer (här ingår också de institutionsböcker som är inlagda i katalogen). Två viktiga hörnstenar i vår verksamhet är det gemensamma arbetet med att stimulera till läsning samt att ge eleverna informationskompetens. 3. Styrdokument kopplat till skolbiblioteksverksamhet Utdragen är hämtade från den övergripande handlingsplanen för skolbiblioteksverksamheten. 3.1 Bibliotekslagen I Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) finns bestämmelser för hur formerna kring skolbibliotek skall se ut: Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. ( 5) Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. ( 7) Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. ( 8) Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. ( 9) 3.2 Lpo94 I Lpo94 under skolans uppdrag står att läsa om vikten av att elever ska kunna ta del av det informationsutbud som finns idag. För att kunna ta del av informationsutbudet behöver de lära sig olika sökmetoder, ett källkritiskt tänkande samt hur de kan använda sig av den information som de möts av (s.5). 3

Även språkutveckling nämns som en viktig del: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (s. 5) Det är viktigt att lärare och bibliotekarier samarbetar för att nå de uppsatta målen. Rektors roll är avgörande för vilka mål och medel skolbiblioteket har. Rektorn har ansvaret för att: Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t ex bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (s.17) 3.3 Lära för Livet I Lära för livet (2008), Älmhults kommuns lokala skolplan, återfinns ett antal punkter som kan kopplas till skolbiblioteksverksamheten. Under Kunskap står: Eleverna ska, från förskola till vuxenutbildning, ges möjlighet att få tillgodogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga. (s. 6) Skolbiblioteken strävar efter att möta eleverna utifrån deras förutsättningar samt att stimulera deras lust till att läsa och lära. Att möta eleverna på deras egna villkor återfinns även som strävansmål där varje elev ska ges möjlighet till individuella inlärningsmetoder (s. 6). Skolbiblioteken erbjuder bland annat mer lättläst litteratur samt tekniska hjälpmedel för dem som behöver det. Vidare under uppnåendemål nämns att alla skolor och aktivt ska arbeta med elevers läs- och skrivutveckling. Fokus på ovan nämnda leder till ökad måluppfyllelse (s. 6). Under Elevdemokrati understryks vikten av att eleverna ges möjligheter till att kunna påverka (s. 7), för skolbibliotekens del finns biblioteksråd för elever. Skolbiblioteken utgör ett nav i skolan och är i sig en lärmiljö för elever. Lärmiljöer i skolan ska stimulera eleven till ett lustfullt lärande för livet vilket under uppnåendemål preciseras till att varje skola ska ha en: acceptabel tillgång till bibliotek, IT och andra moderna läromedel för att eleven ska kunna hämta information i sitt lärande Skolans ordningsregler och nas förhållningssätt leder till att lärmiljön präglas av trygghet, arbetsro och kreativitet. (s. 8) 4. Skolbibliotekets roll UNESCOs skolbiblioteksmanifest belyser den viktiga del som skolbiblioteket har i att ge eleverna kunskaper och färdigheter för det livslånga lärandet. Det faktum att elevernas läs- och skrivförmåga, användning av informationsteknik och problemlösningsförmåga ökar när lärare och bibliotekarier samarbetar är också en viktig aspekt som lyfts fram i manifestet (s. 15). 4

Skolbiblioteket är en viktig del i en långsiktig utbildningsstrategi, för läskunnighet liksom för ekonomisk, social och kulturell utveckling Skolbiblioteken ska ha tillräckliga och varaktiga anslag för utbildad personal, material, teknik och annan utrustning. (s.16) Skolbibliotekets roll kan sammanfattas i följande punkter från manifestet: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. (s. 16f) 5.Mål och aktiviteter för skolbiblioteksutveckling på Klöxhultsskolan 5.1 Läsfrämjande Eleverna på Klöxhultsskolan har goda möjligheter att låna böcker. Förutom klassens fasta lånetid kommer de ofta själva för att låna. Alla klasserna i år F-5 och 1-10 D har en fast lånetid varje vecka. För att utveckla läsandet och visa hur viktigt det är har vi gemensamma litteraturprojekt och aktiviteter under läsåret. Förutom bokprat och läsecirklar deltar skolan i Bokjuryn och anordnar tillsammans med kommunbibliotek och övriga skolor författarbesök. Sommarlovsboken är också viktig för att puffa för bokläsning under sommarlovet. Bokprat Stimulera till läsning genom att i förberedda bokprat presentera böcker. Skönlitteratur inom speciell genre, speciell författare eller blandade läslustböcker. 5

Boksamtal Ett gemensamt projekt i kommunen är boksamtal (läsgrupper) i år 2-3 (vårterminen i tvåan och höstterminen i trean). Projektet syftar till att stärka läsförståelsen hos eleverna, genom gemensam reflekterande läsning. Läsgrupper Det är viktigt att inte bara läsa tyst på egen hand, utan att vi läser tillsammans och pratar och skriver om det vi har läst. Den reflekterande läsningen tränar eleverna att stanna upp och läsa mellan raderna. Det är viktigt att kunna uttrycka en åsikt runt det lästa, inget är rätt eller fel, utan var och en har rätt till sin tolkning och upplevelse. Författarbesök Författarbesök för år 5 och 8 genomförs varje läsår och är gemensamt för alla skolorna i Älmhult. Författarbesöken planeras gemensamt av skolbiblioteksgruppen efter samråd med berörda lärare på respektive skola. Ett mål som finns med i den övergripande handlingsplanen för skolbiblioteksverksamheten är att även kunna erbjuda de yngre barnen (år 2) ett författarbesök. Bokjuryn Bokjuryn för år 3 är ett gemensamt läsprojekt för samtliga skolor i Älmhult. På Klöxhultsskolan arbetar vi också med bokjuryn i år 6 och 8 samt i D-enheten. En avdelning på varje förskola i kommunen deltar också i Bokjuryn. Skolbibliotekarien ansvarar för Liljebackens- och Skogens förskola. Sommarlovsboken Sommarlovsboken är ett gemensamt projekt för alla skolorna i kommunen. Genom att stimulera till läsning under sommaren hoppas vi att eleverna utvecklar sin läsning även under sommarlovet. Eleverna läser fem böcker under sommaren och redovisar sedan dessa, när man har redovisat sina böcker får man en bok i present. Högläsning I år ett arbetar vi mycket med högläsning. När klasserna besöker biblioteket har bibliotekarien möjlighet att lyfta fram sagor och berättelser att läsa högt för och diskutera med eleverna. Klasserna besöker biblioteket i halvklass. Föräldramöten Bibliotekarien informerar om bibliotek, läsning och språkutveckling på föräldramöten (år1,2), på efterfrågan från berörda lärare. Bibliotekarien kan också delta på föräldramöten i andra årskurser på efterfrågan från na. 5.2 Bibliotekskunskap och informationssökning För att eleverna skall kunna orientera sig i ett stort informationsflöde krävs informationskompetens. Ett välutrustat bibliotek, skolbibliotekarie, övning i informationssökning samt ett nära samarbete mellan och bibliotekarie är en förutsättning för ett undersökande arbetssätt. Bibliotekskunskap och övningar i informationssökning sker regelbundet i klasserna. En gemensam plan har arbetats fram av skolbibliotekarierna och den har reviderats under läsåret 09/10. Det är viktigt att eleverna oavsett skola ges en likvärdig utbildning i informationssökning och källkritik. 6

Målet är att övningarna i bibliotekskunskap och informationssökning sker regelbundet och ses som en naturlig del i undervisningen. Bibliotekarien deltar i projekt och temaarbeten genom att plocka ihop och ge förslag på böcker samt handleda eleverna i biblioteket. 5.3 Samarbete och inflytande Genom att alla elever får en grundläggande undervisning i informationssökning läggs en gemensam grund som det undersökande arbetssättet kan vila på. Det undersökande arbetet kräver att lärare och bibliotekarie handleder eleverna tillsammans under arbetets gång, under de olika faserna i kunskapsprocessen. Skolbiblioteket är allas ansvar på skolan. Det är viktigt att eleverna upplever att det är deras bibliotek, där de har möjlighet att vara med och påverka. Vi tror att eleverna kan delta i biblioteksarbetet på många olika sätt. Bokprat tillsammans med bibliotekarien, inköp, utställningar och skyltningar är några exempel. Biblioteksråd Vi har två biblioteksråd på skolan. Ett för år 3-5 och ett för år 6-9. Råden träffas ca 2 gånger/termin och några av uppgifterna har varit att arbeta med utställningar, inköp och skyltningar. IT- och biblioteksgrupp IT- och biblioteksgruppen träffas ca 2 gånger per termin. Här deltar en lärare från varje arbetslag (sex arbetslag) tillsammans med bibliotekarie och IT-ansvarig. IT- och biblioteksgruppen fungerar som ett nätverk, en kontakt mellan biblioteket och arbetslagen. Gruppen ansvarar för att utforma bibliotekets mål och inriktning. Inköp, arrangemang, författarbesök mm. Det är viktigt att tid avsätts för IT- och biblioteksgruppen under läsåret. Bokcirkel För att stimulera till läsning och för att öka samarbetet runt skönlitteraturen vill vi genom gemensam läsning ge stöd och tips till varandra. Handlingsplan Det är viktigt att det finns en aktuell handlingsplan och en därtill kopplad arbetsplan, som visar hur arbetet med skolbiblioteket skall bedrivas. Ämnesträffar För att ha en helhetssyn på inköp och verksamhet, är det viktigt att bibliotekarien deltar på ämnesträffarna i svenska och andra ämnesträffar som känns aktuella. Dialog med skolledningen Rektors roll är viktig för utvecklingen av skolbiblioteket. Regelbundna samtal om skolbiblioteksverksamheten är värdefull och behövs för att kunna utveckla verksamheten och sätta upp nya mål. 7

5.4 Kompetensutveckling Relevant kompetensutveckling under året Det är viktigt att skolbibliotekarien har möjlighet att åka på fortbildning under året. Bok och bibliotek i Göteborg, Litteratur- och författardag (Hässleholm) och Skolbiblioteksdag (Höör) är några exempel på viktig fortbildning under året. Det är också betydelsefullt att och bibliotekarie kan åka tillsammans på viss fortbildning. Kompetensutvecklingsdag för Målet är att en kompetensutvecklingsdag per år avsätts för skolbiblioteksfrågor som berör lässtimulans och språkutveckling eller informationskompetens. Kompetensutvecklingsdagen planeras gemensamt av skolbibliotekarierna tillsammans med berörda rektorer och är gemensamma för na på samtliga skolenheter. 5.5 Mediesamling Mediesamling Skolans bibliotek är välutrustat med någorlunda ny fack- och skönlitteratur. Det är viktigt att bokbeståndet speglar skolans verksamhet och att vi hela tiden har möjlighet att förnya bokbeståndet. Det är också viktigt att regelbundet se över såväl bibliotekets- som institutionernas bestånd och gallra det som inte är aktuellt. Medieanslag Det är viktigt att medieanslaget är av en sådan storlek att det medger en uppdatering av bokbeståndet under läsåret. Målet är att anslaget är minst 175 kr/elev och läsår. Därutöver bör finnas pengar för kontorsmaterial och annan utrustning som behövs i biblioteket. Samarbete med lärare och elever om medieinköp För att använda bokanslaget på bästa sätt är det viktigt att det hela tiden förs en dialog om medieinköp. Det är viktigt att såväl elever som har möjlighet att påverka mediebeståndet. Det görs via IT- och biblioteksgruppen samt via biblioteksråden och också direkt via inköpsförslag från enskild elev eller pedagog. Diskussioner runt inköp förs också på ämneskonferenser. Lokalisering av medier i BOOK-IT Vi strävar efter att så stor del som möjligt av all litteratur på skolan skall vara registrerad i den gemensamma datakatalogen. Det gäller fördjupningslitteratur och skönlitteratur som finns placerad på de olika arbetsenheterna samt bibliotekets bestånd. 5.6 Tillgänglighet Öppettider Det är viktigt att biblioteket är öppet och bemannat när och elever behöver använda det. När biblioteket inte är öppet har och elever möjlighet att använda det på egen hand. Pedagogerna bör då vara med sina elever i biblioteket. 8

Bemanning Biblioteket bemannas av bibliotekarie på heltid. För att kunna arbeta så utåtriktat som möjligt är det viktigt med stöd och hjälp i det praktiska arbetet (bokuppsättning mm). Ett minimum är någon timmas extrahjälp av assistent varje dag. Ordningsregler Det är viktigt att skolans regler och förhållningssätt gäller även i biblioteket och leder till en lugn och trivsam arbetsmiljö. 6. Förankring, genomförande och utvärdering Handlingsplanen diskuteras och förankras i arbetslagen och hos skolledningen. Skolbibliotekarien ansvarar i samråd med IT- och biblioteksgruppen samt skolledningen för utvärderingen av handlingsplanen. Planen utvärderas efter varje läsår. Källförteckning Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 (2006) SFS 1996:1596 (1996). Bibliotekslag UNESCOs Skolbiblioteksmanifest. Svenska Unescorådets skriftserie nr 2. 2000. Älmhults kommun. Utbildningsförvaltningen (2008). Lära för livet : Skolplan 2008-2011. 9

Arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek - läsåret 2010/2011 Mål: Skolbiblioteket ses som en pedagogisk resurs och fungerar som ett verktyg för att nå de uppsatta målen i läroplanen. Skolbibliotekets verksamhet bygger på två hörnstenar lässtimulans och informationskompetens. IT- och biblioteksgruppen = representanter från samtliga arbetslag, skolbibliotekarie och IT-pedagog Skolbibliotekariegruppen=skolbibliotekarierna på F-9 skolorna, skolbibliotekssamordnare och barnbibliotekarie Mål Lpo94 Aktivitet Ansvar Resultat Läsfrämjande Skolbiblioteket stödjer, stimulerar och utvecklar elevernas läsförmåga. Arbetet sker i nära samarbete med na. * Bibliotekstider för år F-5 och 1-10 D med boklån varje vecka (hel- eller halvklass) * Bokprat (för en del klasser i samband med bibliotekstid, annars på efterfrågan) Åtgärder för utveckling Genom nationella prov, SLUS mm testas elevernas läs- och skrivförmåga i förhållande till de uppsatta målen i Lpo94. * Författarbesök år 5 (här deltar även 6-9D) * Författarbesök år 8 * Bokjuryn år 3 (här deltar även 3-5D) gruppen, skolbibliotekarie, gruppen, skolbibliotekarie, gruppen, skolbibliotekarie,

* Bokjuryn år 6 * Bokjuryn år 8 * Bokjuryn Skogens- och Liljebackens förskola * Bokjuryn 6-9 D * Boksamtal med år 3 på hösten och år 2 på våren * Världsbokdagen 23 april * Högläsning år 1 * DAISY-böcker (inköp av Mp3 spelare, nedladdning och utlån) * Läsgrupper med boksamtal (på efterfrågan från na) n deltar på ett föräldramöte i år 1 eller 2 IToch biblioteksgruppen, biblioteksråd speciallärare, specialpedagog 11

(språk- och läsutveckling) på efterfrågan från klasslärarna. Föräldramöte även i andra klasser på efterfrågan *Sommarlovsboken F-9 (information till na på ämnesträff och i arbetslagen) gruppen, skolbibliotekarie, Bibliotekskunskap och informationssökning Alla elever får möjlighet att utveckla sin förmåga att söka, hitta, sortera och värdera information. För att kunna arbeta källkritiskt i de olika ämnena. * Den gemensamma (reviderade) planen för bibliotekskunskap och informationssökning förankras hos rektorer och * Biblioteksintroduktion för F- klasserna * Grundkurs i bibliotekskunskap för år 3 * Grundkurs i bibliotekskunskap för år 3-5D * Kurs i informationssökning för år 6-9D gruppen, skolbibliotekarie, ITpedagog, 12

* Fortsättningskurs i bibliotekskunskap/informationssökning för år 5 * Kurs i informationssökning för år 6 eller 7 * Bibliotekarien deltar i projekt och temaarbeten, genom att plocka ihop och ge förslag på böcker samt handleda eleverna i biblioteket ITpedagog. Samarbete och inflytande Skolbiblioteket är allas ansvar på skolan. Det är viktigt att eleverna upplever att det är deras bibliotek, där de har möjlighet att vara med och påverka. Det är också viktigt att och skolbibliotekarie har ett nära samarbete runt biblioteksverksamheten. * Biblioteksråd för elever i år 3-5, rådet träffas 2-3 gånger/termin * Biblioteksråd för elever i år 6-9, rådet träffas 2-3 gånger/termin * IT- och biblioteksgrupp för som träffas 2 gånger/termin * Bokcirkel för ett forum där vi kan diskutera ny barn- och ungdomslitteratur elever elever ITpedagog, 13

Kompetensutveckling Kompetensutveckling för och skolbibliotekarier genomförs årligen. * Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för den egna skolan (planen utvärderas och revideras efter varje läsår) n deltar på ämnesträffar i svenska * Dialog med skolledningen regelbundna samtal om skolbiblioteksverksamheten * Relevant kompetensutveckling under året. Skolbibliotekarie och i IT- och biblioteksgruppen ges möjlighet att åka på fortbildning under läsåret som lyfter fram det senaste inom området, t.ex. Bok och bibliotek (Göteborg), Litteratur- och författardag (Hässleholm), Skolbiblioteksdag (Höör) * En kompetensutvecklingsdag per år för avsätts för skolbiblioteksfrågor som berör lässtimulans och språkutveckling eller, rektorer, IT- och biblioteksgruppen * Rektorer, skolbibliotekarie * Rektorer gruppen, rektorer, IT- 14

Mediesamling Skolans bibliotek bör vara välutrustat med ny fackoch skönlitteratur. Det är viktigt att bokbeståndet speglar skolans verksamhet. Tillgänglighet Biblioteket är öppet och bemannat på tider som passar för elever och personal. informationskompetens. Gemensam för pedgogerna på samtliga skolenheter * Mediesamling Ett rikt och varierat utbud av skön- och facklitteratur som speglar skolans verksamhet * Medieanslag Medieanslaget är minst 175 kr/elev och år * Samarbete runt medieinköp * Institutionernas böcker registreras i BOOK-IT (bibliotekskatalogen) * Öppethållande Biblioteket är öppet och bemannat: Måndag onsdag 07.45 15.30, torsdag och fredag 07.45 14.00 (stängt för lunch 11.20 12.00) * Bemanning Biblioteket bemannas av * Rektorer, elever * Rektorer, skolbibliotekarie,, elever * Rektorer 15

bibliotekarie på heltid och assistent på minst 5 tim/vecka * Ordningsregler Skolans regler och förhållningssätt gäller även i biblioteket och leder till en lugn och trivsam arbetsmiljö Utvärdering av planens mål sker vid läsårets slut i juni 2011. Skolbibliotekarien ansvarar i samråd med skolledningen och IT- och biblioteksgruppen för utvärderingen. / Cecilia Sjöquist 100831 16