Sammanställning av krav

Relevanta dokument
Projekteringsanvisningar. Allmän del, reviderad

Projekteringsanvisningar. Allmän del, reviderad

Miljöanpassat byggande

Program för Miljöanpassat byggande vid nybyggnad

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

VERIFIERAT RESULTAT. Byggherren är ansvarig för samtliga krav. Berörd konsult/ entreprenör Dokumentation. Metod/Verktyg

Fuktbegrepp - definitioner

KONTROLLPLAN enl. PBL

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Kontrollerat av...datum:... Kontrollerat av...datum:... Projektering Stål/Trä CERTIFIERAD SAKKUNNIG Personnummer.. Kontrollerat av...datum:...

ASKESLÄTT. vision & markanvisning

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare

Miljöprogram Ver 1.4 Dat

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Checklista för flerbostadshus

FÖRSLAG TILL KONTROLLPUNKTER - KONTROLLPLAN Sidan 1 av 14

PROGRAM FÖR BOSTÄDER MILJÖANPASSAT BYGGANDE GÖTEBORG

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

J Sök x V Favoriter &w Media < ^J

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

[21 september 2009] Miljökrav. vid byggande av bostäder och lokaler etapp Norra 2

PROGRAM FÖR BOSTÄDER MILJÖANPASSAT BYGGANDE GÖTEBORG

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Spara energi i bostadsrättsföreningen

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

Kvalitetssäkringssystem

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

Tekniska anvisningar Energi

MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Nya krav på byggnader eller Framtidens byggnader kommer att vara annorlunda! Folke Björk Professor Byggnadsteknik - KTH

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Organisationsnummer Organisationsnummer Organisationsnummer Organisationsnummer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige

Miljöprogram för entreprenader -Ramavtal kategori 2

Ansökan om ombyggnation/ändring av bostadsrätt

Riktlinje Energi och miljö

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Organisationsnummer Organisationsnummer Organisationsnummer Organisationsnummer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Egenkontroll Förskola och skola

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Branschens egen kravmärkning.

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Energideklaration sammanställning

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Materialinventering sammanställning

INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Nybyggnad av småhus i områdena Olofstorp, Amhult, Gånglåten och Hovåsboden i Göteborgs Kommun.

Brf Utsikten i Rydebäck

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Miljöutredning för vår förening

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Regler för ändring i BBR. Otto Ryding

Bilaga B: Kravspecifikation

Roller och kontroller i Byggprocessen Arbetet med kontrollplaner i Stockholm Stad

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN

Foto: Staffan Söderbäck. TellHus Svanen: Det första Svanenmärkta flerbostadshuset i Norden

Bilaga SBN Byggprocessen

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Bostadsrättsföreningen Himmelsbågen

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinning ur frånluft med värmepump i befintliga flerbostadshus

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Miljöanpassat byggande Upphandlingskriterier

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Förslag: Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i byggprocessen enligt PBL

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Transkript:

Bilaga 1 Program för Miljöanpassat byggande Kommunfullmäktige 3 oktober 2005 Sammanställning av krav Sammanfattning I samband med överenskommelse om exploatering med Stockholms stad gäller, för nybebyggelse av bostadsbebyggelse som innehåller fler än två lägenheter, de krav som sammanfattas i detta dokument. Vid annan typ av nybyggnad bör stadens program användas i tillämpliga delar. Vid bygganmälan, enligt Plan- och bygglagen (PBL), till stadsbyggnadskontoret ska byggherren visa att programmets krav inarbetats i projektet. Avstämning görs dels vid byggsamrådet dels vid anmälan om slutfört arbete att kraven i program för Miljöanpassat byggande efterlevs. Resultatet av programmet påverkar inte utfärdandet av slutbevis för bygganmälan. (Se baksida detta dokument.) Uppföljning under förvaltningsskedet är obligatorisk vid nybyggnad av bostäder och ska utföras av byggherren. Erforderliga handlingar sänds till stadsbyggnadskontoret. Väl genomförda nybyggnadsprojekt kan, efter särskild anmälan från byggherren, utnämnas till Miljöanpassad byggnad i Stockholm. Programmet finns i sin helhet på Internet www.stockholm.se/miljobygg november 2005

Sammanställning av krav Se även programmets rådstext till kraven i kapitel 4 Krav och mål Kvalitetssäkring 1. Kvalitets- och miljöplan ska upprättas för projektet. Dokumenterad uppföljning av planen ska göras fortlöpande. 2. Krav enligt program för Miljöanpassat byggande ska inarbetas i projektets kvalitetsoch miljöplan. 4.1 Projektering 4.1.1 Beständighet 1. Vid projekteringen beaktas kravet på beständighet för alla byggnadsdelar. Detta innebär att även förutsättningarna för service, underhåll och eventuellt utbyte av bärande konstruktioner måste beaktas. 2. Installationer i byggnaden ska i största möjliga utsträckning placeras åtkomliga för service och underhåll samt vara utbytbara om de bedöms ha kortare livslängd än byggnaden i övrigt. 4.1.2 Miljöpåverkan 1. Rutiner ska finnas för val och riskbedömning av material så att den färdiga byggnaden utgör minsta möjliga miljöbelastning. 2. Vid material- och produktval ska i första hand Byggvarudeklarationer/Miljövarudeklarationer och i andra hand Säkerhetsdatablad/Varuinformationsblad användas. 3. Material innehållande ämnen klassificerade som utfasningsämnen på KEMI:s PRIOlista undviks. Avsteg motiveras och dokumenteras. 4. Byggmaterial ska väljas så att dag- och grundvatten inte påverkas negativt. Koppar och zink samt dess legeringar ska inte användas som material i tak- och fasadplåt eller i stuprör. 5. Användning av koppar i tappvattensystemet ska undvikas för att minska halten koppar i avloppsslammet. Materialval motiveras och dokumenteras. 6. Användning av PVC ska undvikas. 7. Om tropiska träslag används ska dessa vara FSC-märkta eller likvärdigt. 8. Användning av tryckimpregnerat virke ska undvikas. 9. Genomsläppliga material ska användas på gårdsmark för att möjliggöra infiltration. Tillgänglighet för rörelsehindrade ska dock beaktas. Jämför stadens program för tillgänglighet. 10. Vid nybyggnad skall man beakta att gårdar förses med vegetation som främjar områdets biologiska mångfald. 4.1.3 Hälsa och komfort 1. Rutiner ska finnas för granskning och riskbedömning av materialval med avseende på emissioner av kända hälsofarliga ämnen och allergener. 2. Lågemitterande material och konstruktioner ska väljas. Materialtillverkarens redovisning av uppmätta emissioner ska användas vid materialval. 3. Byggnadens inneklimat ska utformas med hänsyn till solstrålning och innetemperaturer. 4. Ventilationssystemet ska utformas så att god avskiljning av partiklar och andra föroreningar i tilluft uppnås. 5. Elektriska och magnetiska fält från fasta elinstallationer ska minimeras inom byggnaden.

6. Kraftiga elektriska fält, t ex från byggnadens elcentral, ska avskärmas. 4.1.4 Fuktskydd 1. Fuktskyddsbeskrivning ska upprättas. Det ska finnas en fuktskyddssakkunnig som tidigt i byggprocessen utarbetar fuktskyddsbeskrivningen. 4.1.5 Bullerskydd 1. Ljudklass B ska uppfyllas för lägenhetsskiljande konstruktioner och ljudnivå inomhus från installationer. Vissa avsteg kan medges, se rådstext. 2. Vid trafikbullernivåer över 55 db(a) utanför fasad ska ljudklass B eftersträvas. Konsekvenser, se rådstexten. 3. Särskilda ljudisolerande åtgärder krävs om bullrande verksamhet, t ex restauranger, barnstugor, gemensamhetslokaler finns inom byggnaden och gränsar till bostäder. 4.1.6 Energihushållning 1. Byggnadens förväntade energianvändning ska beräknas. Kraven för beräknad köpt energianvändning ska uppnås. Beräkningen ska utföras med Enorm enligt speciella anvisningar i bilaga 2 eller på likvärdig sätt. (Köpt energi inkl. hushållsel) Fjärrvärmeanslutning med värmeåtervinningssystem kwh/m 2 BRA 125 varav 60 el Fjärrvärmeanslutning (utan värmeåtervinning) 140 varav 50 el El som energikälla t ex vattenburen elvärme med värmepump. (Där fjärrvärmeanslutning inte är ett alternativ) kwh/m 2 BRA 90 kwh/m 2 BRA 2. Byggnadens klimatskärm ska utformas för långsiktig energihushållning. 3. Byggnadens system för värme och ventilation ska utformas för god energieffektivitet. 4. Energieffektiva vitvaror, klass A, ska väljas. 5. Installationer ska finnas för uppmätning av energianvändning i fastigheten: - Fastighetens totala fjärrvärmeenergianvändning. - Fastighetens totala elanvändning - Energianvändning för uppvärmning av tappvarmvatten. (Varmvattenflöde mäts och energiinnehållet beräknas.) 6. I varje lägenhet ska finnas installation för förberedelse av individuell mätning av tappvarmvatten. 4.1.7 Resurshushållning 1. Minska avfallsmängder och transportbehov under byggskedet. Planera för måttbeställning av byggmaterial. 2. Apparater och armaturer med låg vattenförbrukning ska väljas. 3. För varje lägenhet ska mätning av vattenförbrukning förberedas. 4. Inom lägenheten ska finnas särskilt utrymme och/eller skåpinredning för källsortering av hushållsavfall. 5. Särskilt utrymme/uppsamlingsplats ska ordnas inom fastigheten för sortering av hushållsavfall som materialåtervinns respektive lämnas till kommunens omhändertagande av skrymmande avfall. Utrymme för källsortering ska finnas inom 100 meter från ett flerbostadshus entré.

4.2 Produktion 4.2.1 Beständighet Kontroll ska ske av att förutsättningar finns för service, underhåll och utbyte av konstruktioner/installationer för att uppfylla de krav som anges under avsnitt 4.1.1. 4.2.2 Miljöpåverkan 1. Rutiner ska finnas för arbetsplatsens inköp så att material och produkter, som inte föreskrivs med produktnamn i bygghandling, kontrolleras mot projektets miljö- och hälsokrav. Avvikelse ska dokumenteras. 2. Byggarbetsplatsen ska planeras så att etableringsytor minimeras. Befintlig värdefull vegetation ska skyddas. 3. Särskilda miljökrav ska ställas beträffande de arbetsmaskiner och lastbilar som används på byggarbetsplatsen. 4. Rutiner ska finnas för - förvaring av kemikalier och bränslen under byggtiden för att förhindra spill och läckage till mark, vatten eller någon form av avlopp. - säker hantering, förvaring och omhändertagande av farligt och miljöskadligt avfall. - begränsning av damm, buller och vibrationer till omgivningen under byggtiden. - information till och kommunikation med kringboende. 4.2.3 Hälsa och komfort 1. Luftkanaler ska kontrolleras så att de är rena. 2. Rutiner ska finnas för säkerställande av materialkombinationers lämplighet ur hälsosynpunkt, t ex val av lim i kombination med ytskikt. 3. Elektriska ledningar och installationer ska monteras så att risken att elektriska fält bildas minimeras. 4.2.4 Fuktskydd 1. Fuktskyddsansvarig ska utses för produktionen. Denne ansvarar för att fuktskyddsbeskrivningen följs. Kontinuerlig information i fuktfrågor ska ges till all byggpersonal. Fuktmätningar i betong ska utföras av auktoriserad kontrollant. 2. Fuktskyddsdokumentation ska upprättas bestående av slutlig fuktskyddsbeskrivning och sammanställningar av kontroller och mätresultat. 3. Utförandet av rörskarvar ska kvalitetssäkras. Kopplingar på vattenledningar placeras åtkomliga för underhåll och besiktningar. 4.2.5 Bullerskydd 1. Ljudmätning av färdiga bostäder ska utföras. Bullerkällor och byggdelar, där risk finns att bullerstörningar uppkommer, ska kontrolleras speciellt. 4.2.6 Energihushållning 1. Utförande av värmeisolering och lufttätande skikt ska kontrolleras där risk för ökat värmeläckage kan uppstå, t ex anslutningar mellan byggnadsdelar, blockskarvar, köldbryggor, fönsteranslutningar, installationsgenomföringar m.m. 2. Lufttäthetsmätning enligt tryckprovningsmetoden (SIS 02 15 51) ska utföras. 4.2.7 Resurshushållning 1. Användningen av naturgrus ska undvikas. 2. Plan för sortering av byggavfall ska upprättas. Därvid beaktas särskilt att: - Avfallsansvarig ska utses. - Analysera vilka materialfraktioner som uppkommer och hur det sorteras för återvinning. - Sortering av byggavfall ska i första hand utföras på arbetsplatsen. - De fraktioner som lämnas till återvinning ska vara rena.

4.3 Förvaltningsförberedelse 4.3.1 Information 1. Information ska överlämnas till brukaren (lägenhetsinnehavaren) med minst följande innehåll: - Miljöanpassad användning och skötsel vad gäller material, installationer, utrustning och gemensamma utrymmen. - Energisnålt brukande. - Farligt och miljöskadligt avfall med uppgift om identifiering och var det ska lämnas. - Sortering av hushållens avfall med uppgift om var de lämnas. 2. Information om miljöanpassad förvaltning, drift och skötsel mm ska överlämnas till byggnadens förvaltare. Följande ska alltid finnas med: - Miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten. - Skötselinstruktioner för effektiv energianvändning - Skötsel av filter för bibehållande av ventilationseffektivitet. - Tydlig information om sortering/hantering av hushålls avfall. - Instruktion för identifiering, säker hantering och förvaring av farligt och miljöskadligt avfall samt rutiner för bortforsling och omhändertagande. - Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet. 3. Information om ingående material, inklusive dokumentation över miljö- och hälsofarliga ämnen, i byggnaden och dess installationer samt fuktskyddsdokumentation ska lämnas till förvaltaren i syfte att underlätta vid framtida underhåll, reparationer och rivning. 4. Intyg om att obligatorisk ventilationskontroll, OVK, utförts och godkänts ska anslås i trapphuset. 4.4 Andra boendeåret 4.4.1 Hälsa och komfort Under andra uppvärmningssäsongen ska byggherren ansvara för att en enkätundersökning av innemiljö- och hälsa genomförs och utvärderas. Stockholms Innemiljöenkät, eller likvärdig, ska används. Se bilaga 6. En svarsprocent på 75 % av alla hushåll eftersträvas. Insamlingsperiod ska vara januari till mars. Redovisningen ska ske senast 30 juni samma å. 4.4.2 Energihushållning Byggherren ska mäta ett års köpt energi samt utvärdera resultatet. Andra eldningssäsongen ska inkluderas i mätningen. Blankett i bilaga 5 innehåller anvisningar och ska användas. Redovisningen ska ske senast 30 juni samma år som mätningarna avslutas.

Redovisning vid olika skeden 1 Projektering Redovisning vid bygganmälan Handlingar om ska inlämnas till stadsbyggnadskontoret vid byggsamrådet: 1. Intyg att programkraven inarbetats i projektets projekteringshandlingar, ansvarig hos byggherren för projektet intygar med underskrift på bilaga 3 2. Kvalitets- och miljöplan för projektet 3. Energiberäkning ENORM-beräkning eller likvärdig, enligt bilaga 2 4. Fuktskyddsbeskrivning 2 Produktion Redovisning vid slutanmälan Handlingar som ska inlämnas till stadsbyggnadskontoret: 1. Intyg av ansvarig att byggnaden utförts enligt stadens program, eventuella avvikelser dokumenteras, se bilaga 4 2. Fuktskyddsdokumentation 3. Protokoll med utlåtande från ljudmätning 4. Protokoll från lufttäthetskontroll I förekommande fall: Relationshandlingar av energihushållning, ENORM-beräkning eller liknande. 3 Förvaltningsförberedelse Byggherren ska informera de boende och byggnadens förvaltare om miljöanpassad drift och skötsel enligt programmets punkter. Intyg att obligatorisk ventilationskontroll, OVK, genomförts ska anslås i fastigheten. 4 Andra boendeåret Utvärdering Handlingar som ska inlämnas till stadsbyggnadskontoret: 1. Total energianvändning. Sammanställning och utvärdering av uppmätt energianvändning, insänds senast 30 juni år 2, se bilaga 5. 2. Utvärdering av innemiljön. Sammanställning och utvärdering av svaren som erhålls från enkäten om innemiljön, insänds senast 30 juni år 2, se bilaga 6. (Resultat översänds från USK om de utfört utvärderingen.). 6 (6)