Diagnosregistrering i primärvården Start 2012
UPPDRAGET Diagnosregistrering g g i primärvården behöver utvecklas så att alla yrkesgrupper med vårduppdrag registrerar diagnos och åtgärder. Start 1 januari 2012
Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare kunna kartlägga vad hälsooch sjukvårdens resurser används till För att kartlägga vad vi gör inom primärvården
Syften med förändringen (forts) För att beräkna KPP För att kunna lämna data till nationella utjämningssystem t för vissa särskilt tunga patientgrupper I enlighet med MEON-principen träffar alla patienter inte läkare och detta gör det nödvändigt att även andra yrkesgrupper diagnosregistrerar
Syften med förändringen (forts) För att förbereda för att eventuellt införa ett nytt ersättningssystem Som förberedelse för kommunaliseringen av hemsjukvården som kommer 2014.
Vem får göra vad i hälso- och sjukvården?
Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare som gör det. I praktiken kan dock all sjukvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens.
Att registrera och/eller ställa diagnos När man registrerar en diagnos, noterar man en diagnos som tidigare är ställd vid besök inom primärvården eller på sjukhus
Att registrera och/eller ställa diagnos Man ställer diagnos när patienten söker för ett nytillkommet sjukdomsproblem som man bedömer Man registrerar diagnos när patienten Man registrerar diagnos när patienten kommer på återbesök eller uppföljning av en känd åkomma och man finner den aktuella diagnosen i journalen
Etik och juridik Att ställa diagnos är en central uppgift för sjukvården för att. Ge patienten t en förklaring till sina symtom Ge grund för behandling och rehabilitering Skapa trygghet av att veta och förstå Det kan ge grund för sjukskrivning och ersättning från privat försäkring Det kan ge grund för att känna sig frisk
Etik och juridik Att ställa diagnos är en central uppgift för sjukvården för att. det är ett sätt att sammanfatta sina iakttagelser och ge grund för råd och behandling.
Etik och juridik Att ställa diagnos.. är ibland en lätt uppgift, ibland en mycket svår som kan ta lång tid att formulera ä l ift dä i b hö är en grannlaga uppgift där vi behöver vara noggranna och ha respekt för allvaret
Etik och juridik FÖR.. En felaktigt ställd diagnos kan upplevas kä kränkande k och skada eller förstöra patientens relation till vården En felaktigt ställd diagnos följer patienten resten av livet och kan förhindra att man får vissa arbeten eller försäkringar
Etik och juridik Men det är inte en så allvarlig uppgift att vi ska vara rädda för att sammanfatta våra fynd i en diagnos för det är lika illa att inte ge patienten en förklaring som att ge en felaktig förklaring
Bakgrund och historia - diagnoskoder ICD-10 KSH97 KSH97-P (= ICD prim i Cosmic)
Bakgrund och historia - diagnoskoder ICD-10 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, 10 th Revision WHO 1990
Bakgrund och historia - diagnoskoder KSH97 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Svensk översättning av ICD-10 Togs i bruk 1997
Bakgrund och historia - diagnoskoder KSH97-P Är anpassad och förkortad för primärvården Sammanlagt 972 diagnoser Utarbetad i samarbete med SFAM = Svensk Förening för Allmänmedicin Mer lätthanterlig och relevant än den fullständiga ICD10
Bakgrund och historia - diagnoskoder Klassifikationens syfte System för att ordna sjukdomar i klasser och grupper - Anatomi/topografi - Sjukdomens natur (inflammation, tumör etc) - Orsak och uppkomst
Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Primärvårdsklassifikationen uppbyggd efter samma system som den kompletta diagnosklassifikationen. Varje kapitel omfattar ett organsystem eller en typ av sjukdomar och har en romersk siffra I - XXI en bokstavsbeteckning A - Z
Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Man har tagit med diagnoser för tillstånd som är vanliga inom primärvården En primärvårdsdiagnos kan motsvara flera koder i den fullständiga klassifikationen
Uppbyggnad och användning diagnoskoder Närliggande diagnoser sammanförs Ex. I10.- Hypertoni omfattar Essentiell hypertoni, Högt blodtryck Primär Hypertoni Utesluter: Förhöjt blodtryck utan hypertonidiagnos R03.0
Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Ex. J30.4P Allergisk rinit (Hösnuva) motsvarar 4 diagnoser i den fullständiga klassifikationen Utesluter: Allergisk rinit med astma J45.-P
Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Ovanliga diagnoser och icke specificerade diagnoser sammanförs till restgrupper inom området Ex. L98.9P 9P Hudsjukdom, ospecificerad sammanfattar 11 diagnoser
Uppbyggnad och användning - diagnoskoder När man diagnossätter ett tillstånd, används bokstavsbeteckningen och ett nummer enligt förteckningen Exempel: Borreliainfektion A69.2 Halsfluss J03.- Depressiv episod F32.-
Vilka besök ska diagnosregistreras? Alla mottagningsbesök Alla hembesök med några undantag: I j kti h di i d l i i i - Injektioner och medicindelning som signeras i ordinationslistan i Cosmic
Bakgrund och historia - KVÅ KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder
Bakgrund och historia - KVÅ KVÅ Tar sin utgångspunkt i en klassifikation av kirurgiska i k åtgärder från 1997 (KKÅ97) År 2000 kom en klassifikation av medicinska åtgärder (KMÅ) År 2004/2005 kom Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
Bakgrund och historia - KVÅ Varje åtgärd beskrivs med en åtgärdskod och en åtgärdstext och ibland även en beskrivningstext Man registrerar endast koden
Bakgrund och historia - KVÅ Exempel: TQX40 Avlägsnande av hudsutur QH008 Sårvård Sårvård omfattande övervakning, rengöring och bandagebyte av tex operationssår, spolning av fistel, debridering av nekros
Syfte och egenskaper med KVÅ Redskap för att bättre beskriva hälso- och sjukvårdens innehåll Möjliggöra ö uppföljning av vårdinnehåll Bättre kunna mäta vårdtyngd och resursåtgång Endast patientrelaterade åtgärder ingår Innehåller nästan 10 000 åtgärder
Användning - KVÅ Vilka åtgärder ska kodas och registreras? - De viktigaste, de som sammanfattar åtgärderna vid besöket - Registrera inte delåtgärder som ingår i behandlingen ex I sårvård kan spolning av fistel ingå och ska inte registreras
Användning - KVÅ KVÅ ska användas med sunt förnuft
Användning av diagnoskod och KVÅ Både Diagnoskod och KVÅ ska registreras vid varje sjukvårdande besök VARFÖR? Diagnosen talar om varför och knyter an besöket till tidigare besök KVÅ visar vad vi gör
Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka diagnoskoder ska användas? ICD 10-PV Finns inlagd i Cosmic ICD prim LATHUNDAR finns framtagna för olika yrkesgrupper för att underlätta
Användning av diagnoskod och KVÅ Om ingen primärvårdsdiagnos finns och sjukhusdiagnosen är svår att hitta eller översätta föreslår vi att - man använder en sammanfattningskod som börjar med: Annan sjukdom i. och som finns i varje organkapitel, - frågar sin Nyckelperson eller - frågar patientens distriktsläkare
Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka diagnoser ska registreras? De problem/diagnoser som varit aktuella vid vårdkontakten Om specifik diagnos ej kan ställas, använd symtomdiagnos och åtgärdskod
Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka diagnoser ska inte registreras? Sjukdomar som inte varit föremål för vård och behandling Symtom som ingår i en mer specificerad diagnos Sjukdomsmisstanke använd inte den diagnos du misstänker utan i stället symtomdiagnos eller ospecificerad diagnos
Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka KVÅ-koder skall användas? Ännu svårare att vaska fram än diagnoser eftersom det finns 10 000! LATHUNDAR för olika yrkesgrupper har tagits fram Kommer finnas tillgängliga li i G-mappar och på LISA/FoU-enheten för Närsjukvården och kommer revideras vid behov
Användning av diagnoskod och KVÅ Rubriker i LATHUNDARNA för KVÅ - Undersökningar och bedömningar - Behandlande åtgärder - Läkemedel - Information, undervisning och samtal - Administration
EXEMPEL
Exempel 1 Diagnos: T01-P Sårskada KVÅ: TQX40 Avlägsnande av hudsutur
Exempel 2 Diagnos: I832P Venöst bensår KVÅ: QH008 Sårvård DP005 Kompressionsbehandling
Fortsatt stöd i arbetet Två Nyckelpersoner kommer att finnas på varje vårdcentral dit man kan vända sig med frågor Lathundar avseende diagnoser och KVÅ-koder kommer att läggas i respektive PV-områdes G-mappar och på LISA Lathundarna på LISA kommer att uppdateras fortlöpande. För framtiden skapar vi gemensamma rutiner för registrering och för att undvika lokala lösningar
Fortsatt stöd i arbetet Registreringar som är krångliga: Prata i första hand med egen Nyckelperson som vid behov kan bolla frågan vidare till Diagnosregistreringsgruppen Diagnosregistreringsgruppen vill gärna ha in frågor om registrering och lathundar för att kunna utveckla och aktualisera materialet och råden
Fortsatt stöd i arbetet Diagnosregistreringsgruppen g g g består av: Eva Törnvall FoU-enheten för Närsjukvården Ingegerd Rahm Medicinsk rådgivare Ledningsstaben Pia Nyström NSC Catarina Hansson NSC Birgitta Carlborg NSV Ann Eldh NSV Märit Linderholm NSÖ Elisabet Andersson NSÖ
Fortsatt stöd i arbetet Diagnosregistreringsgruppen avser att skapa en bank med frågor och svar där man kan hitta svar på frågor och lösningar på registreringsproblem g
Vill Du veta mer? För mer historik och fördjupning omkring diagnoser och KVÅ kan man läsa på Socialstyrelsens hemsida
Vad händer nu? Under oktober-november kommer de Nyckelpersoner som varje vårdcentral utsett att få en fördjupad utbildning med praktisk träning Id december behöver alla på vårdcentralen få praktisk utbildning och träning med stöd av sina Nyckelpersoner 1 januari 2012 startar diagnosregistreringen på allvar
Uppföljning Diagnosregistreringen kommer att finnas med i Mål och Mått för 2012 Kraven på läkarnas diagnosregistrering blir troligen oförändrad Kraven för full ersättning för diagnosregistrering av sjukvårdande behandling kommer att vara låga första kvartalet men stegras under året.