Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet

Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2009-2012 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19 1

Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2009-2012 Utgångspunkter KIs utvecklingsplan KI05 I KIs utvecklingsplan KI05 läggs riktningen för KIs verksamhet för perioden fram till år 2010 fast. KIs utbildningsstrategi för åren 2009-2012 bygger vidare på visionerna och målen i KI05. De övergripande målen för KIs utbildning i KI05 är: att KI ska erbjuda utbildning som motsvarar högt ställda förväntningar och krav från studenter och avnämare och att KI ska vara en nationell utvecklingsmotor inom utbildning och ett centrum för medicinsk pedagogik. Vidare ska KI initiera och utveckla samarbeten för att utveckla gränsöverskridande forskning och utbildning samt vara en ledande aktör och samarbetspartner på den internationella medicinska arenan. KIs omvärld Andra utgångspunkter för strategiarbetet utgörs av förändringar i KIs omvärld. Bolognaprocessen är en central process för högre utbildning i Europa och har som mål att utveckla det europeiska samarbetet inom högre utbildning för att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Förändringen av utbildnings- och examensstrukturen med lärandemål och tre utbildningsnivåer, som trädde i kraft 1 juli 2007, medverkar till att underlätta jämförelse och rörlighet mellan lärosäten nationellt och internationellt. Möjligheten för studenter att jämföra utbildningars innehåll och kvalitet har därmed ökat och, som en följd av detta, också konkurrensen om studenterna. Bolognaprocessens ministermöte i London 2007 lyfte bl.a. behovet av en ökad kommunikation mellan lärosäten och arbetsgivare och att mobiliteten bland studenter, personal och examinerade ska öka. Ministrarna enades vidare om mål för den sociala dimensionen med en studentsammansättning som motsvarar befolkningssammansättningen i samhället samt att arbetet med det nivåindelade systemet, kvalitetsarbetet och erkännandefrågor ska prioriteras. Studieavgifter för studenter från tredje land blir allt vanligare även i Europa och kan komma att införas också i Sverige. En av KIs viktigaste avnämare är vård- och omsorgssektorn. Sektorn står inför stora förändringar och utmaningar när det gäller personal- och kompetensförsörjning i framtiden. Bland dessa kan nämnas en åldrande befolkning, medicinsk och teknisk utveckling samt ökande och mer individuella förväntningar 1. För att kunna utnyttja forskningens framsteg måste sjukvårdspersonalen kontinuerligt lära sig nya metoder och arbetssätt. Ett livslångt lärande, där man ständigt är under utbildning och där man är beredd att lära av varandra, är nödvändigt. Förutom hälso- och sjukvårdssektorn förser KI också den biomedicinska sektorn i stort med högutbildad arbetskraft. Denna sektor ställer mycket höga krav på individens förmåga att kontinuerligt både tillgodogöra sig och producera ny kunskap - centrala begrepp inom såväl den akademiska som den industriella forskningen. 1 Baskompetens inom vård- och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, september 2007 2

År 2007 uppgav 70% av svenska 16-19-åringar att de planerar att studera på universitet och 7% att de planerar att doktorera. Över hälften av alla unga svenska vill bo utomlands i perioder och hela 20% vill leva större delen av livet utomlands. Den nya generationen är mobil och har krav på flexibilitet när det gäller tid och rum. 2 Dagens yngre generation är uppvuxen i ett kunskapssamhälle med ett omfattande informationsflöde, bl.a. genom Internet. Det är naturligt att söka information själv, att bedöma källors trovärdighet och att samarbeta med varandra, även virtuellt. Personliga och virtuella möten kompletterar varandra och simuleringsverktyg i utbildningarna kan utnyttjas i högre grad. Behovet av återkommande utbildning livslångt lärande ökar. Genom distansutbildning kombinerar yrkesverksamma människor studier och arbete och väljer mellan utbildningar vid universitet i hela landet och även utomlands. KIs utbildningsprofil styrkor och utmaningar KI är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin, hälso- och sjukvård. Utbildningsutbudet ger stora möjligheter till interprofessionell utbildning och samverkan med hälso- och sjukvården. Inom KI bedrivs forskning av hög internationell standard och med den starka forskningen som bas uppfyller KI kravet på att ge högskoleutbildning som svarar mot det aktuella kunskaps- och forskningsläget. KI har ett mycket gott internationellt renommé och samverkar med framstående universitet runt om i världen. Med ett väl genomfört förberedelsearbete bedömer KI att möjligheterna att attrahera utländska betalande studenter till KI är goda. Flertalet utbildningar leder till yrken för vilka det förutses en fortsatt och i flera yrken ökad brist på examinerade inom området 3. Efterfrågan på KIs utbildningar är mycket stor och KI har en hög studentgenomströmning 4. Sammantaget har KI väl motiverade och målmedvetna studenter 5 som lyckas väl i sina studier och som har utomordentligt goda möjligheter att få jobb efter examen. Det faktum att KI är ett medicinskt fackuniversitet medför att KI saknar de möjligheter som flerfakultetsuniversiteten har att prioritera resurserna mellan olika fakultetsområden. Vidare saknar KI i vissa fall kompetens inom icke-medicinska kunskapsområden - kompetens som är nödvändig för att genomföra utbildningar med hög kvalitet. En ytterligare utmaning är att en stor del av KIs undervisning sker i form av verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvården. I den utvärdering som Högskoleverket genomförde våren 2007 påpekas bl.a. behovet att se över tillgång och kvalitet på den kliniska utbildningen vid ett flertal av KIs utbildningar 6. I KI05 fastställdes visionen att KI ska kunna mäta sig med de bästa universiteten i Europa och världen vad gäller forskning och utbildning inom det medicinska området. Detta ställer höga krav på kvalitet och kvalitetsutveckling inom utbildningen vid KI. En nyckelfaktor för att uppnå målet att bli ett av de ledande universiteten inom medicin i Europa är att KI är en attraktiv arbetsplats och att omfattande satsningar görs på lärarna. 2 Kairos Future, internationell undersökning av unga människors livsstil och värderingar, 2007 3 Enligt Högskoleverket och SCBs arbetskraftsbarometer 4 Årsredovisning 2006, Karolinska Institutet 5 Undersökning bland förstaårsstudenterna på Karolinska Institutet, HT 2006. Exquiro Market Research 6 HSVs nationella utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor (Rapport 2007:23R) 3

Strategiska satsningar 2009-2012 Med avstamp i KIs utvecklingsplan KI05 och för att möta de förväntningar och utmaningar som KI ställs inför har KI för avsikt att genomföra följande strategiska satsningar under den närmaste 5-årsperioden. Dimensionering och profilering av utbildningsutbudet - KI ska verka för en utökning av antalet utbildningsplatser med 30% till år 2012 o KI ska erbjuda ett brett utbud av professionsutbildningar inom hälso- och sjukvårdssektorn o KI ska satsa på det livslånga lärandet i form av fristående kurser o KI ska satsa på utbildningar på avancerad nivå och skapa fler masterprogram För att möta behovet hos arbetsmarknaden och efterfrågan bland sökande samt för att bibehålla en rimlig andel utbildning i KIs totala verksamhet ska KI i första hand verka för en utökning av antalet utbildningsplatser med 30% till år 2012. Detta motsvarar cirka 2000 nya utbildningsplatser. Det bör vara i samhällets intresse att den omfattande kunskapsproduktion som finns vid KI kommer studenter till del redan under studier på grund- och avancerad nivå. Denna utökning av utbildningsplatserna möjliggör en satsning på fristående kurser, där efterfrågan från yrkesverksamma är stort, en viss utökning av antalet platser inom de utbildningar som bedöms som bristyrkesutbildningar samt en satsning på fler vidareutbildningar på avancerad nivå i form av yrkesutbildningar och masterprogram. KI har genom sina starka forskningsområden stora möjligheter att ge kvalificerad utbildning på avancerad nivå inom ett flertal kompetensområden. Den avancerade nivån utgör också bryggan till forskarutbildning liksom den är viktig för att säkra den framtida lärarförsörjningen. KIs utbildningsutbud bör bestå av cirka 70-75% nybörjarprogram, 20% vidareutbildningar på avancerad nivå samt 5-10% fristående kurser Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i utbildningen - Sambandet mellan mål, undervisning och examination ska tydliggöras inom varje program - Former för att ta tillvara KI som en lärande organisation ska utvecklas - Den interprofessionella utbildningen ska stärkas - Studenternas erfarenheter ska tas tillvara på ett planerat sätt - Regelbundna större och kvalificerade utvärderingar ska genomföras Sambandet mellan mål, undervisning och examination ska tydliggöras inom varje utbildningsprogram och utgöra grund för kvalitetsutvecklingen inom utbildningarna. De allmänna utbildningsmålen inom yrkesutbildningar ska säkerställas. KI:s utbildningsprogram ska på ett tydligt sätt knytas ihop till helheter där varje kurs utgör en del som hänger ihop med övriga kurser ämnesmässigt, professionsmässigt och pedagogiskt och där progressionen inom området tydliggörs i lärandemålen. Utvärdering ska ske enligt handlingsplan för utvärdering, fastställd av Styrelsen för utbildning. Vidare ska utbildningsprogrammen uppmuntras i att initiera och delta i nationella och internationella utvärderingar inom sitt utbildningsområde. Regelbundna större och kvalificerade utvärderingar ska genomföras. Resultaten ska utformas så att de kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Alumniundersökningar ska genomföras 4

regelbundet och strukturer skapas för att regelbundet inhämta synpunkter från avnämare och intressenter. Formerna för att ta tillvara KI som en lärande organisation ska utvecklas genom att på ett strukturerat sätt lära av varandra mellan kurser, mellan utbildningsprogram, mellan ämnen och mellan institutioner. Den interprofessionella utbildningen ska stärkas genom att miljöer skapas och utvecklas som främjar samarbete mellan utbildningsprogram med inriktning mot hälso- och sjukvård. Formerna för organisation och ledning av utbildningsprogrammen ska utvecklas. KIs studenter utgör en stor resurs som ska tas tillvara på ett planerat sätt för förändringsarbete och kvalitetsutveckling i utbildningen såväl som i det kliniska arbetet. Studenternas deltagande i besluts- och samrådsorgan ska underlättas. Pedagogisk vision och grundidé - Forskningsprocessen ska användas som metafor för undervisning och lärande - All undervisning ska bedrivas utifrån vad forskning om lärande visat vara mest effektivt - För utbildningar med yrkesexamen ska, förutom kravet på vetenskaplighet, professionen ställas i fokus under hela utbildningen - Formerna för flexibelt lärande ska utvecklas KIs sätt att bedriva undervisning ska spegla vårt sätt att bedriva forskning i världsklass. Det är därför naturligt att använda forskningsprocessen som metafor för undervisning och lärande. Detta innebär 7 : - träning i att formulera problem - förståelse för att kunskap är att betrakta som en konstruktion och att det finns många källor till kunskap - förståelse för att nyttja verkligheten som utgångspunkt för lärande samt träning i att samla in och bearbeta data - engagemang och ansvarstagande både för det egna arbetet och för gruppen och dess verksamhet och intresse och nyfikenhet för att lära och att vilja förstå - träning i att värdera det egna och andras arbeten samt möjlighet att löpande få återkoppling på det egna arbetet - noggrannhet, uthållighet och förmåga att tåla osäkerhet - träning i att ständigt analysera, göra synteser och att värdera utifrån relevant teori - träning i att muntligt och skriftligt beskriva och förklara komplicerade frågor och problem och med den vetenskapliga artikeln som ideal tränas att vara koncis - träning i att nyttja många individer som stöd, bollplank och handledare och att själv vara detta för andra KIs pedagogiska grundidé ska återspeglas i de pedagogiska metoder som används för integrering och samordning av teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning samt interprofessionellt lärande. Grundutbildningen ska stödja studenterna i att utveckla en kritisk syn på kunskap och hur man inhämtar och värderar ny kunskap. KI ska utbilda studenter med förmåga att möta inte bara dagens behov utan också med beredskap och vilja att utveckla morgondagens medicin, hälso- och sjukvård, både nationellt och internationellt. All 7 Håkan Hult, Forskningsprocessen som metafor för undervisning, CUL-rapporter: Nr 2, Linköpings universitet 5

undervisning ska bedrivas evidensbaserat, i studentaktiva former och med examinationsformer som stimulerar lärandet. För utbildningar med yrkesexamen ska, förutom kravet på vetenskaplighet, professionen stå i fokus. Det finns därför anledning att särskilt beakta de pedagogiska former som kan stödja professionaliseringsprocessen. Lärarnas arbetssätt ska fokusera på handledning, rådgivning, organisering av studenternas arbete samt återkoppling med hänsyn till studenternas individuella behov och tidigare erfarenheter. Studenterna ska ses som en resurs för ny kunskap i vården redan under utbildningstiden. Med utgångspunkt från denna pedagogiska grundsyn ska varje utbildningsprogram vid KI utveckla en gemensam och väl förankrad pedagogisk profil för programmet. Former för flexibelt lärande ska utvecklas och integreras i undervisningen. För att möta kraven på flexibilitet, som bl.a. ställs av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och den biomedicinska sfären samt av den yngre generationen som är uppvuxen med datorer och Internet, krävs nya pedagogiska lösningar. Som en del av den studentaktiverande pedagogiken och för att göra undervisningen till viss del oberoende av tid och rum, ska formerna för e- lärande vidareutvecklas. Genom t.ex. presentationer, inlämningsuppgifter och diskussionsforum på nätet kan läraren följa och stödja studenternas kompetensutveckling. Vidare ska den satsning på olika former av webbaserade simuleringar som KI påbörjat, bl.a. i samverkan med Stanford University, förstärkas och integreras i den ordinarie undervisningen. Utbildningens forskningsanknytning - Varje utbildningsprogram ska ha en plan för hur utbildningen ska forskningsanknytas - Den forskningsanknutna undervisningen ska vara studentaktiverande - Åtgärder för att underlätta övergången till forskarutbildning ska identifieras. All utbildning vilar på en vetenskaplig grund och genomförs i miljöer där aktiv forskning bedrivs. Alla studenter vid KI ska under sin utbildningstid utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Forskningsanknytning ska finnas med i KIs utbildningar från utbildningsstarten och progressionen inom området ska tydliggöras i lärandemålen. Inom varje program/ämne ska finnas en plan för att presentera och aktivt tydliggöra den för undervisningen aktuella forskningsfronten med aktuella frågeställningar. Utbildningens innehåll ska vara evidensbaserat och det vetenskapliga examensarbetet förstärker ytterligare forskningsanknytningen. Studentaktiverande undervisningsformer ska användas, vilket innebär att det inte räcker med att studenterna lyssnar till forskare som berättar om sin forskning. Forskningsanknytning av utbildningen innebär också att den genomförs utifrån vad forskning om lärande visat vara mest effektivt. Studentgruppen är en rekryteringsbas för forskarutbildning och åtgärder för att stimulera och underlätta övergången till forskarutbildning ska identifieras. Samverkan för bättre utbildning - Samverkansarbetet med hälso- och sjukvården ska prioriteras och organisatoriska enheter för att stödja arbetet ska vidareutvecklas - Samverkan med andra universitet, framförallt i regionen, men också nationellt och internationellt ska utvecklas - Formerna för uppdragsutbildning ska utvecklas 6

Det är angeläget att se samverkan som ett förhållningssätt som är väl integrerat i forskning och undervisning, och att samverkansarbetet får en fortsatt stark utveckling. Det breda utbudet av utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet utgör en styrka för KI då möjligheterna till interprofessionell utbildning och samverkan med hälso- och sjukvården är stora. Aktiv medverkan från hälso- och sjukvården är en förutsättning för att uppnå uppställda lärandemål och professionell kompetens. KI behöver därför vidareutveckla sin samverkan med hälso- och sjukvårdssektorn. För att svara mot behoven av ökad samverkan inleder KI nu ett djupgående samarbete med hälso- och sjukvårdshuvudmannen. En gemensam styrelse för utbildning inrättas från och med 2008. Vidare inrättas ett centrum för klinisk utbildning, med fyra geografiska enheter, i samverkan med Stockholms läns landsting och kommuner i länet. Genom samverkan med hälso- och sjukvården ska tillgången på platser i verksamhetsförlagd utbildning säkras och kommunikationen mellan KI och den verksamhetsförlagda utbildningen bl.a. med avseende på förväntade utbildningsresultat tydliggöras. Samverkan förväntas leda till ökad förståelsen för såväl akademins som sjukvårdens villkor i respektive organisationer och övergångar mellan akademi och klinisk verksamhet underlättas. Studenter som genomgått utbildning vid KI ska vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha en god anställningsbarhet. Alumniuppföljningar ska genomföras för att få en återkoppling av utbildningarnas innehåll i förhållande till de krav som ställs i arbetslivet. Det är särskilt prioriterat att kartlägga studenternas anställningsbarhet när det gäller program som leder till generell examen. Formerna för kommunikation med företrädare för KIs avnämare ska utvecklas så att kännedomen om kompetensbehovet i dessa verksamheter ökar. Varje utbildningsprogram har i uppdrag att samverka med det omgivande samhället och intressenter genom dialoger, hearings, branschråd etc. Utbildningsprogrammens kontakter med studenternas presumtiva arbetsgivare ska förstärkas och utbildningarna ska utformas med hänsyn till arbetsmarknadens behov. För detta behövs organisatoriska enheter som kan stödja, driva och tydliggöra samverkansarbetet. Det djupgående organisatoriska samarbetet med hälso- och sjukvården som inleds 2008 ska vidareutvecklas under perioden. KI avser att aktivt samarbeta med andra universitet och högskolor framförallt i regionen, men även nationellt och internationellt, för att möjliggöra profilering och för att i gemensamma utbildningar kunna erbjuda unik kompetens som finns vid de samverkande högskolorna. Behov av nya utbildningar i gränslandet mellan medicin och teknik gör ett närmare samarbete med KTH särskilt prioriterat. Samverkan med samma utbildningsprogram vid andra lärosäten, nationellt och internationellt, ska utvecklas. KI ska även delta i utvecklandet av gemensamma internationella utbildningsprogram, s.k. Joint Programmes. När lärosäten går samman om program eller kurser bidrar varje lärosäte med den egna ämnesmässiga kompetensen och studenterna kan dra nytta av respektive lärosätes starka sidor. Möjligheten att utfärda Joint Degrees, både nationellt och internationellt, bör prioriteras hos statsmakten för att underlätta gemensamma program där alla parter tar samma ansvar. KI ska utveckla formerna för att tillgodose efterfrågan på uppdragsutbildning en tydlig organisatorisk enhet finns som kan förmedla kundens behov till universitetsföreträdare och i samråd skapa den efterfrågade utbildningen med beaktande av akademins krav. Uppdragsutbildning ska erbjudas regionalt, nationellt och globalt. 7

Lärare och handledare - Ämnesinriktade tjänster med pedagogisk profil inrättas för att säkra den breda ämneskompetensen - Särskilda satsningar för att öka lärarnas kompetens och pedagogiska skicklighet ska genomföras - Förenade anställningar ska inrättas även för utbildningar inom vårdvetenskap - Pedagogiskt arbete ska ges ett reellt meritvärde - Tydliga karriärvägar ska finnas - Lärarnas uppdrag i fakulteten ska tydliggöras För att möta framtidens utmaningar behöver universitetet bl.a. arbeta med strukturella förändringar. Nya och fungerande system för rekrytering, karriär och befordran behöver införas. Resursfördelningen behöver ses över för att bli ett effektivt styrmedel och lärare och forskare behöver tryggare och tydligare villkor för sin anställning. Lärarnas uppdrag i fakulteten ska vara tydligt och det ska framgå i vilken omfattning man ska undervisa, forska och ha andra uppdrag. Formerna för långsiktig rekrytering av pedagogiskt kompetenta lärare inom olika kunskapsområden ska utvecklas och fler lärare, särskilt professorer, ska involveras aktivt i utbildningen. Behovet av kompetens inom andra kompetensområden än de medicinska ska kartläggas och en plan för hur behoven kan tillgodoses ska tas fram, genom t.ex. rekrytering eller samverkan med andra universitet. För att säkra den breda ämneskompetensen ska strategiska pedagogiskt inriktade tjänster med delad finansiering från fakultetens grundutbildnings- och forskningsanslag inrättas. Lärarnas pedagogiska kompetens och uppdrag ska kartläggas och särskilda satsningar ska göras för att öka lärarnas kompetens såväl med avseende på ämneskompetens som på pedagogisk skicklighet. Lärare med anställning inom hälso- och sjukvården ska få ett tydligt undervisningsuppdrag och förenade anställningar ska inrättas även för utbildningar med vårdvetenskap som kunskapsområde. Pedagogiskt arbete i fakulteten ska ges ett reellt meritvärde vid tjänstetillsättningar och en modell för att bedöma pedagogiska meriter utifrån kvalitet ska utvecklas. Pedagogisk forskning och utveckling - Kompetensen inom medicinpedagogisk forskning ska stärkas - Utbildning inom medicinsk pedagogik ska vidareutvecklas - Ett masterprogram i Medical Education ska inrättas För att KI ska kunna uppfylla målet i KI05 och bli en nationell utvecklingsmotor inom utbildning och ett centrum för medicinsk pedagogik krävs att särskilda åtgärder vidtas. KI måste stärka sin kompetens inom medicinpedagogisk forskning och forskningens resultat behöver tas tillvara på ett planerat sätt i utbildningen. Formerna för att stimulera och stödja pedagogisk forskning och utveckling vidareutvecklas och professionellt stöd ska finnas för att utforma och planera pedagogiska FoU projekt. Samverkan med andra lärosäten i pedagogiska FoU-projekt ska stärkas. Utbildningen inom medicinsk pedagogik ska utvecklas för att svara mot olika lärare/handledares behov. Det ska finnas ett utbud av kurser som ger såväl grundläggande kunskaper som fördjupade kunskaper inom specifika områden som t.ex. examination och utvärdering. Ett masterprogram i Medical Education ska inrättas. 8

Alla handledare ska ha basal kunskap om vad handledning innebär och det ska finnas möjlighet att fördjupa kunskaperna. Kurserna ska göras lättillgängliga och utbudet av nätbaserade kurser ska utökas. Internationalisering - KIs utbildningar ska förbereda för en mångkulturell och internationell arbetsmarknad - Det internationella utbytet ska öka - Strategiska samarbeten ska eftersträvas och kvalitetssäkringen av internationella samarbeten vidareutvecklas - Internationellt utbyte och samverkan ska utvärderas och erfarenheter återföras till KI - KI ska identifiera och aktivt söka nationella och internationella konkurrensutsatta medel för internationalisering KI:s studenter ska förberedas för en mångkulturell och internationell arbetsmarknad och utbildningarnas innehåll ska anpassas därefter. Alla studenter ska förberedas för att verka i en internationell miljö, även de som väljer att inte tillbringa en utbytesperiod utomlands. Utbildningarna ska ge kunskap om internationella förhållanden inom det aktuella yrkesområdet och mångfalden i det svenska samhället ska belysas (internationalisering på hemmaplan). Det internationella utbytet ska öka bl.a. med avseende på mobilitet av lärare, studenter och administratörer, samverkan om gemensamma kurser och program samt pedagogisk forskning och utveckling. Faktorer som stimulerar ökat utbyte och samverkan ska identifieras. Kvalitetssäkringen av internationella samarbeten ska vidareutvecklas. Strategiska samarbeten med framstående universitet ska eftersträvas genom breda samarbeten där flera utbildningsprogram samverkar med samma universitet och där samarbeten, kontakter och erfarenheter inom forskning och forskarutbildning tas tillvara. Internationaliseringsinsatserna ska regelbundet utvärderas och erfarenheter återföras till KI på ett planerat sätt. KI ska förstärka och vidareutveckla sin internationalisering genom att aktivt söka nationella och internationella konkurrensutsatta medel, enskilt och tillsammans med partneruniversitet. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att införa avgifter för studenter från tredje land avser KI att utöka utbildningsutbudet och i övrigt planera för rekrytering och mottagning av dessa studenter. Detta har positiva effekter för övrig utbildning vid KI som bl.a. tydliga krav på kvalité, ökad internationalisering på hemmaplan, större utbud av kurser och program och flera lärare i systemet. Breddad rekrytering, jämställdhet och mångfald - Breddad rekrytering ska avse hela utbildningskedjan - Lärarnas kompetens i jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor ska stärkas KI ska aktivt arbeta för att studentpopulationens sammansättning motsvarar befolkningens sammansättning. Breddad rekrytering ska avse hela utbildningskedjan från information och stöd till presumtiva studenter till genomströmning och goda pedagogiska förutsättningar för alla studenter. För att främja och bredda rekryteringen till grundutbildningen ska aktivt arbete bedrivas inom tre målområden: nya studentgrupper; studenten i fokus; pedagogisk kompetensutveckling. Lärarnas kompetens när det gäller jämställdhets- mångfalds- och likabehandlingsfrågor ska stärkas bl.a. genom att en gästlärare anställs på deltid (40%) i tre år 9

inom området genusperspektiv/likabehandling. Därutöver får fyra KI-lärare i uppdrag att på deltid (20%) arbeta med dessa frågor i samverkan med gästläraren. En värld i förändring ställer stora krav på KI! Världen förändras snabbt och KI står inför nya och stora utmaningar i utbildningen likväl som i samverkan med det omgivande samhället. Globaliseringen har skapat nya möjligheter men också nya verkligheter som kräver anpassning såväl i samhället i stort som inom högskolevärlden. Precis som i samhället i övrigt kommer globaliseringens effekter att ha omfattande påverkan på hur sjukvården kommer att bedrivas i framtiden. Utvecklingen går mot en patientcentrerad, teambaserad vård där välinformerade patienter som lever allt längre ställer allt högre krav på sjukvården och dess organisation. Fler och nya aktörer kan tänkas komma in på marknaden och kraven på hög kvalitet i vården kommer att kräva kontinuerliga utvärderingar. Patienter söker sig till den bästa och mest prisvärda vården, oavsett var i världen den erbjuds. Sjukvård tenderar att bli en import- likväl som en exportvara. Den biomedicinska sektorn ställer höga krav på högutbildade individer med stor förmåga att tillgodogöra sig kunskap likväl som att producera ny. Företag inom sektorn har hela världen som sin arena för produktion och försäljning och konkurrensen från andra marknader är knivskarp. Företag flyttar dit kompetensen finns. Kanske kommer Sverige att tvingas profilera sig inom några områden med hög innovations- och forskningskraft. I kontrast till detta kan också behovet av lokala omvårdnadssatsningar, high touch, förväntas öka med en allt äldre befolkning med kroniska sjukdomar. Konkurrensen om framtidens studenter ökar och studenter kan välja utbildning på en internationell marknad. I samband med detta ökar kraven på nya undervisningsformer, oberoende av tid och rum. Studieavgifter för utländska studenter införs i allt fler länder och kan också komma att införas i Sverige. Universiteten kommer i och med detta att ställas inför helt nya krav från en ny studentgrupp med en kundrelation till universitet. Denna utveckling ställer stora krav på KIs framtida utbildningar. I KIs utbildningsstrategi 2009-2012 har strategiskt viktiga områden identifierats där särskilda satsningar behöver göras för att KIs utbildning ska kunna svara mot förändrade krav och också kunna bidra till utveckling och forskning inom såväl hälso- och sjukvården som inom den biomedicinska sektorn. 10